De som det skrivs om

Linköpings universitet Institutionen för IKK Examensarbete, 15 hp Lärarutbildning - Svenska Vårterminen 2018 9sva61 De som det skrivs om en litteraturstudie om hur mycket och vilken plats kvinnliga och manliga författare fått i läromedel för gymnasiet. The ones that are written about a literature study about how much and what place female and male writers received in teaching materials for upper secondary school. Sara Sjökvist Handledare: Maritha Johansson Examinator: Svante Landgraf Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sweden 013-28 10 00, www.liu.se

Institutionen för kultur och kommunikation 581 83 LINKÖPING Seminariedatum 2018-06-08 Ämne Svenska Språk Svenska Typ av arbete/nivå Examensarbete, Avancerad nivå Kurskod 9sva61 År 2018 Titel De som det skrivs om - en litteraturstudie om hur mycket och vilken plats kvinnliga och manliga författare fått i läromedel för gymnasiet. Title (engelsk) The ones that are written about - a literature study about how much and what place female and male writers received in teaching materials for upper secondary school. Författare Sara Sjökvist Sammanfattning Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga och analysera vilket utrymme kvinnliga och manliga författare fått i ett urval av svenska läromedel för gymnasieskolan. Fokus kommer att ligga på svenska författare från perioden 1830-1940 inom epoken realism. Vidare är syftet att analysera hur två kvinnliga författarna presenteras i jämförelse med två manliga författare. Då läromedlen är skrivna utifrån Lpf94 och Gy11 jämförs texterna också i relation till delar av kursplanerna i svenska. Frågeställningarna som använts är: 1. Hur stort utrymme får kvinnliga författare från perioden 1830-1940 jämfört med manliga författare från samma period i de utvalda läromedlen? 2. På vilket sätt presenteras de kvinnliga författarna från perioden 1830-1940 jämfört med de manliga från samma period utifrån en analys av fyra författarnamn? 3. På vilket sätt har läromedlens författare tolkat kursplanerna Lpf94 och Gy11 med avseende på författare och verk som ska behandlas i kurserna? För att uppnå detta syfte och få svar på frågeställningarna har både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning genomförts. Metoden innebär en räkning av rader för att se hur mycket utrymme som handlar om varje författare, för att sedan övergå till en textanalys av vad presentationerna handlar om. Resultatet visar att läromedlen för gymnasiet från 1995-2013, har fler manliga författare än kvinnliga. 25 författare presenteras totalt i de fyra läromedlen och endast nio av dessa är kvinnor. De presenteras dessutom på mindre utrymme. I den granskning som gjorts på fyra författare visar det sig också att de manliga författarna ofta presenteras med fler hyllningsliknande ord än vad de två kvinnliga författarna gör. Nyckelord Svenska författare, Läromedel, Litteraturhistoria, Kvinnors litteraturhistoria, Kursplaner, 1800-tal.

Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Syfte och frågeställningar... 5 2 Material... 6 2.1 Den levande litteraturen... 6 2.2 Svenska timmar Litteraturen... 6 2.3 Svenska impulser 2... 7 2.4 Svenska rum 2... 7 3 Metod, urval och disposition... 9 3.1 Urval... 10 3.2 Disposition:... 10 4 Tidigare forskning:... 12 5 Kursplanerna i relation till läroböckerna:... 14 5.1 Syftet med ämnet... 14 5.2 Kursernas innehåll... 15 6 De som det skrivs om... 17 7 Två författare och två kvinnliga författare... 21 7.1 Megastjärnan Strindberg... 21 7.1.1 Strindbergs verk... 21 7.1.2 Kvinnosyn... 22 7.1.3 Ris och ros... 23 7.2 Sagodamen Lagerlöf... 24 7.2.1 Sagorna... 25 7.2.2 Selma vem?... 26 7.3 Hjärtkrossade Benedictsson... 26 7.3.1 Kampen för frihet... 26 7.3.2 Texterna... 27 7.4 Dubbla Fröding... 28 7.4.1 Två personligheter i en... 28 7.4.2 Två typer av dikter... 29 8 Diskussion och slutsatser... 31 8.1 Läroböckernas utveckling... 32 8.2 Ris och ros men mest ros... 33 8.3 Slutsats och vidare forskning... 34

9 Litteratur... 35

1 Inledning Åh, detta afskyvärda, att icke få vara menniska, endast qvinna, qvinna, qvinna! 1 Citatet är hittat i Victoria Benedictssons dagbok från 1887. Hon har tillsammans med Selma Lagerlöf, Fredrika Bremer, Moa Martinsson med flera fått kämpa hårt för sin plats inom litteraturens värld. Studier av Caroline Graeske och Anna Williams har visat att det inte presenterats lika många kvinnliga författare som manliga i läromedel och antologier. Studierna visar också att den manliga författaren allt som oftast beskrivs som nyskapande och nästintill genialisk, medan den kvinnliga författaren framställs som avvikande. 2 Graeske skriver också i sin studie att den kvinnliga författaren nästan aldrig presenteras som endast författare, utan nästan alltid som just den kvinnliga författaren. 3 Mot denna bakgrund kommer jag i denna uppsats att undersöka vilken plats kvinnliga författare fått i några läroböcker för gymnasieskolan. Graeskes undersökning Värdefull eller värdelös? Om värdegrund och genus i läromedel i svenska är från 2010 och min förhoppning är att min studie kan vara ett bidrag till läromedelsstudier, då två av läromedlen som granskats användes för inte så många år sedan i skolan och de andra två är aktuella även idag då undersökningen utförts. De läroböcker jag valt att granska är Den levande litteraturen (1995), Svenska timmar Litteraturen (1999), Svenska impulser 2 (2010) och Svenska rum 2 (2013). De har alla gemensamt att författarna till läromedlen skriver att de är gjorda utifrån en aktuell kursplan och ska användas på gymnasiet i ämnet svenska. Därför har jag också valt att läsa tillhörande kursplaner för att se hur läromedlens författare har tolkat tillhörande del i kursplanerna. Området jag valt att fokusera på är hur många manliga och kvinnliga författare, födda i Sverige mellan 1840-1930, som finns presenterade i läromedlen. Enligt tidigare studier presenteras manliga och kvinnliga författare på olika sätt och jag ville se om den trenden håller i sig även i mer aktuella läromedel. Enligt Harold Bloom har det setts som ett hot från 1 Holm, Birgitta. Victoria Benedictsson. Stockholm: Natur och Kultur. 2007: 191. 2 Williams, Anna. Stjärnor utan stjärnbilder. Kvinnor och kanon i litteraturhistoriska översiktsverk under 1900-talet. Hedemora: Gidlunds förlag. 1997:185. 3 Graeske, Caroline. Värdefull eller värdelös? Om värdegrund och genus i läromedel i svenska. Tidskrift för litteraturvetenskap. Vol 40. Nr. 3-4. 2010: 124-125. 3

samhällets sida i försöken att förändra den traditionella kanon 4. Resultatet till den här undersökningen blev därför en förvåning, samtidigt som det inte var helt oväntat. 4 Bloom, Harold. The Western Canon: the books and school of the ages. New York: Harcourt Brace Cop. 1994. 4

