Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter och ersättare kallas till sammanträde

Kallelse till sammanträde 2018-02-21 sid. 1 Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter och ersättare kallas till sammanträde Tid: Onsdagen den 21 februari kl 09.00. Plats: Sammanträdesrummet Magistern Förhinder för ledamot att närvara vid sammanträdet skall meddelas samhällsbyggnadskontoret tfn 45 03 71så att ersättare kan kallas. Monica Helgesson Mattias Adolfson har sitt gruppmöte onsdagen den 21 februari kl 08.00 i sammanträdesrummet Lärjungen. Jonas Lövgren har sitt gruppmöte onsdagen den 21 februari kl 07.30 i sammanträdesrummet Gathörnet. Se nämndens hemsida: https://www.kalmar.se/kommun-och-politik/moten-handlingar-ochprotokoll/samhallsbyggnadsnamnden.html Föredragningslista Formella ärenden Punkt 1 Ändringar och godkännande av föredragningslista. Punkt 2 Val av protokollsjusterare. G:\Samhällsbyggnadskontoret\Kontoret\Nämnd\Sammanträden\2018\2018-02-21\Kallelse 2018-02-21.docx

Samhällsbyggnadsnämnden 2018-02-21 2 Medborgarförslag Punkt 3 Handläggare: Per Ålind Dnr: 2018-0232 Ärende: Medborgarförslag om busskort till alla elever och barn Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande 2018-01-29, BILAGA Handling skickas separat. Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att samhällsbyggnadskontorets yttrande ska utgöra svar på medborgarförslaget om busskort till alla elever och barn. Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat. Punkt 4 Handläggare: Stina Hansson Dnr: 2017-4347 Ärende: Medborgarförslag om att asfaltera och belysa gångvägen vid Malkars, förskolan och sporthallen i Ljungbyholm Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande 2018-02-05, BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget om asfaltering och belysning av skogsstigen mellan Åkergatan och Perrongvägen i Ljungbyholm. Punkt 5 Handläggare: Thomas Eidrup Dnr: 2017-5117 Ärende: Medborgarförslag om cykelväg längs med Pataholmsvägen Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande 2018-02-05, BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att yttrandet ska utgöra svar på medborgarförslaget. Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat.

Samhällsbyggnadsnämnden 2018-02-21 3 Punkt 6 Handläggare: Ramström/Krawus Dnr: 2017-5286 Ärende: Medborgarförslag angående grönstruktur runt parkering och nybyggnation vid del av Kungsljuset 3 samt Lasarettsvägen Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande 2018-01-17, BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att yttrandet ska utgöra svar på medborgarförslaget och ärendet skickas vidare till Kalmarhem som har ansvar för gestaltningen av parkeringen med infart från Wahlbomsvägens vändplats. Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat.

Samhällsbyggnadsnämnden 2018-02-21 4 Punkt 7 Ärende: Information om aktuella ärenden m m a) Förvaltningschef Rebecka Persson informerar om vad som är på gång på förvaltningen, 10 min. b) Enhetschef Stefan Larsson informerar från TME, Galggatan/Norra vägen, valbodar Jordbroporten, skolvägar Tallhagsskolan, vinterväghållning gc-vägarkollektivtrafik, 15 min. c) Enhetschef Ingeborg Nikkanen informerar om Kontrollprojekt 2017, Egengjorda såser och röror, 5 min. d) Enhetschef Anna Carnelius informerar om Miljötillsyn 2017, 15 min. e) Stadsarkitekt Björn Strimfors och planchef Lena Nordenlöw informerar kring nämndens besök i Vallastaden i december, 15 min.

Samhällsbyggnadsnämnden 2018-02-21 5 Administrativa ärenden Punkt 8 Handläggare: Susanne Karlsson Ärende: Årsrapport med måluppföljning 2017 Handling: Årsrapport med måluppföljning 2017, BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner årsrapporten med måluppföljning 2017 och överlämnar den till kommunstyrelsen. Punkt 9 Handläggare: Susanne Karlsson Ärende: Riskanalys och intern kontrollplan 2018 Handling: Riskanalys och intern kontrollplan, BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förslaget till riskanalys och intern kontrollplan för 2018 och överlämnar den till kommunstyrelsen för kännedom.

Samhällsbyggnadsnämnden 2018-02-21 6 Ärenden från TME Punkt 10 Handläggare: Stina Hansson Dnr: 2016-3283 Ärende: Införande av nya hastighetsgränser i tätorten Rockneby i Kalmar kommun Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande 2018-02-02, BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadskontoret beslutar att införa nya hastighetsbegränsningar i tätorten Rockneby i Kalmar kommun enligt bifogad karta. Punkt 11 Handläggare: Stina Hansson Dnr: 2017-4599 Ärende: Införande av nya hastighetsgränser i tätorterna Ljungbyholm, Läckeby och Trekanten i Kalmar kommun Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande 2018-01-11, BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadskontoret beslutar att införa nya hastighetsbegränsningar i tätorterna Ljungbyholm, Läckeby och Trekanten i Kalmar kommun enligt bifogade kartor.

Samhällsbyggnadsnämnden 2018-02-21 7 Planärenden Punkt 12 Handläggare: Hanna Nilsson Dnr: 2014-2791 Ärende: Beskrivning: Antal bostäder: Detaljplan för Brandvakten 7 och del av Kvarnholmen 2:1 på Kvarnholmen, Kalmar kommun Planförslaget ska möjliggöra omvandling till kontor och verksamheter på bottenplan och bostäder från plan 2 och uppåt. Byggnadens kulturhistoriska värden ska bevaras och den nya byggnationen ska bidra till en attraktiv stadsbild, särskilt i mötet med Sveaplan och bron till Malmen. En friliggande, utåtriktad paviljong ska vitalisera stadsrummet där Malmbron landar på Kvarnholmen. Ca 40 st. Handling: Tjänsteskrivelse 2018-02-09. Granskningsutlåtande 1 2018-02-09. Förslag till detaljplan senast reviderad 2018-02-09. Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner granskningsutlåtande 1 som kommunens och beslutar att ställa ut det 2018-02-09 reviderade förslaget till detaljplan för ny granskning. Denna paragraf förklaras omedelbart justerad. Punkt 13 Handläggare: Birgit Endom Dnr: 2014-3960 Ärende: Beskrivning: Antal bostäder: Detaljplan för Fågelsudd 1:123 m.fl. fastigheter, Kalmar kommun Syftet med planförslaget är att möjliggöra permanent boende i det som tidigare var ett fritidshusområde. Därmed ges större frihet i byggrätter men högre krav ställs på utformning, i synnerhet med tanke på översvämningsriskerna. Planen ger en ökning från mellan 75-100 m2 byggrätt beroende på område, till mellan 180-200 m2. Även höjden regleras från 3,5 meter till 4,0 meter vilket medger inredd vind. Ca 6 st. Handling: Tjänsteskrivelse 2018-02-15. Granskningsutlåtande 2, 2018-02-21. Förslag till detaljplan senast reviderad 2018-02-15. Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner granskningsutlåtande 2 som kommunens och beslutar att ställa ut det 2018-02-15 reviderade förslaget till detaljplan för ny granskning.

Samhällsbyggnadsnämnden 2018-02-21 8 Bygglovärenden Punkt 14 Handläggare: Madeleine Westervind Dnr: 2017-5162 Fastighet: Dunö 1:4 Fastighetens adress: Lökholmsvägen 30 Sökande: Larsson, Ingvar och Gudrun Ärende: Nybyggnad av komplementbyggnad, poolhus Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande 2018-01-11, BILAGA A Bemötande från sökanden inkommet 2018-02-02 BILAGA B Förslag till beslut: Avslå bygglov för nybyggnad av komplementbyggnad med stöd av 9 kap. 30 plan- och bygglagen, PBL, eftersom åtgärden avviker från detaljplanen avseende tillåten byggnadsarea för komplementbyggnader och avvikelsen inte kan tolkas som liten eller vara förenlig med gällande plans syfte. Punkt 15 Handläggare: Mikael Kaiser Dnr: 2017-4345 Fastighet: Dunö 1:1 Fastighetens adress: Vid Dunövägen 63 Sökande: Ahnström, Anders Wilhelm Ärende: Bygglov för redan uppfört plank på brygga Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande 2017-11-24, BILAGA Förslag till beslut: Avslå bygglov i efterhand för plank med stöd av 9 kap. 30 plan- och byggla-gen, PBL, eftersom åtgärden avviker från detaljplanen avseende att planket placeras på mark som inte får bebyggas samt på vattenområde. Avvikelsen kan inte tolkas som liten eller vara förenlig med gällande plans syfte. Punkt 16 Handläggare: Michael Svanström Dnr: 2017-4064 Fastighet: Spinnrocken 1 Fastighetens adress: Borshorvavägen 7 Sökande: Alexander Karlsson, Kalmar Bostad AB Ärende: Ändrad användning, från butikslokal till 2 bostadslägenheter Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande 2018-02-01, BILAGA Förslag till beslut: Avslå bygglov för ombyggnad av butikslokal till två bostadslägenheter, med stöd av 9 kap. 32 plan- och bygglagen (PBL), eftersom åtgärden avviker från detaljplanen.

Samhällsbyggnadsnämnden 2018-02-21 9 Punkt 17 Handläggare: Michael Svanström Dnr: 2017-4910 Fastighet: Duvan 8 Fastighetens adress: Fabriksgatan 24a Sökande: Kakelduvan Fastigheter AB Ärende: Tillbyggnad av flerbostadsus, lovansökan i efterhand Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande 2017-12-06, BILAGA Förslag till beslut: Avslå bygglov i efterhand för tillbyggnad av flerbostadshus med stöd av 9 kap. 30 plan- och bygglagen, PBL, eftersom åtgärden avviker från detaljplanen avseende placering. Tillbyggnaden har placerats på prickad mark som ej är avsedd att bebyggas enligt detaljplanen. Avvikelsen kan inte tolkas som liten eller vara förenlig med gällande plans syfte. Punkt 18 Handläggare: Michael Svanström Dnr: 2017-4524 Fastighet: Duvan 8 Fastighetens adress: Fabriksgatan 24a Ärende: Anmälan om olovlig åtgärd Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande 2018-01-24, BILAGA Förslag till beslut: Med anledning av att en bygglovspliktig åtgärd, enligt 9 kap. 2 plan- och bygglagen, PBL, utförts utan att bygglov och startbesked har lämnats, får samhällsbyggnadskontoret härmed, om inte rättelse har skett (rivning) före samhällsbyggnadsnämndens sammanträde 2018-02-21, föreslå nämnden besluta att: Påföra byggherre och fastighetsägare, Kakelduvan fastighets AB org.nr 556416-3821, byggsanktionsavgift enl. 11 kap. 51 PBL (2010:900) samt 9 kap. 10 enligt plan och byggförordningen, PBF (2011:338), på 51 341 kronor Punkt 19 Handläggare: Ian Cortes Dnr: 2017-5588 Fastighet: Runtorp 2:20 Sökande: Haglund, Valter Ärende: Förhandsbesked, nybyggnad av enbostadshus Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande 2018-02-01, BILAGA Förslag till beslut: Positivt förhandsbesked meddelas för nybyggnad av enbostadshus med stöd av 9 kap. 17 plan- och bygglagen (2010:900), PBL.

Samhällsbyggnadsnämnden 2018-02-21 10 Punkt 20 Handläggare: Ian Cortes Dnr: 2017-3480 Fastighet: Källstorp 3:17 Sökande: Karlsson, Therese Ärende: Förhandsbesked, nybyggnad av enbostadshus samt garage, eldstad Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande 2018-02-02, BILAGA Förslag till beslut: Positivt förhandsbesked meddelas för nybyggnad av enbostadshus samt garage, eldstad med stöd av 9 kap. 17 plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Som förhandsbesked enligt 9 kap. 17 PBL, meddelas att den föreslagna åtgärden kan tillåtas på den avsedda platsen med nedan givna villkor. Villkor Förhandsbeskedet gäller redovisad utformning och i huvudsak placering i enlighet med inkomna handlingar. Vid en kommande bygglovsprövning får placering justeras någorlunda efter utförlig nybyggnadskarta men förutsättningarna/kraven som tillämpas vid strandskydd och strandskyddispensens gäller.

Samhällsbyggnadsnämnden 2018-02-21 11 Miljöärenden Punkt 21 Handläggare: Ingeborg Nikkanen Dnr: Ärende: Kontrollplan för livsmedelskontrollen, Samhällsbyggnadskontoret Handling: Kontrollplan för livsmedelskontrollen 2018-01-31, BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden lägger kontrollplan för livsmedelskontrollen till handlingarna. Punkt 22 Handläggare: Eva Jansson Dnr: Ärende: Årsredovisning 2017 för verksamhet Miljö Handling: Årsredovisning 2017, BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden lägger årsredovisning 2017 för verksamhet Miljö till handlingarna. Punkt 23 Handläggare: Eva Jansson Dnr: Ärende: Årsplanering 2018 för verksamhet Miljö Handling: Årsplanering 2018, BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förslaget till årsplanering för verksamhet Miljö för 2018.

Samhällsbyggnadsnämnden 2018-02-21 12 Punkt 24 Handläggare: Tomas Burén Dnr: 2018-0302 Fastighet: Skaftnäs 1:4 Fastighetens adress: Skaftnäs 307 Sökande: Frida Regin Ärende: Strandskyddsdispens för nybyggnad av förråd/garage och tillbyggnad av huvudbyggnad Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande 2018-02-02, BILAGA Förslag till beslut: Strandskyddsdispens beviljas för nybyggnad av förråd/garage och tillbyggnad av huvudbyggnad. Som särskilt skäl enligt 7 kap. 18 c miljöbalken anges att området redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Hela fastigheten får användas som tomt.

Samhällsbyggnadsnämnden 2018-02-21 13 Punkt 25 Ärende: Handling: Beslut från länsstyrelsen, mark- och miljödomstolen m fl Halltorp 2:10, tillbyggnad av skola, förvaltningsrättens beslut, förvaltningsrätten avvisar talan, 2015-6483. Åby-Förlösa 1:4, förhandsbesked 2 enbostadshus, länsstyrelsens beslut, länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet, 2016-1989. Svensknabben 1, nybyggnad av vantmast och teknikbod, länsstyrelsens beslut, överklagandet avslås, 2015-6124. Punkt 26 Ärende: a) Anmälan av avslutade förrättningar och beslut från lantmäterimyndigheten. b) Anmälan av delegationsbeslut under tiden 2018-01-xx--2018-02-xx. c) Anmälan av beslut om bostadsanpassningsbidrag. d) Anmälan av tillsyner på serviceförvaltningen. e) Anmälan av lagakraftvunna detaljplaner m m. Detaljplan för fastigheten Falken 4, lagakraftvunnen 2018-01-24. Detaljplan för del av Hossmo 1:53, Rinkabyholm, lagakraftvunnen 2018-01-10. Protokollsutdrag kommunstyrelsen 2018-01-09 21, yttrande över samråd om förslag till översiktsplan för Oskarshamns kommun. Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2017-12-18 258, taxa för tillsyn inom miljöbalksområdet. Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2017-12-18 262, detaljplan för fastigheten Falken 4, Malmen. Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2017-12-18 265, motion från Jonas Lövgren (M) om förtätning av centrala Kalmar.

Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Hansson 2018-02-05 2017-4347 0480-450421 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Medborgarförslag om att asfaltera och belysa gångvägen vid Malkars, förskolan och sporthallen i Ljungbyholm Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget om asfaltering och belysning av skogsstigen mellan Åkergatan och Perrongvägen i Ljungbyholm. Bakgrund Förslagsställaren skriver att skogsstigen mellan Åkergatan och Perrongvägen i Ljungbyholm används frekvent, i synnerhet sedan nya lokala målpunkter lokaliserats längs Perrongvägen. Skogsstigen är inte belyst samt är belagd med grus, förslagsställaren upplever att det är mörkt och föreslår med anledning av detta att stigen asfalteras samt blir belyst. I översiktsplan för Kalmar kommun är del av sträckan som avses i förslaget utpekat rekreationsstråk som knyter samman rekreationsområde Fruskog med Ljungbyholms centrum. Enligt gällande plan (Stadsplan Ljungbyholm, området kring Tunnbindarevägen, dnr 0880K-I:388) är cirka 100 meter av sträckan längst i söder gång- och cykelväg. I dagsläget har Samhällsbyggnadskontoret inga planer på att asfaltera och belysa skogsstigen men bär med sig synpunkten inför kommande prioritering av nya gång- och cykelprojekt. Stina Hansson Trafikplanerare Planeringsenheten Adress Box 611, 391 26 KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel 0480-45 00 00 vx Fax 0480-45 04 29 E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Eidrup 2018-02-07 2017-5117 0480-450466 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Medborgarförslag Cykelväg längs med Pataholmsvägen Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att yttrandet ska utgöra svar på medborgarförslaget. Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat. Bakgrund Förslagsställaren Slakmöre Bygdegårdsförening, genom Anders Haeggblom, föreslår att en cykelväg anläggs längs kustvägen mellan Kåremo och Ålem i Mönsterås kommun. En skrivelse med samma innehåll har även inkommit från Ryssby centeravdelning via ordf. Åke Pettersson. Syftet med förslaget är att öka trafiksäkerheten längs kustvägen. Vägen är en kulturväg vilket gör att många trafikanter väljer denna väg. Skolbussar saknas här och skolbarnen går och cyklar därför längs med vägen till närmsta busshållplats för ordinarie bussavgångar. En del pendlare cyklar längs vägen till busshållplatsen i Kåremo. Många pendlare kör bil från Korpemåla och Fågelsudd mot Mönsterås respektive Kalmar. Vägen blir ibland omledningsväg för E22:an i samband med trafikolyckor eller vägarbeten. Då används vägen även av tung trafik. Man upplever helt enkelt vägen som farlig för oskyddade trafikanter. Yttrande Ett arbete har påbörjats där vi identifierar och studerar större behov av cykelsatsningar utanför tätorter runt om i kommunen. Det handlar nästan uteslutande om statliga vägavsnitt. Trafikverket har dock inte egna investeringsmedel till cykelinfrastrukturen utan de statliga pengar som avsätts fördelas utifrån den regionala transportplanen inklusive den regionala cykelstrategin. För att alls kunna få del av dessa pengar kommer kommunen behöva gå in och medfinansiera åtgärderna. Det ser vi utifrån de senast beslutade satsningarna i Mönsterås kommun (sträckan Mönsterås-Timmernabben med 65% kommunal medfinansiering) respektive Torsås kommun (sträckan Torsås-Söderåkra med 50% kommunal medfinansiering). Detta är helt enkelt Regionförbundets nödvändiga strategi för att få de ytterst knappa statliga/regionala pengarna att räcka något längre. Verksamhetsområde TME www.kalmar.se Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel 0480-45 00 00 vx sam.byggnadskontoret@kalmar.se

2018-02-07 Vissa av de stråk vi studerar ligger utmed det regionalt högprioriterade kuststråket, t.ex. väg 602 som tas upp i just detta medborgarförslag. Sträckor som ligger inom detta stråk samt det andra prioriterade stråket Kalmar-Nybro och vidare västerut har större möjlighet att kunna delfinansieras av de statliga/regionala pengarna men tilldelningen sker i stark konkurrens med många andra sträckor i länet. Vad som är prioriterade regionala stråk gäller innevarande planperiod 2018-2021 men möjligen även efter denna period. En planerad kommande revidering av den regionala cykelstrategin det närmsta året bör ge svar på detta. Om Kalmar kommun ska prioritera väg 602 behöver det ske i samförstånd med bl.a. väghållaren Trafikverket och med Mönsterås kommun så att cykelbanan får en fortsättning norrut mot Ålem. Sträckan är drygt 6000 m fram till kommungränsen och anläggningskostnader beräknas i normalfallet till ca 2000-3000 kr per meter ej inräknat ev. markinlösen, extrakostnader för eventuella försvårande geotekniska förhållanden och kostnader för cykelpassager eller cykelöverfarter m.m. Den kommunala budgetprocessen för 2020-2022 med start senare i år är nästkommande möjlighet att kunna avsätta kommunala medel för medfinansiering till något eller några cykelbaneprojekt längs med statlig väg. Under 2018-2019 är en stor del av de kommunala cykelinfrastrukturinvesteringarna riktade till att skapa förutsättningar för ökad cykelpendling till det nya Linnéuniversitetet. Ytterligare sträckor av dessa pendlingsstråk kommer att behöva förbättras under påföljande år längs bl.a. Norra vägen. Detta får då avvägas politiskt i budgetarbetet mot nödvändiga satsningar på landsbygdens behov av förbättrad cykelinfrastruktur. Likaså är det ett politiskt ställningstagande som måste göras vilken eller vilka av landsbygdssträckningarna som ska ges prioritet framför de övriga. Många för att inte säga alla sträckor är viktiga ur det lokala perspektivet men endast vissa är viktiga ur ett regionalt perspektiv. De extra statliga pengar som finns att söka, utöver den regionala transportplanen, är genom stadsmiljöavtalen men dessa pengar riktas enbart mot kapacitetshöjande åtgärder för kollektivtrafikens och cykelns infrastruktur inne i städerna. Den pågående analysen av cykelinfrastrukturen på landsbygden och kommande budgetprocess i år och kommande år avgör alltså huruvida Kalmar kommun är beredda att prioritera och att gå in och medfinansiera väg 602 mellan Kåremo och kommungränsen. Om så är fallet återstår att arbeta kraftfullt för få delfinansiering till detta genom den regionala transportplanens pengar till cykelinfrastruktur för perioden 2022-2025 (med möjlighet till viss förskottering). De regionala pengarna för den nuvarande planperioden 2018-2021 är redan fördelade. Thomas Eidrup Cykelstrateg

Handläggare Datum Ärendebeteckning Fanny Ramström 2018-01-17 SBK 2017-5286 0480-45 03 10 Samhällsbyggnadskontoret YTTRANDE Medborgarförslag angående grönstrukturen runt parkering och nybyggnationen vid del av Kungsljuset 3 samt Lasarettvägen Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att yttrandet ska utgöra svar på medborgarförslaget och ärendet skickas vidare till Kalmarhem som har ansvar för gestaltningen av parkeringen med infart från Wahlbomsvägens vändplats. Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat. Bakgrund Samhällsbyggnadsnämnden har fått ett medborgarförslag från styrelsen i kvarteret Hagen om grönstrukturen runt parkering och nybyggnation vid del av Kungsljuset 3 samt Lasarettvägen. Området detaljplanerades för några år sedan och har därefter börjat bebyggas med parkering och flerbostadshus. Tidigare täcktes området av skog. Boende i området Hagen som ligger intill upplever att kvalitén i omgivningen har sänkts i och med nybyggnationerna. De lyfter fram tre olika områden som de anser är särskilt bristfälliga och där de önskar att åtgärder ska genomföras. Dessa är (1) grönytan mellan det nya och äldre bostadsområdet (2) dagvattenhanteringen i nedre änden av parkeringen med infart från Wahlbomsvägens vändplats, samt (3) dagvattenhanteringen nere i skogen mot vattnet. Vi har varit ute och undersökt området och instämmer att områdets karaktär har förändrats i och med att den tidigare skogen nu har ersatts av parkering och flerbostadshus. Förändringarna har emellertid skett enligt detaljplanen som vann laga kraft 2014. I plankartan är grönytan mellan den nya och äldre byggelsen planbestämd som natur. Att det inte går att återskapa skogen som fanns innan säger sig själv. Det tar många år för träd och annan vegetation att växa till sig. Tanken är emellertid att växtlighet ska etablera sig själv på grönytan för att med tiden kunna utvecklas till en naturlig ridå mellan bostadsområdena. Planeringsenheten Adress Box 611, 391 26 KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel 0480-45 00 00 vx Fax 0480-45 04 29 E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

Datum 2018-01-17 2 (3) Längs med gång- och cykelvägen finns emellertid träd planterade, som med tiden kommer att ge en viss skärmande effekt mot parkeringen. Utsikt från gång och cykel-vägen mot parkeringen. Med tiden kommer träden att växa till sig och ge en viss skärmande effekt. Ansvarig för parkeringen med infart från Wahlbomsvägens vändplats är Kalmarhem. Enligt dem är parkeringen och dagvattenhanteringen utförda enligt bygglov och landskapsarkitektens anvisningar, där även personsäkerheten är beaktad i bygglovshanteringen. För vidare diskussioner om parkeringen och dagvattenhanteringens estetiska utformning hänvisar vi till Kalmarhem. Dagvattendammen Stensö 2:3 är den som ligger i skogen intill del av Kungsljuset 3 samt Lasarettvägen. Ansvar för den har Kalmar Vatten. Arbetet med att bygga dammen skedde huvudsakligen mellan april maj 2017. Ingen plantering av växlighet har skett intill dammen, utan tanken är att naturen ska över tid få möjlighet att själv etablera sig. Innan dess kan området upplevas ofärdigt. Kalmar Vatten betraktar området som naturkaraktär och inte park, vilket inte innebär ytterligare gestaltning av området. När växtlighet har etablerat sig kommer det emellertid skötas med slåtter, för att dammen ska kunna uppfylla sin funktion med att ta hand om dagvatten så bra som möjligt.

Datum 2018-01-17 3 (3) Bild på dagvattendammen Stensö 2:3. Foto: Kalmar Vatten. Fanny Ramström Planarkitekt Edyta Krawus Landskapsarkitekt

Valbodar vid Jordbroporten (8 st) (ej klart vem som ska stå var) Rundkörningssystem för bilar Rundkörningssystem för bilar

KONTROLLPROJEKT 2017 EGENGJORDA SÅSER OCH RÖROR Många restauranger, caféer och butiker m.fl. tillverkar egna såser/röror. Hanteringen och förvaringen av dessa ser ofta olika ut. Hållbarhetstiderna och bedömningarna av hur länge dessa produkter är säkra, skiljer sig betydligt åt. Detta upplevs i många fall som svårbedömt av inspektörerna och därför röstades årets projekt Provtagning av egengjorda kalla såser och röror fram av Miljösamverkan Sydost. Det övergripande målet med kontrollprojektet var att öka andelen säkra egengjorda kalla såser och röror på marknaden. Inspektörerna provtog produkterna med avseende på följande mikroorganismer: Salmonella, Listeria monocytogenes, Escherichia coli, Bacillus cereus, Staphylococcus aureus, jäst och mögel. Projektet omfattade också kontroll av fyra områden som kan påverka den hygieniska kvaliteten: säker hantering rengöring temperatur personlig hygien SLUTSATSERNA SOM DRAGITS I PROJEKTET ÄR: Provtagning visade att egengjorda kalla såser och röror är ganska säkra livsmedel. Inspektionerna visade att företagarna hade relativt bra fungerande hygienrutiner och lämplig förvaringstemperatur vid hanteringen av egengjorda kalla såser/röror. Provtagning är det bästa sättet att avgöra om en sås/röra är en säker produkt. Vi behöver öka provtagningen i kontrollen. Kunskap om spårbarhet hos företagaren är viktigt. Att använda bra och säkra råvaror med korrekt märkning ifrån tillförlitliga leverantörer är en förutsättning för att kunna tillverka säkra livsmedel. Det är viktigt med väl fungerande hygienrutiner och lämplig förvaringstemperatur för att minska risken för livsmedelsburen sjukdom. Provtagning och kontroll har utförts under period april - september med hjälp av checklistor och informationsmaterial som projektgruppen tog fram. 9 kommuner deltog i provtagningsprojektet och 57 verksamheter kontrollerades. Av 80 prover som togs fick: 70 prover (87 %) fick utlåtandet tillfredsställande, vilket innebär att livsmedlen kan ätas utan risk. 10 prover (13 %) fick utlåtandet godtagbar med anmärkning. Detta indikerar att fel föreligger i något led som bör rättas till för att inte hälsorisker ska uppkomma. Inga prover fick bedömningen otillfredsställande. Av de 10 prover som fick anmärkning fick 7 st. anmärkning på grund av för hög halt jäst, 2 st. för mögel och 1 st. för E.coli. Inspektioner med avseende på kontroll-områdena ledde till 19 avvikelser på 57 anläggningar. Flest avvikelser (9st.) gjordes inom kontrollområdet rengöring av lokal, näst flest (6 st.) på säker hantering och lagring. Miljösamverkan Sydost Regionförbundet i Kalmar län Nygatan 34 - Box 762 391 27 Kalmar tfn 070 655 27 13

PROJEKTRAPPORT 2017 PROVTAGNING AV EGENGJORDA KALLA SÅSER OCH RÖROR PROJEKTLEDARE Irina Söderberg ARBETSGRUPP Oscar Ekberg Katarina Proos Vedin Lise-Lotte Wallin

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 5 Syfte och mål... 6 Omfattning och begränsning... 6 Genomförande... 7 Resultat... 9 Diskussion... 13 Provtagning... 15 ph... 15 Temperatur... 15 Hållbarhet... 16 Kontrollpunkter... 16 Lärdomar... 16 Slutsatser... 17 Bilaga 1 Material till inspektörer... 18 Bilaga 2 Material till verksamheter... 35 Bilaga 3 Pressmeddelande... 39 Bilaga 4 Checklista... 40 2

Sammanfattning Många restauranger, caféer och butiker m.fl. tillverkar egna såser/röror. Hanteringen och förvaringen av dessa ser ofta olika ut. Hållbarhetstiderna och bedömningarna av hur länge dessa produkter är säkra, skiljer sig betydligt åt. Hållbarhetsanalyser görs sällan, och på vissa ställen kan såser/röror sparas i upp till tre veckor. Verksamheterna uppger ofta att de går på smak och lukt samt att ingen har klagat eller blivit sjuk. Detta upplevs i många fall som svårbedömt av inspektörerna och därför röstades årets projekt Provtagning av egengjorda kalla såser och röror fram av Miljösamverkan Sydost. Det övergripande målet med kontrollprojektet var att öka andelen säkra egengjorda kalla såser och röror på marknaden. Projektet har omfattat både provtagning och inspektioner på utvalda kontrollområden. De parametrar som valdes ut till provtagningen var sådana som med största sannolikhet kan tillväxa i dessa produkter: Salmonella, Listeria monocytogenes, Escherichia coli, Bacillus cereus, Staphylococcus aureus, jäst och mögel. Inspektioner utfördes på fyra områden som kan påverka den hygieniska kvaliteten: säker hantering, rengöring, temperatur och personlig hygien. Provtagning och kontroll har utförts under perioden april - september med hjälp av checklistor och informationsmaterial som projektgruppen tog fram. Nio kommuner deltog i provtagningsprojektet och 57 verksamheter kontrollerades. Av 80 prover som togs fick 70 st. (87 %) utlåtandet tillfredsställande, vilket innebär att livsmedlen kan ätas utan risk. Det var 10 prover (13 %) som fick utlåtandet godtagbar med anmärkning. Detta indikerar att fel föreligger i något led som bör rättas till för att inte hälsorisker ska uppkomma. Inga prover fick bedömningen otillfredsställande. Av de 10 prover som fick anmärkning, fick 7 st. anmärkning på grund av för hög halt jäst, 2 st. för mögel och 1 st. för E.coli. Inspektioner med avseende på kontrollområdena ledde till 19 avvikelser på 57 anläggningar. Flest avvikelser (9st.) gjordes inom kontrollområdet rengöring av lokal, näst flest (6 st.) på säker hantering och lagring. Slutsatserna som dragits i projektet är: Provtagning visade att egengjorda kalla såser och röror är ganska säkra livsmedel. Inspektionerna visade att företagarna hade relativt bra fungerande hygienrutiner och lämplig förvaringstemperatur vid hanteringen av egengjorda kalla såser/röror. Provtagning är det bästa sättet att avgöra om en sås/röra är en säker produkt. Vi behöver öka provtagningen i kontrollen. Kunskap om spårbarhet hos företagaren är viktigt. Att använda bra och säkra råvaror med korrekt märkning ifrån tillförlitliga leverantörer är en förutsättning för att kunna tillverka säkra livsmedel. 3

Inledning Miljösamverkan Sydost livsmedel genomför varje år ett projekt inom livsmedelsområdet. Verksamheten ägs av kommunerna och länsstyrelserna i Kalmar och Gotlands län samt Regionförbundet i Kalmar län. Bakgrunden till denna samverkan är att handläggarnas arbetsområde växer medan resurserna i bästa fall förblir detsamma. Att tillsynsmyndigheterna i länen samverkar bidrar till att uppnå livsmedelslagstiftningens syfte att se till att livsmedlen på marknaden är säkra och redliga. Att samverka på regional nivå ger många vinster i form av ökad kunskap, utbyte av erfarenheter samt en effektivare och enhetligare handläggning av ärenden. MSO livsmedel genomförde detta projekt som inriktades på kontroll av provtagning av egengjorda kalla såser och röror. Många restauranger, caféer och butiker m.fl. tillverkar egna såser/röror i sin verksamhet och hanteringen och förvaringen ser ofta olika ut. Hållbarhetstiderna och bedömningarna av hur länge dessa produkter är säkra skiljer sig betydligt åt. Hållbarhetsanalyser görs sällan och på vissa ställen kan såser/röror sparas i upp till tre veckor. Verksamheterna uppger ofta att de går på smak och lukt samt att ingen har klagat eller blivit sjuk. Livsmedelsinspektörerna upplever att det är svårt att göra en korrekt bedömning av såser och röror vid inspektionen. Livsmedelsverket har uppmanat alla kommuner att utöka provtagningen som kontrollmetod. Bidragande orsak är bl.a. de rekommendationer som har framkommit i samband med de senaste årens FVO/Sante F -revisioner. Det finns också misstänkta matförgiftningsfall där just egengjorda kalla såser och röror varit en trolig orsak till utbrottet, men den direkta kopplingen har oftast inte kunnat påvisas. Miljösamverkan Sydost Livsmedel beslutade därför under 2017 att genomföra ett provtagningsprojekt med fokus på egengjorda kalla såser och röror. Provtagningen omfattar såsernas/rörornas nulägesstatus och ett antal parametrar som är aktuella för dessa produkter. Anläggningar som tillverkar egengjorda kalla såser och röror kan t.ex. vara restauranger, pizzerior, caféer, bagerier och butiker. Det övergripande målet med kontrollprojektet var att öka andelen säkra egengjorda kalla såser och röror på marknaden. Detta har skett genom att inspektörerna har gjort en provtagning på produkterna med avseende på följande mikroorganismer: Salmonella, L. monocytogenes, E. coli,b. cereus, S. aureus, jäst och mögel. 4

Bakgrund Att hantera och förvara egengjorda kalla såser och röror på ett korrekt sätt är viktigt för att säkerställa att dessa produkter inte utgör en fara för konsumenterna. Framför allt är det kalla såser/ röror som inte har ett upphettningssteg innan förtäring som kan utgöra en högre risk. Andra riskfaktorer kan vara att beredningen av såserna/rörorna innehåller flera moment som t.ex. skivning och hackning i olika steg, att de innehåller flera olika komponenter, innehåller en proteinkälla och/eller färska eller torkade kryddor och/eller har ett ph-värde över 4,5. Majonnäsbaserade eller feta såser/röror i allmänhet kan också utgöra en risk eftersom bakterier lätt kan döljas i fettcellerna. Väl fungerande hygienrutiner, lämplig förvaringstemperatur och -tid är av största vikt för att minska risken för livsmedelsburen sjukdom. Personer som hanterar livsmedel måste ha en god personlig hygien vilket bland annat innebär noggrann handtvätt och rena skyddskläder för att livsmedel inte ska förorenas. Bakterier kan hamna i såserna/rörorna från t.ex. olika kryddor (färska och torkade) och eventuellt tillväxa om hanteringen är felaktig som t.ex. för hög förvaringstemperatur. Finns det en proteinkälla i såserna/rörorna som t.ex. räkor eller tonfisk, utgör detta också en risk eftersom proteiner gynnar tillväxten av bakterier. Surhetsgraden eller ph-värdet har stor betydelse för tillväxten av bakterier. Bakterier trivs oftast inte i ph under 4,5 och då sker ingen tillväxt av patogena bakterier. Det går exempelvis att tillsätta vinäger för att sänka ph-värdet och hämma tillväxten av bakterier. Dock hjälper det inte att hälla i vinäger efter att tillväxten har skett eftersom bakterierna kan överleva i fettcellerna. Vatten finns i de flesta livsmedel i tillräcklig mängd för mikroorganismernas förökning. Dock är det inte vattenhalten i sig som påverkar mikroorganismernas förökning, utan vattenaktiviteten. Vattenaktiviteten är ett mått på mängden fritt eller tillgängligt vatten i ett livsmedel. Salt eller socker sänker vattenaktiviteten och därmed förutsättningar för tillväxt av bakterier och svamp. Detta är viktigt att tänka på vid tillverkning av livsmedelsprodukter och speciellt om man följer ett recept som i många fall inte bör frångås, t.ex. sillinläggningar och sylttillverkning. När ett livsmedel djupfryses upphör den mikrobiella tillväxten dels pga. att produkttemperaturen sänks och dels pga. att vattnet i produkten omvandlas till is. När produkttemperaturen höjs och fritt vatten åter blir tillgängligt, startar den mikrobiella aktiviteten igen. Förvaras feta såser/röror för länge försämras kvaliteten betydligt. Det blir en smakförsämring eftersom enzymer bryter ner fettet så det härsknar. Det hjälper inte att frysa feta såser/röror för att undvika härskning. Tillväxten stannar upp men fettet försämras och förstörs. Detta blir en slags självsanering av feta såser/röror eftersom de börjar smaka och lukta illa. 5

Syfte och mål Syftet med kontrollprojektet var att öka andelen säkra egengjorda kalla såser och röror på marknaden. Provtagning utförd av länens kontrollmyndigheter bidrar till att säkerställa att säkra livsmedel som finns på marknaden. Projektmålen var: att samtliga kommuner i Kalmar och Gotlands län senast den 30 september ska ha utfört provtagning på kalla egengjorda såser och röror med avseende på följande mikroorganismer: Salmonella, L. monocytogenes, E. coli, B. cereus, S. aureus, jäst och mögel att ha kartlagt förekomsten av Salmonella och L. monocytogenes samt halter av E. coli, B. cereus, S. aureus, jäst och mögel i egengjorda såser/röror att ha kartlagt hygieniska aspekter med avseende på tid, temperatur, rengöring, personlig hygien och hantering att ha tagit fram verktyg till inspektören för att kunna utföra kontroll och provtagning Effektmålen var: att öka provtagning som kontrollmetod i den offentliga kontrollen att öka kunskapen i mikrobiologi och livsmedelshygien hos inspektörer och verksamhetsutövare att öka kunskapen i provtagningsmetodik för inspektörer att öka samverkan och samsynen inom den offentliga livsmedelskontrollen i Kalmar län och Gotlands län Omfattning och begränsning Kommunerna i Kalmar län och Region Gotland som ingår i MSO-livsmedel röstade fram projektet Provtagning av egengjorda kalla såser och röror våren 2016. Projektet är aktuellt eftersom många livsmedelsverksamheter tillverkar egna såser/röror. Hållbarhetsanalyser utförs sällan och bedömningar av hur länge produkter är säkra skiljer sig betydligt åt mellan livsmedelsföretagarna. Livsmedelsföretagare förlitar sig på lukt och smak på produkterna. Livsmedelsinspektörer upplever att det blir svårt att göra en korrekt mikrobiologisk bedömning av hållbarhetstiderna vid inspektionen. Provtagning är en bra möjlighet att kartlägga andelen säkra såser/röror på marknaden. Projektet bidrar även till att öka kommunernas provtagning vilket överensstämmer med Livsmedelsverkets uppmaning till kommuner att utöka provtagningen som kontrollmetod. Inga tidigare projekt har kunnat hittas som fokuserar på den mikrobiologiska statusen på just såser/röror som företagarna tillverkat själva och som inte genomgått några upphettningssteg. Sökningar har utförts av arbetsgruppen i olika databaser samt på Livsmedelsverkets sidor utan att hitta något likvärdigt projekt. 6

Ursprungligen var planen att ta två prover per produkt, en nuläges- och en hållbarhetsprovtagning utifrån verksamhetens egna bäst-före datum. Dock avgränsades projektet till att enbart genomföra nulägesprovtagningar med fokus på patogena mikroorganismer, men även inkludera vissa hygieniska indikatorer. Genom att bara fokusera på nulägesprovtagningar kunde kostnaderna hållas nere och på så sätt ge möjlighet för att fler prover togs ut. En hållbarhetsanalys bör i första hand ingå i verksamhetens egenkontroll. De parametrar som ingick i provtagningarna var sådana som med största sannolikhet kan tillväxa i kalla såser/röror. Provtagna parametrar var Salmonella, Listeria monocytogenes, Escherichia coli, Bacillus cereus, Staphylococcus aureus, jäst och mögel. Salmonella och Listeria ska inte alls finnas i ätfärdiga livsmedel då de kan orsaka allvarliga sjukdomstillstånd, medan E.coli, B. cereus och S.aureus kan förekomma upp till en viss halt i livsmedlen utan att orsaka sjukdom. Jäst och mögel är hygienindikatorer och tyder på att hanteringen och rengöringen är bristfälligt utförd. För mer information, se bilaga 1. Projektgruppen kom fram till ovanstående provtagna parametrar genom diskussion med Livsmedelsverket och Eurofins, samt genom rekommendationer i kontrollhandböckerna om provtagning. För att välja ut de såser/röror som var mest intressanta att provta utgick vi ifrån verksamhetens recept på de olika produkterna. Innehöll beredningen av såsen/röran flera moment och olika ingredienser som t.ex. en proteinkälla och/eller kryddor, bladgrönsaker m.m. eller hade ett ph-värde över 4,5, var detta en högriskprodukt som var intressant att provta. Projektet omfattade också kontroll av fyra områden som kan påverka den hygieniska kvaliteten: säker hantering, rengöring, temperatur och personlig hygien. Genomförande En arbetsgrupp med representanter från Emmaboda, Mörbylånga, Kalmar/Nybro och projektledare tillsattes som tog fram en projektplan. Projektet genomfördes under 2017 och bestod av följande tre delar: 1. Arbetsgruppen tog fram ett arbetsmaterial Arbetsmaterialet bestod av informationsmaterial till inspektörer (Bilaga 1), en checklista (Bilaga 4) och informationsmaterial till företagarna (Bilaga 2). För att skapa samsyn och göra likvärdiga bedömningar samt testa checklistan genomförde arbetsgruppen, inför kontrollperioden, en gemensam inspektion med provtagning. 2. En gemensam kontrollkampanj genomfördes Projektet bestod av en provtagningsperiod mellan 10 april och 30 september, där de deltagande kommunerna tog ut prover på egengjorda kalla såser och röror hos verksamheterna och skickade proverna på mikrobiologisk analys. Analyserna av proverna bekostades av respektive kommun. En checklista för kontroll och provtagning togs fram av projektgruppen inför kontrollperioden, se bilaga 4. I checklistan kunde inspektörerna fylla i information om själva såsen/röran 7

(provtagningstemperatur, ph, beredningsmoment) men även bedöma fyra kontrollområden som kunde påverka den hygieniska kvaliteten (säker hantering, rengöring, temperatur och personlig hygien). En provtagningsinstruktion togs fram av projektgruppen som detaljerat beskrev hur inspektören skulle gå tillväga vid provtagning, se bilaga 1. Ett informationsmaterial om mikroorganismer togs också fram av projektgruppen. Detta kunde delas ut av inspektörerna till verksamhetsutövarna. Materialet innehöll information om projektet och de parametrar som skulle provtas. 3. Arbetsgruppen sammanställde resultatet När kommunerna hade genomfört provtagningen rapporterades resultatet in till projektgruppen. Både informationen i checklistan och själva provtagningsresultatet för respektive produkt rapporterades in. Arbetsgruppen bjöd in kommunernas kontaktpersoner till en workshop den 26 oktober 2017. Under dagen diskuterades projektets upplägg. Det som framkom under den dagen har arbetsgruppen använt som underlag i diskussionsdelen och slutsatserna i rapporten. Projektrapporten kommer att skickas ut till kommunerna och läggas upp på Miljösamverkan Sydosts- samt Livsmedelsverkets hemsida. Ett pressmeddelande skickades ut till media i december 2017. (Bilaga 3) 8

Resultat Riktade kontroller av egengjorda kalla såser och röror avseende mikrobiologisk kvalitet har inte tidigare kontrollerats i någon större omfattning inom våra län. Eftersom det har varit oklart om dessa produkter är säkra valdes ett provtagningsprojekt. Under projektet har 9 av 13 kommuner inom Miljösamverkan Sydost deltagit. Totalt 80 prover har tagits i 57 olika verksamheter. Av dessa prover fick 70 st. (87 %) utlåtandet tillfredsställande, d. v. s. livsmedlen bedöms kunna ätas utan risk. 10 st. (13 %) fick utlåtandet godtagbart med anmärkning. Detta indikerar att fel föreligger i något led som bör identifieras och rättas till för att inte hälsorisker ska uppkomma. Inga prover fick bedömningen otillfredsställande. (Figur 1) Uttagna prover analyserades med avseende på Salmonella, Listeria monocytogenes, Escherichia coli, Bacillus cereus, Staphylococcus aureus, jäst och mögel. Dessa parametrar ligger till grund för utlåtandet på respektive sås/röra. Provresultat 13% 87% Tillfredsställande resultat Godtagbart resultat med anmärkning Figur 1. Andel prover tillfredsställande och godtagbara med anmärkning. 9

Av proverna som fick anmärkning fick 7 st. anmärkning på grund av för hög halt jäst, 2 st. för mögel och 1 st. för E.coli. (Figur 2) Provtagna parametrar L. monocytogenes Salmonella 0 0 Mögel 2 Jäst 7 B. cereus S.aureus 0 0 E.coli 1 Figur 2. Antal prover bedömda per parameter som godtagbara med anmärkning. Vid provtagningen gjordes även inspektion av livsmedelsanläggningen med avseende på säker hantering, rengöring, temperatur och personlig hygien. Totalt konstaterades avvikelser på 8 av 57 kontrollerade företag med avseende på kontrollpunkterna i samband med provtagningen. (Figur 3) Antal företag med och utan avvikelser på kontrollpunkter 49 8 Utan avvikelse Med avvikelse Figur 3. Antal företag med och utan avvikelser på kontrollpunkter. 10

På de 8 anläggningarna konstaterades 19 st. avvikelser. Flest avvikelser (9st.) gjordes på kontrollområdet rengöring av lokal och näst flest avvikelser (6 st.) på kontrollområdet säker hantering och lagring. (Figur 4) Avvikelser per kontrollpunkter Personlig hygien, klädsel 2 Personlig hygien, handtvätt 0 Temperatur kylförvaring 1 Rengöring lokal 9 Rengöring utrustning 1 Säker hantering och lagring 6 Figur 4. Antal avvikelser per kontrollpunkt. Av de 80 uttagna proverna som kontrollerades var största antalet majonnäsbaserade. Näst flest prover togs på mejeribaserade såser/röror. De tomatbaserade och övriga såser/röror provtogs minst. Prover som bedömdes godtagbara med anmärkning fanns fördelade per typ av sås/röra i figur 5. Avvikelser per sås/röra 51 18 2 7 6 1 5 0 Mejeribaserad Majonäsbaserad Tomatbaserad Annat Antal kontrollerade företag Antal prover bedömda godtagbara med anmärkning Figur 5. Antal avvikelser per provtagen sås/röra. 11

I tabell 1 finns sammanställning av de uttagna proverna samt kontrollpunkterna fördelade på verksamhetstyp. Flest prover togs på pizzerior och restauranger där också flest antal avvikelser på kontrollpunkterna fanns. Trots få prover hade caféer flest antal prover som bedömdes godtagbara med anmärkning. Tabell 1. Sammanfattning av provtagningen fördelat per verksamhetstyp. Livsmedelsbutik Restaurang Pizzeria Café Bageri Gatukök Antal kontrollerade verksamheter 5 21 22 4 4 1 Antal prover 8 24 30 8 9 1 Antal avvikelser på kontrollpunkter Antal prover bedömda godtagbara med anmärkning 0 9 10 0 0 0 1 3 2 4 0 0 12

Diskussion Syftet med kontrollprojektet var att öka andelen säkra egengjorda kalla såser och röror på marknaden. För att sträva mot att nå detta övergripande och långsiktiga mål har vi, genom att utföra provtagning, kartläggning och information till företagarna, satt fokus på hanteringen och förvaringen av dessa såser/röror. Provtagning visade att egengjorda kalla såser och röror är ganska säkra livsmedel. Inspektionerna visade även att företagarna hade bra fungerande hygienrutiner och lämplig förvaringstemperatur vid hanteringen av egengjorda kalla såser/röror. Under projektet identifierades bristande efterlevnad hos några av företagarna. För att även framåt arbeta mot att uppnå säkra livsmedel, bör de resultat som visade godtagbar med anmärkning, följas upp så att företagen ändrar sina rutiner eller de förhållanden som orsakat anmärkningarna. Att hantering och förvaring sker på ett säkert sätt kan verifieras med förnyad provtagning. Denna uppföljning av avvikelser på kontrollpunkter och analyser får dock utföras utanför detta projekts ramar. Vår förhoppning med projektet har även varit att öka kunskapen i mikrobiologi och livsmedelshygien både hos inspektörer och verksamhetsutövare. Vårt mål har även varit att ta fram enkla riktlinjer för hur vi bedömer om den egengjorda såsen/röran är en säker produkt. Få verksamhetsutövare gör hållbarhetsanalyser på sina produkter. De förlitar sig oftast på smak och lukt med motivering att ingen kund har klagat eller blivit sjuk. Eftersom detta förfarande i många fall har upplevts osäkert av inspektörerna röstades årets projekt Provtagning av egengjorda kalla såser och röror fram. Vid projektstarten diskuterade vi om provtagningen skulle omfatta såsernas/rörornas nulägesstatus eller hållbarhet. På grund av begränsade resurser prioriterade vi istället att ta fler prover för att få ett mer tillförlitligt underlag och resultat. Vi kom också fram till att nulägesstatusen i såserna/rörorna var mest intressant. Provtagningsparametrarna valde vi efter diskussion med Livsmedelsverket och Eurofins samt genom rekommendationer i provtagningshandböckerna. Det var frivilligt för kommunerna att delta i projektet, men målet var ändå att samtliga kommuner i Kalmar och Gotlands län skulle medverka. Sammanlagt deltog 9 kommuner. Resterande 4 kommuner deltog inte på grund av olika faktorer så som för höga provtagningskostnader eller tidsbrist. 87 % av såserna/rörorna (Figur 1) bedömdes som tillfredsställande och 13 % av proverna som godtagbara med anmärkning. Inga prover i projektet bedömdes som otillfredsställande. Ett prov innehöll en E.coli som skulle kunna orsaka sjukdom vid tillväxt. Förekomst av E.coli kan indikera att handhygienen varit bristfällig eller att kontaminering skett via andra livsmedel. Rutinen för handtvätt hade dock bedömts utan avvikelse vid kontrollen av den anläggning där E.coli hade hittats i sås/röra. De förhöjda halterna av jäst och mögel i vissa prover visar på att rengöring av lokalerna och hantering av livsmedlen brister på en del företag. Jäst finns normalt i låg halt i livsmedel. En hög halt av jäst, vilken var den vanligaste anledningen till anmärkning, kan indikera att förvaringen och hygienen inte skett på ett säkert sätt. Mögel växer långsamt och finns i livsmedel som lagrats för länge. 13

Övriga parametrar, däribland sjukdomsframkallande bakterier, som analyserades i proverna har inte konstaterats alls eller funnits i sådan halt att de bedömts som godtagbara med anmärkning eller otillfredsställande. Utifrån resultaten kan vi konstatera att egengjorda kalla såser och röror är relativt säkra produkter då proverna inte innehöll några sjukdomsframkallande bakterier. Underlaget är dock för litet för att generellt säga att alla kalla såser/röror alltid är säkra produkter. Det vi har lärt oss är att det finns flera faktorer som spelar in och som har betydelse för om såsen/röran är en säker produkt att förtära. Ett av projektmålen var också att kartlägga de hygieniska aspekterna på livsmedelsanläggningarna med avseende på tid, temperatur, rengöring, personlig hygien och hantering. 8 av 49 anläggningar hade avvikelser vid kontrollerna. Avvikelserna fanns framförallt på rengöring av lokalen samt på säker hantering. Överlag har dock inspektörerna upplevt att rutinerna fungerar och att företagarna följer dessa. Det är positivt att företagarna har väl fungerande rutiner för rengöring av lokaler samt att såser/röror lagras och hanteras så att de inte riskerar att bli förorenade av omgivande miljö eller råvaror. Proverna, som har bedömts godtagbara med anmärkning, har dock inte direkt kunnat kopplas till avvikelserna inom kontrollområdena. De flesta prover togs på majonnäsbaserade såser/röror (51 st.) och där fanns även flest avvikelser. Likaså togs flest prover på restauranger och pizzerior och även där fanns flest avvikelser. I de prover som togs på caféerna upptäcktes däremot flest avvikelser på provtagna parametrar men inte på kontrollpunkterna. Detta kan vara en tillfällighet men också bero på många olika saker som t.ex. sämre rutiner, okunskap eller sämre råvaror. Projektet tog fram en checklista (bilaga 4) samt en provtagningsinstruktion (bilaga 1) för att kunna genomföra likvärdiga kontroller och provtagningar. Ett av effektmålen var att öka inspektörernas kunskap i provtagningsmetodik. De flesta inspektörer har upplevt att materialet har varit användbart och bra att ha med sig vid inspektionen. De har också angett att de har lärt sig mer om provtagningsmetodik. Inspektörerna tyckte att det var praktiskt att ha exempel på ifyllda följesedlar eftersom det förenklade och effektiviserade efterarbetet. De flesta inspektörer angav att projektet ökade provtagningen i den offentliga kontrollen. Även kunskapen i mikrobiologi och livsmedelshygien ökade hos inspektörerna. Projektet har gett företagaren möjlighet att öka sin kunskap om en säker hantering av såser/röror. Det har också möjliggjort en bra dialog mellan företagarna och tillsynsmyndigheterna. Projektet har medverkat till att öka samverkan, samsynen och kunskapen bland livsmedelsinspektörerna. Alla inspektörer kunde använda samma informationsmaterial med checklista och provtagningsinstruktioner vilket säkrade en likvärdig bedömning. Projektet diskuterades på workshopen efter provtagningarna och vid höstens länsmöte där alla inspektörer fick tillfälle att lämna synpunkter. 14

Provtagning Det finns många fördelar med att utföra kontroller i projektform eftersom det ökar samsynen och kunskapsnivån hos såväl inspektörer som företagare. Inspektörerna upplevde att det var viktigt att verksamhetsutövare var med under provtagningen, för att kunna se hur det går till och se vad inspektören gör. En kommun lät verksamhetsutövaren ta ut provet själva. Företagarens närvaro vid provtagningen skapade en bara dialog kring hanteringen. En del kommuner delade ut informationsmaterialet till företagaren och använde det som diskussionsunderlag. Samtliga kommuner upplevde att allt det framtagna materialet var ett bra underlag med tydliga instruktioner. Företagarna tyckte att det var bra med projekt där samma kontroll sker i hela länet samtidigt. Vid inspektionerna ansåg många att det var bättre att vara två inspektörer. En inspektör kunde prata med företagaren och ställa frågor, och en inspektör kunde koncentrera sig på att ta ut provet. Flera angav också att det var lättare att ta proverna i projektform och inom en begränsad tid för att effektivisera arbetet. Samtliga kommuner angav att man tog ut proverna med företagets egna skedar och slevar så att provresultatet motsvarade verkligheten. Vi behöver öka provtagningen i kontrollen. Därför är det viktigt att skapa förutsättningarna för provtagning i verksamhetsplaneringen genom att avsätta medel i budgeten och anpassa taxorna. Analyskostnaderna behöver också ses över i kommande upphandlingar med laboratorierna. ph En av punkterna i checklistan var att kontrollera ph-värdet med ph-sticka i såserna/rörorna. Många sjukdomsframkallande bakterier växer inte vid ph under 4,5 och därför var det intressant att undersöka om ph-mätning kunde vara en bra indikator att använda. Flera kommuner utförde ph-kontroll med stickor. 7 av 10 prover bedömdes som godtagbara med anmärkning och hade ett ph-intervall mellan 5-6.5. I de prover som bedömdes som tillfredsställande uppmättes ett ph-intervall mellan 3 7. De flesta såserna/rörorna hade ett phintervall mellan 4 5. Många såser/röror som provtogs hade ett ph-intervall mellan 4 4,5 vilket ledde till frågetecken kring metodens användbarhet. Det upplevdes svårt att avläsa ph-stickor eftersom såserna/rörorna inte var transparenta. Bästa lösningen hade varit att låta laboratoriet också kontrollera ph-värdet på de provtagna såserna/rörorna. Flera analyser av ph-värdet behövs på liknande produkter för att utvärdera om det är ett bra verktyg för att göra bedömning på plats om produkter är säkra eller inte. Temperatur Eftersom flertalet bakterier, jäst och mögel växer som bäst i rumstemperatur och sällan i kylskåpstemperatur, var en av kontrollpunkterna temperaturmätning. Temperaturerna som uppmättes var i de flesta fall under +8 grader, vilket rekommenderas i branschriktlinjerna. Uppmätta temperaturer stämde också bra överens med vad företagarna hade angett att det skulle vara i såserna/rörorna. Detta tyder på att företagarna hade bra kunskaper och rutiner för egenkontroll. Att såserna/rörorna förvarades i rätt temperatur var en förutsättning för att många prover bedömdes som tillfredsställande. 15

Hållbarhet Många företagare märker såserna/rörorna med tillverkningsdatum. En del företagare angav även på förpackningen hur länge de anser att såsen/röran kunde användas. Under kontrollen framkom även fall där företagaren inte hade noterat något datum på såsen/röran och inte heller alltid kunde minnas när den var tillverkad. Några företagare tänkte inte på att hållbarheten på ingående ingredienser begränsade hur länge såsen/röran var hållbar. Hållbarhetstiden angavs av företagarna till allt mellan 1 dag och upp till 3 veckor. Dock kunde det inte konstateras något samband mellan långa hållbarhetstider och anmärkningar på analyserna. Detta gör det svårt för inspektörerna att avgöra kvaliteten på såsen/röran på plats vid kontrollen. Kontrollpunkter De kontrollpunkter som hade flest avvikelser var rengöringen och hanteringen, vilket stämmer överens med förekomsten av jäst, mögel och E.coli i projektets prover. Som konstaterats ovan har vi dock inte kunnat se ett samband mellan att köken är sämre rengjorda och med prover som bedömts godtagbara med anmärkning. Bristerna i rengöringen är inte alltid lätta se med blotta ögat och till exempel mögelsporer från ytor kan överföras via luften till ett livsmedel som inte förpackats ordentligt. Råvaror sköljdes inte heller alltid innan de användes i tillverkningen. Detta medför att provtagning behövs för att kunna bedöma den mikrobiologiska kvaliteten på såserna/rörorna. Avvikelse fanns också inom kontrollpunkten handhygien i projektet. Inspektörerna konstaterar ofta att handtvätt inte sker mellan olika arbetsmoment eller att engångshandskar används utan att händerna tvättas. För att livsmedlen inte ska förorenas ska personal som hanterar dessa ha en god personlig hygien, vilket bland annat innebär noggrann handtvätt och rena skyddskläder. Lärdomar Vi har under projektet konstaterat att provtagning behövs för att avgöra den mikrobiologiska kvaliteten på såser/röror men att analyskostnaderna har begränsat antalet prover. För att få en tydligare information om hur hanteringen och förfarandena ser ut på en specifik anläggning, kom vi fram till att flera prover på samma anläggning behöver tas ut. Det vi har lärt oss och kan se är att det är flera faktorer, t.ex. ha väl fungerande hygienrutiner, lämplig förvaringstemperatur och tid, och endast använda säkra råvaror med korrekt märkning ifrån tillförlitliga leverantörer samt goda kunskaper i livsmedelshygien och redlighet, som spelar in och som har betydelse för om såsen/röran är en säker produkt att förtära. En av riskfaktorerna som inspektörerna ser i livsmedelskontrollen är kunskapsbrist hos företagaren om vilka risker som olika ingredienser kan medföra, t.ex. salmonella i torkade kryddor eller i ägg. Kryddor är sedan tidigare känd som en potentiell smittkälla med koppling till ett utbrott i bl.a. Kalmar län och ingick därför som en riskfaktor i projektet. Under projektets gång uppmärksammades ett annat salmonellautbrott i Kalmar län, där egengjord kall bearnaisesås var inblandad. Såsen tillverkades på en restaurang av råa Polska ägg utan värmebehandling. Inspektörer har inte tidigare sett ägg som en potentiell smittkälla i kalla egengjorda såser och röror, eftersom det oftast används svenska ägg som omfattas av salmonellagarantin. I samband med salmonellautbrottet i bearnaisesåsen uppmärksammande inspektörer att livsmedelsföretagarna inte alltid känner till att ägg som ska användas på en livsmedelsanläggning 16

måste vara stämplade eller vad stämpeln på äggen innebär. Kontroll av spårbarhet fanns inte med som kontrollpunkt i projektet men vi anser att den är en viktig del i kontrollen för att producera säkra livsmedel. Slutsatser Provtagning i projektet visade att egengjorda kalla såser och röror är ett ganska säkert livsmedel inom våra län. Inspektionerna visade att företagarna har relativt bra fungerande hygienrutiner och lämplig förvaringstemperatur vid hanteringen av egengjorda kalla såser/röror. I projektet kom vi fram till att provtagning är det bästa sättet att avgöra om en sås/röra är säker produkt då prover med anmärkning inte direkt kunnat kopplas till avvikelser inom kontrollområdena på livsmedelsanläggningarna vid inspektionerna. Vi behöver öka provtagningen i kontrollen. Därför är det viktigt att planera för provtagning i verksamhetsplaneringen, avsätta medel i budgeten och anpassa taxorna i kommunerna för att ha ekonomiska förutsättningar för provtagning. Analyskostnaderna behöver också ses över i upphandlingarna med laboratorierna. Kunskap om spårbarhet är en viktig del för att producera säkra livsmedel. Det är också viktigt att använda bra och säkra råvaror med korrekt märkning ifrån tillförlitliga leverantörer. 17

Bilaga 1 Material till inspektörer Provtagning av egengjorda kalla såser och röror 18

Provtagning av såser och röror Många restauranger, caféer och butiker m.fl. tillverkar egna såser och röror i sin verksamhet och hanteringen och förvaringen ser ofta olika ut. Hållbarhetstider och bedömningar av hur länge dessa produkter är säkra skiljer sig betydligt åt. Hållbarhetsanalyser görs sällan och på vissa ställen kan såser sparas i upp till tre veckor. Verksamheterna uppger ofta att de går på smak och lukt samt att ingen har klagat eller blivit sjuk. Det upplevs svårt för livsmedelsinspektörer att göra en korrekt mikrobiologisk bedömning vid inspektionen. Livsmedelsverket har uppmanat alla kommuner att utöka provtagningen som kontrollmetod. Bidragande orsak är bl.a. de rekommendationer som har framkommit i samband med de senaste årens FVO-revisioner. Det finns också misstänkta matförgiftningsfall där just egengjorda kalla såser och röror varit en trolig orsak till utbrottet, men den direkta kopplingen har oftast inte kunnat påvisas. Det är därför viktigt att kartlägga den mikrobiologiska statusen och öka kunskapen om egengjorda kalla såser och röror och hanteringen av dessa. Miljösamverkan Sydost Livsmedel i Kalmar län och Gotlands län har därför i år 2017 beslutat att genomföra ett provtagningsprojekt gällande egengjorda kalla såser och röror. Provtagningen kommer att omfatta såsernas och rörornas nulägesstatus och ett antal parametrar som är aktuella för dessa produkter. Anläggningar som tillverkar egengjorda kalla såser och röror kan t.ex. vara restauranger, pizzerior, caféer, bagerier och butiker. Bakgrundsfakta Det är viktigt att hantera och förvara egengjorda kalla såser och röror på ett korrekt sätt för att säkerställa att dessa produkter inte utgör en fara för konsumenterna. Framför allt är det kalla såser och röror som inte har ett upphettningssteg innan förtäring som kan utgöra en högre risk. Andra riskfaktorer kan vara att beredningen av såserna och rörorna innehåller flera moment som t.ex. skivning och hackning i olika steg, att de innehåller flera olika komponenter, innehåller en proteinkälla och/eller färska eller torkade kryddor och/eller har ett ph över 4,5. Majonnäsbaserade eller feta såser i allmänhet kan också utgöra en risk eftersom bakterier lätt kan döljas i fettcellerna. Väl fungerande hygienrutiner, lämplig förvaringstemperatur och -tid är av största vikt för att minska risken för livsmedelsburen sjukdom. Personer som hanterar livsmedel måste ha en god personlig hygien vilket bland annat innebär noggrann handtvätt och rena skyddskläder för att livsmedel inte ska förorenas. 19

Bakterier kan hamna i såserna och rörorna från t.ex. olika kryddor (färska och torkade) och eventuellt tillväxa om hanteringen är felaktig som t.ex. för hög förvaringstemperatur. Finns det en proteinkälla i såserna och rörorna som t.ex. räkor eller tonfisk, utgör detta också en risk eftersom proteiner gynnar tillväxten av bakterier. Surhetsgraden eller ph-värdet har stor betydelse för tillväxten av bakterier. Bakterier trivs oftast inte i ph under 4,5 och då sker ingen tillväxt av patogena bakterier. Det går exempelvis att tillsätta vinäger för att sänka ph-värdet och hämma tillväxt av bakterier. Dock hjälper det inte att hälla i vinäger efter tillväxt har skett eftersom bakterier kan överleva i fettcellerna. Vatten i tillräcklig mängd för mikroorganismernas förökning finns i de flesta livsmedel. Det är inte vattenhalten i sig som påverkar mikroorganismernas förökning utan vattenaktiviteten. Vattenaktiviteten är ett mått på mängden fritt eller tillgängligt vatten i ett livsmedel. Salt eller socker sänker vattenaktiviteten och därmed förutsättningar för tillväxt av bakterier och svamp. Detta är viktigt att tänka på vid tillverkning av livsmedelsprodukter och speciellt om man följer ett recept som i många fall inte bör frångås, t.ex. sillinläggningar och sylttillverkning. När ett livsmedel djupfryses upphör den mikrobiella tillväxten dels pga. att produkttemperaturen sänks och dels pga. att vattnet i produkten tas bort genom att omvandlas till is. Vid upptining startar den mikrobiella aktiviteten igen, när produkttemperaturen höjs och fritt vatten åter blir tillgängligt. Förvaras feta såser för länge försämras kvaliteten betydligt. Det blir en smakförsämring eftersom enzymer bryter ner fettet så det härsknar. Det hjälper inte heller att frysa feta såser för att undvika härskning. Tillväxten stannar upp men fettet försämras och förstörs. Detta blir en slags självsanering av feta såser och röror eftersom de inte kan sparas så länge innan de börjar smaka och lukta illa. Såser och röror att provta För att välja ut de såser och röror som kan vara mest intressanta att provta inom detta projekt kan det vara bra att utgå ifrån verksamhetens recept på de olika produkterna. Innehåller beredningen av såsen/röran flera moment och olika ingredienser som t.ex. en proteinkälla och/eller kryddor, bladgrönsaker m.m. eller har ett ph över 4,5, är detta en högriskprodukt som är intressant att provta. 20