1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att kartlägga och analysera vilket utrymme kvinnliga och manliga författare fått i ett urval av svenska läromedel för gymnasieskolan. Fokus kommer att ligga på svenska författare från perioden 1830-1940 inom epoken realism. Vidare är syftet att analysera hur två kvinnliga författarna presenteras i jämförelse med två manliga författare. Då läromedlen är skrivna utifrån Lpf94 och Gy11 jämförs texterna också i relation till delar av kursplanerna i svenska. För att uppnå detta syfte undersöks i uppsatsen följande frågeställningar: Hur stort utrymme får kvinnliga författare från perioden 1830-1940 jämfört med manliga författare från samma period i de utvalda läromedlen? På vilket sätt presenteras de kvinnliga författarna från perioden 1830-1940 jämfört med de manliga från samma period utifrån en analys av fyra författarnamn? På vilket sätt har läromedlens författare tolkat kursplanerna Lpf94 och Gy11 med avseende på författare och verk som ska behandlas i kurserna? 5

2 Material De fyra läromedel som valts ut för att granskas utifrån mina frågeställningar passar in i undersökningen då de är skrivna utifrån Lpf94 eller Gy11. Beskrivningen av dem utgår från hur läromedlet är uppbyggt samt ifrån vad författarna själva har skrivit i inledningen eller förordet till läroboken. 2.1 Den levande litteraturen Den levande litteraturen publicerades 1995 och är skriven av Ulf Jansson. Kapitlen är uppbyggda så att de litterära epokerna kommer i kronologisk ordning med Antiken som första kapitel och Samtida berättare som sista. Underrubrikerna till kapitlen är uppbyggda i olika teman. På flera ställen i boken finns text som är skrivet i rött och som går lite djupare in i ämnet för dem som är intresserade. Den röda texten går alltså att hoppa över om läraren inte önskar använda den i sin undervisning. I Inledningen till boken står det att läromedlet är anpassad för gymnasiets A- och B-kurs i svenska. Tyngden ligger vid modernare litteratur från 1900-talet men även vid en del av de äldre tidlösa verken. I avslutningen på Inledningen skriver författaren att utöver den här litteraturhistoriska boken krävs engagerade lärare och att han hoppas att boken kan väcka intresse hos eleverna då den har ett mer direkt och personligt tilltal än brukligt är. 5 2.2 Svenska timmar Litteraturen Svenska timmar - Litteraturen är skriven av Svante Skoglund och publicerades första gången 1991 men i den här undersökningen används den andra upplagan som publicerades 1999. I förordet till läromedlet börjar Skoglund beskriva människan som en berättande människa som senare även blivit en som kunnat skriva. Han fortsätter med att försöka beskriva hur stor makt skönlitteratur har haft genom historien och att det är genom litteraturhistoria som vi kan få veta en hel del om hur människan såg på det samhälle den levde i. Han avslutar med att berätta om att skönlitteratur även handlar om läsning baserat på lust vilket innebär att litteraturhistoria ska ge oss möjlighet att möta de bästa texterna genom olika tider. 6 Inne i boken är kapitlen uppbyggda genom epoker i kronologisk ordning samt med flera författare som underrubrik och tema. Alla kapitel börjar med en inledning där det finns en kort text om epoken som ska presenteras. Läsaren får veta vilken tid epoken var som starkast, 5 Jansson, Ulf. Den levande litteraturen. Stockholm: Liber AB. 1995: Inledningen. 6 Skoglund, Svante. Svenska timmar Litteraturen. Malmö: Gleerups Utbildning AB. 1999: Förordet. 6

på vilken plats epoken hade starkast fäste, vilka författare som gjort sig kända inom den och som kommer tas upp i kapitlet, samt exempel på texter som finns i tillhörande läromedel Svenska timmar antologin. Längre in i kapitlen presenteras olika antal författare med olika antal valda textstycken från deras egna verk. Varje författare har även efter sitt namn i titel några ord som beskriver dem, exempelvis Dickens - succéförfattare och samhällskritiker 7. I slutet av varje kaptitel finns en orange sida där det finns uppgifter som utgår ifrån kapitlet. 2.3 Svenska impulser 2 Svenska impulser 2 är skriven av Carl-Johan Markstedt och Sven Eriksson och publicerades 2010. Författarna har skrivit i baksidestexten att läromedlet passar för kursen Svenska 2. I inledningen till boken vänder de sig till eleven och använder direkttal genom att skriva du. De skriver att det är eleven och dess erfarenheter som är utgångspunkten och att eleven själv ska vara beredd på att upptäcka nya saker hos sig själv. Eleven ska också få möjlighet att utveckla sitt skrivande genom boken. 8 Bokens kapitel är uppbyggda utifrån epoker i kronologisk ordning och teman som underrubriker. De fokuserar på några författare lite närmare men nämner andra författare i samma textavsnitt som på något sätt hör ihop med huvudförfattaren. På vissa ställen i boken finns små textrutor där det kan nämnas flera författare och verk under tillhörande teman. I varje kapitel finns även några Möt., vilket innebär en större textruta där ett verk sammanfattas kort och som följs av ett textutdrag. Möt Lisbeth Salander är ett exempel, vilket innebär att vi får veta vem Lisbeth Salander är och vad som är speciellt med henne. Sedan får vi läsa ett utdrag från Flickan som lekte med elden av Stieg Larsson där Lisbeth hackar Nobelmäklarnas interna datanätverk 9. I Svenska impulser 2 finns även uppgifter till varje kapitel. 2.4 Svenska rum 2 Svenska rum 2 är skriven av Leif Eriksson, Helena Heijdenberg och Christer Lundfall och publicerades 2013. Det första författarna skriver i förordet är en mening skrivet med fet, röd 7 Skoglund, Svante. Svenska timmar Litteraturen. Malmö: Gleerups Utbildning AB. 1999: 105. 8 Carl-Johan Markstedt, Sven Eriksson. Svenska impulser 2. Stockholm: Sanoma utbildning AB. 2010: Inledning. 9 Ibid. 359-360. 7

text, där det står att det här läromedlet är en allt-i-ett-bok skräddarsydd efter Gy2011 10. Det innebär att vissa kapitel handlar om skönlitteratur och vissa kapitel är språktema. Kapitlen är uppbyggda utifrån epoker som presenteras i kronologisk ordning, med Antiken som första kapitel och Realism Familjen, kärleken och könsrollerna som sista. I hela boken finns uppgifter kontinuerligt för eleven att arbeta med. Det finns både skriv och taluppgifter i slutet av varje kapitel. På några platser i läromedlet finns en poesiverkstad för att elevernas kreativitet utvecklas. I de sista kapitlen i Svenska rum 2 finns också liknande hjälpmedel för hur man skriver olika texter samt lathund för grammatik. 11 10 Eriksson, Leif, Heijdenberg, Helena, Lundfall, Christer. Svenska rum 2. Stockholm: Liber Ab. 2013: Förordet. 11 Eriksson, Leif, Heijdenberg, Helena, Lundfall, Christer. Svenska rum 2. Stockholm: Liber Ab. 2013 8

3 Metod, urval och disposition Metoden för studien grundar sig i en liknande metod som Anna Williams använt i Stjärnor utan stjärnbilder. Kvinnor och kanon i litteraturhistoriska översiktsverk under 1900-talet. Även Examensarbetet i lärarutbildningen 12 av Bo Johansson och Per Olov Svedner har använts som stöd. Undersökningen är en dokumentanalys som innebär en närläsning av läromedel och kursplaner. Analysen är en komparativ undersökning där resultatet blir mer säkert då det är flera läromedel som granskas. Metoden innebär att i ett läromedel i taget räkna raderna som handlar om varje författare eller om dess författarskap. Alla rader från alla författare räknas sedan samman till en totalsumma. Efter det tas en författares radantal och divideras med det totala radantalet. Då får vi veta hur stor procent som författaren har. Hur stor procent, som handlar om respektive författare presenteras i en tabell. Där presenteras varje läromedel och varje författare för sig. Den här kvantitativa undersökningen visar tydligt vilka författare som uppmärksammats i de valda läromedlen. I tabellen visas de två manliga och de två kvinnliga författarna som fått högst procentsats och som finns representerade i flest läroböcker. De textavsnitt, i varje läromedel som handlar om dessa fyra författare, läses nu mer noggrant. Genom textanalys kartläggs först hur strukturen ser ut samt teman och något annat märkbart från varje författares textavsnitt i varje läromedel. Sedan används kartläggningen för att finna likheter och skillnader i hur författaren presenterats i de fyra böckerna som är skrivna utifrån Lpf94 och Gy11. Kartläggningen används också för att se om det finns något mönster i hur de presenteras beroende på kön. Jag presenterar hur varje författare har beskrivits i läromedlen med hjälp av teman. Genom att läsa, tolka och värdera hur författarna presenteras i läromedlen tillsammans med hur procentsatserna är fördelade kan mönster i hur läromedlen har fungerat och använts klarläggas 13. Att göra en helt objektiv tolkning av en text är i princip omöjligt då människor, oavsett vem som läser den, kommer att tolka den på olika sätt och notera olika saker. 12 Johansson, Bo, Svedner, Per Olov. Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget AB. 2010. 13 Williams. Stjärnor utan stjärnbilder. Kvinnor och kanon i litteraturhistoriska översiktsverk under 1900-talet, 20. 9

Samtidigt måste tolkningar av text göras. Stirrar man sig blind på att jämföra den statistiska jämlikheten i form av en tabell missas också viktiga likheter och skillnader i hur kvinnliga och manliga författare har framställts. 14 3.1 Urval Till den här studien har fyra slumpmässiga och tillgängliga läromedel för gymnasiet valts ut för granskning. Som tidigare nämnt under Syfte vill jag jämföra vad som hänt med läromedlen över tid och vad i så fall Lpf94 och Gy11 haft för påverkan. Därför granskas två läroböcker som är skrivna utifrån Lpf94 och två läroböcker utifrån Gy11. Det ger möjlighet att jämföra läromedel som är skrivna utifrån två olika kursplaner och också jämföra de som är skrivna utifrån samma. Författarna till läromedlen har själva dragit gränsen vid författare inom den realistiska epoken som är födda någon gång under år 1830-1940. Därmed blev det rimligt att det blev studiens fokusområde. Samtidigt är det endast författare från Sverige som kartläggs, vilket beror på att det fanns i innehållet för Svenska B 15 och finns nu även i Svenska 2 16 tydligt markerat att undervisningen ska beröra författarskap från Sverige under olika tider. I den kvalitativa undersökningen undersöks de två manliga och de två kvinnliga författare som fått störst utrymme i läromedlen men nu hur de framställs. Genom att undersöka just fyra författare ger det en överblick över hur manliga och kvinnliga författare har presenterats över en längre period och om det är i linje med det som eleverna ska lära sig utifrån Lpf94 och Gy11. 3.2 Disposition: För att på ett tydligt sätt redovisa undersökningens innehåll och resultat har jag tidigare presenterat syfte, frågeställningar, material och metod. Vidare presenteras den tidigare 14 Williams. Stjärnor utan stjärnbilder. Kvinnor och kanon i litteraturhistoriska översiktsverk under 1900-talet, 190. 15 https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/kursplaner- fore- 2011/subjectKursinfo.htm?subjectCode=SV2000&courseCode=SV1202&lang=sv&tos=gy2000#anchor_SV1202 2018-05-18 16 https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnenkurser-ochprogram/subject.htm?subjectcode=sve&coursecode=svesve01&lang=sv&tos=gy#anchor_svesve01 2018-05- 18 10

forskning som gjorts inom området och studier vars resultat både liknar och skiljer sig från den här. Sedan börjar den del av undersökningen som ska ge svar på frågeställningarna och uppfylla syftet med arbetet. Under rubriken Kursplanernas relation till läroböckerna presenteras de delar i kursplanerna från Lpf94 och Gy2011 som berör litteratur, allt från syfte, till innehållet i undervisningen och till betygskriterierna eller kunskapskraven. Efter kursplanerna presenteras De som det skrivs om. Där presenteras den kvantitativa undersökningen med tabell och reflektion. Tabellen visar tydligt visar vilka författare som finns med i läroböckerna samt hur de har prioriterats. Det går också att dra slutsatser från tabellen och dessa presenteras och diskuteras här. Då tabellen visat vilka författare som presenterats i flest läroböcker samt presenterats på vilket utrymme kommer i nästa avsnitt Två författare och två kvinnliga författare presenteras mer noggrant vad som står om dem. Kapitlet är uppdelat så att varje författare presenteras var för sig och sedan i olika teman, beroende på vad textavsnitten i läroböckerna har handlat om. Megastjärnan Strindberg presenteras först, då han är den som överlägset presenteras med störst utrymme i alla undersökta läroböcker. Näst ut är Sagodamen Lagerlöf, sedan i tur står den Hjärtkrossade Benedictsson och sist ur är Dubbla Fröding. Slutligen finns en Diskussion där resultatet diskuteras och analyseras i förhållande till uppsatsens syfte och frågeställningar. 11