Syfte och mål Syftet med kontrollprojektet är att öka andelen säkra egengjorda kalla såser och röror på marknaden. Det ska finnas en hög skyddsnivå för människors liv och hälsa och provtagning utförd av länens kontrollmyndigheter bidrar till att säkerställa att säkra livsmedel släpps ut på marknaden. Projektmålen är: att samtliga kommuner i Kalmar och Gotlands län senast den 30 september ska ha utfört provtagning på kalla egengjorda såser och röror med avseende på följande mikroorganismer: Salmonella, L. monocytogenes, E. coli, B. cereus, S. aureus, jäst och mögel att ha kartlagt förekomsten av Salmonella och L. monocytogenes samt halter av E. coli, B. cereus, S. aureus, jäst och mögel i egengjorda såser och röror att ha kartlagt hygieniska aspekter med avseende på tid, temperatur, rengöring, personlig hygien och hantering att ha tagit fram verktyg till inspektören för att kunna utföra kontroll och provtagning Effektmålen är: att öka provtagning som kontrollmetod i den offentliga kontrollen att öka kunskapen i mikrobiologi och livsmedelshygien hos inspektörer och verksamhetsutövare att öka kunskapen i provtagningsmetodik för inspektörer att öka samverkan och samsyn inom den offentliga livsmedelskontrollen i Kalmar län och Gotlands län 21

Utförande av projektet Projektet kommer i huvudsak bestå av en provtagningsperiod mellan april och 30 september, där de deltagande kommunerna tar ut prover på egengjorda kalla såser och röror i sina respektive verksamheter och sedan skickar proverna på mikrobiologisk analys. Ursprungligen var planen att ta två prover per produkt, en nuläges- och en hållbarhetsprovtagning satt efter verksamhetens egna bäst-före datum. Dock avgränsades projektet till att enbart genomföra nulägesprovtagning med fokus på patogena mikroorganismer men även inkludera vissa hygieniska indikatorer. De parametrarna som kommer ingå i provtagningen är sådana som med störst sannolikhet kan tillväxa i kalla såser och röror. Parametrarna är: Salmonella, Listeria monocytogenes, Escherichia coli, Bacillus cereus, Staphylococcus aureus, jäst och mögel. Projektgruppen kom fram till dessa genom diskussion med Susanne Thisted-Lambertz på Livsmedelsverket, samt med Karin Sabel på Eurofins och genom rekommendationer på lämpliga livsmedel i kontrollhandböckerna om provtagning. I första hand bör en hållbarhetsprovtagning istället ingå i verksamheternas egenkontroll. Genom att bara fokusera på nulägesprovtagning så kan även kostnaden hållas nere och på så sätt ge möjlighet för att fler prover tas ut, vilket i sin tur leder till ett större underlag för resultat och diskussion. En checklista för kontroll och provtagning har tagits fram av projektgruppen inför kontrollperioden. I checklistan ska inspektörerna fylla i information om själva såsen eller röran (provtagningstemperatur, ph, beredningsmoment) men även bedöma tre kontrollområden som kan påverka den hygieniska kvaliteten (säker hantering, rengöring, personlig hygien). En provtagningsinstruktion har tagits fram av projektgruppen som detaljerat beskriver hur inspektören ska gå tillväga vid provtagning. Materialet innehåller även vilka mikroorganismer som ska provtas samt information om parametrarna. Ett grundläggande informationsmaterial om mikroorganismer har tagits fram av projektgruppen som sedan kan delas ut av respektive inspektör till verksamheten när provtagningen genomförs. Materialet innehåller information om projektet och de parametrar som provtas. När kommunerna genomfört provtagning inom projektets ramar ska resultatet rapporteras in till projektgruppen. Både information i checklistan och själva provtagningsresultatet för respektive produkt ska rapporteras in senast den 30 september. Tänk på att det kan ta cirka 10 dagar för att få svar från laboratoriet. Planera därför att ta sista provet ett bra tag innan kontrollperioden avslutas så att resultatet hinner komma tillbaka innan den 30 september. Mer information kring rapporteringen skickas ut i slutet av provtagningsperioden. 22

Projektgruppen sammanställer ett resultat i en slutrapport efter kontrollperioden. Rapporten skickas ut till kommunerna och läggs upp på Miljösamverkan Sydosts hemsida. Ett pressmeddelande skickas ut till media i december. Allt material som tas fram till projektet finns i Kalmar läns arbetsrum på Livstecknet. Där kan med fördel också föras diskussioner och frågeställningar kring projektet. 23

Aktuell lagstiftning Livsmedelslagstiftningens mål är att konsumenten ska få tillgång till säkra livsmedel. Lagstiftningen omfattar alla led i livsmedelskedjan: produktion, tillverkning, transport, tillagning och servering. Offentlig kontroll innebär att en myndighet kontrollerar att verksamheten uppfyller lagstiftningens krav. Om en verksamhet inte uppfyller lagstiftningens krav ska myndigheten vidta de åtgärder som krävs för att företaget ska rätta till bristen. I livsmedelslagen 2006:804 11 anges att offentliga kontrollen ska fullgöras av de kommunala nämnderna inom miljöoch hälsoskyddsområdet samt i 13 anges att myndigheten ska verka för att överträdelser av lagen, av de föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen eller av de EGbestämmelser som kompletteras av lagen, beivras. I artikel 14 i (EG) förordning nr 178/2002 om allmänna principer för livsmedelslagstiftning nämns bland annat grundläggande krav vars syfte är att livsmedel som släpps ut på marknaden är säkra. I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnad av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd framgår att provtagning får användas för att kontrollera att livsmedelslagstiftningen efterlevs. I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 bilaga II, kapitel IX framgår bland annat att livsmedelsprodukter måste förvaras under lämpliga förhållanden som förhindrar förskämning och kontaminering. Stöd finns även i Livsmedelsverkets föreskrift om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20) Provtagning utförs enligt Livsmedelsverkets Kontrollhandbok om provtagning del 1 - Provtagning av livsmedel för mikrobiologiska och kemiska analyser. Beskrivning av analysparametrar har huvudsakligen hämtats från SLV:s Kontrollhandbok del 3 - Biologiska faror och indikatororganismer. Till grund för bedömning av proverna kommer SLV:s Kontrollhandbok del 4 - Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov samt EU-förordning 2073/2005 om mikrologiska kriterier för livsmedel att ligga. Stöd finns även i Livsmedelsverkets föreskrift om offentlig kontroll (LIVSFS 2005:21). 24

Beskrivning av bakterier E. coli E. coli är en tarmbakterie och förökar sig därför snabbast runt 37ºC, men tillväxt kan ske mellan cirka 7ºC och 45-50ºC. Nära neutrala ph-värden är optimalt, men vissa syratåliga stammar kan föröka sig ner mot ph 4,5. Den kan överleva en kortare tid i andra miljöer som t.ex. i vatten och livsmedel. E. coli förekommer inte naturligt i vegetabiliska råvaror, om dessa inte har förorenats med avföring från människor eller djur. Bakterien kan föröka sig i livsmedel med tillräckligt hög vattenaktivitet och kan etablera sig i miljöer där livsmedel tillverkas. Den är inte särskilt värmeresistent och avdödas vid vanlig lågpastörisering (motsvarande 72 C i 15 sekunder). Däremot kan den överleva längre perioder i både kyla och under frysförvaring. Förekomst kan t.ex. bero på dålig handhygien efter toalettbesök. Symptomen är olika för olika stammar av E. coli men ofta yttrar det sig i rikliga, vattniga diarréer, buksmärtor, kräkningar och ibland feber och den insjuknade kan snabbt bli uttorkad. De flesta E. colityper är ofarliga och enbart påvisande av generisk E. coli innebär ingen direkt hälsorisk. Analys av patogena E. coli är inte meningsfullt annat än vid utbrottsutredningar eller vid kartläggningar. Det krävs särskilda analysmetoder och patogena E. coli kan inte detekteras med den analysmetod som används till generisk E. coli. Patogena E. coli finns oftast i låga halter i livsmedel och vanligtvis tillsammans med en mikroflora som domineras av andra tarmbakterier. Värmebehandlade livsmedel lämpar sig inte för analys av patogena E. coli, eftersom denna dör vid upphettning. Omedelbar åtgärd vid anmärkning - Förbättrad handhygien vid toalettbesök. Se till att det finns flytande tvål och pappershanddukar vid handtvättställen. Koagulaspositiva stafylokocker (S. aureus) Vanligt förekommande bakterie som finns på hud och slemhinnor även hos friska människor. Spridning av stafylokocker kan bero på såriga händer eller förkylning hos den som hanterat livsmedlet. Stafylokocker överförs genom nysningar, hosta, via arbetsredskap eller genom direktkontakt med livsmedlet. S. aureus kan föröka sig mellan 7-46 C och snabbast förökar den sig vid 37 C. Bakterien bildar inte sporer, men celler av S. aureus tål frysning bra och jämfört med många andra livsmedelsburna patogener klarar den att föröka sig och bilda enterotoxin i miljöer med förhållandevis liten tillgång på vatten. Enterotoxinet kan produceras mellan 10-45 C, med optimum runt cirka 40 C. Enterotoxinerna är värmetåliga och bryts inte ner vid värmebehandling även om bakterierna dör. Ett värmebehandlat livsmedel kan därför innehålla toxiner även om inga koagulaspositiva stafylokocker påvisas. Vid 25

matförgiftningsutbrott orsakat av koagulaspositiva stafylokocker, har halter runt 10 5 CFU per gram eller därutöver påvisats i det utpekade livsmedlet. Förgiftning orsakad av stafylokockenterotoxin kännetecknas ofta av ett dramatiskt förlopp med illamående, kräkningar, magkramper, diarré, huvudvärk och blodtrycksfall. Ibland får även den drabbade feber alternativt onormalt låg kroppstemperatur. Symptomen visar sig 1-8 timmar (vanligtvis 2-4 timmar) efter konsumtion av livsmedel som innehåller stafylokockenterotoxin. Förloppet är normalt över efter 1-2 dygn. För olika typer av ost, mjölk- och vasslepulver samt skalade kokta skaldjur anges koagulaspositiva stafylokocker som hygienindikator i förordningen om mikrobiologiska kriterier. Andra lämpliga livsmedel att provta och analysera är ätfärdiga rätter och livsmedel som är framställda delvis med manuell hantering och som misstänks förvarats i en för bakterien gynnsam temperatur under en lång tid. Det kan till exempel vara ätfärdiga produkter som kallskänks- och charkprodukter, sallader med proteinrika ingredienser, röror, kokta skaldjur, färskostar och korttidslagrade ostar av opastöriserad mjölk. Omedelbar åtgärd vid anmärkning se till att personalen som hanterar oförpackade livsmedel är friska, inte har öppna sår på armar, händer eller i ansiktet. B. cereus B. cereus är en sporbildande jordbakterie, som finns naturligt bland annat i jord och på växtmaterial. Därför är det vanligt att celler och sporer av B. cereus finns i låga eller måttliga halter i så gott som alla sorters råvaror och oprocessade livsmedel. Vanligast förekommande är den på torra livsmedel, som kryddor, ris, pasta, grönsaker, ägg men även mjölk och mjölkprodukter. Förekomst i låga halter är i sig inget hälsoproblem, eftersom det i regel krävs halter över 10 5 CFU per gram för att orsaka matförgiftning. Optimala tillväxttemperaturer varierar mycket mellan olika stammar. Vissa är psykrotrofa (köldtåliga) och kan växa vid 4-5 C, men inte vid 30-35 C. Det är dessa stammar som skapar problem inom mejeriindustrin. Andra stammar är mesofila (växer bäst i 20-40ºC) och kan föröka sig mellan cirka 15ºC och 55ºC. Tillväxten sker snabbast mellan 30ºC och 40ºC. 26

Vid värmebehandling av mat kan bakterierna överleva genom att kapsla in sig i sporer för att sedan växa ut vid för långsam nedkylning. En vanlig orsak till förhöjt antal är att hantering av kött och jordiga grönsaker inte har varit åtskilda, t.ex.. vid hantering på samma arbetsbänk. Det emetiska toxinet (kräktoxinet) är vanligast och produceras när B. cereus förökar sig i livsmedel (preformerat). Toxinet kallas cereluide och är tåligt mot både värme, sura miljöer och magsäckens proteinnedbrytande enzymer. Även livsmedel med enbart toxin och utan levande B. cereus kan orsaka matförgiftning. Stärkelserika livsmedel som ris-, pasta-, potatisoch nudelrätter av olika slag förekommer ofta i samband med sjukdomsutbrott orsakade av B. cereus emetiska toxin. B. cereus diarrétoxin (enterotoxin) produceras när bakterien förökar sig i tunntarmen. Det finns tre sorter av diarrétoxin och alla är känsliga för värmebehandling och sura miljöer. Diarrétypen har kopplats till många olika sorters värmebehandlade livsmedel, men vanligast är olika sorters kött och grönsaksrätter, soppor, puddingar, såser och mejeriprodukter. I sällsynta fall har det även förekommit att enbart sporer av B. cereus gett upphov till infektion. Aktuella färdiga rätter att analysera är såser, puddingar, soppor, grytor som innehåller ris, mjölk, pasta, spannmål eller kryddor som misstänks ha förvarats i en för bakterien gynnsam temperatur under en lång tid. Omedelbar åtgärd vid anmärkning - vid anmärkning på kött, eller mat som innehåller kött, kontrollera om det har hanterats eller förvarats på samma plats som ris, grönsaker eller rotfrukter och i så fall upphöra med sådan hantering/förvaring! Kontrollera även att temperaturen på varmhållen mat är rekommenderade minst 60 C och att uppvärmd mat som ska sparas snabbt kyls ner till högst rekommenderat 8 C. Nedkylningen bör ske inom fyra timmar eller snabbare. Kontrollera även temperaturen i kylar och frysar där maten förvarats. Salmonella Salmonella är en matförgiftningsbakterie som orsakar diarrésjukdomar hos människa och kan leva kvar länge i tarmarna även hos friska människor. Salmonella har förmågan att etablera sig i olika miljöer trots att den inte bildar sporer. Den kan förekomma i de flesta livsmedel, både animalier och vegetabilier, men har sitt ursprung i tarmen hos människor och djur (inklusive fåglar). Frukt och grönsaker förorenas när de kommer i kontakt med jord och/eller vatten som innehåller salmonella. Salmonella överlever månader i torkade livsmedel och i fuktiga miljöer kan den etablera sig på ytor som väggar, tak, golv och utrustning. Infekterade personer, i synnerhet symptomfria bärare, kan överföra bakterien till livsmedel vid hantering. Vid tillagning kan bakterier i förorenade råvaror överföras till processade, ätfärdiga livsmedel. 27

Sjukdomsutbrott kan orsakas av ej tillräckligt upphettade livsmedel eller opastöriserad mjölk. De flesta salmonellastammar kan växa till i temperaturer mellan 5ºC och cirka 48ºC, snabbast förökning sker vid 37ºC. Salmonella överlever inte pastörisering. Bakterien trivs bäst vid neutrala ph-värden, men kan till viss del växa till i sura och basiska miljöer. Salmonella kan finnas i alla livsmedelskategorier av såväl animaliskt som vegetabiliskt ursprung samt i ätfärdiga rätter av olika slag. Förekomst av salmonella i livsmedel kan utgöra en hälsorisk. Påvisas levande salmonellabakterier i ett livsmedel bör det bedömas otillfredsställande och dras tillbaka från marknaden. Symptomen är vanligtvis diarré, magont och feber. För den vanligaste formen av salmonella tar det oftast ett till tre dygn från smitta till sjukdomsutbrott, som oftast börjar med akut diarré. Salmonella kan även ge följdsjukdomar i form av t.ex. reumatiska problem. Omedelbar åtgärd vid anmärkning anmäl till Smittskydd och Vårdhygien vid Länssjukhuset i Kalmar län (smittskyddlsk@ltkalmar.se, 0480-813 36) och stäng omedelbart av smittad personal från arbete med livsmedel. Läkares anvisningar måste följas. Listeria L. monocytogenes är en bakterie som förekommer allmänt i miljön och har isolerats från bland annat jord, vatten, växtmaterial, avlopp, ensilage samt avföring från människor och djur. Den kan anpassa sig till olika miljöer och har ofta isolerats från miljöer där livsmedel tillverkas. Särskilt bra trivs den i svala och fuktiga miljöer. L. monocytogenes kan växa till i temperaturer ner mot 0ºC, salthalter upp till 10 procent, ph-värden mellan cirka 4,5 och 9 samt vid låg vattenaktivitet. Listeriainfektion är en zoonos, dvs. en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Symptomgivande infektion hos människa är ovanligt. Med tanke på att de flesta av oss sannolikt fått i oss stora mängder listeriabakterier genom åren utan att bli sjuka, bör bakterien kanske egentligen ses som förhållandevis ofarlig för de flesta av oss. Den kan dock vara farlig för människor med nedsatt immunförsvar, bland annat gravida kvinnor, svårt sjuka och äldre personer. Den vanligaste sjukdomsbilden hos en vuxen person är en blodförgiftning (sepsis) eller hjärnhinneinflammation (meningit). En listeriainfektion hos modern kan leda till prematur födsel, fosterdöd eller svår sjukdom (meningit eller sepsis) hos det nyfödda barnet. Lämpliga livsmedel att provta och analysera är livsmedel som gynnar tillväxt av bakterien, till exempel kylda ätfärdiga livsmedel med lång hållbarhet, såsom smörgåspålägg, rökt eller gravad fisk, olika sorters majonnäsbaserade röror och sallader, mjuka mognadslagrade ostar, patéer och andra delikatesser. Omedelbar åtgärd vid anmärkning kontrollera förvaringstemperaturer och ålder på livsmedlen. Jästsvampar 28

Jästsvampar förekommer överallt i vår omgivning. Ett högt antal tyder på att varan är för gammal eller har förvarats felaktigt. Oönskad jästsvamp kan förstöra livsmedel genom att ändra deras smak och lukt och/eller genom att orsaka oönskad jäsning, vilket påverkar produktens lagringsstabilitet. Det finns inga livsmedelsburna hälsorisker kopplade till jästsvamp. Oönskad förekomst av jästsvamp kan indikera otillräcklig värmebehandling, återkontamination eller ohygieniska produktionsförhållanden till exempel användning av dåligt rengjord utrustning samt ytor och redskap. Det kan också vara ett resultat av för höga halter jästsvampar i råvaran eller för långa lagringstider. Många jästarter kan föröka sig i sura miljöer (ph 2,5 till 5,0) och tål höga koncentrationer av konserveringsmedel. Livsmedel med synliga oönskade angrepp av jästsvamp bör bedömas som otillfredsställande utan analys. Omedelbar åtgärd vid anmärkning kontrollera rengöringen av arbetsbänkar och förvaringsutrymmen samt förvaringstemperaturer och ålder på livsmedlen. Mögelsvamp Mögel finns överallt i luften i form av sporer. Vissa mögelarter bildar gifter som kan vara cancer- och allergiframkallande. Förekomst kan tyda på dålig kylförvaring eller på att varan är för gammal. Mögel kan också vara ett tecken på mycket dålig rengöring i kylar och andra förvaringsutrymmen. Vid riklig förekomst bör produkten helst kasseras. Vid onormalt hög mögelhalt, bör produkten bedömas otillfredsställande och orsaken utredas. Livsmedel med synliga oönskade mögelangrepp bör bedömas som otillfredsställande utan analys. Omedelbar åtgärd vid anmärkning se jästsvampar. 29

Provtagningsinstruktion Tänk på att beställa hem tillräckligt med provtagningsmaterial/plastburkar från laboratoriet samt kylväskor, kylklampar och aktuell följesedel för respektive kommun inför provtagningsperioden. Beställ lackmuspapper, ph-stickor eller liknande för att mäta ph inom intervallet ca 1-7 (t.ex. universal ph-indikatorstickor går att beställa via apotek). Plomberings/säkerhetstejp går exempelvis att beställa hos Nybloms. Gör besöken helst oanmälda hos verksamheter som blandar egna såser och röror. Ta bara ut prov på kalla såser och röror utan upphettning innan förtäring som anläggningarna blandar själva. Tänk på att helst välja såser som: har genomgått flera beredningssteg (skivning, hackning m.m.) innehåller kryddor (färska, frysta eller torkade) med ph över 4,5 har proteinkälla (t.ex. räkor, kyckling) Kontrollmyndigheterna ska som utgångspunkt inte betala för de prover som de tar ut inom ramen för den offentliga kontrollen. Anledningen är att kontrollen ska vara helt avgiftsfinansierad. Företag/verksamhet där provtagning sker i den offentliga kontrollen, ska ur rättssäkerhetssynpunkt erbjudas möjlighet att få ett referensprov. Referensprovet ska tas på samma sätt som provet i den offentliga kontrollen och ska överlämnas till verksamheten som då blir ansvarig för provet. Analys av ett referensprov betalas av företaget/verksamheten. Tänk på att mäta temperaturen med en kalibrerad instickstermometer innan ett mikrobiologiskt prov tas ut. 1. Desinficera insticksgivaren före varje mätning. 2. Fråga företagaren/verksamhetsutövaren vid vilken temperatur de förvarar sina såser i eller be dem mäta temperaturen med deras egen termometer. 3. Mät temperaturen själv i aktuell sås/röra. 4. Notera både den erhållna temperaturen samt den förvaringstemperatur som företagaren/verksamhetsutövaren anger att denne har i aktuell kyl/kylbrunn. 5. Mät ph med ph-sticka. 6. Innan provet ska tas ut, börja med att tvätta dina händer noggrant, så att du inte riskerar att förorena provet. 7. Vid provtagning av såser/röror använd sterila plastburkar från laboratorium. Ta ut provet med redskap som finns till respektive livsmedel, eller använd medtagna styckeförpackade engångsskedar. Det är viktigt att provet är representativt för hela den större mängden livsmedel, varför lite ska tas från ytan, mitten, botten och kanterna. 30

8. Öppna plastburken och fyll provtagningskärlet med det livsmedel som ska analyseras. Provmängden bör vara 200 gram/2 dl för en mikrobiologisk undersökning. 9. Stäng burken direkt. Märk den med företagets namn och provets innehåll. 10. Proverna bör om möjligt märkas och plomberas i närvaro av företagaren/verksamhetsutövaren eller dennes ombud. Eventuellt referensprov ska märkas och plomberas på motsvarande sätt. Märkning ska göras med beständig skrift och så tydligt att provet lätt kan identifieras. 11. Placera burkarna så snart som möjligt i en kylväska med kylklampar. 12. Om proverna inte skickas till laboratorium omgående efter provtagningarna, förvara proverna under dagen på förvaltningen i en kyl, avsedd för ändamålet. Prov på kylda varor ska förvaras så att provets temperatur håller mellan +0 C och +8 C. 13. För kommuner med avtal med Eurofins. Fyll i följesedeln med provtagningspaket AAA/AAW under önskade analyser samt projektnamn under övrig information, enligt bifogat exempel. Fyll i följesedel så noga som möjligt. Ange samma provmärkning som på burken. Kopiera följesedeln och spara denna kopia i ärendet. Priset för paketet är 637 kr per prov. 14. För kommuner med avtal med ALcontrol. Fyll i följesedeln med provtagningspaket LVM207, BAC, SALM, LIST under önskade analyser samt projektnamn under övrig information, enligt bifogat exempel. Fyll i följesedel så noga som möjligt. Ange samma provmärkning som på burken. Kopiera följesedeln och spara denna kopia i ärendet. Ta kontakt med ALcontrol innan provtagning för prisuppgift för paketen. 31

Bedömning av resultaten Enligt Livsmedelsverkets Kontrollhandbok om provtagning (Del 4) är det den person som bestämt att ett visst prov ska tas som även ska göra den slutliga bedömningen av provet. Denna känner till omständigheterna kring provet och varför man valt att ta detta prov. Ingen annan har tillgång till all den information som behövs för att kunna göra en relevant bedömning. I kontrollhandboken om provtagning står det också att om uppdragsgivaren särskilt begär det, får laboratoriet muntligt eller i analysrapporten lämna ett utlåtande om analysresultatens betydelse. I kommande sammanställning väljer vi därför att använda oss av laboratoriernas utlåtande och bedömningsgrunder för att få en enhetlig bedömning av proverna. Observera att bedömningsgränserna/vägledande riktvärden är något lägre i några parametrar i laboratoriernas/eurofins bedömning än i Livsmedelsverkets Kontrollhandbok om provtagning (Del 3). Proverna i projektet kommer att bedömas enligt följande kategorier: Tillfredsställande: när livsmedlet bedöms kunna ätas utan risk. Godtagbart med anmärkning: indikerar att fel föreligger i något led som bör identifieras och rättas till för att inte hälsorisk ska uppkomma. Otillfredsställande: livsmedlet är inte säkert att äta och får inte släppas ut på marknaden. Parametrar och vägledande riktvärden i projektets paket: Eurofins vägledande riktvärden Parameter Tillfredsställande Godtagbart m. anm. Otillfredsställande E.coli <1,0 1,0-2,0 >2,0 S. aureus <2,0 2,0-2,9 3,0 B. cereus <3,0 3,0-4,0 >4,0 Jäst <4,0 4,0-5,0 >5,0 Mögel <3,0 3,0-4,0 >4,0 Salmonella Ej påvisad Påvisad L. monocytogenes Ej påvisad Påvisad 32

ALcontrol vägledande riktvärden Parameter Tillfredsställande Godtagbart m. anm. Otillfredsställande E.coli <1,0 1,0-2,0 >2,0 S. aureus <2,0 2,0-3,9 >4,0 B. cereus <3,0 3,0-5,0 >5,0 Jäst <4,0 4,0 Mögel <3,0 3,0 Salmonella Ej påvisad Påvisad L. monocytogenes Ej påvisad Påvisad SLV vägledande riktvärden Parameter Tillfredsställande Godtagbart m. anm. Otillfredsställande E.coli S. aureus <5 >5 B. cereus >5 Jäst Mögel Synligt på livsmedlet Synligt på livsmedlet Salmonella Ej påvisad Påvisad L. monocytogenes >2 Åtgärder vid dåliga analysresultat Livsmedel som bedöms som otillfredsställande till exempel på grund av förekomst av patogena mikroorganismer eller hälsoskadliga kemiska ämnen, eller för att de är uppenbart motbjudande, ska betraktas som inte säkra i enlighet med förordning (EG) nr 178/2002 om livsmedelssäkerhet. Sådana livsmedel får inte släppas ut på marknaden, såvida de inte kan vidarebehandlas för att bli säkra. Om ett sådant livsmedel ändå finns på marknaden är det företagarens skyldighet att dra tillbaka det, samt att varna konsumenterna. Företagaren har också lagstadgad skyldighet att samarbeta med kontrollmyndigheterna när det gäller livsmedelssäkerhet. Om ett analysresultat från ett prov uttaget i detaljhandelsledet, till exempel en hållbarhetskontroll, visar ett otillfredsställande resultat, bör uppföljningen i 33

förekommande fall ske i samarbete med myndigheten som ansvarar för den offentliga kontrollen av det företag där produktionen sker. Om kontrollmyndigheten bedömer att ett livsmedel eller parti livsmedel inte uppfyller, eller kan misstänkas inte uppfylla, kravet för ett säkert livsmedel enligt förordning (EG) nr 178/2002, och företaget inte självmant agerar, måste myndigheten fatta beslut som leder till att livsmedlet inte kommer ut på marknaden eller dras bort därifrån. Livsmedelsföretagare och kontrollmyndigheter har även informationsplikt enligt förordning (EG) nr 178/2002, om det finns anledning att anta att ett livsmedel på marknaden kan utgöra en risk för människors hälsa. Bedömningen godtagbart med anmärkning medför inte saluförbud. Bristande efterlevnad som uppdagas vid offentlig kontroll ska följas upp av myndigheten för att verifiera att företagaren åtgärdat avvikelsen. När analysresultatet visar godtagbart med anmärkning eller otillfredsställande kan uppföljningen till exempel utgöras av: utökad provtagning kontroll av att företaget ändrat rutiner eller de förhållanden som orsakat det dåliga provsvaret vilket kan verifieras med förnyad provtagning saluförbud kontroll av att beslut som fattats med anledning av provsvaret, till exempel saluförbud, efterlevs skärpning av beslut, till exempel förbud kombineras med vite För att bristande efterlevnad ska kunna följas upp och eventuella ytterligare åtgärder ska kunna vidtas effektivt i syfte att undanröja avvikelsen, är det viktigt med bra dokumentation i ärendet. 34

Bilaga 2 Material till verksamheter Provtagningsprojekt 2017 Livsmedelsinspektörer inom Miljösamverkan Sydost Livsmedel i Kalmar län och Gotlands län har beslutat att genomföra ett provtagningsprojekt år 2017. Projektet kommer att innefatta provtagning av egengjorda, kalla såser och röror. Många restauranger, caféer och butiker m.fl. tillverkar egna såser och röror i sina verksamheter och i de allra flesta fall ser hanteringen och förvaringen olika ut. Hållbarhetstider och bedömningar av hur länge dessa produkter är säkra skiljer sig åt. Det har även förekommit misstänka matförgiftningsfall i Sverige där just egengjorda, kalla såser och röror varit en trolig orsak till utbrotten men det har inte gått att bevisa den direkta kopplingen. Provtagningen kommer att omfatta såsernas och rörornas nulägesstatus och innehålla de parametrar som kan vara intressanta för dessa produkter. Syfte med projektet Syftet med kontrollprojektet är att öka andelen säkra egengjorda kalla såser och röror på marknaden. Provtagning är ett sätt att upprätthålla hög skyddsnivå för människors hälsa och liv. Länens kontrollmyndigheter bidrar till att livsmedelen som släpps ut på markanden är säkra. Bakgrundsfakta Det är viktigt att hantera och förvara egengjorda, kalla såser och röror på ett korrekt sätt för att säkerställa att dessa produkter inte utgör en fara för konsumenterna. Kalla såser och röror som saknar ett upphettningssteg innan förtäring kan utgöra en högre risk. Andra riskfaktorer kan vara att beredningen av såserna och rörorna innehåller flera moment som t ex: skivning och hackning i olika steg, att de innehåller flera olika ingredienser, innehåller en proteinkälla och/eller färska eller torkade kryddor och/eller har ett ph över 4,5. Majonnäsbaserade eller feta såser i allmänhet kan också utgöra en risk eftersom bakterier lätt kan gömma sig i fettcellerna. Väl fungerande hygienrutiner, lämplig förvaringstemperatur och -tid är av största vikt för att minska risken för livsmedelsburna sjukdomar. Personer som hanterar livsmedel måste ha en god personlig hygien vilket bland annat innebär noggrann handtvätt och rena skyddskläder för att livsmedel inte ska förorenas. Bakterier kan hamna i såserna och rörorna från t.ex. olika kryddor (färska och torkade) och eventuellt tillväxa om hanteringen är felaktig som t.ex. för hög förvaringstemperatur. Såser och röror som innehåller protein, t.ex. räkor eller tonfisk, utgör också en risk eftersom protein gynnar tillväxten av bakterier. Surhetsgraden eller ph-värdet har stor betydelse för tillväxten av bakterier. Bakterier trivs 35

inte i ph under 4,5 och då sker ingen tillväxt av sjukdomsframkallande bakterier. För att hämma bakterietillväxten kan man exempelvis tillsätta vinäger som sänker ph-värdet. Dock hjälper det inte att hälla i vinäger efter tillväxt har skett eftersom bakterier kan överleva i fettcellerna. De flesta livsmedel innehåller tillräckligt mycket vatten för att mikroorganismer ska kunna föröka sig. Det är dock inte vattenhalten i sig som påverkar bakteriers förökning utan vattenaktiviteten. Vattenaktiviteten är ett mått på mängden fritt eller tillgängligt vatten i ett livsmedel. Salt eller socker sänker vattenaktiviteten och hämmar därmed förutsättningarna för tillväxt av bakterier och svamp. Detta är viktigt att tänka på när man tillverkar livsmedelsprodukter och speciellt om man följer ett recept som i många fall inte bör frångås, t ex sillinläggningar eller sylttillverkning. När ett livsmedel djupfryses slutar bakterier att växa. En anledning är att produkttemperaturen sänks och en annan är att vattnet i produkten tas bort genom att omvandlas till is. Vid upptining startar bakterietillväxten igen, när produkttemperaturen höjs och fritt vatten åter blir tillgängligt. Om feta såser förvaras för länge försämras kvaliteten betydligt. Det blir en smakförsämring eftersom enzymer bryter ner fettet så det härsknar. Det hjälper inte heller att frysa feta såser för att undvika härskning. Tillväxten stannar upp men fettet försämras, förstörs och börjar smaka och lukta illa. Information om bakterier som provtas E. coli E. coli är en tarmbakterie och förökar sig därför snabbast runt 37ºC, men tillväxt kan ske mellan cirka 7ºC och 45-50ºC. E. coli förekommer inte naturligt i vegetabiliska råvaror, om dessa inte har förorenats med avföring från människor eller djur. Förekomst i livsmedel kan bero på dålig handhygien efter toalettbesök. Bakterien dör vid upphettning över 72 C. Däremot kan den överleva längre perioder i både kyla och under frysförvaring. Vissa stammar av E.coli kan vara sjukdomsframkallande. Förebyggande åtgärder - Förbättrad handhygien vid toalettbesök. Se till att det finns flytande tvål och pappershanddukar vid handtvättställen. Koagulaspositiva stafylokocker (S. aureus) Stafylokocker är en vanligt förekommande bakterie som finns på hud och slemhinnor även hos friska människor. Spridning av stafylokocker kan bero på såriga händer eller förkylning hos den som hanterat livsmedlet. Stafylokocker överförs genom nysningar, hosta, via arbetsredskap eller genom direktkontakt med livsmedlet. S. aureus kan föröka sig mellan 7-46 C och snabbast förökar den sig vid 37 C. Bakterien kan bilda toxin (gift) och orsaka matförgiftning. Toxinerna är värmetåliga och bryts inte ner vid värmebehandling även om bakterierna dör. Bakterien tål även frysförvaring bra. Förebyggande åtgärder se till att personal som hanterar oförpackade livsmedel är frisk, inte har öppna sår på armar, händer eller i ansiktet. B. cereus 36