4 Tidigare forskning: Nedan följer en sammanställning på ett urval av liknande, tidigare studier som av olika anledningar är relevanta för undersökningen. Anna Williams avhandling Stjärnor utan stjärnbilder. Kvinnor och kanon i litteraturhistoriska översiktsverk under 1900-talet handlar om kanonbildning och litteraturhistorieskrivning ur ett könsperspektiv av översiktsverk från universitet i Sverige från tre olika nedslag mellan 1880-1960-talet. 17 Genomförandet av studien gick ut på att räkna antalet rader som handlar om författare på 1800 och 1900-talet. Syftet var att kartlägga hur kvinnliga författares historia har skildrats och utvecklats i översiktsverken. Hennes resultat visar att manliga författare inte bara får större utrymme i böckerna och att fler manliga än kvinnliga författare finns med, utan det finns också en slags inställning eller norm i texterna där de manliga författarnas verk är grunden för vad genren innebär. 18 När så kvinnorna skrev utifrån sina egna erfarenheter som avskurna från det offentliga livet representerade deras texter ofta något nytt inom litteraturen, både tematiskt och formellt. De anslöt sig till en tradition men de förnyade den också genom att föra in andra erfarenheter och idéer i den litterära gestaltningen. I litteraturhistorierna tolkas dessa insatser sällan som likvärdiga eller perspektiviskt nydanade. Istället betraktas de som avvikande. 19 Caroline Graeske har i sin studie, tagit del av och använt liknande metod som Anna Williams. Hon har undersökt hur genus och värdegrundsfrågor integrerats i läromedel skrivna för ämnet svenska 20. Tre läromedel för gymnasiet valdes ut och hon ser tydligt att det är betydligt fler män än kvinnor som presenteras i läroböckerna. Hon drar också slutsatsen att presentationerna eller beskrivningarna i hur manliga och kvinnliga författare beskrivs är liknande det resultat som Williams har fått fram från sin undersökning. Graeske kommer fram till att den kvinnliga författaren oftast presenteras utifrån det vardagliga och till viss del, privata känslolivet och som står utanför de moderna idéströmningarna. Männen presenteras allt som oftast som det mångsidiga och nyskapande. 21 Hon menar att de stereotyper som finns utifrån manligt och kvinnligt, visar läroböckerna också tendens på. Den manliga författaren framställs ofta som geni, äventyrare eller rebell vilket anses vara positiva egenskaper medan 17 Williams. Stjärnor utan stjärnbilder. Kvinnor och kanon i litteraturhistoriska översiktsverk under 1900-talet, 12. 18 Ibid. 183 186. 19 Ibid. 185. 20 Graeske. Värdefull eller värdelös? Om värdegrund och genus i läromedel i svenska, 2010:119. 21 Ibid. 124. 12

den kvinnliga författaren framställs främst som antingen den sjuka kvinnan eller kvinnosakskvinnan. Oavsett hur de beskrivs är de ändå alltid den kvinnliga författaren. 22 I Boel Englunds Skolans tal om litteratur. Om gymnasieskolans litteraturstudium och dess plats i ett kulturellt åter-skapande har hon läst och tolkat läromedel för gymnasiet under 1900-talet. Hon skriver att det finns en vilja från läromedlens håll och i skolans intresse att skapa en kulturell reproduktion att överföra till eleverna. Det är viktigt att se över skolans tal om litteratur och hur detta har varierat genom tid, då det också ligger i samhällets intresse eftersom samhället förändras och så möjligen även dess syn på litteratur. 23 Hon studerar flera antologier under 1900-talet och jämför dem sinsemellan men också med antologier från Frankrike. Hon kommer fram till att skolans tal om litteratur i Sverige har förändrats under tiden, mer än vad som har ändrats i litteraturen i Frankrike under samma period. Hon förklarar att när samhället har utvecklats har litteraturen följt med i likande utveckling. Även Lena Kåreland beskriver hur samhället påverkar genusmönstret i skolan 24. Studien av Englund är aktuell för min undersökning då läromedel ska jämföras över en längre period. Annica Danielssons studie Tre antologier - tre verkligheter handlar om att hon läst och jämfört tre populära läromedel under perioden 1945-1975. Hon beskriver att det mest spridda läromedlet från den här tiden var uppbyggt i kronologiskt ordning och fokus på 1700- och 1800-talets författare. 1800-talets författare har dock fått fler antal sidor, fast det är färre utvalda författare inkluderande. Det saknas däremot författare helt från arbetslitteratur och modernistisk litteratur. Ett annat läromedel som också var populärt från den här tiden har gemensamt med den tidigare nämnda att det finns en betoning på 1700- och 1800-tal, där finns däremot även arbetarlitteratur och modernistisk litteratur representerad. Litteratur från andra delar av världen finns också med. Det tredje och sista läromedlet som Danielsson undersökt har haft en ton av att vilja få eleverna att läsa överhuvudtaget. Det är flera författare representerade men inte på någon djupare nivå. 25 Trots att den här studien har flera år på nacken, finns det flera likheter med hur läromedel och antologier skrivit på senare tid. 22 Ibid. 124-125. 23 Englund, Boel. Skolans tal om litteratur. Om gymnasieskolans litteraturstudium och dess plats i ett kulturellt åter-skapande med utgångspunkt i en jämförelse av texter för litteraturundervisning i Sverige och Frankrike. Stockholm: HLS Förlag. 1997: 3-6. 24 Kåreland, Lena. Modig och stark eller ligga lågt. Stockholm: Natur och kultur. 2005:9. 25 Danielsson, Annica. Tre antologier - tre verkligheter. En undersökning av gymnasiets litteraturfömedling 1945-1975. Lund: Lunds universitet. 1988. 13