B. cereus är en sporbildande jordbakterie, som finns naturligt i bland annat jord och på växtmaterial. Därför är det vanligt att celler och sporer av B. cereus förekommer i låga eller måttliga halter i så gott som alla sorters råvaror och obehandlade livsmedel. Vanligast förekommande är den på torra livsmedel, exempelvis kryddor, ris, pasta, grönsaker, ägg men även mjölk och mjölkprodukter. Förekomst i låga halter är dock i sig inget hälsoproblem, eftersom det i regel krävs höga halter för att orsaka matförgiftning. Vad som är en optimal tillväxttemperatur varierar mycket mellan olika stammar, men bakterien kan växa mellan 4 C och 55 C. Vid värmebehandling av mat kan bakterierna överleva genom att kapsla in sig i sporer för att sedan växa ut om nedkylning sker för långsamt. En vanlig orsak till stort antal bakterier är att hantering av kött och jordiga grönsaker inte har varit åtskilda, t ex. vid hantering på samma arbetsbänk. Förebyggande åtgärder Förvara och/eller hantera rått kött och grönsaker åtskilt. Kontrollera att temperaturen på varmhållen mat är minst 60 C (rekommenderas) och att uppvärmd mat som ska sparas snabbt kyls ner till högst 8 C (rekommenderas) inom fyra timmar. Kontrollera temperaturen i kylar och frysar regelbundet. Salmonella Salmonella är en matförgiftningsbakterie som orsakar diarrésjukdomar hos människor och dessutom kan leva kvar länge i tarmarna även hos friska människor. Bakterien kan förekomma i de flesta livsmedel, både i animalier och vegetabilier. Ursprunget kommer dock från tarmen hos människor och djur (inklusive fåglar). Frukt och grönsaker förorenas när de kommer i kontakt med jord och/eller vatten som innehåller salmonella. Salmonella överlever månader i torkade livsmedel och i fuktiga miljöer kan den etablera sig på ytor som väggar, tak, golv och utrustning. Infekterade personer, i synnerhet symptomfria bärare, kan överföra bakterien till livsmedel vid hantering. Vid beredning kan bakterier från förorenade råvaror överföras till ätfärdiga livsmedel. Sjukdomsutbrott kan orsakas av ej tillräckligt upphettade livsmedel eller opastöriserad mjölk. De flesta salmonellastammar kan växa till i temperaturer mellan 5ºC och cirka 48ºC, snabbast förökning sker vid 37ºC. Salmonella överlever inte pastörisering. Bakterien trivs bäst vid neutrala ph-värden, men kan till viss del växa till i sura och basiska miljöer. Omedelbar åtgärd vid smitta anmäl till kommunens miljökontor och stäng omedelbart av smittad personal från arbete med livsmedel. Läkares anvisningar måste följas. Listeria L. monocytogenes är en bakterie som förekommer allmänt i jord, vatten, växtmaterial, avlopp, ensilage samt i avföring från människor och djur. Den kan anpassa sig till olika miljöer och kan finnas i 37

lokaler där livsmedel tillverkas. Särskilt bra trivs den i svala och fuktiga miljöer. L. monocytogenes kan växa till i temperaturer ner mot 0ºC, salthalter upp till 10 procent, ph-värden mellan cirka 4,5 och 9 samt vid låg vattenaktivitet. Listeriainfektion är farlig för människor med nedsatt immunförsvar. Särskilt utsatt är bland annat gravida kvinnor, svårt sjuka och äldre personer. Listeria kan förekomma i kylda, ätfärdiga livsmedel med lång hållbarhet. Några exempel är smörgåspålägg, rökt eller gravad fisk, olika sorters majonnäsbaserade röror och sallader, mjuka mognadslagrade ostar, patéer och andra delikatesser. Förebyggande åtgärder- kontrollera förvaringstemperaturer och ålder på livsmedlen. Jästsvampar Jästsvampar förekommer överallt i vår omgivning. Ett högt antal tyder på att varan är för gammal eller har förvarats felaktigt. Oönskad jästsvamp kan förstöra livsmedel genom att ändra deras smak och lukt och/eller genom att orsaka oönskad jäsning, vilket påverkar produktens hållbarhet. Oönskad förekomst av jästsvamp kan indikera otillräcklig värmebehandling, återkontamination eller ohygieniska produktionsförhållanden, till exempel användning av dåligt rengjord utrustning samt smutsiga ytor och redskap. Det kan också vara ett resultat av för höga halter i råvaran eller för långa lagringstider. Många jästarter kan föröka sig i sura miljöer (ph mellan 2,5 och 5,0) och tål höga koncentrationer av konserveringsmedel. Förebyggande åtgärder kontrollera rengöringen av arbetsbänkar och förvaringsutrymmen samt förvaringstemperaturer och ålder på livsmedlen. Mögelsvamp Mögel finns överallt i luften i form av sporer. Vissa mögelarter bildar gifter som kan vara cancer- och allergiframkallande. Förekomst kan tyda på dålig kylförvaring eller på att varan är för gammal. Mögel kan också vara ett tecken på mycket dålig rengöring i kylar och andra förvaringsutrymmen. Förebyggande åtgärder se jästsvampar. 38

Bilaga 3 Pressmeddelande Pressmeddelande 2017-12-14 Gott betyg till länets restauranger Restaurangerna i Kalmar län och på Gotland får gott betyg för sin hantering av egengjorda kalla såser och röror. Det konstaterar länets miljökontor efter inspektioner i nio kommuner. I inspektionerna har man dels tagit prover på såser och röror, dels kontrollerat hantering, rengöring, temperatur och personlig hygien. Totalt togs 80 prover. 87 procent av dessa bedömdes vara tillfredsställande, dvs. att livsmedlet kunde ätas utan risk. 13 procent bedömdes som godtagbara med anmärkning. Anmärkningarna handlade bland annat om spår av mögel, E.coli eller att det fanns för hög halt av jäst. Inga prover fick bedömningen otillfredsställande. I de kontroller man gjorde av hanteringen hittade man 19 avvikelser på 57 anläggningar. Här handlade anmärkningarna främst om rengöring av lokaler, följt av hantering samt lagring. - Vi kan konstatera att flertalet av de verksamheter som besöktes hade bra fungerande rutiner kring hygien samt lämpliga förvaringstemperaturer vid hanteringen av sina såser och röror vilket är positivt, säger Irina Söderberg på Miljösamverkan Sydost. Fakta Provtagningar och kontroller genomfördes under april- september i år. Nio kommuner deltog i provtagningsprojektet och 57 verksamheter kontrollerades. Syftet med kontrollerna har varit att öka andelen säkra egengjorda kalla såser och röror på marknaden. Proverna som har tagits har skickats på mikrobiologisk analys för att undersöka eventuella spår av mikroorganismer som Salmonella, Listeria monocytogenes, Escherichia coli, Bacillus cereus, Staphylococcus aureus, jäst och mögel. Kontakt: Irina Söderberg, Miljösamverkan Sydost, tfn: 0481-453 56 Katarina Proos Vedin, Mörbylånga kommun, 0485-470 68 Lise-Lotte Wallin, Nybro kommun, 0481-453 58 39

Checklista Provtagning egengjorda kalla såser och röror OBS! En checklista ska fyllas i per provtagen produkt Kommun Verksamhetsnamn Inspektör Kontrolldatum Produktnamn: Typ av verksamhet Livsmedelsbutik Restaurang Pizzeria Café Bageri Gatukök Övrigt Typ av sås eller röra Mejeribaserad Majonnäsbaserad Tomatbaserad Annat: Information om såsen eller röran Tillverkningsdag Verksamhetens bäst-före datum Temperatur enligt verksamheten Provtagningstemperatur ph (i ph under 4,5 sker ingen tillväxt av patogena bakterier) (Ja/Nej) Flera beredningssteg (t ex sköljning, hackning, upptining) (Ja/Nej) Innehåller örtkryddor (Ja/Nej) Innehåller proteinkälla (t ex räkor, kyckling) Kontrollpunkt (kontrollera med avseende på såser/röror) 3.3 Säker hantering och lagring 6.1 Rengöring, utrustning 6.2 Rengöring, lokal 8.2 Temperatur, kylförvaring 9.1 Personlig hygien, handtvätt 9.3 Personlig hygien, klädsel UA A Kommentar (vid avvikelse skriv kort kommentar)

Kommentarer

Årsrapport Samhällsbyggnadsnämnden 2017 Godkänd av samhällsbyggnadsnämnden 2018-02-21 1

Innehåll Femårsöversikt 3 Året som gått 4 Verksamhetsuppfyllelse 4 Verksamhetsmål 5 Måluppfyllelse 5 Ordning och reda i ekonomin 5 Ett grönare Kalmar 5 Ett växande attraktivt Kalmar 6 Hög kvalitet i välfärden 6 Verksamhet och medarbetare 7 Egna verksamhetsspecifika mål och aktiviteter 7 Väsentliga händelser och ändrade förutsättningar 8 Nämnd/förvaltningschef och verksamhetsområde stab 8 Verksamhetsområde Stadsingenjör 8 Verksamhetsområde Planering och Bygg 8 Verksamhetsområde Miljö 9 Kvalitet i verksamheten 10 Servicegarantier 10 NKI och KKiK 10 Verksamhetsledningssystemet 10 Ändamålsenligt och kostnadseffektivt 11 Intern kontroll 11 Personalredovisning 12 Organisations- och personalförändringar 12 Sjukfrånvaro och förebyggande arbete 13 Kompetensutveckling och personalförsörjning 13 Driftsredovisning 14 Driftsredovisning nämnd 14 Investeringsredovisning 17 Investeringsredovisning nämnd 17 Strategiska framtidsfrågor 18 Nämnd/förvaltningschef och verksamhetsområde stab 18 Verksamhetsområde Stadsingenjör 18 Verksamhetsområde Planering och bygg 19 Verksamhetsområde Miljö 19 Bilagor 20

Femårsöversikt Femårsöversikt 2017 2016 2015 2014 2013 Driftsresultat 45 596 51 974 54 850 52 322 48 628 Förbrukning av ram % 97,1% 88,4% 94,5% 97,6% 98,3% Antal årsarbetare 109 102 94 86 85 Personalkostnader i % av totala kostnader 60,4% 64,3% 63,1% 63,3% 60,5% Sjukfrånvaro i % 2,6% 3,1% 2,4% 1,6% 3,1% Måluppfyllelse i % 100,0% 80,0% 66,7% - - Servicegaranti bygglovsärende - 81% 93% 88% 87% Servicegaranti enskilda avlopp 99% 100% 100% 100% 99% Servicegaranti värmepumpar 99% 99% 100% 100% 99% Servicegaranti planbesked 71% 60% - - - 3

Året som gått Verksamhetsuppfyllelse 2017 har varit ett intensivt år för samhällsbyggnadsnämnden, där fokus har legat på att nå högt satta mål, implementera den nya organisationen och fortsatt verksamhetsutveckling, samtidigt som flera tjänster på samhällsbyggnadskontoret varit vakanta. Trots ett högt tryck har kontoret varit väldigt framgångsrikt i att nå uppsatta mål och har för 2017 en måluppfyllelse på 100 %. Detta är en klar förbättring jämfört med 2015 (67 %) och 2016 (80 %). Endast ett fåtal aktiviteter har ej uppfyllts, vilket främst haft sin orsak i personalbrist. Kontorets övergripande mål för verksamheterna var att planera för 2 500 bostäder, varav 300 småhus under tidsperioden 2016-2018. Under 2016 och 2017 har samhällbyggnadskontoret tagit fram detaljplaner som möjliggör cirka 1750 bostäder, varav 227 småhus. Det resterande antalet, 750 bostäder varav 74 småhus, bedöms kunna antas med god marginal under 2018. Under 2017 syntes verkligen resultatet av förvaltningens fleråriga arbete med att möjliggöra byggnation i kommunen, hela 677 bostäder färdigställdes varav 55 % är hyresrätter. Liknande siffror har kommunen inte varit i närheten av sedan tidigt 80-tal, då det 1980 byggdes 573 bostäder och 1981 byggdes 502 bostäder. Under 2016 färdigställdes 302 bostäder, varav 50 % var hyresrätter och motsvarande siffra för 2015 var 293 bostäder, varav 35 % var hyresrätter. Rent ekonomiskt har det också gått bra för samhällsbyggnadsnämnden med ett överskott på drygt 1,3 mnkr mot budget. Hög aktivitet och många ärenden har medfört att nämnden har klarat årets ökade intäktskrav. På grund av ett flertal vakanta tjänster under året har nämnden också ett stort överskott på personalkostnader, vilket vägs upp mot ett underskott vad gäller övriga kostnader. Av kommunens totala investeringsbudget 2017 på 350,0 mnkr har samhällsbyggnadskontorets projektenhet varit ansvariga för ungefär 100 projekt med en total budget på drygt 110,0 mnkr, med ett utfall på drygt 75,0 mnkr. Det projekt som budgetmässigt varit störst 2017 är bullervall Djurängen, ca 25,0 mnkr. Av de projekt som krävt stora personella resurser kan nämnas gator runt Gesällen, Lindsdals lekplats, Norrliden park, Erik Dalbergs väg, samt gång- och cykelväg Esplanaden. Därutöver har projektenheten även varit involverade i ett stort antal exploateringsprojekt som exempelvis Ölandshamnen/LNU, Snurrom, Fjölebro och Södra staden. Samhällbyggnadskontoret har under 2017 intensivt arbetat med rekryteringar för att tillsätta vakanta tjänster, samt hälsofrämjande och trivselhöjande aktiviteter för att minska personalomsättningen. Kontorets hälsofrämjande plan, med fokus på ökad rörlighet/ergonomi, stresshantering och upplevd hälsa, är ett väldigt uppskattat inslag bland personalen. Arbetet med detta kommer att fortsätta under 2018. Kontoret kommer även under 2018 att tillsätta en arbetsgrupp specifikt inriktad på att arbeta med gemenskapshöjande aktiviteter. 4

Verksamhetsmål Måluppfyllelse Samhällsbyggnadskontoret har klarat av att uppfylla de totalt tolv mål som nämnden beslutat. Totalt har nämnden haft 41 aktiviteter knutna till målen och av dem är det 31 aktiviteter som är klara, samt sju som är delvis klara. Tre aktiviteter har ej uppfyllts, vilket i två av fallen beror på personalbrist medan en aktivitet har utgått under året. Kommunfullmäktige gav samhällsbyggnadsnämnden åtta uppdrag i verksamhetsplan 2017, av dessa uppdrag har sex uppfyllts. Ett uppdrag, Kalmar cykelstad, har av kommunfullmäktige förlängts till 2018 och det andra, vattenförsörjningsplan, arbetar samhällsbyggnadskontoret vidare med 2018 tillsammans med Kalmar Vatten AB. Måluppfyllelse Uppfylls/ Klara Delvis uppfyllda/ pågår Uppfylls ej/ Ej påbörjat Totalt Nämndsmål 12 (100%) 0 0 12 Aktiviteter 31 (76%) 7 (17 %) 3 (7%) 41 Uppdrag 6 (75%) 2 (25%) 0 8 Ordning och reda i ekonomin Inom fokusområdet Ordning och reda i ekonomin har samhällsbyggnadsnämnden formulerat målet att samhällsbyggnadskontorets verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt och kopplat till det finns tio aktiviteter. Förvaltningen har under året fortsatt arbetat målfokuserat med Verksamhetsplanen som utgångspunkt och bland annat prioriterat arbetet med service och bemötande samt ekonomi. Handlingsplaner utifrån senaste NKI (Nöjd Kundindex) har tagits fram för bygglov och miljö och hälsoskydd, för att säkerställa kundnöjdhet. Vad gäller ekonomi har förvaltningen speciellt belyst investeringsbudgeten och diskuterat den ur ett förvaltningsövergripande perspektiv, respektive investeringsprojekt har följts upp kontinuerligt. Kommunens arbete med att införa komponentavskrivning har medfört att förvaltningen under året arbetat intensivt med att fastställa komponentindelning för kommunens investeringskategorier, samt komponentindelat årets avslutade investeringar. Under året har förvaltningen gjort en översyn av nuvarande nyckeltal som för närvarande bedöms täcka verksamhetens behov. Verksamhetsutveckling pågår kontinuerligt inom alla samhällsbyggnadskontorets verksamheter för att öka kvaliteten och effektiviteten i arbetet. Ett grönare Kalmar Inom fokusområdet Ett grönare Kalmar har samhällsbyggnadsnämnden formulerat fem mål som rör fossilbränslefri kommun, cykeltrafik, kollektivtrafik, klimatneutrala resor och vatten. Det är 15 aktiviteter kopplade till målen, samt fyra uppdrag. Aktiviteterna berör huvudsakligen verksamhetsområdena miljö samt planering och bygg. Majoriteten av aktiviteterna har genomförts, med ett fåtal som ej blivit utförda på grund av sjukskrivning eller som har påbörjats men ej helt slutförts och istället kommer bli klara under 2018. Under 2017 har samhällsbyggnadskontoret genomfört aktiviteter såsom; energirådgivning, deltagande i olika cykelprojekt bland annat tillsammans med Linnéuniversitetet samt prioritering av cykelåtgärder i 5

investeringsbudgeten och cykelfrämjande arbete i detaljplaneskedet där avstånd till kollektivtrafik utvärderas vid prioriteringen. Inom detaljplaneplaneringen och i genomförandet möjliggörs även för laddstationer för elbilar. Samhällsbyggnadskontoret har hållit kontinuerliga samverkansmöten med KLT, ca 1 gång i månaden, för att förbättra förutsättningarna för kollektivtrafik i såväl kommunen som regionen och arbetat med att hitta alternativa lösningar på utbildningar och konferenser och uppmanat medarbetarna att använda cykel och kollektivtrafik. Samhällsbyggnadskontorets arbete under 2017 med enskilda avlopp har följt kommunens VA-plan. Tillsyn på verksamheter som påverkar vattenkvaliteten pågår kontinuerligt och verksamhet Miljö har deltagit i de projekt inom ramen för MSO (miljösamverkan sydost) som riktar sig mot vattenfrågor och rådgivning har utförts vid tillsyn av berörda företag. Miljöverksamheten har även deltagit i detaljplanearbetet med fokus på dagvattenhantering. Ett växande attraktivt Kalmar Nämndens övergripande mål under året var att planera för 2 500 bostäder, varav 300 småhus, fram till och med 2018. Under 2017 antogs 8 stycken detaljplaner som sammanlagt möjliggör för 242 bostäder, varav ett småhus. Detaljplan Småhus Lgh Spec. HR BR ER bostäder DP Svanebergsrondellen, Svaneberg DP Kungsgårdsvägen, Oxhagen 30 195 225 DP Focke Drevsudd, Björkenäs DP Stensö Camping, Stensö DP Tullhuset 1, Hamnen DP Verksamheter i Snurrom, Snurrom DP Hossmo 1:53, Hossmo 1 1 DP Falken 4, Malmen 16 16 TOTALT 1 46 195 241 1 Uppföljningen av antalet bostäder i antagna detaljplaner under 2016 och 2017 visar att målet om att till och med 2018 planera för 2500 bostäder kommer att uppfyllas under 2018, därav har förvaltningen under 2017 haft ett ökat fokus på genomförande av planerad byggnation och övriga infrastrukturprojekt. Olika åtgärder, exempelvis rekrytering av nya tjänster, omfördelning av arbetsuppgifter inom förvaltningen och konsultstöd, har vidtagits för att frigöra tid för projektledning och projektering. Förvaltningen arbetar löpande med att effektivisera processer och rutiner inom såväl planering som genomförande. Hög kvalitet i välfärden Inom fokusområdet hög kvalitet i välfärden har samtliga nämnder fått i uppdrag att arbeta med att förbättra barn och ungas psykiska hälsa utifrån välfärdsbokslutet. Samhällsbyggnadskontoret har under 2017 verkat för en socialt hållbar miljö i såväl detaljplanearbetet som i genomförandeprojekten. Barn och ungas psykiska hälsa har särskilt prioriterats under året genom bland annat planering av lek- och aktivitetsparker/stråk i kommunen, planberedskap vad gäller skolor och förskolor samt arbete med att skapa trygga och säkra skolvägar samt tillsyn av inomhusmiljöer på skolor och förskolor för att skapa en god inlärningsmiljö. 6

Vidare arbetar förvaltningen med handläggning av bostadsanpassningsbidrag vilket möjliggör för äldre att bo kvar i det egna hemmet, samt med att tillhandahålla god planberedskap vad gäller nybyggnationer samt om-/tillbyggnationer av äldreboende och specialanpassade lägenheter. Verksamhet och medarbetare Inom fokusområdet verksamhet och medarbetare har samhällsbyggnadsnämnden formulerat mål där samhällsbyggnadskontoret ska fortsätta arbetet med att jämställdhetssäkra verksamheten och behålla sina låga sjukfrånvarotal Samhällsbyggnadskontoret har under året prioriterat arbete med att jämställdhetssäkra verksamheten på förvaltningen samt vidta åtgärder för att behålla de låga sjukfrånvarotalen. Vad gäller jämställdhetssäkrad verksamhet har förvaltningen utsett en ny jämställdhetsutvecklare och arbetat med att samla in könssegregerad statistik i samband med NKI. Vidare har stadsingenjörsenheten kartlagt fördelningen mellan manliga och kvinnliga gatunamn med ambitionen att ha en jämn fördelning i kommunen framöver. Förvaltningen har låga sjukfrånvarotal, men fortsatt hög arbetsbelastning intensifierar vikten av satsningar på hälsofrämjande arbete och under året har alla åtgärder i 2017 års plan för hälsofrämjande arbete på förvaltningen genomförts. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att tillsätta vakanta tjänster och kompetensutveckla befintlig personal genom exempelvis utbildningar och nya ansvarsområden. Egna verksamhetsspecifika mål och aktiviteter Utöver ovannämnda mål och aktiviteter har samhällsbyggnadsnämnden valt att formulera ytterligare ett mål. Målet gäller utveckling av informations- och kommunikationsarbetet gentemot invånare, besökare och övriga samhällsaktörer, men även internt. Till målet finns fyra aktiviteter som handlar om medborgadialog, E-tjänster, utveckling av ledarskap och medarbetarskap samt en kvalitetsprocess i miljöverksamheten. Samhällsbyggnadskontoret har under 2017 arbetat kontinuerligt med att utveckla informations- och kommunikationsarbetet gentemot invånare, besökare och övriga samhällsaktörer, men även internt genom en rad olika åtgärder. Under året har förvaltningen tagit fram en handlingsplan för medborgardialog och företagsdialog som kommer att implementeras under 2018. Vidare har förvaltningen bland annat genomfört en vidareutveckling av "Kalmar växer" under stadsfesten för att nå nya målgrupper. Förvaltningens utställningsmodul används bland annat vid sådana evenemang men även vid olika former av medborgardialoger runt om i staden och kommunen. Planeringsenheten har tagit fram nya affischer med information om respektive pågående detaljplan (internt och externt). Externt så har arbete med Cesam H och e-tjänsteportalen påbörjats och där förvaltningen kommer att lyfta in flera digitala tjänster som kommer underlätta för kommuninvånare och företagare. Internt inom kommunen har förvaltningen tagit fram nya interna e-tjänster för geografisk information, vilket underlättar såväl kundernas som handläggares arbete. Ungefär varannan månad publiceras interna nyhetsbrev till förvaltningens personal på Piren. 7

Väsentliga händelser och ändrade förutsättningar Nämnd/förvaltningschef och verksamhetsområde stab Samhällsbyggnadsnämnden har under året godkänt flera stora detaljplaner och beviljat ett stort antal bygglov. Under året har nämnden även besökt färdigställda lokala projekt såsom Gesällen och projekt ute i landet, såsom Vallastaden i Linköping. Förvaltningsledningen har arbetat intensivt med såväl förutsättningar för måluppfyllelse som verksamhetsutveckling och rekrytering. Då flera tjänster under året varit vakanta har förvaltningsledningen lagt mycket tid på rekryteringsfrågor, samt insatser för att höja trivseln på förvaltningen. Ledningsgruppen har även arbetat i stor utsträckning med genomförandefrågor, vilket bland annat syns i det höga antalet färdigställda bostäder under 2017. Stabens viktigaste funktion är att fungera som ett stöd till förvaltningschefen, nämnden och de olika verksamheterna. Under 2017 har staben liksom förvaltningsledningen fokuserat på att förbättra möjligheterna för måluppfyllelse, bland annat genom att stärka rutiner för såväl ekonomisk som verksamhetsmässig uppföljning. Staben utökades under sista delen av 2017 med en projektledare samt en utredare och fick även en ny enhetschef. Verksamhetsområde Stadsingenjör Som en del i samhällsbyggnadskontorets digitaliseringsutveckling har förvaltningen infört ett mer digitalt standardiserat kartstöd för att kunna följa de nationella standarder som finns gällande detaljplaner, planbestämmelser, ajourhållning av geografisk data samt övrig kartproduktion. Det är ett steg av många för att komma till en mer digital samhällsbyggnadsprocess. Kartstöden gör det möjligt att effektivare och enklare följa de standarder som finns idag samt tillgodose framtida behov. Kraven på tillgänglighet ökar och arbetet med att tillgängliggöra e-tjänster och information fortsätter. E- tjänsten för kartutdrag har slagit nytt rekord. Stadsingenjörsverksamheten har publicerat mer geografisk data än tidigare, öppna för vem som helst att använda. Samhällets efterfrågan på utbudet av öppna data kommer att fortsätta öka. Ansökningarna om lantmäteriförrättningar har ökat kraftigt i antal under året jämfört med föregående år. Lantmäterimyndigheten har medverkat i detaljplanearbetet i större omfattning, i takt med ett ökat fokus generellt på detaljplaner på förvaltningen. Arbetsbelastningen har därmed ökat ytterligare, och målet för handläggningstider kommer inte kunna att uppnås. Verksamhetsområde Planering och Bygg Under 2017 har verksamheten märkt av effekten utav föregående års fokus på planberedskap, samt förvaltningens fokus på möjliggörandet för byggandet av fler bostäder. Idag är det en hög bostadsproduktion och aktivitet i hela Kalmar. Arbetstrycket på verksamheten har varit högt, men trots flera vakanta tjänster har verksamheten ändå lyckats leverera. Detta mycket tack vare en kompetent personal, samt att verksamheten blivit än bättre på att prioritera sitt arbete och att arbeta mer strategiskt. Under 2017 har verksamheten varit involverat i flera större projekt, såsom till exempel arbetat med det nya universitetsområdet. Detta är ett av de största projekten i Kalmar sedan byggandet av Ölandsbron och har krävt mycket tid och resurser från verksamhetens samtliga enheter. Verksamheten har även arbetat intensivt med området Snurrom och Karlssons äng. I det senare fallet har förvaltningen testat ett nytt 8

arbetssätt genom att gå ut med en gemensam upphandling. Verksamhetens arbete har dock inte enbart begränsats till Kalmar tätort utan hela kommunen, då stor vikt har lagts vid en livskraftig kommun som helhet. Förvaltningen har även arbetat för att förbättra tillgängligheten i de centrala delarna utav Kalmar. Bygglovsenheten har under 2017 hanterat en stor ärendemängd samtidigt som man lyckats höja sitt NKI i alla avseenden, dvs. samtliga kunder (företag och privatpersoner). Under året har antalet inkomna samt beviljade bostadsanpassnings-ärenden varit något fler än under föregående år. Bostadsanpassningsbidrag på 8,2 mnkr har betalats ut under året, vilket är en minskning med 1,1 mnkr jämfört med föregående år. (2016 genomfördes en större barnanpassning som översteg 2,0 mnkr.) Det är kostnaderna för bostadanpassning för äldre som har minskat samtidigt som kostnaderna ökat något för bostadsanpassning till yngre. De allra flesta bidragen handlar om förändringar och anpassningar för låga belopp men det finns undantag. Under 2017 har planeringseneheten arbetat med flera stora och viktiga detaljplaner. En utav dessa är detaljplanen för det nya reningsverket, vilket är av stor vikt för kommunen som helhet. Kommunens ambition att bygga Sveriges bästa reningsverk är centralt inte enbart ur miljösynpunkt utan även ur tillväxtsynpunkt och är en viktig del i att nå vision 2025. Totalt antogs åtta detaljplaner under 2017. Enheten har även känt av ökade krav på flera utredningar i planeringsarbetet, vilket varit resurskrävande. Projektenheten har under 2017 arbetat under stor press med ett högt tryck på resultat, samtidigt som enheten lidit av resursbrist. Trots detta har enheten framgångsrikt arbetat med och slutfört flera projekt, såsom gatuarbetet kring Gesällen, samt etapper i Södra Ljungbyholm, Fjölebro och Djurängen. En konsult togs även in under året för att stötta upp enheten med verksamhetsutveckling, vilket varit väldigt uppskattat bland medarbetarna. TME har under året bland annat arbetat med cykelfrågor, kollektivtrafikfrågor i samarbete med KLT, parkeringsfrågor, utbyggnad av p-ledningssystem och tekniska frågor kopplat till det samt vägmärken och vägvisning. Ett stort antal ansökningar om markupplåtelser har inkommit under året som rör allt från konserter till upplag och byggbodar. Under 2017 fortsatte evenemangssidan att fokusera på service och bemötandefrågor, för att aktörer som vill anordna evenemang i kommunen ska känna sig välkomna och att den praktiska myndighetsutövningen kring det fungera effektivt. Bland annat färdigställdes en informationsfolder. Verksamhetsområde Miljö Ärendemängden inom verksamhetsområde miljös samtliga enheter har fortsatt varit omfattande och arbetsbelastningen är hög. Målen har trots detta uppfyllts. Verksamheten visar goda resultat i NKI och har aktivt arbetat med att ytterligare höja kundnöjdheten. Utöver det fortlöpande arbetet med tillsynsärenden, fick hälsoskyddsenheten under 2017 lägga mycket tid på två fall av legionella vilket upptäcktes i två hyreshus. Detta medförde ett stort arbete för hälsoskyddsenheten i smittspårning, provtagning och informationsaktiviteter. Miljöenheten har haft fokus på luft, lukt och buller som tillsynstema, samt slutfört genomgången av alla enskilda avlopp och fokuserar nu på uppföljning utav de som av olika anledningar ej byggts om. Arbetet med det EU-finansierade projektet Life-Sure (Sediment Uptake and Remidiation on Ecological basis) har påbörjats, och testkörningar i Malmfjärden planeras under 2018. Målet är att demonstrera en optimal teknisk lösning för att avlägsna, rena och recirkulera övergödda och lätt förorenade sediment, en teknik som ska vara billigare än nuvarande teknik, robust och kan drivas med minimal arbetsinsats från experter. Under 2017 har livsmedelsenheten deltagit i Miljösamverkans provtagningsprojekt på såser och röror. Det var mikrobiologiska kontroller som gjordes och resultat visade bra kvalitéer. Förutom löpande kontrollverksamhet har livsmedelenheten gjort uppföljningar ett flertal olika inkomna RASFF-ärenden, misstänkta matförgiftningar samt uppföljning av klagomål från allmänheten. 9

Kvalitet i verksamheten Servicegarantier Under 2017 har bygglovenheten haft svårigheter att följa upp antal bygglov som omfattas av servicegarantin, varför några siffror på detta inte kunnat tas fram. Bedömningen är att i och med nya arbetssätt på enheten samt prioritering av bygglov som omfattas av servicegarantin, är det mycket få bygglov som tar längre tid än vad som är utlovat. Servicegarantin för bygglov bedöms fortsatt som mycket hög. Servicegarantin för enskilda avlopp och värmepumpar ligger fortsatt kvar på samma höga nivå som tidigare år (båda på 99 %), medan servicegarantin för planbesked hamnade på 71 %. Under året har arbetet med planbesked setts över och trenden visar att fler och fler ärenden håller tiden. Servicegaranti 2017 2016 2015 Bygglovsärenden 81 % 93 % Enskilda avlopp 99 % 100 % 100 % Värmepumpar 99 % 99 % 100 % Planbesked 71 % 60 % - NKI och KKiK De preliminära siffrorna för NKI visar att förvaltningen fortsatt håller en hög kvalitet. Bygglov minskar från 76 till 74, livsmedelskontroll från höga 77 till 76 medan miljö- och hälsoskydd ökar från 74 till 75. Dessa siffror gäller för företagen, men inkluderas samtliga kunder (även privatpersoner) för bygglov har siffran ökat från 67 (år 2016) till 71. Under 2017 har enheterna fortsatt arbetat med projekt gällande bemötande och service där bland annat berörda tjänstemän från samhällsbyggnadskontoret har gått utbildningen Förenkla helt enkelt. Under 2017 har bygglovsenheten också tagit fram en handlingsplan utifrån senaste NKI för att säkerställa kundnöjdhet för bygglov. Inom ramen för Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2017 har mätningar gällande service via telefon och framför allt epost gjorts inom områdena bygglov, miljö och hälsa samt gator och vägar. Resultatet av dessa kommer under 2018 analyseras för att ytterligare öka vårt bemötande och vår service. Verksamhetsledningssystemet Under 2017 behandlades sammanlagt ca 160 stycken inkomna synpunkter via Tyck Till. Av dessa var 37 % förbättringsförslag och 63 % klagomål. Den stora andelen, mer än 80 % rör offentlig miljö och då nästan uteslutande trafikfrågor. 10

För tredje året i rad reviderade Qvalify AB samhällsbyggnadskontoret. Denna gång mot de nya och uppdaterade standarderna ISO 9001:2015 för kvalitet och ISO 14001:2015 för miljö. Inga större avvikelser hittades. Kontoret har fortsatt arbetat med införandet av projektledningssystemet Antura, vilket säkerställer att samhällsbyggnadsnämnden arbetar enligt fastslagna processer. Kontinuerlig uppföljning av bland annat kostnader, resurser samt tidplaner gör att eventuella avvikelser och brister kan upptäckas och åtgärdas i ett tidigt skede. Ändamålsenligt och kostnadseffektivt Förvaltningen har under året fortsatt arbetat målfokuserat med Verksamhetsplanen som utgångspunkt och bland annat prioriterat arbetet med service och bemötande samt ekonomi. Handlingsplaner utifrån senaste NKI har tagits fram för bygglov, miljö och hälsoskydd, för att säkerställa kundnöjdhet. Vad gäller ekonomi har förvaltningen speciellt belyst investeringsbudgeten och diskuterat den ur ett förvaltningsövergripande perspektiv, respektive investeringsprojekt har följts upp kontinuerligt. Kommunens arbete med att införa komponentavskrivning har medfört att förvaltningen under året arbetat intensivt med att fastställa komponentindelning för kommunens investeringskategorier, samt komponentindelat årets avslutade investeringar. Under året har förvaltningen gjort en översyn av nuvarande nyckeltal som för närvarande bedöms täcka verksamhetens behov. Verksamhetsutveckling pågår kontinuerligt inom alla samhällsbyggnadskontorets verksamheter för att öka kvaliteten och effektiviteten i arbetet. Intern kontroll Utifrån reglementet och riktlinjerna för intern kontroll beslutade samhällsbyggnadsnämnden i april om en intern kontrollplan för 2016. Under hösten 2016 genomfördes en riskanalys för alla verksamheter på kontoret och de risker som erhöll högst riskkategori fick ingå i den interna kontrollplanen för 2017, som beslutades av samhällsbyggnadsnämnden i januari 2017. I bilaga 2 Uppföljning intern kontroll 2017, framgår utfallet av de under året genomföra kontrollerna. 11

Personalredovisning På personalsidan har 2017 präglats av ökad arbetsbelastning, personalförändringar i form av tillkomna enheter från Serviceförvaltningen samt ökad personalomsättning. Den arbetskraftsbrist som vi sett sedan några år tillbaka i Sverige har varit oförändrad och i vissa fall ökat och förvaltningen har fått lägga mycket kraft på rekrytering. Det har även ökat kravet på introduktionen av ny personal. I kombination med de utökade mål och krav som ställts på förvaltningen under 2017 har behovet ökat av prioriteringar, ett närvarande chefskap, god arbetsmiljö, kompetensutvecklingsstrategi och fokus på att skapa en attraktiv arbetsplats. Arbetet med en hälsofrämjande arbetsplats har fortsatt med oförändrad styrka och den nya organisation som togs i bruk hösten 2016 börjar falla på plats vad gäller ledning och styrning. Organisations- och personalförändringar Personalomsättningen steg markant under 2017, från en redan hög nivå under 2016, och det var främst inom ett fåtal enheter detta skedde. Under året drogs därför ett arbete igång för att få vetskap om varför medarbetare valt att lämna förvaltningen och extrainsatser sattes även in för att stötta upp på rekryteringssidan för att kunna fylla de vakanta tjänsterna under tiden. Ledningen har lyssnat in medarbetarna och ett arbete för ett aktivt medarbetarskap med närvarande chefer påbörjades under hösten 2017, där chefer och medarbetare arbetar tillsammans för att hitta arbetssätt och struktur för att skapa en arbetsplats som känns attraktiv och intressant att arbeta på. Detta arbete kommer att fortsätta under 2018 på hela förvaltningen. Mätdatum: 31 dec Källa: Hypergene och PS Utdata 2017 2016 Tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal 56 53 109 55 47 102 Årsarbetare 55,6 53,0 108,6 54,7 47,0 101,7 Genomsnitt sysselsättningsgrad i % 99,3 100,0 99,6 99,5 100,0 99,7 Andel heltider i % 98,2 100,0 99,1 98,2 100,0 99,0 Medelålder 45,1 44,3 44,7 44,6 44,0 44,3 Personalomsättning i % 12,4 13,5 12,9 9,3 6,7 8,1 Med en låg genomsnittsålder på förvaltningen har andelen personer som slutar pga pension fortsatt vara låg och förväntas vara låg de närmaste åren. 12

Sjukfrånvaro och förebyggande arbete Trots hög belastning och stor personalomsättning under 2017 så har sjukfrånvaron sjunkit och frisknärvaron ökat (andelen personer som under året inte haft någon sjukfrånvaro alls) på förvaltningen. Det är främst de längre sjukskrivningarna bland männen som har minskat, samtidigt som den upprepade kortidssjukfrånvaron har ökat för både män och kvinnor i åldrarna 30-49 år, dvs antalet tillfällen med kortidssjukfrånvaro har ökat bland de som är sjuka medan andelen personer som inte alls varit sjuka har ökat. Total sjukfrånvaro i % av ordinare arbetad tid 2017 2016 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 18-29 år 1,2 2,5 1,6 1,8 2,2 1,9 30-49 år 4,1 2,1 3,0 4,2 4,7 4,5 50-67 år 3,6 0,9 2,4 2,2 0,5 1,6 Totalt 3,4 1,7 2,6 3,0 3,2 3,1 En viktig del för att hålla personalen frisk samtidigt som belastningen är fortsatt hög är att arbeta förbyggande. Planen för hälsofrämjande arbete på förvaltningen har genomförts under 2017 med satsningar på främst ledarskap och förebyggande insatser i form av återhämtning, stresshantering och ökad rörelse. Det här arbetet kommer fortsätta under 2018 och då även inkludera insatser för ett aktivt medarbetarskap, förbättra kunskapen kring arbetsmiljö och förebyggande hälsoarbete bland cheferna samt fokusera på bra prioriteringar för att hantera arbetsbelastningen. Kompetensutveckling och personalförsörjning För att möta den personalomsättning som varit under året har förvaltningen framför allt satsat på att utveckla befintlig personal genom kurser, förändrade arbetsuppgifter och utökat ansvar. Förvaltningen har sett en styrka i att ge medarbetarna möjlighet att växa inom organisationen för att inte förlora viktig organisatorisk kunskap och verksamhetskunskap, men också för att kunna behålla engagerade medarbetare som vill utvecklas inom samhällsbyggnadsområdet. Den satsning på ledar- och chefsutveckling som startades 2016 har fortsatt under 2017 i form av ULutbildningar, chefskörkort med påbyggnadsutbildningar. Därutöver har satsningar gjorts inom våra sakområden för att kunna möta de krav som ställs inom respektive verksamhetsområden så som Geosecma, PBL, Miljöbalken och Projektledarutbildningar mm. Inom rekryteringsområdet har förvaltningen haft över 30 rekryteringar under 2017, en kraftig ökning jämfört med 2016. I flera fall har förvaltningen inte kunna tillsätta vakanta tjänster och omrekryteringar har fått genomföras. I några av de svåraste rekryteringarna har även ett headhuntingföretag använts för att hjälpa förvaltningen att nå ut till intressanta kandidater. Flertalet tjänster har i de flesta fall tillsatts antingen via intern eller extern rekrytering. 13

Driftsredovisning Driftsredovisning nämnd Driftsredovisning (tkr) Budget 2017 Utfall helår Utfall (%) Avvikelse Intäkter -64 590-64 690 100% 100 Kapitaltjänstkostnader 2 158 1 954 91% 204 Personalkostnader 74 729 67 168 90% 7 562 Övriga verksamhetskostnader 34 656 41 164 119% -6 508 Summa 46 953 45 596 97% 1 360 Samhällsbyggnadskontorets verksamheter redovisar totalt ett överskott för 2017 på drygt 1,3 mnkr mot budget, vilket innebär en positiv budgetavvikelse på 3 %. Årets totala intäkter är ungefär lika med budgeterat, plus 0,1 mnkr. Mer eller mindre avvikelser finns inom alla verksamhetsområde, de största avvikelserna har statsingenjörsverksamheten med ett överskott på 0, 9 mnkr för intäkter samt planering och bygg med ett underskott på -0,9 mnkr. Samhällsbyggnadskontoret har under året haft ett flertal vakanta tjänster vilket innebär en lägre förbrukning än budgeterat avseende personalkostnaderna, plus 7,5 mnkr, vilket är ca 13-14 heltidstjänster på helår varav ungefär tre chefstjänster. Framförallt är det inom verksamhetsområdet planering och bygg som det funnits flest vakanser, totalt ungefär nio heltidstjänster på helår. Orsaker till avvikelserna är vakanta tjänster och olika former av tjänstledigheter under året. Övriga verksamhetskostnader blev högre än budgeterat, - 6,5 mnkr. Det är framförallt inom stadsingenjörsverksamheten samt planering och bygg som avvikelserna är som störst. Avvikelserna beror framför allt på ökade kostnader för datorer, införandet av Geosecma samt ökade konsultkostnader på grund av vakanta tjänster och olika utredningar i och med framtagandet av detaljplaner. Extra resurser har också avsats för att återbesätta vakanta tjänster och utbildningsinsatser under året. Analys underskott övriga verksamhetskostnader Av det totala underskottet på övriga verksamhetskostnader beror ca 3,7 mnkr (60 %) av underskottet på konsulttjänster och utredningskostnader i detaljplaner samt studier och stråk. Bland annat är det arbetet med klimatanpassningsplan, utvecklingsområde Berga/Norrliden och Sveaplansstudien som har genererat kostnader på ca 1,1 mnkr, vilket planeringsenheten inte haft någon budget för. (Därutöver tillkommer odebiterbar timtid för planhandläggare) Kostnader i och med omflyttning och utökning av lokaler/kontor har inneburit ökade driftskostnader för inköp av möbler, flytthjälp, gardiner mm, med ca 0,6 mnkr. Köp av tjänster för rekrytering av framförallt vakanta chefstjänster har kostat förvaltningen ca 0,3 mnkr. Under året har även extra satsningar på utbildning av ordinarie personal gjorts framförallt på enheterna bygglov, projekt, planering och lantmäteri. 14

Driftsredovisning per verksamhetsområde Totalt ligger samhällsbyggnadskontorets förbrukning på helår på 97 % av budget. Nedanstående tabell visar budget 2017 jämfört med ekonomiskt utfall helår för intäkter respektive kostnader samt nettoavvikelse, uppdelat på respektive verksamhetsområde och enhet inom samhällsbyggnadskontoret. Det finns mer eller mindre avvikelser inom alla verksamhetsområden. Driftsredovisning tkr Budget 2017 Utfall 2017 Skillnad Verksamhet / Enhet Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Netto Nämnd 0 1 649 1 649 0 1 313 1 313 336 Förvaltningschef 0 8 376 8 376 0 9 603 9 603-1 225 Staben -165 5 816 5 651-288 5 318 5 030 621 Vht Stadsingenjör, totalt -9 825 22 215 12 390-10 730 22 837 12 107 276 Stadsingenjör -200 2 367 2 167-336 2 525 2 189-22 Kart o GIS -3 506 6 952 3 446-4 160 7 466 3 306 139 Lantmäteri -4 819 7 121 2 302-5 042 6 985 1 943 359 Mätning -1 300 5 776 4 476-1 192 5 868 4 676-200 Vht Planering o bygg, totalt -48 190 59 245 11 055-47 281 58 238 10 957 100 Planering o bygg 0 907 907 0 32 32 875 Planering -8 425 14 385 5 960-6 802 16 194 9 392-3 432 Bygglov -8 000 16 835 8 835-10 381 16 014 5 633 3 202 Projekt -5 515 8 410 2 895-4 672 7 651 2 979-84 TME -26 250 18 708-7 542-25 426 18 344-7 082-460 Vht Miljö, totalt -6 410 14 241 7 831-6 392 12 969 6 577 1 252 Miljö 0 2 133 2 133-1 1 854 1 853 280 Hälsoskydd -935 2 490 1 555-832 2 500 1 668-113 Livsmedel -2 050 3 207 1 157-2 077 2 973 896 261 Miljöskydd -3 425 6 411 2 986-3 481 5 643 2 162 824 Totalsumma -64 590 111 542 46 952-64 691 110 278 45 587 1 360 Nämndens överskott på 0,3 mnkr beror på att kostnader för utbildning och resor inte varit lika stora som budgeterat. Underskottet på -1,2 mnkr på förvaltningschefens ansvar inkluderar ett underskott för personalkostnader på ca - 0,2 mnkr samt ett underskott på övriga kostnader på drygt - 0,9 mnkr. Vad gäller personalkostnader beror avvikelsen på att en infrastukturstrateg varit anställd sedan i augusti på förvaltningschefens ansvar men budgeten har legat på TME. (Det är justerat i budget 2018.) Underskottet på övriga kostnader beror bland annat på ökade kostnader för datorer, iordningställande av kontor i och med omflyttningar samt utställningen i Baronen under slutet av året. Stabsverksamheten har ett överskott på drygt 0,6 mnkr som framförallt beror på att det under året funnits vakanser och sjukskrivningar med totalt ca en tjänst på helår och som därmed gett ett överskott på personalkostnader. Stadsingenjörsverksamheten har totalt ett litet överskott på knappt 0,3 mnkr mot budget. Vad gäller intäkterna har verksamheten totalt ett överskott på 0,9 mnkr, vilket inkluderar ett överskott på intäkter för grund- och nybyggnadskartor och lantmäteriförrättningar samt ett underskott på grund av färre mätningsuppdrag. Verksamheten har också ett överskott på personalkostnader på totalt knappt 1,0 mnkr på grund av vakanta tjänster, bland annat stadsingenjörstjänsten. Verksamhetens övriga kostnader har ett underskott mot budget på drygt -1,6 mnkr, vilket framförallt beror på högre kostnader för verksamhetssystem och införandet av Geosecma under året. 15

Verksamhet Planering och bygg har totalt ett litet överskott mot budget på 0,1 mnkr, vilket inkluderar ett plus på verksamhetschefstjänsten som inte varit tillsatt under året samt för enheten bygglov. Planeringsenheten, projektenheten och TME har däremot mer eller mindre underskott mot budget. Planeringsenheten har totalt ett underskott på -3,4 mnkr, varav ett underskott på -1,6 mnkr för intäkter på grund av att ett flertal detaljplaner blivit framskjutna i tid. Totalt har enheten haft ca 3,5 vakanta tjänster under året som har resulterat i ett överskott på drygt 1,7 mnkr avseende personalkostnader. Enhetens övriga kostnader har ett underskott mot budget på -3,5 mnkr avseende konsultkostnader för arbete och utredningar i detaljplaner samt övriga studier och stråk. Bygglovsenheten har totalt ett överskott på 3,2 mnkr, varav intäkterna genererar ett överskott på 2,4 mnkr och personalkostnaderna 1,2 mnkr. Vad gäller personal har enheten totalt haft ca två vakanta tjänster under året avseende enhetschefstjänsten och bygglovsinspektörer. Enhetens övriga kostnader har ett överskott på knappt 0,1 mnkr på bostadsanpassningsbidrag och ett underskott på -0,4 mnkr för rekryteringar och utbildningar. Projektenheten har totalt ett litet underskott på -0,1 mnkr, detta inkluderar ett underskott för intäkter på drygt -0,8 mnkr som beror på färre debiterade timmar i investeringsprojekt på grund av vakanta tjänster. Enhetens personalkostnader blev drygt 1,3 mnkr lägre än budgeterat vilket beror på ca 2,5 vakanta tjänster på helår avseende projektledare och projektörer. Enhetens övriga kostnader blev -0,6 mnkr jämfört med budget, vilket beror på högre kostnader för konsulttjänster, rekrytering och utbildning. Enhet TME har totalt ett underskott på knappt -0,5 mnkr, vilket beror på lägre intäkter än budgeterat. Enheten fick från och med 2017 en ökad budget för nya parkeringsområden utifrån beräknad helårseffekt, vilket inte får full effekt från 2018. Det totala underskottet för parkering blev -0,9 mnkr mot budget. Miljöverksamheten har totalt ett överskott på drygt 1,2 mnkr mot budget. Avvikelsen beror framförallt på ett överskott på personalkostnader med drygt 0,9 mnkr på grund av vakanser inom miljöskyddsenheten och livsmedelsenheten. Totalt för verksamheten har man haft ca 1,4 vakanta tjänster på helår. Verksamheten har även ett litet överskott på 0,3 mnkr på övriga kostnader. Utfall per verksamhetsområde 14% 3% 21% Nämnd 24% 11% Förvaltningschef Staben Vht Stadsingenjör, totalt Vht Planering o bygg, totalt Vht Miljö, totalt 27% 16

Investeringsredovisning Investeringsredovisning nämnd Under året har samhällsbyggnadsnämnden haft en investeringsbudget på totalt 1,0 mnkr, vilket är samma budget som nämnden haft de senaste åren. 2017 har en stor del av investeringsutfallet, drygt 0,8 mnkr, gått till ombyggnation av våra lokaler och de nya ytor som övertogs från kommunledningskontoret vid Magistern. Stadsingenjörsverksamheten har köpt in mätningsinstrument för 0,35 mnkr samt en mätarbuss för 0,3 mnkr. Totalt hamnar nämndens investeringskostnader på knappt 1,5 mnkr, vilket innebär ett underskott på ungefär -0,5 mnkr mot budget. För 2016 var nämndens utfall för investeringar 1,3 mnkr. Investeringsredovisning 2017 tkr Budget Utfall Skillnad Verksamhet Förvaltningschef 0 816-816 Vht Stab 400 0 400 Vht Stadsingenjör 500 649-149 Vht Miljö 100 0 100 Summa 1 000 1 465-465 17

Strategiska framtidsfrågor Kalmar är inne i en expansiv och utvecklande fas med tillväxt inom flera olika områden och flertalet spännande och utmanande projekt är igång, vilket medför ett högt tryck på förvaltningen. Förvaltningens huvudsakliga fokus under 2018 är att uppnå fullmäktigemålet att kommunkoncernen samlat ska färdigställa minst 700 nya bostäder per år. Därtill är det flera strategiska frågor som under de kommande åren kommer att ställa höga krav på förvaltningen i form av resurser, tid och kunskap. En utav förvaltningens viktigaste framtidsfråga är digitalisering, där samhällsbyggnadskontoret kommer att spela en central roll i kommunens arbete. Digitalisering innebär dessutom initialt stora införandekostnader och därefter årliga kostnader för systemägarskapet, vilket förvaltningen förväntas klara inom existerande budget. Med införandet av den nya dataskyddsförordningen (GDPR) under 2018 kommer förvaltningen även att lägga väsentliga resurser på att säkerställa att verksamheten lever upp till den nya lagen. Centralt i detta arbete är att vi gör det tillsammans, att vi effektivt arbetar över enhets-, verksamhets- och förvaltningsgränser. Samhällsbyggnadskontoret ser det som en av de absolut viktigaste strategiska frågorna, och kommer under 2018 ytterligare öka sitt engagemang och fokus på att bättre samarbete inom kommunen, för att vi som kommun ska fortsätta vara en unik och attraktiv kommun med bra sammanhållen utveckling i stad och land. Nämnd/förvaltningschef och verksamhetsområde stab Under det gångna året har samhällsbyggnadsnämnden och förvaltningsledningen rustat för de ökade krav som ställts på verksamheten, med en ökad arbetsbelastning och ett ansträngt personalläge. Rekrytering och trivselhöjande insatser har varit ett starkt fokus under 2017, och kommer fortsätta att så vara under 2018. För att stärka personalgruppen som en entitet och förbättra samarbetet mellan medarbetare och att korta beslutsvägar, flyttade under senare hälften av 2017 TME in i samma byggnad som övrig personal. Att vara samlade i en byggnad har setts som väldigt positivt utav medarbetarna. Under 2018 kommer vidare omflyttning inom byggnaden att ske för att förbättra förvaltningens arbete. De närmaste åren finns bland annat ett fortsatt behov av uppdatering och utökning av verksamhetssystem, att kunna erbjuda fler och enkla e-tjänster samt stöd till verksamheterna i form av konsultativa tjänster. Många av samhällsbyggnadskontorets verksamheter har också höga krav på sig att kompetensutvecklas för att kunna vara uppdaterade inom sina ansvarsområden. Sammantaget kommer detta innebära att nämndens budgetram framöver troligtvis behöver ses över. Samhällsbyggnadskontoret kommer fortsätta att utveckla och prioritera informations- och kommunikationsarbetet gentemot invånare, besökare och övriga samhällsaktörer, men även internt. Under 2017 togs en handlingsplan för medborgardialog fram, vilken kommer att implementeras under 2018. Staben kommer 2018 att fokusera på verksamhetsutveckling och uppföljning, vilket bland annat innebär att tydliggöra arbetsprocesser för förvaltningens alla medarbetare. Dessutom kommer staben lägga ett stort fokus på att leda förvaltningens arbete med värdegrund och att öka medarbetares trivsel. Verksamhetsområde Stadsingenjör En viktig framtidsfråga för stadsingenjörsverksamheten är att anpassa verksamheten för att kunna öka den digitala nyttan för allmänheten och övriga aktörer. För närvarande arbetar främst SKL, Boverket och Lantmäteriet tillsammans med landets kommuner med att enas om digitala standarder på nationell nivå, för att kommunerna ska kunna erbjuda fler och enkla e-tjänster. Det innebär att stadsingenjörsverksamheten framöver behöver följa och implementera Svensk geoprocess och Digital samhällsbyggnadsprocess. 18

Stadsingenjörsverksamheten kommer under 2018 att utveckla digitala tjänster som gör det enklare för medborgare och medarbetare, t.ex. en vidareutveckling av planmosaiken. Under 2018 planerar Stadsingenjörsverksamheten även att beställa flygfotografering för att kunna tillhandahålla ett uppdaterat kartmaterial. Flygbildskartering underlättar en snabb och effektiv kartproduktion som ger möjlighet till minskade handläggningstider för bostadsbyggandet i kommunen. Verksamhetsområde Planering och bygg Under 2018 är inriktningen att fortsätta arbetet med att möjliggöra för en hög bostadsbyggnation i kommunen, både genom planering och genomförande. Eftersom målet om planerade bostäder kommer att ha mer än uppfyllts under 2018 krävs ett ökat fokus på genomförande. Detta för att förverkliga målet om 700 färdigställda bostäder per år av planerad byggnation och övriga infrastrukturprojekt under kommande år. Detta ställer höga krav på prioritering och ett effektivt samarbete mellan enheter och förvaltningar. Det är därför viktigt att eventuella tveksamheter angående ansvarsområden klargörs. Då verksamheten fortsatt har flera vakanta tjänster kommer ett starkt fokus för 2018 både vara att försöka tillsätta flera av dessa tjänster, men även att se över hur vi kan nå våra mål trots personalbrist. Verksamheten kommer även arbeta aktivt med att skapa en starkare trivsel och gemenskap mellan enheterna. I och med TME:s inflytt så finns stora möjligheter att ytterligare förbättra samarbetet. Verksamhetsområde Miljö Lagstiftningen inom verksamhetens område är under ständig förändring och det är allt kortare tid mellan beslut och genomförande. Detta ställer höga krav på kompetensutveckling, existerande resurser samt rekrytering för att kunna bibehålla verksamhetsområdets goda resultat inom NKI. Utöver detta ställer vattendirektivet flera och tydligare krav på kommunerna, vilket kräver resurser både inom tillsyn och planering. Verksamheten arbetar med att införa nya arbetsmetoder och redskap (t.ex. nätverk, rapportering av data mm) som på sikt kommer leda till effektivisering, men som initialt kräver utbildning och tid. 19

Bilagor Uppföljningsrapport verksamhetsmål Bilaga 1. Uppföljning verksamhetsplan 2017 Uppföljningsrapport intern kontroll Bilaga 2. Uppföljning intern kontroll 2017 20

Organisationsenhet: Samhällsbyggnadsnämnd Period: December År: 2017 Uppföljningsrapport verksamhetsplan Susanne Karlsson, 2018-01-02 08:32 1

EGNA VERKSAMHETSSPECIFIKA MÅL OCH AKTIVITETER Under denna rubrik kan förvaltningar och bolag lägga in egna mål och aktiviteter som man vill följa upp, och som saknar koppling till kommunfullmäktiges fokusområden och mål. Samhällsbyggnadsnämndens egna mål Under denna rubrik kan samhällsbyggnadsnämnden lägga in eventuella nämndsmål och aktiviteter som inte är kopplade till fullmäktigemålen. För att det arbete som redovisas under denna rubrik ska bli synliggjort i de centrala uppföljningarna bör man skriva in relevanta delar i kommentarerna under kommunfullmäktiges respektive fokusområde. X Nämndsmål - Samhällsbyggnadskontoret ska utveckla informations- och kommunikationsarbetet gentemot invånare, besökare och övriga samhällsaktörer, men även internt (Ansvarig: Rebecka Persson) Kommentar Samhällsbyggnadskontoretarbetar kontinuerligt med att utveckla informations- och kommunikationsarbetet gentemot invånare, besökare och övriga samhällsaktörer, men även internt genom en rad olika åtgärder. Under året har förvaltningen tagit fram en handlingsplan för medborgardialog och företagsdialog som kommer att implementeras under 2018. Vidare har förvaltningen bland annat genomfört en vidareutveckling av "Kalmar växer" under stadsfesten för att nå nya målgrupper. Förvaltningens utställningsmodul används bland annat vid sådana evenemang men även vid olika former av medborgardialoger runt om i staden och kommunen. Planeringsenheten har tagit fram nya affischer med information om respektive pågående detaljplan (internt och externt). Externt så har arbete med Cesam H och e-tjänsteportalen påbörjats och där förvaltningen kommer att lyfta in flera digitala tjänster som kommer underlätta för kommuninvånare och företagare. Internt inom kommunen har förvaltningen tagit fram nya interna e-tjänster för geografisk information, vilket underlättar såväl kundernas som handläggares arbete. Ungefär varannan månad publiceras interna nyhetsbrev till förvaltningens personal på Piren. Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Ta fram och implementera en handlingsplan för att utveckla och arbeta med medborgardialo g i alla verksamheter Utveckla olika formerar av E-tjänster under 2017-2018 Ta fram och implementera en handlingsplan för utveckling av ledarskap och medarbetarskap på förvaltningen Ta fram och implementera en kvalitetsprocess i miljöverksamheten Rebecka Persson Jan G Nilsso n Rebecka Persson Eva Jansson En handlingsplan för medborgardialog och företagsdialog har tagits fram, vilken kommer att implementeras under 2018. Internt inom kommunen har vi tagit fram nya interna e-tjänster för geografisk information. Dessa används väldigt ofta och underlätta både kundernas och handläggarnas arbete. Cirka 4000 gånger om året körs dessa tjänster. Externt så har arbete med Cesam H och e-tjänsteportalen påbörjats och där förvaltningen kommer att lyfta in flera digitala tjänster som kommer underlätta för kommuninvånare och företagare. Vad gäller utveckling av ledarskapet följer förvaltningen Kalmar kommuns strategiska plan för chefs- och ledarutveckling. Cheferna på förvaltningen genomgår bland annat följande utbildningar; chefskörkort, utvecklande ledarskap (UL) och basutbildning i Kalmar kommuns regi för chefer. Medarbetare har även möjlighet att gå kommunens ledarskapsförsörjningsprogram. Vad gäller utveckling av medarbetarskapet har förvaltningen under året haft gemensamma aktiviteter med kommunledningskontoret t.ex. Förenkla helt enkelt. Förvaltningen har även upphandlat en konsult som ska stödja ledningsgruppen i arbetet med att stärka vi-känslan på förvaltningen och säkerställa att vi arbetar målstyrt och effektivt utifrån ett förvaltningsövergripande perspektiv. Arbetet kommer fortsätta under 2018. Implementeringen klar men revidering av processen kommer att göras under 2018. Susanne Karlsson, 2018-01-02 08:32 2

FOKUSOMRÅDE - ORDNING OCH REDA I EKONOMIN Kommunallagen slår fast att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet på både lång och kort sikt. God ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Fokusområdets text i sin helhet finns att läsa i aktuell Verksamhetsplan med budget. Kommentar Verksamhetsutveckling pågår kontinuerligt inom alla samhällsbyggnadskontorets verksamheter för att öka kvaliteten och effektiviteten. Arbetet med framtagande och rapportering av statistik för samhällsbyggnadskontorets verksamhetsområden genomlyses för att kvalitetssäkra detta arbete och den information som publiceras. Samhällsbyggnadskontoret har i år ytterligare ökat sitt fokus på de ekonomiska uppföljningarna. Framförallt har det tidigt på året tagits fram en detaljerad helårsprognos för nämnden, som har uppdateras kontinuerligt under året. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med nyckeltal och indikatorer. I och med arbetet med Verksamhetsplan 2018 kommer nyckeltal och indikatorer få en mer central roll i förvaltningens ledning och styrning. Fullmäktigemål - Investeringarna Investeringarna ska självfinansieras till minst 50 procent över en rullande femårsperiod. Fullmäktigemål - Nettokostnaderna Nettokostnaderna ska begränsas till högst 99 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunal utjämning över en rullande femårsperiod. Fullmäktigemål - Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. X Nämndsmål - Samhällsbyggnadskontorets verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. (Ansvarig: Rebecka Persson) Kommentar Förvaltningen har under året fortsatt arbetat målfokuserat med Verksamhetsplanen som utgångspunkt och bland annat prioriterat arbetet med service och bemötande samt ekonomi. Handlingsplaner utifrån senaste NKI har tagits fram för bygglov och miljö och hälsoskydd, för att säkerställa kundnöjdhet. Vad gäller ekonomi har förvaltningen speciellt belyst investeringsbudgeten och diskuterat den ur ett förvaltningsövergripande perspektiv, respektive investeringsprojekt har följts upp kontinuerligt. Kommunens arbete med att införa komponentavskrivning har medfört att förvaltningen under året arbetat intensivt med att fastställa komponentindelning för kommunens investeringskategorier, samt komponentindelat årets avslutade investeringar. Under året har förvaltningen gjort en översyn av nuvarande nyckeltal som för närvarande bedöms täcka verksamhetens behov. Verksamhetsutveckling pågår kontinuerligt inom alla samhällsbyggnadskontorets verksamheter för att öka kvaliteten och effektiviteten i arbetet. Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Ta fram en handlingsplan för att säkerställa lagefterlevnad i samhällsbyggnadskontorets verksamheter Ta fram handlingsplan utifrån senaste NKI för att säkerställa kundnöjdhet för bygglov Ta fram handlingsplan utifrån senaste NKI för att säkerställa kundnöjdhet för miljö och hälsoskydd Ta fram handlingsplan utifrån senaste NKI för att säkerställa kundnöjdhet för markupplåtelse Josef Bjerlin Rebecka Persson Eva Jansson Rebecka Persson En handlingsplan har ej tagits fram under året på grund av tidsbrist. Dock följs lagefterlevnaden upp kontinuerligt i ledningens genomgång. Bygglovsenheten har tagit fram Handlingsplan för ökad kundnöjdhet NKI. Miljö och hälsoskydd har aktivt arbetat med att öka kundnöjdheten i de områden som pekas ut i NKI-rapporten som förbättringsområden. Den nationella styrgruppen för NKI har beslutat att denna mätning ska utgå pga att den inte längre ska redovisas i NKI och att det är valbart för kommunen. Fler kommuner har gjort likadant. Beslutet har lyftas till nämnden i och med antagandet av Verksamhetsplan 2018. Susanne Karlsson, 2018-01-02 08:32 3

Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Ta fram handlingsplan för att säkerställa kundnöjdhet för de verksamheter som inte omfattas av NKI Ta fram mätbara nyckeltal för samhällsbyggnadskontorets verksamheter Tidsredovisning ska införas på samhällsbyggnadskontorets alla enheter Ta fram tids, resurs- och ekonomisk planering till varje prioriterad detaljplan. Systematisk analys av ärendebalans IB/UB Uppföljning av årsplanering för verksamhetsområde miljö Josef Bjerlin Josef Bjerlin Josef Bjerlin Rebecka Persson Rebecka Persson Eva Jansson Arbetet har ej kunnat genomföras under 2017 på grund av tidsbrist. En översyn av nuvarande nyckeltal har gjorts och de bedöms täcka verksamhetens behov. Majoriteten av kontorets enheter tidsredovisar idag. För närvarande återstår två enheter utav förvaltningens totalt elva enheter. Arbetet med att införa tidsredovisning på dessa två enheter förväntas upptas 2018. Detta görs två gånger per år i och med prioriteringen av detaljplaner. Den senaste prioriteringslistan för detaljplaner antogs utav planutskottet i december. Kontinuerlig uppföljning sker via avstämning var fjortonde dag. Veckovis görs en analys av hur många bygglovsärenden som finns i balans och hur de ska hanteras. För närvarande är balansen under kontroll och utgörs av pågående tillsynsärenden. Uppföljning utav årsplaneringen för verksamhetsområde miljö har skett på alla enheter. Livsmedel har på grund av vakanser inte hunnit med alla planerade inspektioner i år, dessa kommer flyttas över till 2018. FOKUSOMRÅDE - ETT GRÖNARE KALMAR Kommunens miljöbokslut för 2015 visade på att Kalmar är en av Sveriges grönaste städer. Vi har under flera år tagit stora steg för ett bättre klimat- och miljöarbete. Kalmar ska fortsätta ligga i framkant och vårt arbete ska präglas av konkreta insatser som ger effekt både på kort och lång sikt. Vi tar vårt ansvar och visar vägen i miljöarbetet med utgångspunkt från de nationella miljökvalitetsmålen. Fokusområdets text i sin helhet finns att läsa i aktuell Verksamhetsplan med budget. Kommentar Samhällsbyggnadskontoret arbetar ständigt med fokus på ett grönare Kalmar genom flera typer av åtgärder, exempelvis genom energirådgivning, deltagande i olika cykelprojekt bland annat tillsammans med Linnéuniversitetet samt prioritering av cykelåtgärder i investeringsbudgeten och cykelfrämjande arbete i detaljplaneskedet där avstånd till kollektivtrafik utvärderas vid prioriteringen. Inom detaljplaneplaneringen och i genomförandet möjliggörs även för laddstationer för elbilar. Samhällsbyggnadskontoret har kontinuerliga samverkansmöten med KLT, ca 1 gång i månaden, för att förbättra förutsättningarna för kollektivtrafik i såväl kommunen som regionen och arbetar med att hitta alternativa lösningar på utbildningar och konferenser och uppmanar medarbetarna att använda cykel och kollektivtrafik. Samhällsbyggnadskontorets arbete med enskilda avlopp följer kommunens VA-plan. Tillsyn på verksamheter som påverkar vattenkvaliteten pågår kontinuerligt och verksamhet Miljö har deltagit i de projekt inom ramen för MSO (miljösamverkan sydost) som riktar sig mot vattenfrågor och rådgivning har utförts vid tillsyn av berörda företag. Miljösydssenheten deltar i detaljplanearbetet med fokus på dagvattenhantering. Fullmäktigemål - Cykeltrafiken Cykeltrafiken ska årligen öka. X Nämndsmål - Samhällsbyggnadskontoret ska arbeta för att cykeltrafiken årligen ska öka (Ansvarig: Rebecka Persson) Kommentar Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att utveckla Kalmar som cykelstad och cykelkommun. Exempelvis deltar förvaltningen i ett samarbetsprojekt med Linnéuniversitetet gällande förbättrade cykelförhållanden till och från universitetet. Förvaltningen anställde i början av året en cykelstrateg som under året har intensifierat arbetet med olika projekt. Under året har kommunen blivit beviljat stadsmiljöbidrag på 11,7 mnkr för att i första hand säkerhetsställa och utföra cykelåtgärder, vilket ska generera investeringar på 23,4 mnkr. Susanne Karlsson, 2018-01-02 08:32 4

Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Ta fram en ständigt uppdaterad lista för i vilken ordning kommunala cykelprojekt i investeringsbudge ten ska genomföras Utöka samarbetet med regionala aktörer kring utbyggnad av cykelleder i regionen Fortsätta arbeta cykelfrämjande i planarbetet Utreda förutsättningarna för att utveckla avgiftsfria pendlarparkeringar i utkanten av staden med möjlighet att låna cykel för vidare transport Stefan Larss on Rebecka Persson Lena Nordenl öw Stefan Larss on Förvaltningen arbetar med prioriteringen i samband med investeringsbudgeten. Aktiviteten är dock inte fullt genomförd ännu. Planeringsenheten arbetar cykelfrämjande i detaljplanearbetet. Utredning klar och presenterad för presidiet under maj månad. Fullmäktigemål - Ekologisk och närproducerad mat Andelen ekologisk och närproducerad mat i de kommunala verksamheterna ska uppgå till 70 procent år 2020, varav cirka 30 procent ska vara ekologiskt. Fullmäktigemål - Fossilbränslefri kommun Kalmar kommun ska vara en fossilbränslefri kommun år 2030. X Nämndsmål - Samhällsbyggnadskontoret ska arbeta för att Kalmar är en fossilbränslefri kommun år 2030. (Ansvarig: Eva Jansson) Samhällsbyggnadskontoret ska huvudsakligen arbeta med energieffektivisering, ökad användning av förnybara bränslen och minskad elanvändning samt sprida kunskap om klimatpåverkan kopplat till energi- o miljöfrågor och hållbar utveckling. Kommentar Det mesta som ligger i arbetsplanen för energirådgivningen har genomförts trots långtidssjukskrivning. Vikarie har satts in och arbetsuppgifter har utförts genom omfördelning. Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Att genomföra besök och ge rådgivning hos tre föreningar Att genomföra besök och ge rådgivning hos minst tio företag Att genomföra besök och ge rådgivning till minst tio bostadsrättsföreningar Att genomföra en studiedag med inriktning mot energieffektivisering och bla solenergi med minst tio företagare I samarbete med Kalmar energi se över i vilka detaljplaner det är lämpligt att planera för laddstolpar. Eva Jansson Eva Jansson Eva Jansson Eva Jansson Lena Nordenl öw På grund av sjukskrivning är aktiviteten enbart delvis genomförd. Ca 15-talet företag har getts energirådgivning. Trettio HSB-föreningar har fått information och rådgivning angående fossilbränslefria åtgärder. Förvaltningen har anordnat en studieresa till Nöbblegård och Stävlögård med inriktning solenergi. Totalt 20 personer deltog. I detaljplanerna verkar planeringsenheten för att laddstolpar uppförs där så är möjligt. Fullmäktigemål - Klimatneutrala resor och godstransporter År 2020 ska alla kommunala samhällsbetalda personresor och godstransporter vara klimatneutrala. Susanne Karlsson, 2018-01-02 08:32 5

X Nämndsmål - Samhällsbyggnadskontoret ska verka för att personalens samtliga samhällsbetalda personresor och transporter är klimatneutrala år 2020. (Ansvarig: Rebecka Persson) Kommentar Samhällsbyggnadskontoret arbetar kontinuerligt med frågan, både genom information till personalen om klimatneutrala resor, alternativa lösningar på deltagande i utbildningar och konferenser, samt genom att uppmana medarbetarna att använda cykel och kollektivtrafik i den mån det är möjligt. Exempelvis möjliggör Skype fler resfria möten vilket utnyttjas av medarbetare på förvaltningen. Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Information till samtliga anställda på samhällsbyggnads kontoret kring vad klimatneutrala resor innebär för förvaltningen Jan G Nilsso n Personalen på samhällsbyggnadskontoret har informerats på kontorsmöte i april. Fullmäktigemål - Kollektivtrafiken Resandet med kollektivtrafiken ska årligen öka. X Nämndsmål - Samhällsbyggnadskontoret ska arbeta för att resandet med kollektivtrafik årligen ska öka. (Ansvarig: Rebecka Persson) Kommentar Förvaltningen har kontinuerliga samverkansmöten med KLT, ca 1 gång i månaden. Avstånd till kollektivtrafik utvärderas vid prioritering av detaljplaner. Förvaltningen har under årets stadsfest presenterat olika mobility management-lösningar. Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Möjliggöra för nybyggnation i kollektivtrafiknära lägen Samarbeta med KLT kring linjesträckning och turtäthet för att underlätta resandet med kollektivtrafik i kommunen Rebecka Persson Rebecka Persson I samband med prioriteringen av detaljplaner är detta en viktig aspekt som man tar i beaktande. Förvaltningen har kontinuerliga samverkansmöten med KLT i dessa frågor, ca 1 gång i månaden. Fullmäktigemål - Solcellsanläggningar 2018 ska det finnas 25 solcellsanläggningar på kommunens byggnader. Fullmäktigemål - Vatten Våra vattendrag och Kalmarsund ska successivt uppnå god status. X Nämndsmål - Samhällsbyggnadskontoret ska arbeta både genom rådgivning och tillsyn för att våra vattendrag och Kalmarsund successivt ska uppnå god status (Ansvarig: Eva Jansson) Kommentar Susanne Karlsson, 2018-01-02 08:32 6

Verksamheten har deltagit i de projekt inom ramen för MSO ( miljösamverkan sydost) som riktar sig mot vattenfrågor. Rådgivning utförs vid tillsyn av berörda företag. Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Säkerställa att det strategiska arbetet med enskilda avlopp fortgår enligt tidplan Delta i Miljösamverkan sydosts projekt gällande vattenfrågor Fokusera på rådgivning gällande dagvattenhantering i planarbetet Eva Jansson Eva Jansson Eva Jansson Genomfört enligt planen. Förvaltningen har deltagit i följande projekt: Tillsynsprojekt inom miljökvalitetsmålet "Grundvatten av god kvalitet". Tillsyn inom vattenskyddsområden Handledningsprojekt (och sedan tillsynsprojekt 2018) inom miljökvalitetsmålet "Levande sjöar och vattendrag". Riktlinjer för dagvattenutsläpp från miljöfarlig verksamhet 2 års projekt - först riktlinjer sen tillsyn Handledningsprojekt - fritt val, ligger inom miljökvalitetsmålet " Ingen övergödning". Enskilda avlopp- när är infiltrationen inte längre godkänd ur miljösynpunkt? Miljöskyddsenheten deltar i detaljplanearbetet med fokus på dagvattenhantering. Uppdrag - Kalmar cykelstad Pågående Samhällsbyggnadsnämnden och servicenämnden får i uppdrag att fortsätta projektet Kalmar cykelstad. Uppdraget förlängs fram till och med 2018. Kommentar En pågående aktivitet inom uppdraget är ett projekt tillsammans med Linneuniversitetet, som fokuserar på åtgärder vad gäller cykelvägar och cykelparkering. Uppdrag - Superbusstråk Genomförd Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att genom trafikplanering underlätta för skapandet av ett superbusstråk mellan Karlskrona, Kalmar och Oskarshamn och vidare till Norrköping. Kommentar Utredningen genomfördes redan 2016 tillsammans med Trafikverket, Kalmar Läns Trafik AB, Regionförbundet samt Torsås, Mönsterås, Oskarshamn och Västerviks kommuner. (Vilket rapporterades i uppföljning av verksamhetsplan 2016 tertial 3). Uppdrag - Giftfri miljö i förskolor och skolor Genomförd Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att tillsammans med barn- och ungdomsnämnden, Södermöre kommundelsnämnd och servicenämnden ta fram en plan för hur, samt också starta med att fasa ut farliga ämnen i förskole- och skolmiljöer för att skapa en sådan giftfri miljö som möjligt. Kommentar Handlingsplanen är efter revidering antagen i KF. Genomförande av handlingsplanen påbörjas nu. Uppdrag - Vattenförsörjningsplan Pågående Samhällsbyggnadsnämnden (tidigare Kalmar Vatten AB) får i uppdrag att tillsammans med Kalmar Vatten AB (tidigare samhällsbyggnadsnämnden) och servicenämnden ta fram en kommunal vattenförsörjningsplan i samverkan med länsstyrelsen och berörda kommuner. Kommentar Samhällsbyggnadskontoret har i samarbete med Kalmar Vatten AB påbörjat arbetet och beställt en konsult för uppdraget. FOKUSOMRÅDE - ETT VÄXANDE ATTRAKTIVT KALMAR Susanne Karlsson, 2018-01-02 08:32 7

Kalmar ska vara en växande och attraktiv kommun. Det är en förutsättning för att vara med i kampen om framtida etableringar, inflyttare och satsningar på infrastruktur. Fokusområdets text i sin helhet finns att läsa i aktuell Verksamhetsplan med budget. Uttalande tillagt i Ändringar i Verksamhetsplan med budget 2017 och ekonomisk planering 2018-2019: Vi gör nu en paus i vårt deltagande som Fairtrade City. Vi fortsätter att arbeta med frågor om Fairtrade som en del av kommunens arbete med att ta ännu större socialt och etiskt ansvar i frågor gällande upphandling av varor och tjänster. Kommentar Under 2017 har förvaltningen prioriterat arbetet med att möjliggöra en hög bostadsbyggnation i kommunen, både genom planering och genomförande. Uppföljningen av antalet bostäder i antagna detaljplaner under 2016 och 2017 visar att målet om att till och med 2018 planera för 2500 bostäder kommer att uppfyllas med god mariginal under 2018, så förvaltningen har under året haft ett ökat fokus på genomförande av planerad byggnation och övriga infrastrukturprojekt. Olika åtgärder, exempelvis rekrytering av nya tjänster, omfördelning av arbetsuppgifter inom förvaltningen och konsultstöd, har vidtagits för att frigöra tid för projektledning och projektering. Förvaltningen arbetar löpande med att effektivisera processer och rutiner inom såväl planering som genomförande, exempelvis har det digitala och standardiserade kartstödet Geosecma införts på STING och planeringsenheten under 2017. De innebär att kommunen kan följa de nationella standarder som finns vad gäller exempelvis detaljplaner, planbestämmelser samt ajourhållning av geografisk data samt övrig kartproduktion. I arbetet med att utveckla kommunen att bli än mer attraktiv för alla, har förvaltningen under året särskilt prioriterat att arbeta trygghetsfrämjande i detaljplanearbetet. Fullmäktigemål - Arbetslösheten Kalmar ska ha lägre arbetslöshet än riket och våra jämförelsekommuner. Fullmäktigemål - Bostadsplanering Till och med 2018 ska Kalmar planera för 2500 bostäder, varav 300 småhus. X Nämndsmål - Samhällsbyggnadskontoret ska möjliggöra genomförande av planerad byggnation och övriga infrastrukturprojekt (Ansvarig: Rebecka Persson) Kommentar Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att säkerställa resurser för genomförande, både genom rekrytering av nya tjänster till projektenheten och genom att se över fördelningen av arbetsuppgifter inom genomförandet samt möjligheter till konsultstöd. Vidare pågår arbetet med att effektivisera genomförandet genom en kommungemensam prioritering av investeringsprojekt och i det arbetet är en konsult involverad. Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Säkerställa att förvaltningen har resurser för genomförande Kontinuerlig uppföljning av genomförandeprojekt infrastruktur avseende risker Rebecka Persson Carl-Fredrik Nelson Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att säkerställa resurser för genomförande, både genom rekrytering av nya tjänster till projektenheten och genom att se över fördelningen av arbetsuppgifter inom genomförandet samt möjligheter till konsultstöd. Exempelvis har förvaltningens ekonom under året bistått projektenheten med extra stöd i arbetet med uppföljningen av investeringsbudgeten och fakturahantering för att frigöra mer tid till projektledning och projektering. Uppföljning sker kontinuerligt varannan vecka. X Nämndsmål - Samhällsbyggnadskontoret ska till och med 2018 planera för 2 500 bostäder, varav 300 småhus (Ansvarig: Lena Nordenlöw) Kommentar Susanne Karlsson, 2018-01-02 08:32 8

Samhällsbyggnadskontoret har under 2016 och 2017 tagit fram detaljplaner som möjliggör cirka 1750 bostäder, varav 227 småhus. De resterande antalet, 750 bostäder varav 74 småhus, bedöms kunna antas med god mariginal under 2018, vilket innebär att målet förväntas uppnås. Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Följa upp att detaljplaneprocess en följts i alla detaljplaner Ta fram förslag på hur detaljplaneprocessen kan effektiviseras och göras mer transparent Ta fram en bostadsstrategi inför prioritering av detaljplaner Ta fram och implementera en ny GIS-strategi Införa Geosecma på STING Införa Geosecma på planeringsenheten Lägga ut ytterligare information på "Öppen data" Lena Nordenl öw Lena Nordenl öw Björn Strimfo rs Andreas Wendel Jan G Nilsso n Lena Nordenl öw Jan G Nilsso n Uppföljningen är gjord och även en utvärdering är genomförd. Vissa förändringar av processen kommer att göras. Enheten har arbetat med att förenkla mallar och presentationer så att planförslagen ska bli mer lättförståeliga. Arbetet pågår kontinuerligt. Arbetet är påbörjat och fortsätter 2018. Behovet av en egen GIS-strategi har minskat i och med den övergripande digitala strategin. Vi kommer därför istället ta fram en handlingsplan för utvecklingen av de geografiska informationssystemen kopplat mot arbetet med e-tjänster och det övriga digitaliseringsarbetet. Implementeringen är slutförd. Geosecma är infört på planeringsenheten. Ytterligare information har lagts ut på "Öppen data" under 2017, bland annat nya flygbilder. Fullmäktigemål - Företagsklimat I och med Kalmar kommuns satsning på "Förenkla helt enkelt" så ska Nöjd-Kund-Index (NKI) i SKL:s mätning avseende företagsklimatet årligen öka. Fullmäktigemål - Trygg residenskommun Kalmar ska vara landets tryggaste residenskommun. X Nämndsmål - Samhällsbyggnadskontoret ska fortsätta arbeta trygghetsfrämjande i detaljplanearbetet (Ansvarig: Lena Nordenlöw) Kommentar I samhällsbyggande är tillskapandet av trygghet en viktig aspekt och därför arbetar planeringsenheten med att utveckla en kommun för alla. Det handlar både om att blanda bostäder med verksamheter och service så att områden inte blir ödsliga vissa timmar på dygnet, det gäller att det finns ögon som ser. Det handlar också om att säkerställa att det finns en variation av sätt att röra sig genom och mellan områden, t ex både upplysta sträckor för att kunna ta sig fram då det är mörkt, liksom stråk där det naturliga ljuset får dominera. Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Trygghet och säkerhet ska bli en rubrik i planbeskrivningen Lena Nordenl öw En ny mall för planbeskrivning har tagits fram, i den ingår rubriken "Trygghet och säkerhet". Fullmäktigemål - UF-företagare År 2017 ska 30 procent av gymnasieeleverna prova att vara UF-företagare. Uppdrag - Bullervall i Djurängen Genomförd Samhällsbyggnadsnämnden (tidigare Servicenämnden) får i uppdrag att anlägga en bullervall i Djurängen. Detta för att dämpa bullret från Ölandsleden. Kommentar Susanne Karlsson, 2018-01-02 08:32 9

Bullerskärm mellan E22 och Djurängen är klar. Uppdrag - Föreningarnas hus Genomförd Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och servicenämnden utreda förutsättningarna för en upprustning av Folkets Park med syfte att skapa ett "Föreningarnas hus" med pensionärsorganisationerna som bas. I uppdraget ingår också att utveckla området som park. Kommentar Uppdraget är klart och redovisat. Pengar är avsatta i investeringsbudgeten för detta ändamål. Uppdrag - Evenemangsarena Lindö Genomförd Samhällsbyggnadsnämnden i samverkan med kommunstyrelsen och Destination Kalmar AB får i uppdrag att utreda en evenemangsarena på Lindö. Kommentar Utredningen är klar och redovisad. FOKUSOMRÅDE - HÖG KVALITET I VÄLFÄRDEN I Kalmar ska allas liv präglas av trygghet, kvalitet, tillgänglighet och delaktighet. Medborgare i Kalmar ska känna sig trygga med att kommunens välfärdsverksamheter alltid finns när enskilda behöver den och att verksamheten bedrivs med god kvalitet. Fokusområdets text i sin helhet finna att läsa i aktuell Verksamhetsplan med budget. Kommentar Samhällsbyggnadskontoret verkar för en socialt hållbar miljö i såväl detaljplanearbetet som i genomförandeprojekten. Barn och ungas psykiska hälsa har särskilt prioriterats under året genom bland annat planering av lek- och aktivitetsparker/stråk i kommunen, planberedskap vad gäller skolor och förskolor samt arbete med att skapa trygga och säkra skolvägar samt tillsyn av inomhusmiljöer på skolor och förskolor för att skapa en god inlärningsmiljö. Vidare arbetar förvaltningen med handläggning av bostadsanpassningsbidrag vilket möjliggör för äldre att bo kvar i det egna hemmet, samt med att tillhandahålla god planberedskap vad gäller nybyggnationer samt om-/tillbyggnationer av äldreboende och specialanpassade lägenheter. Fullmäktigemål - Bästa skolkommun Kalmar ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner år 2020. (I SKL:s Öppna Jämförelser) Fullmäktigemål - Bästa äldreomsorgskommun Kalmar ska bli en av Sveriges 30 bästa äldreomsorgskommuner år 2020. (I SKL:s Öppna Jämförelser) Fullmäktigemål - Hälsa och välbefinnande Skillnaderna i hälsa och välbefinnande mellan olika socioekonomiska grupper och olika delar av kommunen ska minska. Uppdrag - Barn och ungas psykiska hälsa Genomförd Alla nämnder får i uppdrag att utifrån välfärdsbokslutet arbeta med att förbättra barn och ungas psykiska hälsa. Kommentar Samhällsbyggnadskontoret verkar för en socialt hållbar miljö i såväl detaljplanearbetet som i genomförandeprojekten. Detta är en faktor som ska finnas med i varje enskilt projekt. Fysisk aktivitet är viktigt för barns och ungas fysiska, såväl som psykiska, hälsa. Därför arbetar förvaltningen med att lyfta fram de höga naturvärdena i Kalmar kommun för att skapa bättre förutsättningar för ökad rörelse. Vidare har förvaltningen arbetat med planering och genomförande av lek- och aktivitetsparker/stråk i kommunen, exempelvis Vattentornsparken och stråket från Berga till Norrliden. Riktlinjerna för bostadsförsörjning (antagna juni 2017) inkluderar ett fokus på barn och unga i detaljplaneprocessen. Genom god planberedskap möjliggörs nybyggnationer samt om-/tillbyggnationer av skolor och förskolor. Arbete för att skapa trygga och säkra skolvägar pågår kontinuerligt. Förvaltningens tillsyn av inomhusmiljöer på skolor och förskolor skapar förutsättningar för en god inlärningsmiljö. Susanne Karlsson, 2018-01-02 08:32 10

FOKUSOMRÅDE - VERKSAMHET, PERSONAL OCH ARBETSMILJÖ Kalmar kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare och ett föredöme. Vi eftersträvar en trygg arbetsmiljö där människor trivs och känner sig delaktiga. För att klara av detta behöver vi samverka inom kommunen och samarbeta externt med andra kommuner för att utveckla kompetensen och organisationen. Fokusområdets text i sin helhet finns att läsa i aktuell Verksamhetsplan med budget. Kommentar Samhällsbyggnadskontoret har under året prioriterat arbete med att jämställdhetssäkra verksamheten på förvaltningen samt vidta åtgärder för att behålla de låga sjukfrånvarotalen. Vad gäller jämställdhetssäkrad verksamhet har förvaltningen utsett en ny jämställdhetsutvecklare och arbetat med att samla in könssegregerad statistik i samband med NKI (Nöjd Kundindex). Vidare har stadsingenjörsenheten kartlagt fördelningen mellan manliga och kvinnliga gatunamn med ambitionen att ha en jämn fördelning i kommunen framöver. Förvaltningen har låga sjukfrånvarotal, men fortsatt hög arbetsbelastning intensifierar vikten av satsningar på hälsofrämjande arbete och under året har alla åtgärder i 2017 års plan för hälsofrämjande arbete på förvaltningen genomförts. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att tillsätta vakanta tjänster och kompetensutveckla befintlig personal genom exempelvis utbildningar och nya ansvarsområden. Fullmäktigemål - Heltid som norm Vid nyanställning ska heltid vara norm. Fullmäktigemål - Jämställdhetssäkrad verksamhet Kommunens verksamhet ska vara jämställdhetssäkrad. X Nämndsmål - Samhällsbyggnadskontoret ska fortsätta arbeta med att jämställdhetssäkra verksamheten på förvaltningen (Ansvarig: Rebecka Persson) Kommentar Alla verksamheter på förvaltningen har påbörjat arbetet med jämställdhetsäkring och arbetar fortsatt aktivt med uppgiften. Under hösten har ett omtag gjorts i arbetsgruppen som driver arbetet. Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Verksamhetsområdena ska utföra minst en jämställdhetssä krande aktivitet under året Rebecka Persson Under 2017 har en ny jämställdhetsutvecklare tillsatts på förvaltningen som aktivt deltar i kommunens strategiska grupp för ökad jämställdhet. Gruppen arbetar bland annat med att ta fram en ny strategi för kommunen och i väntan på denna har förvaltningen fortsatt med redan pågående jämställdhetsinsatser under 2017. Detta inkluderar till exempel att verksamheterna tar in könssegregerad statistik som är individbaserad (NKI) vilket kommer analyseras under 2018. Stadsingenjörsverksamheten har under året gjort en kartläggning av fördelningen mellan manliga och kvinnliga gatunamn med ambitionen att få till en jämn fördelning i kommunen framöver, då det för närvarande är övervägande manliga gatunamn. Fullmäktigemål - Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron ska minska i både förvaltningar och bolag. X Nämndsmål - Samhällsbyggnadskontoret ska behålla sina låga sjukfrånvarotal (Ansvarig: Kerstin Parker) Kommentar Susanne Karlsson, 2018-01-02 08:32 11

Sjukfrånvaron har till och med september 2017 minskat med 0,2 procentenheter jämfört med samma period 2016 till 2,68%. Minskningen beror framförallt på att långtidssjukfrånvaron har minskat och att frisknärvaron har ökat. Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Implementera 2017 års plan för hälsofrämjande arbete på förvaltningen. Kerstin Parke r Alla åtgärder i planen för 2017 är genomförda. Sjukfrånvaron är fortsatt låg och har sänkts något jämfört med föregående år. Susanne Karlsson, 2018-01-02 08:32 12

Organisationsenhet: Samhällsbyggnadsnämnd År och fas: Intern kontroll 2017 - Inmatning Uppföljning Intern kontroll Filtrerade risker grupperade på kategori Susanne Karlsson, 2018-02-08 11:14 1

Omvärldsrisk Risk - Nya nationella krav avseende bostadsbyggande Det finns en påtaglig risk för att lagförändringar och ändrade krav kan leda till att nya arbetssätt och rutiner måste införas för verksamheterna. Process: Förvalta och utveckla det fysiska samhället (Huvudprocess) Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Eftersom bostadsbyggandet i landet diskuteras intensivt på nationell nivå så är sannolikheten stor att det sker förändringar vad gäller regler, krav och bidrag inom området. Konsekvensen av detta har stor påverkan på förvaltningens verksamheter. Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Kontroll av nationell akrav Kontroll av nya nationella krav avseende bostadsbyggande Kontinuerlig kontroll och uppföljning av Riksdagens och Boverkets rekommendationer och beslut avseende bostadsbyggande har genomförts. Risk - Nationell arbetskraftsbrist Risk finns att det i vissa delar av landet blir brist på flera av förvaltningens yrkeskategorier bland annat på grund av att ett flertal utbildningar endast finns på vissa orter i landet. Det finns en hög efterfrågan på arbetsmarknaden vad gäller flera av kontorets yrkesgrupper. Process: Rekrytera, utveckla och avveckla personal (Stödprocess) Riskvärde: 12 (Sannolikhet: 4, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att nationell arbetskraftsbrist uppstår bedöms vara mycket stor eftersom ett flertal av kontorets yrkeskategorier efterfrågas på stort på arbetsmarknaden. Konsekvensen av brist på arbetskraft kan få stor påverkan på organisationen. Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Kontroll av arbetskraftsbrist Kontroll av att det inte finns nationell arbetsbrist Kompetensbrist finns i stora delar av landet men bristen varierar mellan storstäder och mindre orter. Susanne Karlsson, 2018-02-08 11:14 2

Verksamhetsrisk Risk - Brister i prioritering, målarbetet Det finns risk för att verksamheten inte arbetar mot fastställda mål, det kan t.ex. bero på att målen inte är kända hos medarbetarna. Även yttre påverkan och brist på resurser kan leda till brister i prioriteringen av målarbetet. Process: Fastställa mål och fördela resurser (Ledningsprocess) Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten för att detta ska inträffa är ganska stor då förvaltningens personal har en hög arbetsbelastning samt om ett flertal tjänster förblir vakanta. Om risken skulle inträffa bedöms skadan kunna bli allvarlig och ha en väsentlig påverkan på verksamheten på om vi inte uppfyller de mål och aktiviter som beslutats. Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Kontroll av målarbetet Kontroll av att målarbetet prioriteras. I och med att ledningsgruppen har haft en stående punkt på dagordningen har en kontinuerlig uppföljning av arbetet med verksamhetsplanens mål gjorts. Under 2017 har alla nämndens mål uppfyllts, dvs en måluppfyllelse på 100 % vilket är en ökning från 2016 (80 %) Risk - Organisationsförändringar Organisationsförändringar skapar mer eller mindre oro i verksamheten. Risk att arbetsuppgifter inte är kända av medarbetarna eller är otydligt utformade/preciserade. Det finns risk för att arbetsuppgifter "faller mellan stolarna". Process: Organisera, leda och följa upp verksamheten (Ledningsprocess) Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: I och med att förvaltningens verksamheter behöver förändras utifrån att ny krav ställs, både från internt och externt håll, så är sannolikheten stor att det ska uppkomma någon form av skada. Om skadan inträffar blir konsekvensen allvarlig och kommer därmed att påverka förvaltningens arbete i stor utsträckning. Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Kontroll avorganisat ionsförändringar Kontroll av förändringar i organisationen följs upp. Arbetet med att implementera den nya organisationen har pågått under året. Eftersom ett flertal vakanta tjänster har varit svåra att tillsätta samt att ny oerfaren personal har anställts, har samhällsbyggnadskontorets ledning beslutat att anställa ett antal konsulter på uppdrag. Bland annat finns en konsult som har uppdrag att kartlägga beslutsprocesser, prioriteringar och projektmognad i den kommunövergripande investeringsprocessen. Risk - Omfattande personalomsättning Susanne Karlsson, 2018-02-08 11:14 3

Eftersom det finns brist på kompetent personal i landet, inom ett flertal av kontorets yrkesgrupper, så finns det en överhängande risk att personal flyttar på sig. Förvaltningens yrkesgrupper är starkt eftertraktade på arbetsmarknaden och det krävs hög kompetens till en stor del av förvaltningens tjänster. Process: Rekrytera, utveckla och avveckla personal (Stödprocess) Riskvärde: 12 (Sannolikhet: 4, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att kontoret ska påverkas av personalomsättning bedöms som mycket stor då brist finns inom kontorets yrkesgrupper. Konsekvensen om risk skulle uppstå bedöms ha mycket stor påverkan på organisationen. Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Kontroll avpersonal omsättning Kontroll av hur omfattande personalomsättningen är Kontroll av personalomsättningen har gjorts kontinuerligt under året och t.o.m. december 2017 har den ökat med fem procentenheter jämfört med samma tid 2016, ökningen är främst inom ett fåtal enheter. Under året drogs därför ett arbete igång för att få vetskap om varför medarbetare valt att lämna förvaltningen och extrainsatser sattes även in för att stötta upp på rekryteringssidan för att kunna fylla de vakanta tjänsterna under tiden. Ledningen har lyssnat in medarbetarna och ett arbete för ett aktivt medarbetarskap med närvarande chefer påbörjades under hösten 2017, där chefer och medarbetare arbetar tillsammans för att hitta arbetssätt och struktur för att skapa en arbetsplats som känns attraktiv och intressant att arbeta på. Risk - Omfattande sjukfrånvaro, stress Hög arbetsbelastning och förändrade prioriteringar kan innebära att personal blir stressade och att sjukfrånvaron höjs. Det finns risk att personal sjukskrivs p.g.a. stressrelaterade sjukdomar eftersom förvaltningen en tid har haft ett ganska stort antal vakanta tjänster, samtidigt som arbetsbelastningen är stor inom de flesta enheterna. Process: Rekrytera, utveckla och avveckla personal (Stödprocess) Riskvärde: 16 (Sannolikhet: 4, Konsekvens: 4) Kommentar: Sannolikheten att kontorets höga arbetsbelastning kan orsaka sjukfrånvaro uppskattas vara mycket stor. Konsekvensen om stressrelaterade sjukdomar ökar på kontoret, bedöms ha en mycket stor påverkan på organisationen. Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Kontroll av sjukanmälningar Kontroll av att anmälningar fungerar och görs enligt rutin beslutad av kommunstyrelsen Kontroll genomförd och i det stora hela görs sjukanmälningarna enligt förvaltningens rutiner. Susanne Karlsson, 2018-02-08 11:14 4

Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Kontroll av sjukfrånvaro o stress Kontroll av att sjukfrånvaro o stress inte är för omfattande Sjukfrånvaron har minskat något sen föregående år (minus 0,5 %), framförallt hos de yngre medarbetarna. Långtidssjukskrivningarna har minskat samtidigt som korttidsfrånvaron har ökat något. Antalet anställda som inte alls varit sjuka, dvs frisknärvaron under året har ökat. Susanne Karlsson, 2018-02-08 11:14 5

Legal risk Risk - Kompetensbrister Det är en hög takt på lagförändringar vilket innebär att det krävs en hög nivå på kompetensutveckling. Risk finns att det blir svårt att rekrytera personal med rätt kompetens samt att redan anställd personal inte kompetensutvecklas i den grad som behövs för att klara sin yrkesroll. Process: Rekrytera, utveckla och avveckla personal (Stödprocess) Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att det kan råda kompetensbrist bedöms som stor eftersom det kan vara svårt att rekrytera till vissa typer av tjänster. Om kompetensbrist uppstår bedöms risken till stor skada för verksamheten. Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Kontroll av kompetens Kontroll av att det inte finns kompetensbrist Under året har det totalt funnits ca 13-14 vakanta tjänster på helår, vilket har medfört viss kompetensbrist. Genom att en del tjänster har ersatts med konsultstöd har kompetensbristen minskats till viss del. För att möta den personalomsättning som varit under året har förvaltningen framför allt satsat på att utveckla befintlig personal genom kurser, förändrade arbetsuppgifter och utökat ansvar. Den satsning på ledar- och chefsutveckling som startades 2016 har fortsatt under 2017. Därutöver har satsningar gjorts inom våra sakområden för att kunna möta de krav som ställs inom respektive verksamhetsområden. Susanne Karlsson, 2018-02-08 11:14 6

IT-risk Risk - Handläggarkartan Flertalet handläggare är beroende av handläggarkartan i sitt dagliga arbete och det är därmed viktigt att alla kartskikt fungerar som de ska samt att all berörd personal har kompetens för att kunna använda handläggarkartan på rätt sätt. Process: Leverera IT-stöd (Stödprocess) Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att en skada ska uppkomma på handläggarkartan bedöms som stor då det krävs relativt hög kompetens för att hantera den. Konsekvensen om en skada skulle uppkomma bedöms som stor då detta skulle påverka en stor del av kontorets personal och dess dagliga arbete. Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Kontroll avhandlägg arkartan Kontroll av att händläggarkartan är korrekt Vi har fungerande backup-system både på systemet och på datat. Dessa testas minst 4 gånger per år. Backuper tas varje dag och sparas i 14 dagar. Susanne Karlsson, 2018-02-08 11:14 7

Risk i finansiell rapportering Risk för brister i hantering av leverantörsfakturor Risk föreligger att kostnader inte redovisas enligt kommunbas13 och för att representation, kurser, och resor inte har korrekt dokumentation avseende syfte och deltagande. Det finns också risk för att leverantörsfakturor inte betalas i tid. Process: Hantera ekonomi (Stödprocess) Riskvärde: 12 (Sannolikhet: 4, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att det brister i hanteringen av leverantörsfakturor är mycket stor då detta kan hända varje vecka. Konsekvensen om det blir fel bedöms till stor då skadan kan bli allvarlig och den kan ha stor påverkan på verksamheten. Om inte hanteringen fungerar kan detta leda till ökade kostnader i form av påminnelseavgifter och räntor samt att beslut kan fattas på felaktiga grunder. Risk - Brister i hantering av attest och firmatecknare Det finns risk att attest sker i strid mot reglementet för verifikationer avseende jävs och integritets reglerna. Det finns risk att utbetalningar attesteras av fel person på grund av att attestförteckningarna inte är uppdaterade och kommunicerade med systemförvaltarna för ekonomisystem och verksamhetssystem. Det finns en risk att kontrakt/avtal skrivs på av andra än firmatecknare för Kalmar kommun. Detta kan leda till förtroendeskada och ekonomisk skada för kommunen i form av skadestånd/vite från kunder, leverantörer eller andra myndigheter. Process: Hantera ekonomi (Stödprocess) Riskvärde: 12 (Sannolikhet: 4, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten är stor och att det kan hända varje vecka. Konsekvensen av om det inträffar bedöms som stor då skadan kan bli allvarlig eller har stor påverkan på verksamheten. Dels kan fakturor betalas fast de inte ska betalas och även teckna avtal som är felaktiga. Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Kontroll av att attestförteckningen är aktuell Kontroll av att beslutsattest skett av behörig person Kontroll av delegationsbestäm melser Kontrollera att förvaltningens attestförteckning stämmer överens med aktuell organisation och anställd. Kostnader som berör beslutsattestanten själv ska beslutsattesteras av överordnad. Kontroll av att delegationsbestämmelserna följs. En ny attestförteckning har tagits fram i och med att förvaltningens nya organisation trädde i kraft 20160901 som sedan har uppdaterats och beslutats av nämnden 20170419. Kontroll av beslutsattest har genomförts och alla kontrollerade fakturor hade rätt beslutsattest. Många fakturor är beslutade av ersättare till ordinarie beslutsattestant, framförallt pga att chefstjänst ej varit tillsatt med tillsvidareanställning. Ett antal konroller har genomförts som visar att nuvarande delegationsbestämmelserna efterlevs. En ny uppdaterad delegationsordning håller på att tas fram för beslut i nämnden under 2018. Risk - Brister i hantering av leverantörsfakturor Risk föreligger att kostnader inte redovisas enligt kommunbas13. Risk för att representation\, kurser\, och resor inte har korrekt dokumentation avseende syfte och deltagande. Risk att leverantörsfakturor inte betalas i tid. Fungerar inte hanteringen korrekt kan detta leda till ökade Susanne Karlsson, 2018-02-08 11:14 8

kostnader för kommunen i form av räntor och påminnelsekostnader\, leverantörernas förtroende för kommunen skadas\, ej tillförlitlig redovisning kan leda till att beslut fattas på felaktiga grunder. Process: Hantera ekonomi (Stödprocess) Riskvärde: 12 (Sannolikhet: 4, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att det brister i hanteringen av leverantörsfakturor är mycket stor då detta kan hända varje vecka. Konsekvensen om det blir fel bedöms till stor då skadan kan bli allvarlig och den kan ha stor påverkan på verksamheten. Om inte hanteringen fungerar kan detta leda till ökade kostnader i form av påminnelseavgifter och räntor samt att beslut kan fattas på felaktiga grunder. Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Kvitton för representation Kontroll på kontering avfakturor Kontroll att kvitton är bifogade till representationskonton. Kontroll att rätt kontering av leverantörsfakturor har skett. Kontroll av ett antal fakturor har genomförts och alla kvitton/underlag var bifogade till dessa fakturor. Kontroll av kontering är genomförd och några brister har konstaterats, därefter har detta åtgärdats genom omföring av verifikationen. Risk - Brister i redovisningen Kontroll av underlag vid rättelse av redovisning. Brister i rättelser som inte kan härledas samt balanskonton som inte avstäms regelbundet kan innebära att beslut fattas på felaktiga grunder. Process: Hantera ekonomi (Stödprocess) Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Kontroll av bokföringsorder Kontroll att balanskonton löpande stäms av Kontroll av att bruttoredovisning sker Kontroll av motpartskod Kontroll av att räkenskapsmaterial arkiveras Kontroll att rättelse och omföringar av bokföringsorder har tillräckliga underlag och kan härledas till ursprunget. Kontroll att balanskonto stäms av regelbundet och mot korrekta underlag Kontroll att intäkter inte redovisas på kostnadskonton och tvärt om. Kontrollera att kod för motpart används vid kontering av faktura. Kontroll av att räkenskapsmaterial arkiveras enligt dokumenthanteringsplanen. Kontroll genomförd på ett urval och verifikationsnummer på faktura som omförts anges men däremot inte orsak. Orsak framgår av själva konteringen på omföringen. Stäms av i och med delårs- och årsbokslut. Kontroll utförd, inga felaktiga konteringar har upptäckts. I det stora hela redovisas fakturor med motpartskod men bokföringsorder och internfakturor saknar ibland motpart. Dokumenthanteringsplanen är tyvärr inaktuell men håller på att uppdateras och kommer att beslutas i nämnden 2018. Mycket material arkiveras i och med godkännande eller beslut i nämnden. Risk - Brister i hantering av kundfakturering Risk att fakturering inte sker i rätt tid. Risk att debiterade avgifter inte följer beslutade taxor eller avtal. Detta kan leda till ökad administration när rättelser måste ställas ut och förtroende för kommunen kan skadas. Process: Hantera ekonomi (Stödprocess) Susanne Karlsson, 2018-02-08 11:14 9

Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att kommunen hittar brister i hanteringen av kundfakturering bedöms till 3 då det kan hända några gånger om året. Konsekvensen bedöms till 3 då skadan kan bli allvarlig eller få påverkan på verksamheten om fakturering inte sker i rätt tid eller till fel belopp etter att man glömmer att fakturera helt. Felaktig fakturering leder till ökad administration och att förtroendet för kommunen skadas. Kommunen kan också förlora intäkter vilket kan påverka ekonomin och verksamheten. Underliggande kontrollmoment: Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Kontroll av attfaktur ering sker snabbt Kontroll av att debiterade fakturor är debiterade med korrekt belopp Kontering av fakturor Kontroll av att registrerade bygglov och miljöärenden är fakturerade Kontroll avdebitera de fakturor Kontroll av att fakturering sker snabbt efter det att tjänsten/varan levererats. Kontroll av att debiterade fakturor är debiterade med korrekt belopp enligt gällande taxa. Kontroll att kundfakturor är rätt konterade. Kontroll av att alla registrerade bygglov och miljöärenden är fakturerade. Kontroll av att debiterade fakturor är betalda och att eventuella avskrivningar görs. Nya rutiner för kundfakturering har tagits fram, i och med det sker faktureringen överlag tillfredsställande. Kontroll görs vid delårs- och årsbokslut men all kundfakturering grundar sig inte på fastställd taxa. I det stora hela acceptabelt, vissa avvikelser finns som åtgärdas med omföring via bokföringsorder. Kontroller utförs kontinuerligt för att minimera att fakturering inte görs. Kontroller genomförs i och med delårs- och årsbokslut i samband med detta görs även ev avskrivningar. Susanne Karlsson, 2018-02-08 11:14 10

Organisationsenhet: Samhällsbyggnadsnämnd År och fas: Intern kontroll 2018 - Inmatning Riskanalys och intern kontrollplan Alla risker grupperade på process Susanne Karlsson, 2018-02-15 14:28 1

Ledningsprocesser Fastställa mål och fördela resurser Ta fram statistik Ta fram budget och följa upp den Hantera mål och uppdrag Ta fram underlag genom omvärldsbevakning Brister i prioritering, målarbetet Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 3) Kommentar: Det finns en risk att verksamheten inte arbetar mot fastställda mål, det kan t.ex. bero på att arbetet med målen inte når ända ut i verksamheten. Skulle arbetet med målen nå ända ut i verksamheten finns stora möjligheter till ökad ändamålsenlighet. Sårbarhet i resursläget Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 2) Kommentar: Det finns en risk att sårbarheten i budgetarbetet samt uppföljningen av denna påverkas negativt då arbetet idag till stor del hänger på en person. Möjlighet till ökad kvalitet finns Organisera, leda och följa upp verksamheten Följa upp verksamheten Stödja, styra, samordna genom verksamhetsledningssystem Leda och fördela arbetet Bevaka och informera om lagar och förordningar Brister i underlag för rapportering Kategori: Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Det finns en risk att uppföljningen av mål och nyckeltal inte är tillförlitlig, det kan t.ex. bero på att underliggande information är bristfällig och/eller inte alltid är aktuell. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Uppföljning tillförlitli ghet underlag Kontroller att underlag för rapportering från Antura och Byggreda är tillförlitlig Anette Klinth Stickprov Månadsvis Sårbarhet i resursläget Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 2) Kommentar: Det finns risk att sårbarheten i arbetet med att följa upp verksamheten påverkas negativt då detta arbete idag till stor del hänger på en person. Susanne Karlsson, 2018-02-15 14:28 2

Sårbarhet i resursläget Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 2) Kommentar: Det finns en risk att sårbarheten i arbetet med att stödja, styra och samordna genom verksamhetsledningssystemet påverkas negativt då detta arbete idag till stor del hänger på en person. Möjlighet till ökad kvalitet och ändamålsenlighet finns. Lagförändringar Kategori: Omvärldsrisk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Det finns en risk att lagförändringar inte uppmärksammas då förändringar sker kontinuerligt. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Kontrollera att lagförändringar är uppmärksammade Kontakta de enligt rutin ansvariga Josef Bjerlin Förfrågan Fyra gånger per år Susanne Karlsson, 2018-02-15 14:28 3

Huvudprocesser Allmänt främja Kalmars näringsliv Lotsa företagare i den kommunala organisationen Genomföra företagsbesök Erbjuda ändamålsenliga lokaler för det lokala näringslivet Genomföra starta-eget kurser Hantera etableringsfrågor Risk vid brand och att då följa upp korttidsfrånvaro och besökare Kategori: Legal risk Riskvärde: 12 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 4) Kommentar: Det finns en risk, att vid brand inte kunna följa upp vilka medarbetare och besökare som vistas i lokalerna. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Kontroll vid brandlarm Kontroll av att upprättade rutiner vid brandlarm fungerar Rebecka Persson Kontroll genomförs under året i och med brandövning En gång per år Bedriva samhällsskydd och säkerhetsarbete Planera åtgärder inför extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Tillhandahålla räddningstjänst Arbeta med frågor inom förebyggande brandskydd Bidra till individers utveckling och lärande Leda och stödja barns utveckling och lärande i förskola och pedagogisk omsorg Leda och stödja elevers utveckling och lärande i förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola Anordna gymnasial vuxenutbildning Bedriva och utveckla gymnasial utbildning Bedriva och utveckla kommunal vuxenutbildning Främja ett rikt kultur- och fritidsliv Erbjuda kulturaktiveter Erbjuda undervisning Svara för informationsförsörjning Stödja föreningslivet Sköta inom- och utomhusanläggningar för idrott och friluftsliv Förvalta och utveckla det fysiska samhället Prioritera och samordna fysisk planering Handlägga lantmäterifrågor Planera trafikmiljön Handlägga lov enlig PBL Producera och hantera geografisk information Planera för infrastruktur/kommunikationer Planera mark till bostäder och verksamhet Sälja anläggningstillgångar Förvalta och utveckla allmän platsmark Förvalta och utveckla kommunal mark Hantera bidrag till enskilda vägar Susanne Karlsson, 2018-02-15 14:28 4

Hantera markreservationer Handlägga parkeringstillstånd och tillfälliga markupplåtelser Genomföra exploatering och investeringar Bedriva tillsyn enligt PBL Handlägga anmälan enligt PBL Andra förvaltningars och kommunala bolag delaktighet vid prioritering Kategori: Omvärldsrisk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Det finns en risk att andra förvaltningar och kommunala bolag inte hörs tillräckligt inför prioritering av detaljplaner. Möjlighet till ökad kostnadseffektivitet och ändamålsenlighet finns. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Kontroll av prioriteri ng av detaljplaner Kontrollera att andra förvaltningar och kommunala bolag har hörts inför prioritering av detaljplaner Anette Klinth Förfrågan Två gånger per år Brister i tidplaner Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 12 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 4) Kommentar: Det finns en risk att informationen kring detaljplaners tidplaner inte är helt tillförlitlig, det kan t.ex. bero på att underliggande information är bristfällig och/eller inte alltid är aktuell. Möjlighet till ökad kostnadseffektivitet finns. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Kontroll av tidplaner Kontrollera att detaljplanernas tidplaner är aktuella och tillförlitliga Lena Nordenlöw Stickprov Månadsvis Förändringar i omvärlden rörande infrastruktur/kommunikationer Kategori: Omvärldsrisk Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 3) Kommentar: Det finns en risk att förändringar i omvärlden gällande infrastruktur och kommunikationer får en stor påverkan på vår planering. Brister i underlag Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 3) Kommentar: Det finns en risk att underlag som används vid beräkningar för t.ex. kommunikationer innehåller brister vilket skulle kunna få stora konsekvenser på kvalitén. Nya riktlinjer inom planering Susanne Karlsson, 2018-02-15 14:28 5

Kategori: Omvärldsrisk Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 3) Kommentar: Det finns en risk att nya riktlinjer får stor påverkan på den fysiska planeringen, både vad gäller effektivitet och måluppfyllnad. Förändringar på bostadsmarknaden Kategori: Omvärldsrisk Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 3) Kommentar: Det finns en risk att förändringar på bostadsmarknaden gör att verksamheten delvis behöver styras om. Eventuellt beslut om förstatligande av kommunala lantmäterier Kategori: Omvärldsrisk Riskvärde: 8 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 4) Kommentar: Det finns en risk för ett nationellt beslut om att förstatliga de kommunala lantmäterimyndigheterna vilket skulle få stora konsekvenser för vår verksamhet. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Kontroll av förstatlig ande av kommunal a lantmäterier Bevaka eventuellt beslut om förstatligande av kommunala lantmäterier Gunilla Thorvaldsso n Ajourhållning Löpande Flera aktörer med byggnation på allmän platsmark Kategori: Omvärldsrisk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Det finns en risk att byggnation som sker på allmän platsmark och som utförs av olika aktörer kan leda till ineffektivitet och skadat förtroende. Ökad möjlighet till samkörning finns vilket skulle kunna leda till större kostnadseffektivitet. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Kontroll av byggnation på allmän platsmark Kommunicera med övriga aktörer för att säkerställa samkörning av åtgärder. Rebecka Persson Diskussion Löpande Brister i underlag vad gäller genomförandet Kategori: Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 3) Kommentar: Det finns en risk att underlag som används vid beräkningar för t.ex. ekonomi eller mängdberäkningar, innehåller brister vilket skulle kunna få stora konsekvenser på kvalitén samt ett skadat förtroende. Förändringar på bostadsmarknaden Susanne Karlsson, 2018-02-15 14:28 6

Kategori: Omvärldsrisk Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 3) Kommentar: Det finns en risk att förändringar på bostadsmarknaden kan leda till att målet gällande färdigställda bostäder inte uppnås. Föråldrat verksamhetssystem Kategori: IT-risk Riskvärde: 12 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 4) Kommentar: Det finns en risk att verksamhetssystemet EDP Byggreda inte längre kommer supportas och utvecklas vilket kan leda till driftstopp och ett hinder för ökad digitalisering. Införande av ett nytt verksamhetssystem kan möjliggöra större ändamålsenlighet och högre kvalitet. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Kontroll av alternati va verksamhetssyst em Kontroll och översyn av alternativa verksamhetssystem. Anette Klinth Omvärldsbevakning Löpande Större krav på digitalisering Kategori: Omvärldsrisk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Det finns en risk att nya och ökade krav på digitalisering får stor påverkan på verksamheten. Samtidigt ger det nya möjligheter till större ändamålsenlighet och högre kvalitet. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Kontroll av krav på digitalisering Kontroll av nya kommande krav på digitalisering Andreas Wendel Omvärldsbevakning Löpande Inaktuell geografisk information Kategori: Legal risk Riskvärde: 12 (Sannolikhet: 4, Konsekvens: 3) Kommentar: Det finns en risk att delar av den geografiska information som används i verksamheten vid t.ex. lovgivning är inaktuell. Detta kan leda till felaktiga beslut samt ett skadat förtroende. Efter åtgärdande finns möjligheter för ökat nyttjande och en högre kvalitet. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Kontroll av krav på digitalisering Kontroll av nya kommande krav på digitalisering Andreas Wendel Omvärldsbevakning Löpande Ökat tryck på trafikmiljön Kategori: Omvärldsrisk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Det finns en risk att en stor befolkningsökning och större mängd förtätningsprojekt ger ökat tryck på vår trafikmiljö. Susanne Karlsson, 2018-02-15 14:28 7

Det skapar också möjligheter till effektivisering och annan nytta. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Kontroll av ökat tryck på miljön Kontroll av befolkningsökning och förtätningsprojekt avseende trafikmiljön. Stefan Larsson Diskussion Löpande Svara för vård, omsorg och sociala tjänster Hantera invandrar- och flyktingfrågor Lindra effekter av arbetslöshet Ansvara för stöd, omsorg och vård till äldre och till personer under 65 år med mindre omfattande funktionsnedsättningar Ansvara för individ- och familjeomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Tillhandahålla olycksfallsförsäkring Värna om miljö och hälsa Bidra till säker livsmedelshantering Erbjuda energirådgivning Hantera frågor om naturvård Hantera avfall Ta emot felanmälan Bidra till bättre livsmiljö för människor, djur och natur Hantera strandskyddsdispens Ökat byggande riskerar att försämra livsmiljön Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Det finns en risk att ett ökat byggande försämrar livsmiljön för människor, djur och natur. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Kontroll av ökat byggande Kontroll av ökat byggande med avseende på försämrad livsmiljö för människor, djur och natur. Eva Jansson Bevakning Löpande Susanne Karlsson, 2018-02-15 14:28 8

Stödprocesser Hantera ekonomi Hantera redovisning och övrig ekonomiadministration Hantera finansförvaltning Handlägga finansieringsfrågor Arbeta med dagliga ekonomiprocesser Arbeta med fastighetstaxering Risk för brister i hantering av leverantörsfakturor Risk föreligger att kostnader inte redovisas enligt kommunbas13 och för att representation, kurser, och resor inte har korrekt dokumentation avseende syfte och deltagande. Det finns också risk för att leverantörsfakturor inte betalas i tid. Kategori: Risk i finansiell rapportering Riskvärde: 12 (Sannolikhet: 4, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att detta inträffar bedöms som mycket stor då hantering av leverantörsfakturor sker av ett stort antal personer och flertalet av dessa har inte detta som sin huvudsakliga arbetsuppgift. Konsekvensen om detta inträffar bedöms bli allvarlig då detta kan leda till ökade kostnader för kommunen i form av räntor och påminnelseavgifter samt att redovisningen inte är tillförlitlig vilket kan leda till att beslut fattas på felaktiga grunder. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Kvitton för representation Kontroll att kvitton är bifogade till representationskonton. Susanne Karlsson Stickprov av att kvitton finns bifogade till fakturor avseende representation. Stickprovet bör omfatta två promille av kontrollerade periodens fakturor. En gång per år. Kontering av fakturor Kontroll att kundfakturor är rätt konterade. Susanne Karlsson Stickprov ur kundreskontran som bör omfatta två promille av kontrollerad period. En gång per år. Förfallna fakturor Kontrollera att det inte finns några förfallna leverantörsfakturor vid månadsbryt. Susanne Karlsson Kontrollera via fakturahanteringssyste met att inga fakturor förfallit till betalning den 10:e varannan månad. Sex gånger per år. (varannan månad) Risk för brister i redovisningen Det finns risk för att redovisningen och underlagen till denna brister. Främst avser detta bokföringsorder. Det finns också risk för brister i rättelser som inte kan härledas samt balanskonton som inte avstäms regelbundet. Kategori: Risk i finansiell rapportering Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att detta skulle inträffa bedöms som stor så rättelse av fel och löpande redovisning sköts av ett flertal personer. Sannolikheten att dokumentationen brister bedöms också som stor utifrån tidigare genomförda kontroller. Konsekvensen om detta inträffar bedöms som allvarlig då detta kan leda till att beslut fattas på felaktiga grunder samt att kommunen bryter mot gällande lagstiftning. Susanne Karlsson, 2018-02-15 14:28 9

Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Bokföringsorder Kontroll att rättelse och omföringar av bokföringsorder har tillräckliga underlag och kan härledas till ursprunget. Susanne Karlsson Stickprov ur redovisnin gen. Stickprovet bör omfatta två promille av kontrollerad period. En gång per år. Bruttoredovisning Kontroll att intäkter inte redovisas på kostnadskonton och tvärt om. Susanne Karlsson Kontrollera att endast intäkter är redovisade på baskonto 3* och att inte några intäkter är redovisade på kostnadskonton. En gång per år. Risk för brister i hantering av kundfakturering Det finns risk för att fakturering inte sker i rätt tid eller inte alls och att debiterade avgifter inte följer beslutade taxor eller avtal. Detta kan leda till ökad administration när rättelser måste ställas ut och förtroendet för kommunen kan skadas. Det kan också innebära förlorade intäkter. Kategori: Risk i finansiell rapportering Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att det finns brister i hanteringen av kundfakturering bedöms som stor då det kan hända några gånger om året. Den största delen av faktureringen sker i försystem utifrån förbrukning och här är sannolikenheten mindre om gällande rutiner följs. Sannolikheten att detta skulle inträffa är störst vad gäller ströfakturering där inget försystem initierar fakturering utan den initieras av en tjänsteperson. Konsekvensen bedöms bli allvarlig eller få stor påverkan på verksamheten om vi inte fakturerar i rätt tid eller till fel belopp eller glömmer att fakturerar helt. Felaktig fakturering leder till ökad administration om vi måste göra kreditar och att förtroende för kommunen skadas. Vi kan också förlora intäkter p g a detta vilket kan påverka verksamheten. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Kontering av fakturor Kontroll att rätt kontering av leverantörsfakturor har skett. Susanne Karlsson Stickprov på två promille av kontrollerad periods fakturor att konteringen överensstä mmer vad gäller baskonto m.fl. koder. En gång per år. Kontroll av att fakturering sker snabbt Kontroll av att fakturering sker snabbt efter det att tjänsten/varan levererats. Susanne Karlsson Stickprov ur kundreskontran som bör omfatta två promille av kontrollerad period. Kontrollera att tiden mellan leverans av vara/tjänst och fakturering inte överstiger två månader. En gång om året. Fakturerade bygglov och miljöärenden Kontroll av att alla registrerade bygglov och miljöärenden är fakturerade. Susanne Karlsson Kontroll av att registrerade bygglov och miljöärenden är fakturerade. Tertialvis Risk för brister i hanteringen av mervärdesskatt Det finns risk för att kommunens hantering och redovisning av mervärdesskatt är felaktig. Momslagstiftningen är komplicerad vilket ökar risken för fel. Kategori: Risk i finansiell rapportering Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att det skulle bli fel på momsen bedöms som liten då kommunen har bra system och rutiner för detta. Största risken för felaktig momsredovisning finns avseende hyrbilsfakturor och representationsfakturor samt vid ströfakturering av kundfakturor. Konsekvensen om detta skulle inträffa bedöms bli allvarlig och leda till skada för verksamheten. Felaktig redovisning av ingående moms kan ge upphov till skattetillägg och förtroendeskada för kommunen. Susanne Karlsson, 2018-02-15 14:28 10

Risk för brister i hantering av kontanter eller motsvarande stöldbegärliga värdeföremål Det finns risk för att kontanter eller andra stöldbegärliga föremål inte hanteras enligt gällande rutiner och riktlinjer. När det gäller kontanter finns det också risk för att handkassorna redovisas i fel period och momsen därmed blir felaktig. Det finns också risk för att förteckningen över handkassor eller andra stöldbegärliga föremål inte är aktuell och handkassorna/föremålen därmed försvinner. Kategori: Risk i finansiell rapportering Riskvärde: 8 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 4) Kommentar: Sannolikheten att detta inträffar bedöms som liten då kommunen har bra rutiner och riktlinjer för detta som följs. Konsekvensen om detta inträffar bedöms som mycket allvarlig då detta skulle kunna skada förtroendet för kommunens verksamhet. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Värdeföremål Kontroll av att upprättad förteckning över förvaltningens värdeföremål är korrekt. Anette Klinth Samtliga stöldbegärliga värdeföremål. Två gånger per år. Hantera ärenden och dokument Hantera post Hantera arkiv och bevarandefrågor Hantera skrivelser och frågor från kunder/medborgare Hantera uppdrag och projekt från nämnd/styrelse och kommunfullmäktige Risk för att diarieföring och gallring inte sker enligt gällande lagstiftning Det finns risk för att diarieföring, arkivering, bevarande och gallring inte sker enligt gällande lagstiftning och våra antagna dokumenthanteringsplaner. Lagstiftningen är komplex och gråzoner finns. Osäkerhet kan finnas avseende dokumenthanteringsplaner och lagstiftningens krav på registrering av allmänna handlingar. Kategori: Legal risk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att kommunen skulle bryta mot lagstiftningen bedöms som stor då osäkerhet finns hos personalen om vad som ska diarieföras och inte samt vad som ska gallras och inte. Utbildning och information sker till personal varmed sannolikheten bedöms som lägre än tidigare år. Konsekvensen om kommunen bryter mot lagen bedöms som stor och kan leda till allvarlig förtroendeskada för kommunen. Det är också allvarligt om dokument som ska diarieföras/bevaras inte återfinns. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Rutin diarieföring och gallring Kontroll av om rutinen för diarieföring och gallring följs. Anette Klinth Uppföljning av om rutinerna följs på respektive enhet. Frågor ska ställas till registrator på respektive enhet. En gång per år. Risk för felaktig hantering ärenden och dokument Det finns risk för att ärenden och skrivelser inte hanteras eller besvaras. Risken ökar om post/ärenden går direkt till tjänsteperson istället för till myndigheten. Det finns också risk för att uppdrag och projekt från nämnd/styrelse och kommunfullmäktige inte hanteras eller besvaras. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 3) Kommentar: Susanne Karlsson, 2018-02-15 14:28 11

Sannolikheten att inkommen post eller andra ärenden och skrivelser inte behandlas bedöms som liten. Kommunen har rutiner för hur posthantering ska ske och hur inkomna handlingar och uppdrag ska registreras. Sannolikheten för att ärenden som går direkt till tjänsteperson inte behandlas bedöms också som liten och orsaken är i sådana fall den mänskliga faktorn. Konsekvensen för om ett ärende inte behandlas eller besvaras bedöms som allvarlig då detta innebär en förtroendeskada för kommunen. Även annan skada kan förekomma beroende på ärendets karaktär. Informera och kommunicera Välja hur vi ska informera Publicera och samordna Kalmar.se Hantera presskontakter Producera trycksaker Risk för att informationen inte når fram eller inte tas emot Det finns risk för att informationen som kommunen vill kommunicera inte når fram eller inte tas emot då det finns flera olika informationskanaler. Risken ökar också i och med att informationsflödet är högt i samhället och det kan vara fel tid att informera, fel informationskanal eller missar målgruppen av annan anledning. Det finns också risk för att kommunikationen inte sker på det mest kostnadseffektiva sättet. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att detta skulle inträffa bedöms som stor då informationsflödet är högt i samhället och informationskanalerna är många. Konsekvensen om detta skulle inträffa bedöms som allvarlig då påverkan på verksamheten kan bli stor beroende på vad som informeras om. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Medarbetarenkät Uppföljning i medarbetarenkäten avseende information. Rebecka Persson Värdena i medarbetare nkätens frågor om information ska vara samma eller öka jämnfört med tidigare år. Efter medarbetaren kätens sammanställ ning. Handlingsplan för medborgardialog och företagsdialog Kontroll av att handlingsplanen implementeras i verksamheten. Rebecka Persson Förfrågan till berörda verksamheter Två gånger per år Digitala tjänster Kontroll av att påbörjat arbete med digitala tjänster fortgår. Rebecka Persson Förfrågan till berörda verksamheter Två gånger per år Risk för att informationen är felaktig Det finns risk för att informationen är felaktig, inte uppdaterad, bristfällig eller kan misstolkas. Kommunen hanterar och tar emot mycket information vilket medför en risk för felaktigheter. Det finns också flera informationskanaler in och ut vilket gör det svårare att få kontroll över hela informationsflödet. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att detta skulle inträffa bedöms som liten då kvalitetssäkring av den information som lämnas görs. Det svåra är den kommunikation som inte går via kommunikationsenheten där kontroll inte är möjlig. Konsekvensen kan bli allvarlig och leda till förtroendeskada för kommunen. Leverera IT-stöd Bistå med IT-stöd Införa och hantera drift av IT-system Förändra IT-miljön Leverera ny dator-arbetsplats Susanne Karlsson, 2018-02-15 14:28 12