5 Kursplanerna i relation till läroböckerna: År 1994 fick gymnasieskolan i Sverige en ny läroplan, Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf94). Ämnet Svenska delades in i delkurser, Svenska A och Svenska B. Kurserna var på 100 poäng var och de bedömdes efter betygskalan G, VG och MVG. Det fanns även tre karaktärsämneskurser som eleverna kunde läsa parallellt eller efter de två grundkurserna. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan från 2011 (Gy2011) är den senaste läroplanen som tillkommit. Nu är ämnet Svenska uppdelat i tre kurser, Svenska 1, Svenska 2 och Svenska 3. De är värda 100 poäng var och bedöms efter betygskalan F-A. 5.1 Syftet med ämnet I Lpf94 står det under Svenskans Syfte att elevens utveckling och kulturella identitet ska stärkas och att mötet med litteratur ska bidra till mognad och personlig utveckling. Eleverna ska också få möjlighet att ta del av kulturarvet och diskutera texter som väcker lust och utmanar dem. Vad som menas med kulturarv nämns inte vidare. Under Mål att sträva mot finns tre punkter som handlar om att eleven ska få kunskap om författarskap och epoker i kulturer från olika tider, och med hjälp av texter kan eleven bli förtrogen med grundläggande demokratiska, humanistiska och etiska värden men också medveten om destruktiva krafter att reagera emot. Det står också att de ska få möjlighet att utveckla en beläsenhet i centrala svenska, nordiska och internationella verk och att tillägna sig kunskap om författarskap, epoker och idéströmningar i kulturer från olika tider 26 Gy11 har ett liknande syfte som det fanns i Lpf94. I svenska skolans senaste läroplan står det att svenskans syfte är att eleven ska utveckla förmågan att läsa skönlitteratur och andra typer av texter för att utveckla självinsikt och förståelse för andra människors erfarenhet, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Det står också att eleven ska få möjlighet att utveckla kunskaper om centrala svenska verk och författarskap samt förmågan att sätta in 26 https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/kursplaner-fore- 2011/subjectKursinfo.htm?subjectCode=SV2000&lang=sv&tos=gy2000 2017-07-18 14

dessa i ett sammanhang. De ska få möjlighet att utveckla kunskaper om genrer, skönlitteratur från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män. 27 5.2 Kursernas innehåll Svenska A är första kursen i ämnet Svenska utifrån Lpf94. Vad kursen ska handla om presenteras under rubriken Mål som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs. Eleven skall känna till några vanliga myter och motiv i litteraturen, vilka speglar frågor som sysselsatt människor under olika tider. Det citatet skulle kunna innefatta de författare som är aktuella för undersökningen. När det gäller betygen finns ett kriterier som lyder Eleven läser både i utdrag och i sin helhet saklitterära och skönlitterära texter från olika tider och kulturer, sammanfattar innehållet och formulerar egna tankar och iakttagelser kring läsningen 28. Det säger ingenting om att det är just realistisk skönlitteratur och dess författare som eleverna ska läsa om men då det är en del av svensk litteraturhistoria kan vi anta att det är det här kriteriet som genren hamnar under. I Svenska 1 som följer Gy2011 finns det, i listan för vad undervisningen ska innehålla, en punkt som säger att Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män från olika tider och kulturer ska beröras. I betygskriterierna ska eleven kunna återge och reflektera över innehåll och form samt redogöra samband mellan olika verk. Under andra kursen blir kopplingen till vilken litteratur som ska beröras tydligare i både Lpf94 och Gy2011. I Svenska B från Lpf94 står det under Mål som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs att Eleven skall kunna jämföra och se samband mellan litterära texter från olika tider och kulturer samt mellan texter med anknytning till vald studieinriktning. I betygskriterierna till dessa mål står att elevens ska kunna redogöra för betydelsefulla författarskap och idéströmningar. Eleven ska också kunna tillägna sig litterära texter från skilda epoker och kulturer via böcker. Möjligheten att läsa i böcker om olika författare och författarskap samt deras litteratur från olika tider ska också finnas för eleven. 29 Det är dock 27 https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-ochprogram/subject.htm?subjectcode=sve&lang=sv&tos=gy#anchor2 2017-07-18 28 https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/kursplaner-fore- 2011/subjectKursinfo.htm?subjectCode=SV2000&courseCode=SV1201&lang=sv&tos=gy20 00#anchor_SV1201 2018-05-18 29 Ibid. 2018-05-18. 15

inte specifikt att det är både manliga och kvinnliga författarskap som ska tas upp i kursen. Det stod tydligt i det övergripande syftet för ämnet. Från Gy2011 under kursen Svenska 2 blir det något mer specificerat mot litteratur och dess författare. I det Centrala innehållet finns en punkt som handlar om att undervisningen ska beröra relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteratur har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen. Det här snuddar de realistiska författarna och dess litteratur precis om läromedelsförfattarna tolkar det så. Kunskapskravet som berör litteratur handlar om att Eleven diskuterar stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Eleven ger exempel på och diskuterar samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället. I den här kursen, till skillnad Svenska B från Lpf94, står det tydligt i det centrala innehållet att kursen ska beröra svenska författarskap, såväl kvinnliga som manliga. 30 I Svenska 3 finns tanken om att eleverna ska fortsätta läsa skönlitteratur från både kvinnor och män kvar, men nu inom prosa, lyrik och dramatik. Sammanfattningsvis visar presentationen av de två olika kursplanerna att målet eller syftet med ämnet Svenska liknar varandra. Det finns inga radikala förändringar vad gäller litteratur som bör prioriteras i undervisningen i den senaste läroplanen. Det är dock inte tydligt vilken litteratur och vilka författarskap som eleverna ska få möjlighet att lära sig mer om. Skolverkets vilja med kursplanerna verkar vara att eleverna ska få så stor bredd och variation som möjligt när det gäller författare och verk. Det innebär att det först är upp till varje läromedelsförfattare att bestämma vilka författare och verk som ska finnas med i deras lärobok. Sedan är det upp till varje skola och lärare om de vill använda läroboken, eller kanske endast delar av den. 30 https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-ochprogram/subject.htm?subjectcode=sve&lang=sv&tos=gy#anchor2 2018-05-18. 16

6 De som det skrivs om Som det finns beskrivet under Metod består den kvantitativa undersökningen av att räkna rader av författare inom fokusområdet, för att sedan räkna ihop alla rader till en totalsumma, som gör att vi får fram en procentenhet för hur stort utrymme varje författare har fått i läromedlen. Siffrorna i tabellen står för hur många procent av det behandlade innehållet som handlar om de svenska författarna födda mellan 1930-1940. I tabell 1 står författarna i bokstavsordning utifrån deras efternamn och varje läromedel presenteras i ordning efter det år de publicerats. De författare som har fått mindre än 1 % har inte räknats med i totalsumman, men då de särskilt nämns i läromedlen får de ändå stå med i tabellen. 17

Tabell 1. Den levande litteraturen (1995) Svenska timmar - Litteraturen (1999) Svenska impulser 2 (2010) Svenska rum 2 (2013) Almqvist, Carl Jonas Love 6,5 % 10,5 % 2 % <1 % Benedictson, Victoria 3 % 9 % 12 % Bergman, Hjalmar 6,5 % 9 % Boye, Karin 7 % Bremer, Fredrika 1 % Ekelöf, Gunnar 3 % 4,5 % Fridegård, Jan 3 % 2 % Fröding, Gustaf 5 % 7 % >1 % 13 % Johnson, Eyvind 4 % 2 % Heidenstam, Verner von 3 % 12 % Karlfeldt, Erik Axel 1 % Krusenstjerna, Agnes von 3 % 4 % Lagerkvist, Pär 6,5 % 3 % 2 % Lagerlöf, Selma 6,5 % 10,5 % 11 % 13 % Lo-Johansson, Ivar 4 % 14 % <1 % Lundkvist, Artur 1 % Martinsson, Harry 1 % 4 % Martinsson, Moa 4 % 7 % 9 % Moberg, Vilhelm 4 % 17 % 2 % Runeberg, Johan Ludvig 3 % Sandel, Cora 3 % 9 % Strindberg, August 20 % 21 % 17 % 50 % Söderberg, Hjalmar 4 % 9 % Södergran, Edith 3 % 3 % 4,5 % Wägner, Elin 1 % Totalt 25 svenska författare från 1830-talet och fram till 1940 uppmärksammas i de fyra valda läromedlen. Dessa författare har inte bara nämnts utan det finns ett stycke om dem eller nämns särskilt, genom stora bokstäver eller kursiv stil, för att läsaren ska uppmärksamma denne. Av de svenska författarna som uppmärksammats i läroböckerna och som finns med på 18

listan är det sexton manliga författare och nio kvinnliga författare. Fyra av dem är representerade i samtliga läromedel, varav en är en kvinna. De fyra är August Strindberg, Carl Jonas Love Almqvist, Gustav Fröding och Selma Lagerlöf. I tabellen ser vi att ett läromedel har använt sig av fler författare från Sverige, födda under 1800-talet fram till 1940, och det är Den levande litteraturen. Den har ett textstycke om 24 av 25 författare. I Den levande litteraturen kan vi även se att procentsatserna är jämna, ingen författare har fått mer än 6,5 % av utrymmet, förutom August Strindberg, som fått 20 % av textutrymmet I Svenska timmar Litteraturen från 1999 finns tio författare representerade. Av dem är det sex manliga författare och fyra kvinnliga. Procentsatserna är något ojämna då varje författare fått något mellan 3-21%. Edith Södergran och Pär Lagerkvist har fått lägst procent med 3 % var, medan August Strindberg fått högst med hela 21 %. Den kvinna som fått mest textutrymme är Selma Lagerlöf som får dela fjärdeplatsen med Carl Jonas Love Almqvist med 10,5%. Svenska impulser 2 publicerades 2010 och i den får arton författare vara representanter för genren realism från Sverige. Tolv stycken är män och sex är kvinnor. Värt att notera är att två av de manliga författarna endast nämns särskilt vid namn utan någon fördjupning och har därför mindre än 1 % av textutrymmet. Den som fått mest textutrymme och därmed högst procent är August Strindberg som fått 17 %. Den som fått näst mest utrymme är Selma Lagerlöf som har 11 %. Det läromedel som innehåller minst antal författare från denna tid är Svenska rum 2, alltså det läromedel som tillkom senast utifrån de fyra granskade läromedlen. Här finns totalt sex författare, varav fyra är män och två är kvinnor. Av det utrymme de fått dela på har August Strindberg fått 50 % och den som fått minst är Carl Jonas Love Almqvist som endast nämns särskilt och därmed fått mindre än 1 %. Här har annars de resterade fyra författarna, de två kvinnorna och två män, jämna procentsatser. De har 12-13% var. Tabellen visar att även ifall de manliga författarna är fler till antalet än de kvinnliga syns ändå ett mönster på att kvinnornas procentsatser ökat i de senare läromedlen. Victoria Benedictson, Selma Lagerlöf och Moa Martinsson har alla tre varit representerade i minst tre av läromedlen och alla ökar de i procent i de senare böckerna. Det visar sig också i tabellen ovan att vissa manliga författare får mindre utrymme i de senare läromedlen. Exempelvis Vilhelm Moberg, 19

Carl Jonas Love Almqvist och Ivar Lo-Johansson har alla tre varit representerade i de första tre läromedlen men får mindre utrymme i Svenska impulser 2 och försvinner helt i Svenska rum 2. Almqvist är endast nämnd i Svenska rum 2 och har i tabellen därför mindre än 1 % av textutrymmet. August Strindberg är den som har fått störst utrymme i samtliga läromedel. Av det textutrymme som uppmärksammar svenska författare från 1800-talet håller sig Strindberg jämn fram till det senaste läromedlet Svenska rum 2. Där är författarna som uppmärksammas betydligt färre totalt men av det utrymmet får August Strindberg hela 50 %. I antal sidor motsvarar det två hela sidor text vilket är färre än hans 7,5 sidor i Den levande litteraturen men med tanke på att de andra författarna endast uppmärksammas med 0,5 sidor vardera i Svenska rum 2 så är fortfarande Strindbergs 2 sidor ändå värda att noteras. Det går däremot inte att dra slutsatsen ifall svenska författare från 1830-1940-talet inom genren realism är på väg att prioriteras bort från läroböckerna. Om tabellen visade alla läroböcker som finns så hade resultatet av en sådan tabell kunnat utvisa ifall realismens författare är på väg att prioriteras bort. Undersökningen granskar dock enbart fyra läromedel och det är svårt att se om så blir fallet i kommande läromedel. Tabellen visar ändå att vissa författare inte finns med alls i de läromedel som tillkom i samband med Gy11. Där finns sex författare som inte alls finns i de två senaste läroböckerna. Det är tre kvinnor, Karin Boye, Fredrika Bremer och Elin Wägner samt tre män, Erik Axel Karlfeldt, Arthur Lundstedt och Johan Ludvig Runeberg som inte alls finns representerade i läroböckerna som är skrivna efter Gy11. 20

7 Två författare och två kvinnliga författare I kapitlet som följer presenteras textavsnitten från varje läromedel som handlar om de två manliga och de två kvinnliga författarna som fått störst utrymme enligt tabell 1. Kapitlet handlar om August Strindberg, Selma Lagerlöf, Victoria Benedictsson och Gustav Fröding. Avsnittet presenterar en författare i taget, genom att presentera vad som står om dem om deras liv och person, deras verk, samt annat som kan ha berört dem i läromedlen. 7.1 Megastjärnan Strindberg August Strindberg är den av de fyra författarna som dels är presenterad i alla fyra undersökta läromedlen, och dels är den som i varje lärobok blivit presenterad på störst utrymme. I Den levande litteraturen har författaren delat upp Strindbergs liv i flera olika kategorier som blivit underrubriker, Samhällskritikern, Satirikern, Historikern, Lyrikern, Kvinnofrågan, Själaforskaren, Strindberg inför eftervärlden: Jag är en djefvul till karl som kan många konster. I övriga läromedel är rubrikerna inte fullt lika många. 7.1.1 Strindbergs verk I Den levande litteraturen beskrivs och förklaras hur Strindberg i verket Röda rummet, som blev startskottet för det moderna genombrottet i Sverige 1879, upplevde samhället han levde i. Med hjälp av ett textutdrag från boken beskrivs vad verket handlar om, hur det togs emot och vad det betytt för framtida läsare. Boken beskrivs som en rolig, bok, skriven med ett enkelt och rappt språk 31 I senare avsnitt presenteras verket Tjänstekvinnans son och läroboken beskriver den som en litterär enastående tidsskildring 32. För att kunna skriva sina romaner tog han hjälp av sitt eget liv, han använde sitt äktenskap och började under senare tid utföra olika sociala experiment. Strindberg plöjde imponerande mängder psykologisk facklitteratur 33. Det finns avsnitt i texten som tar upp Strindbergs lyrik och dramer som endast sammanfattar verken, samtidigt som verket Hemsöborna beskrivs som fränt, rättfram och rena språkfyrverkeriet 34 I Svenska timmar Litteraturen presenteras först Strindbergs Röda rummet. Där blandas citat från verket, beskrivningar av vad verket handlar om samt något av en tillbakablick på den kontext som Strindberg befann sig i när han skrev den. Läroboken ger en kort förklaring av att 31 Jansson, Ulf. Den levande litteraturen. Stockholm: Liber AB. 1995: 194. 32 Ibid. 199. 33 Ibid. 199. 34 Ibid. 200 201. 21

en storstrejk bröt ut under denna tid. Det svenska samhället kokade och därför ville Strindberg slåss. Tidigare hade han endast skrivit ofarliga dikter, men efter Röda rummet var det inte alltför sällan som hans verk kom att beskrivas som vulgära och obehagliga 35 Flera verk presenteras, som Hemsöborna, Fröken Julie och Ett drömspel, genom sammanfattningar, citat och kopplingar mellan verk och kontext. Genom Strindbergs verk beskrivs han som en åsiktsbrytare, och som kunde använda detta i sina texter. 36 I Svenska impulser 2 blandas även här hans verk med kopplingar till hans liv. Här återberättas Strindbergs verk Giftas 1 och Tjänstekvinnans son. Det finns även ett utdrag från Fröken Julie och två korta stycken om hans verk Mäster Olof och Ett drömspel. Till utdraget om Fröken Julie finns även uppgifter där eleverna ska samtala om det de just läst. 37 I det senaste publicerade läromedlet Svenska rum 2, finns två avsnitt med exempel från Strindberg verk Röda rummet och Tjänstekvinnans son. När det handlar om Röda rummet ges en sammanfattning av innehållet, och en förklaring att Strindbergs syfte var att kritisera och driva med samhället, samt ett citat av romanens inledning. 38 Det finns också ett utdrag från Fröken Julie med en kort sammanfattning av den. 7.1.2 Kvinnosyn Alla fyra läromedel tar upp Strindbergs kvinnosyn. Den beskrivs oftast i samband med hans verk Giftas. Den levande litteraturen har ett eget avsnitt tillägnat detta ämne som valts att kalla kvinnofrågan. Läroboken berättar att kvinnokampen under 1800-talet handlade om medelklasskvinnan och hennes rättigheter. Strindberg ska från början ha ansett att man och kvinna var jämlikar men ju äldre han blev ju större blev hans kvinnohat 39. Det sägs att det skulle kunna vara hans tre äktenskap, där han inte lyckades få dem att underordna sig till hans yrkesambitioner som han helt enkelt utvecklade hat. I Den levande litteraturen analyseras Strindbergs hat gentemot kvinnor och det avslutas med ett citat från Strindberg om att han tycker att kvinnor låter sig försörjas av hårdarbetande män, men försöker smita från sitt ansvar som makor och mödrar 40. Dessa åsikter beskrivs utan hänvisning till något specifikt verk. Först i senare avsnitt presenteras verket Giftas, där Strindberg skrev om samlivet mellan man och kvinna. Han hamnade i domstol för verket men friades. Det upprepas flera 35 Skoglund. Svenska timmar Litteraturen, 122. 36 Ibid. 125 37 Markstedt, Eriksson. Svenska impulser 2, 244. 38 Eriksson, Heijdenberg, Lundfall. Svenska rum 2, 253. 39 Jansson. Den levande litteraturen, 198. 40 Ibid. 198. 22

gånger i läromedlet hur ensam Strindberg var när förlaget inte ville publicera Giftas. Det beskrivs hur förlaget sviker honom i samband med detta. Svenska timmar Litteraturen beskriver Strindberg som kvinnornas värsta fiende. Det skrivs om att han kände sig hotad men att han inte var ensam kring att känna att den manliga makten var hotad 41. Läroboken ger en kort sammanfattning av verket Giftas samt två citat av Strindberg själv där han i den ena talar om att han har rätt och alla andra har fel. I detta läromedel skriver man ut att det inte var på grund av Strindbergs hårda ord om kvinnor som gjorde att han hamnade i domstol, utan att det var på grund av det han skrev om nattvarden som gjorde att kyrkan reagerade. 42 I Svenska impulser 2 beskrivs han också som en kvinnohatare och de ger flera exempel i form av citat och utdrag för varför de kallar honom för det. De ger exempel på ett utdrag från Giftas 1 och Tjänstekvinnans son. De påpekar också att Strindberg fick ett alternativt Nobelpris och att han blev arbetarklassens författare. Svenska rum 2 nämner inte avsevärt mycket om August Strindbergs kvinnosyn. De nämner att han arbetat för kvinnors rösträtt och jämlikhet mellan könen samtidigt som han dock hade problem med kvinnor i och med sina tre misslyckade äktenskap. 43 7.1.3 Ris och ros När jag läser textavsnitten om August Strindberg är det i tidigare läroböcker tydligt att de kan skriva hur de själva uppfattat författaren och personen. I de senare läromedlen blir det fler sammanfattningar av hans verk kopplat till kontexten, alltså mer fokus på litteraturen och samhället de kom till i. Kapitlet om Strindberg i Den levande litteraturen börjar med en inledning där Strindberg beskrivs som en arg man men som ändå är Sveriges enda litterära megastjärna. Han beskrivs som en nationalskald och att författaren till läroboken hoppas att Strindberg, efter att man läst kapitlet, ska få nya läsare. 44 Lite då och då används värderingsord för att beskriva Strindbergs verk, se ovanstående stycke i Strindbergs verk. Kapitlet avslutas med något som blir som en hyllning till författaren. Det berättas om att Strindberg alltid var omstridd och att han aldrig fick något erkännande i form av Nobelpriset, 41 Skoglund. Svenska Timmar Litteraturen, 123. 42 Ibid. 124 43 Eriksson, Heijdenberg, Lundfall. Svenska rum 2, 252. 44 Jansson. Den levande litteraturen, 194. 23

men han fick en nationalgåva, genom ett fackeltåg av tiotusen arbetare utanför hans balkong medan han själv stod och såg ut över dessa. 45 Svenska timmar - Litteraturen börjar sitt avsnitt om Strindberg med ett citat som visar på en ung och arg Strindberg där han talar om att han Skriver för att slåss 46 Han beskrivs som lyhörd mot stämningen i samhället och använde detta i sitt författarskap. Hela kapitlet avslutas med att många runt om honom ska ha trott att han var psykiskt sjuk, och tillslut ska han till och med sagt att han kanske faktiskt var det. En Strindbergskännare påstår dock att Strindberg har experimenterat med sitt liv för att kunna skriva fler och bra böcker och att någon som gör detta aldrig skulle kunna vara sjuk. 47 Svenska impulser 2 börjar Strindberg-avsnittet med att säga att han var den främste författaren i ett konservativt Sverige. Han beskrivs som både hatad och älskad. I övriga texten i kapitlet berättas det om Strindberg liv och verk sammanflätat med varandra, och när de beskriver att Strindbergs texter och pjäser inte alltid var så populära under hans egen tid så läses texterna fortfarande idag. 48 Svenska rum 2 har lagt mycket fokus på textutdrag från några av Strindbergs verk och uppgifter till eleven att göra som utgår från dessa texter, men de berättar ändå kort om vem författaren var. Vi får till exempel veta att Strindberg inte bara var målare, han var en genial målare. Han kämpade för kvinnans rösträtt men hade ändå alltid problem med dem. Även om det också konstateras att Strindberg varit mycket debatterad och att åsikterna om Strindberg och hans skrivande gått isär så finns det andra författare, så som Henning Mankell och Jan Arnald, som lyfter Strindberg som en av de största författarna Sverige haft. 49 7.2 Sagodamen Lagerlöf Selma Lagerlöf är den enda kvinnan som finns presenterad i alla undersökta läromedel och som fått näst mest utrymme av alla författarna. Till skillnad från de övriga tre författarnamnen så beskrivs Lagerlöfs liv nästan inte alls. Det är stort fokus på hennes verk och vi får endast ytligt veta om hennes privata liv. 45 Ibid. 202 205. 46 Skoglund. Svenska timmar Litteraturen, 120. 47 Ibid. 126. 48 Markstedt, Eriksson. Svenska impulser 2, 239-242. 49 Eriksson, Heijdenberg, Lundfall. Svenska rum 2, 252. 24

7.2.1 Sagorna Avsnittet om Selma Lagerlöf i Den levande litteraturen är uppdelat i två delar. Den ena handlar om Lagerlöfs verk Gösta Berlings saga. Vi får veta att alla Lagerlöfs olika verk ofta hamnar på gränsen mellan saga och verklighet, och därefter berättas det om andra verk hon gjort. I den avslutande delen presenteras också hennes verk Jerusalem I och II. Det står att Lagerlöf som författare var något av en uppfostrare och att det viktiga man som läsare till hennes verk lär sig, är att det goda alltid segrar. 50 I Svenska timmar litteraturen börjar stycket om Lagerlöf med ett citat. Om det är ett citat från henne själv eller från hennes verk Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige är inte helt tydligt. Efter citatet finns nämligen en sammanfattning av sagan och en kort beskrivning av hur Lagerlöf levde när hon skrev den. Läsaren får veta mer om hur samhället såg ut under denna tid och att Lagerlöf, på grund av nya fabriker och järnvägar, ville visa och lära ut om vår natur istället. Gösta Berlings saga nämns som exempel där hon fått ge uttryck för detta. Även kärleken är ett viktigt signalement för Lagerlöfs böcker. Det beskrivs hur Nils Holgersson lär sig om vad kärlek är och hur en faders kärlek till sin dotter kan se ut i Kejsarn av Portugallien. Hela textavsnittet avslutas med en analys om att Lagerlöfs böcker handlar om kärlekens kraft och att människor går sönder inuti om vi inte får det behovet uppfyllt. 51 Gösta Berlings saga är verket som presenteras först i Svenska impulser 2. Den beskrivs som ett av de stora genombrotten i svensk litteratur. 52 Om alla hennes verk skriver man att de är en blandning av skrönor och sagor som möter den realistiska världen. Det beskrivs också att de flesta av Lagerlöfs huvudpersoner genomgår någon förändring under handlingens gång. Sedan ger man förslag på sådana verk av Lagerlöf så som Gösta Berlings saga, En herrgårdssägen och Herr Arnes pengar. Författarna till läroboken verkar vilja fånga läsarnas intresse genom att beskriva hur mystiska och spännande dessa verk är. Det sista som står om Selma Lagerlöf handlar om ett av hennes mest lästa verk, Kejsaren av Portugallien. Här sammanfattas kort vilka karaktärer som finns, samt två utdrag från verket. Hela avsnittet avslutas med frågor som eleven kan arbeta med. 50 Jansson. Den levande litteraturen, 215-218. 51 Skoglund. Svenska timmar Litteraturen, 128-130. 52 Markstedt, Eriksson. Svenska impulser 2, 251. 25