Risk för att IT-system inte stödjer verksamheten Risk för att IT-system inte stödjer användarna och därmed verksamheten. Detta kan innebära att arbetsuppgifter inte kan utföras på ett optimalt sätt, till exempel om användare inte hittar den information som han/hon söker. Kategori: IT-risk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att detta skulle inträffa bedöms som stor då verksamheten hanterar ett stort antal IT-system och personalen i ett flertal fall är sällananvändare. Kommunen har en löpande dialog med leverantörer av IT-system angående förbättringsförslag vilket minskar sannolikheten för att detta inträffar. Konsekvensen om IT-systemen inte stödjer verksamheten bedöms ha stor påverkan då det kan orsaka störningar, minskad effektivitet och felhantering. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Handläggarkartan Kontroll av att händläggarkartan är korrekt Andreas Wendel Kontoret använder sig av månatliga Backup-rutiner. Månatligen Uppföljning och inventering av IT-system. Uppföljning och inventering av IT-system som inte stödjer verksamheten. Anette Klinth Intervju med enheter som är användare av exempelvis Hypergene och Antura 4 enheter ska ha kontaktats under 2018. Risk för att det finns oklarheter i befogenheter och ansvar Risk för oklarheter i befogenheter och ansvar gällande IT-system. Systemförvaltning av IT-system ligger i vissa fall ute på enheterna som använder/har köpt in systemen. Oklarheter kan då uppstå om vilka befogenheter systemförvaltaren respektive kommunens IT-avdelning har och vem som är ansvarig för vad. Kategori: IT-risk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att detta skulle inträffa bedöms som stor då påtalande har gjorts vid ett flertal verksamheter under riskanalysens genomförande. Det saknas en systemförvaltarmodell och de nyligen framtagna dokumenten inom informationssäkerhet behöver implementeras. Konsekvensen om detta inte fungerar bedöms som allvarlig då verksamhetens effektivitet påverkas. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Uppföljning av systemförvaltning Uppföljning av att kommunens systemförvaltarmodell har implementerats. Kontrollera att roller och ansvar har dokumenterats i systemförteckning. Anette Klinth Uppfölning av implementering och dokumentation tillsammans med systemförvaltare. Samtliga system ska vara genomgån gna innan 2018 års utgång. Risk för att system köps ute i verksamheter utan IT:s kännedom System för samma hantering kan finnas i flera av kommunens verksamheter vilket innebär en onödig kostnad. Informationssäkerhet, drift och underhåll av systemet beaktas ej vid införskaffandet. Kategori: IT-risk Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 2) Kommentar: Kommunen hanterar ett stort antal IT system och sannolikheten att införskaffande sker utan IT enhetens medverkan bedöms som stor. Konsekvensen bedöms leda till begränsad skada på verksamheten. Susanne Karlsson, 2018-02-15 14:28 13

Risk för felaktiga behörigheter i system Felaktig behörighet i IT-system riskerar att leda till sekretessbrott och andra överträdelser av befogenheter. Kategori: Legal risk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att detta ska inträffa bedöms som stor. Behörigheter sätts idag helt utan automatik vilket borgar för misstag vid behörighettilldelning samt att förändringar inte hanteras enligt gällande rutiner. Detta innebär i sin tur att felaktiga behörigheter kan finnas utan möjlighet till uppföljning. Det är också svårt att följa upp att behörigheter rensas när medarbetare slutar eller byter tjänst. Konsekvensen bedöms som allvarlig då det kan leda till lagbrott och överträdelser av befogenheter. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Kontroll av personal som slutat/bytt anställnin g Kontroll av att personal som har slutat/bytt anställning inte har kvar behörighet till IT-system. Anette Klinth Kontroll av all personal som slutat/bytt anställning och som har haft behörighet i IT-system. En gång per år. Många system och lagringsytor Beskriv Risk Kategori: IT-risk Riskvärde: 8 (Sannolikhet: 4, Konsekvens: 2) Kommentar: Det finns en risk att mängden av system och lagringsytor gör att information, utredningar och annat material inte finns samlat på ett ställe och att detta påverkar verksamheten på ett negativt sätt. Möjligheter till stora vinster vad gäller framförallt kostnadseffektivitet finns. Rekrytera, utveckla och avveckla personal Rekrytera personal Genomföra löneöversyn Genomföra förhandlingar Arbeta med kompetensutveckling Arbeta med personaladministration Stödja utvecklingen av en attraktiv och frisk arbetsplats Administrera lokal och central samverkansgrupp Genomföra tvisteförhandlingar Genomföra intresseförhandlingar Handlägga pensionsfrågor Hantera och utbetala lön Arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete Handlägga arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Arbeta med vårt inre miljöarbete Risk för brister i hantering av lön Personalkostnader utgör den andelsmässigt största delen av kommunens kostnader, cirka 80%. Processer från anställning till utbetald lön innefattar flera steg beroende av den mänskliga faktorn. I de fall processerna inte följs eller blivit föråldrade kan detta generera fel vid löneutbetalningar eller få stor påverkan för den anställde eller arbetsgivaren. Det finns risk att frånvaro såsom sjukfrånvaro, semester och föräldraledighet inte rapporteras som det ska. Det finns också risk att redovisningen av lönen blir fel. Kategori: Risk i finansiell rapportering Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Susanne Karlsson, 2018-02-15 14:28 14

Sannolikheten att lönehanteringen skulle bli felaktig bedöms som stor då många moment kräver handpåläggning och det finns då risk för fel beroende av den mänskliga faktorn. Konsekvensen bedöms bli allvarlig då detta kan påverka kommunens förtroende samt i vissa fall den anställdes ekonomi. En felaktig hantering kan leda till att fel lön utbetalas och att beslut fattas på felaktiga grunder om redovisningen av lönen hanterats fel. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Redovisning av lön Kontroll av att lönen redovisas på rätt ansvar och verksamhet. Susanne Karlsson Genomgång av lönedetaljrapporten för att kontrollera att personalens lön har rapporterats på rätt ansvar o verksamhet. Varannan månad i samband med uppföljning. Korrekt anställnings beslut Kontroll av att anställningsbeslut är korrekt registrerade, vilket utgör grunden för att redovisning o utbetalning av lön blir korrekt. Anette Klinth Kontroll av samtliga anställningsbeslut som har registrerats i systemet under föregående månad. Varje månad Risk för att kommunen inte kan säkerställa personalförsörjningen med rätt kompetens Det finns risk att kommunen inte kan rekrytera personal eller behålla personal med rätt kompetens. Många yrkesgrupper är starkt eftertraktade på arbetsmarknaden och konkurrensen från andra organisationer är hög. Kommunen måste vara en attraktiv arbetsgivare samt se till att kommunens verksamheter är i ständig förändring med nya lagstadgade krav. Kommunen måste kontrollera att kompetensutveckling av personalen sker i den utsträckning som behövs för att klara yrkesrollen som annars kan leda till ökade avvikelser, lägre effektivitet och övriga kvalitetsbrister. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten bedöms som stor eftersom kraven på våra verksamheter förändras ofta och behov av personal uppstår nästan varje dag i en kommun. Konsekvensen om vi inte klarar av att säkerställa personalförsörjningen bedöms ha en allvarlig påverkan på verksamheten då avsaknad av personal med rätt kompetens kan betyda att kommunens mål inte nås. För samhällsbyggnadskontoret kan denna risk orsaka mycket stora konsekvenser inom vissa områden och enheter eftersom många av tjänsterna kräver specialkompetens som för närvarande är svårt att rekrytera på grund av nationell brist och således konkurrens. En del av kontorets enheter har det senaste året anställt flera yngre medarbetare vilket bland annat kräver ett extra stöd i form av vidareutbildning. Det är viktigt att kontorets nyanställda får ett bra och professionellt mottagande för att de ska kunna komma in i arbetet på ett bra sätt så snart som möjligt. Stödjande funktioner som bland annat jurist, utredare och verksamhetsutvecklare har anställts för att stödja kontorets alla verksamheter. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Personalomsättning Kontroll av hur omfattande personalomsättningen är Kerstin Parker Kontroll av personalom sättningen görs genom att följa upp den faktiska omsättningen i personalsystemet. Två ggr per år Kompetensbrist Kontroll av att det inte finns kompetensbrist Kerstin Parker Kompetensutvecklingsp lan/-uppföljning Två ggr per år Arbetskraftsbrist Kontroll av att det inte finns nationell arbetsbrist Kerstin Parker Kontrollerna genomförs genom omvärldsanalys av arbetsläget för de yrkesgrupper som finns på kontoret. Två ggr per år Personalförändring Kontroll att nämnden har informerats om rekryteringar, nyanställda och sjukskrivningar, av förvaltningschefen Rebecka Persson Kontrollera i nämndprotokoll att nämnden fått informatio n om personalförändrin gar. Varje nämnd Susanne Karlsson, 2018-02-15 14:28 15

Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Nyanställning Kontroll av att nyanställda har fått ett bra och professionellt mottagande Rebecka Persson Kontrollera med den nyanställdes mentor att personen fått all nödvändig information enligt checklista. Vid varje nyanställn ing Målstyrning Kontroll att fokus på mål och dess uppföljning finns i ledningsgrupp (LG) och hos enhetscheferna. Rebecka Persson Kontrollera att mål och uppföljning diskuteras löpande på LG och enhetsmöten. Varje LG och enhetsmöte Risk för att kraven i det systematiska arbetsmiljöarbetet inte uppfylls Det finns risk för att kraven i det systematiska arbetsmiljöarbetet inte uppfylls. Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren huvudansvarig för arbetsmiljön och arbetsförhållanden på arbetsplatsen. Arbetsmiljön gäller både fysiska som psykosociala förhållanden. En god arbetsmiljö ger engagerade medarbetare som bidrar till verksamhetens kvalitet, resultat och mål. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att kommunen som organisation inte kan uppfylla kraven i det systematiska arbetsmiljöarbetet i sin helhet bedöms som stor då kommunen har en omfattande verksamhet med flera olika arbetsställen och mycket personal. Konsekvensen om kraven i det systematiska arbetsmiljöarbetet inte uppfylls bedöms ha allvarlig påverkan på verksamheten i form av minskad trivsel, ökad sjukfrånvaro, högre personalomsättning samt ökad risk för tillbud och arbetsskador. Detta kan leda till bristande måluppfyllelse, minskad kvalitet och sämre resultat i kommunens verksamheter. 2018 kommer samhällsbyggnadskontoret att inleda arbetet med att utveckla medarbetarskapet och stärka samhörigheten på förvaltningen. Syftet med denna insats är att öka trivseln på jobbet och att alla ska känna sig delaktiga i förvaltningens arbete samt att man oavsett enhet känner tillhörighet till samhällsbyggnadskontoret. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Systematiskt arbetsmiljöarbete Kontroll av att rutiner och processen för systematiskt arbetsmiljöarbete följs. Kerstin Parker Kontroll av att samtliga chefer på SBK har fått utbildning. Uppföljning av rutinen på fyra av SBK:s enheter. Fyra enheter per år. Systematiskt arbetsmiljöarbete Kontroll av att arbetet med "SBK 2.0, Tillsammans" fortgår. Rebecka Persson Uppföljning med kontorets ansvarige för arbetet, att arbetet fortgår. Tre gånger per år, tertialvis Stödja och utveckla den demokratiska processen Administrera nämndens/styrelsens verksamhet Hantera motioner Hantera medborgarförslag Genomföra allmänna val Genomföra medborgardialoger Hantera interpellationer och frågor Risk för att lagar och rutiner inte följs i den demokratiska processen Det finns risk för att lagar och rutiner inte följs i den demokratiska processen. Kommunen har rutiner som ska följas för att administrera nämnder och styrelsers verksamhet samt att det finns lagar att följa. Om dessa inte är kända eller inte följs i verksamheten finns risk för att fel görs. Risk finns att protokollen utformas på ett otydligt sätt och att tveksamheter uppstår om vad som har beslutats. Kategori: Legal risk Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 3) Susanne Karlsson, 2018-02-15 14:28 16

Kommentar: Sannolikheten att rutiner och lagar inom den demokratiska processen inte följs bedöms som liten då rutinerna är känna och väl inarbetade. Uppföljning av att rutiner och lagar följs görs också inom internrevisionen. Kvalitetssäkring av kallelser och protokoll görs innan publicering. Konsekvensen om kommunen skulle brista i denna del kan leda till allvarlig förtroendeskada samt att verksamheten arbetar med fel saker. Risk för att delegationsbeslut inte rapporteras Det finns risk för att delegationsbeslut inte återrapporteras enligt antagen delegationsordning. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 4 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 2) Kommentar: Sannolikheten att detta skulle inträffa bedöms som liten då verksamheten är väl medvetna om vilka beslut de har behörighet att ta på delegation. Skadan som skulle uppkomma om detta inträffade bedöms som begränsad då nämnden inte har möjlighet att återkalla beslutet men har möjlighet att återkalla den givna beslutande rätten. Konsekvensen skulle vara att nämnden inte har kännedom om att beslutet har tagits. Risk för att tagna beslut inte verkställs Det finns risk för att tagna beslut inte verkställs eller att det finns tveksamheter om vad som är beslutat. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 8 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 4) Kommentar: Sannolikheten att detta skulle inträffa bedöms som liten då kommunen har systemstöd för hantering av nämndsadministrationen samt att rutiner för detta finns och är kända i verksamheten. Uppföljning görs av att tagna beslut har verkställts eller på annat sätt hanterats. Konsekvensen om detta skulle inträffa bedöms som mycket allvarlig då verksamheten inte skulle arbeta med rätt saker eller mot fastställda mål. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Uppföljning av verkställighet Kontroll av att samhällsbyggnadsnämn dens beslut har verkställts. Anette Klinth Stickprov av nämndens beslut. En gång per år. Tillhandahålla lokaler Beställa installation och funktion för telefoni och data Lösa verksamhetens behov av lokaler Arbeta med larm/styr och övervakning av fastigheter Genomföra uppdrag kring nybyggnation Överlämna entreprenad till Drift&service Hantera uppdrag på Drift&service Hyra ut lediga lokaler externt Hantera felanmälan Arbeta med energieffektivisering Planera underhåll av fastigheter Risk för orationell hantering av lokaler Det finns risk för att samordningsvinsterna uteblir och hanteringen av lokaler inte blir optimal då lokalhantering sker av andra än fastighetsförvaltarna. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att detta inträffar bedöms som liten då verksamheten har rutiner för hantering av lokaler. Dock växer verksamheten och ibland uppstår lokalbehov med kort varsel vilket kan medföra att verksamheten finner egna lösningar. Konsekvensen bedöms Susanne Karlsson, 2018-02-15 14:28 17

bli allvarlig då kostnadseffektivitet och samordningsvinster uteblir. Tillhandahålla varor och tjänster Tillhandahålla vaktmästeritjänster Tillhandahålla telefonisttjänster Upphandla telefoner och datorer Förvalta IT-system Lösa ärenden till helpdesk Hantera förändringar av IT-infrastrukturen Lösa verksamhetens behov av lokaler Hantera våra försäkringar Arbeta med inköp och upphandling Arbeta med skal- och personskydd Hantera kundbeställningar, leveranser och förråd Anskaffa material från leverantörer Planera och utföra städuppdrag Utföra transporter Underhålla, reparera och besiktiga fordon Köpa/leasa fordon och motorredskap Planera och leverera kostverksamhet Risk för att inköp inte sker enligt avtal Det finns risk för att inköp inte sker enligt de avtal som kommunen tecknat. Samtliga avtal finns inte samlade i systemstöd och vilka avtal som tecknats kanske inte är känt av de som gör inköp. Det finns också risk för att tecknade avtal inte sägs upp i tid, omförhandlas eller förlängs då de återfinns på olika ställen och inte är samlade i systemstöd. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 12 (Sannolikhet: 4, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att avtal inte följs, sägs upp i tid eller förlängs bedöms som mycket stor då inköp sköts av flera olika personer på förvaltningen och därmed ökar risken att avtalen inte är kända. I riskanalysen har också framkommit att samtliga avtal inte finns samlade i systemstöd vilket ökar sannolikheten för brister i hanteringen (mänskliga faktorn). Konsekvensen om kommunen inte följer avtal, säger upp dem i tid eller förlänger dem bedöms ha stor påverkan på verksamheten och kan leda till förtroendeskada och ekonomisk skada. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Avtalstrohet Kontroll av avtalstrohet tillsammans med upphandlingsenheten. Anette Klinth Jämförelse av inköp från leverantörer i förhållande till tecknade avtal. Framtagande av statistik en gång per år. Risk för att direktupphandling inte sker Det finns risk för att direktupphandling inte görs enligt gällande lagkrav. Lagens krav är inte kända hos alla som gör inköp. Det finns också risk att de direktupphandlingar som görs inte redovisas till upphandlingsenheten. Kategori: Legal risk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att reglerna för direktupphandling inte följs bedöms som stor då det är många personer som gör inköp och kunskapen om gällande lagstiftning varierar. Sannolikheten att genomförd direktupphandling inte redovisas till upphandlingsenheten bedöms också som stor då dessa rutiner inte är kända i verksamheten samt på grund av den mänskliga faktorn. Konsekvensen om direktupphandling inte sker eller redovisas bedöms som allvarlig då detta kan leda till ekonomisk skada för kommunen samt förtroendeskada. Susanne Karlsson, 2018-02-15 14:28 18

Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Rutin för direktupph andling Kontroll av rutinen för direktupphandling Anette Klinth Uppföljning genom stickprov på inköp av konsulttjänster mot direktupphandlingsprot okoll. En gång per år. Risk för mutor, jäv och oegentligheter Kalmar kommun har antagit riktlinjer mot mutor och jäv samt tillhörande handlingsplan som en del i ett aktivt förebyggande arbete. Det finns risk för att dessa inte följs. För att ytterligare förebygga oegentligheter ska varje nämnd bedöma risken för mutor, jäv och oegentligheter inom sin verksamhet. Ett aktivt, förebyggande arbete mot korruption i kommunal verksamhet skyddar medborgarna mot slöseri och ineffektivitet. Medborgarnas förtroende för kommunen fordrar att de anställda och förtroendevalda inte påverkas av ovidkommande önskemål, mutbrott, favorisering av en enskild leverantör eller ovidkommande hänsyn i tjänsteutövningen. Kategori: Legal risk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten för att detta skulle inträffa bedöms som stor då kommunen har en omfattande verksamhet, hanterar många inköp och har många anställda. Konsekvensen anses bli allvarlig eftersom det skulle innebära enorma förluster i såväl kapital som anseende om detta skulle inträffa. Det är lätt att skada förtroendet för en verksamhet men mödosamt och tidsödande att bygga upp igen. Kontrollmoment Beskrivning Ansvarig Metod Frekvens Rutin mutor, jäv och oegentligheter Kontroll av rutin för mutor, jäv och oegentligheter. Rebecka Persson Uppföljning ska göras av om handlingsplanen följs och om cheferna har informerat sina anställda. En gång per år av fyra enheter på SBK. Susanne Karlsson, 2018-02-15 14:28 19

Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Hansson 2018-02-02 2016-3283 0480-45 04 21 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Införande av nya hastighetsgränser i tätorten Rockneby i Kalmar kommun Förslag till beslut Samhällsbyggnadskontoret beslutar att införa nya hastighetsbegränsningar i tätorten Rockneby i Kalmar kommun enligt bifogad karta. Bakgrund Förslag till nya hastighetsgränser för Kalmar, Lindsdal, Rinkabyholm och Smedby togs fram i samband med Samhällsbyggnadsnämndens beslut att införa hastighetsgränser i 10-steg i Kalmar kommun och anta Hastighetsplan Kalmar, daterad 2011-11-11, som ett vägledande dokument för införande av nya hastighetsgränser. Vid justering eller införande av nya hastighetsgränser ska modellen för Rätt Fart i Staden ligga till grund för val av skyltad hastighet. Förutom förslag till nya hastighetsgränser tydliggör hastighetsplanen också behovet av fysiska åtgärder i gatumiljön. Arbetet med att se över hastighetsgränserna i resterande orter i kommunen har fortsatt och följer den mall som tagits fram för de redan genomförda orterna. I denna omgång behandlas orterna Ljungbyholm, Läckeby, Rockneby och Trekanten. De föreslagna hastighetsgränserna beskriver lämpliga gränser utifrån dagens förutsättningar. Stina Hansson Trafikplanerare Park- och infrastrukturenheten Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel 0480-45 00 00 vx Fax 0480-45 04 29 E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

Ändring avhastighetsgräns -40-20 -10 Gräns tätbebyggt område 0 180 360 720 Meter ±

Kalmar kommun Hastighetsplan för Rockneby Hastighetsöversyn enligt Rätt fart i staden Malmö 2015-06-18

Hastighetsplan för de mindre tätorterna i Kalmar kommun Rockneby, Datum 2015-06-18 Uppdragsnummer Utgåva/Status Malin Ekman Frida Svedin Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20 00 www.ramboll.se Unr Organisationsnummer 556133-0506

o:\mma1\str\2015\1320012302\3_projekt\rätt fart i rockneby 150618.docx Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inför arbetet... 1 1.3 Metod och utgångspunkter... 2 2. Hastighetsplan för Rockneby... 5 2.1 Nulägesbeskrivning... 5 2.2 Analys... 6 2.3 Kvalitetsavvikelser... 7 2.4 Förslag till hastighetsplan... 8 Bilagor Karta 1 Karta 2 Karta 3 Länkoptimerad hastighet Rockneby Avvikelser från kvalitetsanspråken Rockneby Hastighetsplan Rockneby i Hastighetsplan Rockneby, Kalmar kommun Unr

o:\mma1\str\2015\1320012302\3_projekt\rätt fart i rockneby 150618.docx Hastighetsplan för de mindre tätorterna i Kalmar kommun 1. Inledning 1.1 Bakgrund Förslag till hastighetsplaner för Kalmar, Lindsdal, Smedby och Rinkabyholm togs fram av Vectura år 2011. Arbetet med att ta fram hastighetsplaner för resterande orter i kommunen har nu påbörjats och kommer i stort att följa den mall som tagits fram för de redan genomförda orterna. 1.2 Inför arbetet Den 20 april 2015 hölls ett uppstartsmöte för att diskutera förutsättningar och omfattning för arbetet samt att inventera vilket underlag som behöver tas fram. Mötet genomfördes via Lync och deltagande var Linda Almljung-Törngren från Kalmar kommun samt Malin Ekman och Frida Svedin från Ramböll. Arbetet med att ta fram hastighetsplaner för kommunens mindre orter ska genomföras under 2015. Vid mötet beslutades att alla dessa hastighetsplaner bör redovisas i en och samma handling, tillsammans med planen för Rockneby som är den första av de mindre orten som inventeras Kommunen genomför för tillfället en översyn av gränsen för tättbebyggt område. För Rockneby innebär det att gränsen på sikt kan behöva justeras och flyttas ut något. Området inom tättbebyggt utökas därmed. I det här uppdraget ska dock den befintliga gränsen för tättbebyggt område användas. Inventering av vägarna i Rockneby kan genomföras via Googles karttjänst Google Maps. Det kan bli aktuellt med fältinventeringar för resterande orter beroende på om Googles tjänst är tillräcklig eller inte. Inventeringen bör fokuseras till vägar med högre klassning som funktionellt vägnät. I Rockneby definieras detta som det gröna funktionella vägnätet i NVDB som anses utgöra huvudvägnätet i orten. Inom lokalvägnätet bör uppsamlingsgator eller matargator också inventeras. Det underlag som kommunen har levererat till Ramböll är följande. Information om kända förändringar i orterna Digitala primärkartor som innehåller väglinjer med adressattribut Adressregister (gatunamn) i Excel som överensstämmer med ovan nämnda väglinjer 1 av 8 Hastighetsplan Rockneby, Kalmar kommun Unr

o:\mma1\str\2015\1320012302\3_projekt\rätt fart i rockneby 150618.docx Polygon med linjer för tättbebyggt område Befintliga hastighetsgränser Gång- och cykelpassager Cykelvägnätet (uppdelat på bilseparerad eller ej) Biltrafiknätet (delat på huvudvägnät, övergripande vägnät, lokalvägnät) Linjesträckning för kollektivtrafik (uppdelat på stadsbuss, stombuss, regionbuss) Utryckningsnätet (uppdelat på primärt och sekundärt nät) Hastighetsmätning (om uppgifter finns) Uppgifter om vägbuller för det vägnät som inventeras (om det finns) 1.3 Metod och utgångspunkter Metoden som använts är Rätt Fart i staden som Sveriges kommuners och Landsting samt Trafikverket tagit fram. Samma tillvägagångssätt och antaganden har gjorts som i hastighetsplanen som togs fram för kommunen 2011. 1.3.1 Livsrumsbeskrivning I handboken Rätt fart i staden används livsrumsmodellen för att dela in tätorten i gaturum, med avseende på rummets stadsbyggnadsmässiga funktion. Livsrummen bedöms efter gatans väggar och golv, det vill säga vad som finns utmed gatan. Även stadens utvecklingspotential tas till vara. Livsrumsmodellen bygger på en prioritering av olika trafikantintressen. Modellen uttrycker skillnader mellan vilken potential olika stadsrum har beroende av dess form, inramning och läge i stadsstrukturen. Innebörden av samtliga rum framgår av definitionerna nedan. Frirum (F), rum för cyklister, fotgängare och de lekande barnen. I frirummet ska de oskyddade trafikanterna inte behöva oroa sig för motorfordonstrafik, som i princip inte bör förekomma. Utformningen måste utgå från gåendes och cyklisters perspektiv och hastighet, vilket innebär detaljrikedom och småskalighet med många möjligheter till möten mellan människor. Bilfria områden är exempelvis torg, parker, lek- och fritidsområden, avstängda gator, separata gång- och cykelvägar. Mopedtrafik är inte lämplig på dessa platser. Integrerat frirum (IF), rum där fotgängare och cyklister är prioriterade. Motorfordon har möjlighet till begränsad inkörning men alltid med stor hänsyn till de oskyddade trafikanterna. Låg fart är en förutsättning, liksom prioritet för fotgängare och cyklister. Väggarna består ofta av hus med entré mot rummet. Olika typer av aktiviteter känns naturliga att göra i rummet. Ytorna har delad funktion. Rummen finns i de finmaskiga delarna av stadens nät, i torgbildningar, i entréområde, centrala offentliga stadsrum m.m. Mjuktrafikrum (M), rum som omfattar större delen av stadens gaturum. Väggarna i rummen utrycker ett anspråk på kontakt och närvaro. Rummet bör 2 av 8 Hastighetsplan Rockneby, Kalmar kommun Unr

o:\mma1\str\2015\1320012302\3_projekt\rätt fart i rockneby 150618.docx tillmötesgå människors anspråk att lätt samspela. Biltrafikens ytor begränsas så långt det går med hänsyn till gatornas funktion. Integrerat transportrum (IT), oskyddade trafikanter kan färdas i rummet men har ringa anspråk på att korsa det. Det finns också ringa anspråk på vistelse i rummet. Väggarna vänder sig mot rummet men har ringa anspråk på det. Korsningsanspråket uppkommer i anslutning till korsningar mellan de integrerade transportrummen eller andra livsrum. I rummet har oskyddade trafikanter ett anspråk på trygghet i form av andra trafikanters närvaro men utan att samspela med dem. Gaturummet har som regel en transportfunktion. Transportrum (T), rum för enbart motor-fordonstrafik, där gång- och cykelpassager på ett bekvämt och tryggt sätt är separerade. Väggarna vänder inte sina anspråk mot rummet. Transportrummet omgärdas av barriärer, synliga eller osynliga. Transportrummet har en renodlad trafikuppgift. 1.3.2 Dimensionerande trafiksäkerhetssituation Vid inventeringen bedöms även dimensionerande trafiksäkerhetssituation. Bedömningen bygger på vilka krockvåldssituationer som kan uppstå på de olika delarna av vägnätet. Situationen med lägst krockvåldshastighet blir dimensionerande enligt följande turordning: Oskyddade trafikanter/bil-konflikter, Bil/Bil-korsande kurs, Bil-Singel (fast hinder), Bil/Bil-möte. Bedömningen har gjorts för vad som kan sägas gälla generellt på sträckan. Enstaka avvikande punkter kan förekomma, vilket då noteras. Ligger de avvikande punkterna alltför tätt blir de emellertid dimensionerande för hela den aktuella sträckan. 1.3.3 Länkoptimering Syftet med länkoptimering är att för varje enskild länk i systemet välja den hastighetsnivå som bäst balanserar anspråken för de olika stadsbyggnadskvaliteterna. Analysen genomförs genom att olika hastigheter för respektive länk prövas. Därefter kontrolleras vilka kvalitetsnivåer som erhålls för karaktär, trygghet, trafiksäkerhet samt tillgänglighet för bil- och kollektivtrafik. Antalet erhållna kvalitetsnivåer av grön, gul och röd kvalitet summeras i en tabell. I detta moment ska alltså så många röda och gula markeringar som möjligt försvinna i Exceltabellen. Då två olika hastigheter gav lika resultat har den högre hastigheten valts. Det länkoptimerade nätet innehåller samtliga möjliga hastighetsgränser mellan 5 km/h och 70 km/h. 1.3.4 Nät- och systemanpassning För att skapa ett mer sammanhängande och därmed mindre plottrigt vägnät görs en nätanpassning. En höjning eller sänkning av den länkoptimerade hastighetsgränsen prövas och analyserats I systemanpassningen anpassas hastighetsbegränsningarna så att endast 30, 40, 60, 80 km/h, respektive gångfart 3 av 8 Hastighetsplan Rockneby, Kalmar kommun Unr

o:\mma1\str\2015\1320012302\3_projekt\rätt fart i rockneby 150618.docx förekommer i hastighetssättningen. Hastigheterna 50 respektive 70 km/tim ska inte förekomma i nätanpassningen. De förändringar som görs för att minska plottrigheten och skapa sammanhängande nät innebär i vissa fall att antalet avvikelser ökar något. 1.3.5 Tillgänglighetsanspråk för kollektiv- och utryckningstrafiken När systemanpassningen är utförd ska tillgänglighetsanspråken för kollektiv- och utryckningstrafiken prövas mot de hastighetsnivåer som är resultatet av systemanpassningen. Utryckningstrafikens tillgänglighetsanspråk med avseende på hastighetsnivåerna påverkas inte i någon högre grad eftersom dessa fordon får köra fortare än den tillåtna hastighetsbegränsningen vid utryckning. Det som påverkar utryckningstrafikens tillgänglighet är gatuutformning, sveputrymme, möjlighet för andra fordon att köra undan för att lämna fri väg samt de åtgärder som vidtas för att hantera kvalitetsavvikelser (t.ex. hastighetssäkringar). På de gator som ingår i utryckningstrafikens primära nät är det särskilt viktigt att hastighetsdämpande åtgärder såsom sidoförflyttningar, avsmalningar och gupp förekommer i så liten utsträckning som möjligt. Även tillgängligheten för kollektivtrafiken påverkas av de fysiska åtgärder som vidtas för att hantera kvalitetsavvikelser. Innan vägar och gator byggs om för att anpassas till lägre hastigheter bör kommunen samråda med räddningstjänst och kollektivtrafikhuvudman. 4 av 8 Hastighetsplan Rockneby, Kalmar kommun Unr

o:\mma1\str\2015\1320012302\3_projekt\rätt fart i rockneby 150618.docx 2. Hastighetsplan för Rockneby 2.1 Nulägesbeskrivning 2.1.1 Biltrafiknätet Huvudvägnätet i orten består av de statliga vägarna Ryssbyvägen (väg 596) och Ryssbylundsvägen (597), som båda är sekundära länsvägar. Lokalvägnätet, främst bostadsgator, har kommunal eller enskild väghållare. Funktionell vägklass är ett mått på hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter. Funktionaliteten mäts på en skala mellan 0 och 9 där det lägsta värdet representerar de viktigaste vägarna, t ex E22. Huvudvägnätet genom Rockneby har klass 4-5 och lokalvägnätet har klass 7-9. 2.1.2 Nuvarande hastighetsgränser De nuvarande hastighetsgränserna har inhämtats från den nationella vägdatabasen NVDB och är i huvudsak 50 km/tim inom tättbebyggt område. Ett fåtal lokalgator har begränsad hastighetsgräns 30 km/tim. Utmed en kortare sträcka av Ryssbyvägen är hastigheten begränsad till 30 km/tim på vardagar mellan 07:00 och 17:00. 2.1.3 Kollektivtrafik Huvudvägnätet samt en kort sträcka av en kommunal lokalgata trafikeras av busslinjer. Linjesträckningen har tillhandahållits av KLT. 2.1.4 Utryckningstrafik Huvudvägnätet bedöms utgöra prioriterade utryckningsvägnätet. 2.1.5 Livsrumsbedömning Lokalvägnätet består nästan uteslutande av bostadsgator. Den generella livsrumsbedömningen för dessa gator är som mjuktrafikrum. Utmed huvudvägnätet har golvet, dvs. vägen, klassificerats som ett integrerat transportrum. Ryssbyvägens väggar, dvs. närliggande miljö, bedömds dels som integrerat transportrum och dels som mjuktrafikrum. Mjuktrafikrummet infinner sig där hastigheten är sänkt till 30 km/tim och där det finns konfliktpunkter med gångoch cykel. Ryssbylundsvägens väggar klassificeras också som mjuktrafikrum. 2.1.6 Luftkvalitet och buller Inga överskridande av gränsvärden för luftföroreningar har rapporterats i Rockneby. 5 av 8 Hastighetsplan Rockneby, Kalmar kommun Unr

o:\mma1\str\2015\1320012302\3_projekt\rätt fart i rockneby 150618.docx Buller från vägtrafiken har beräknats utifrån de dagens skyltade hastighetsbegränsning. När riktvärdet på 55 dba bedöms har överskridits på en länk har detta förts in i exceltabellen under fliken nuläge. För Rockneby är värdena mellan 56-65 dba vilket gör att de bedöms som mindre överskridande av riktvärdet (=gul kvalitetsnivå). Hade hastighetsnivån varit över 65 dba hade de bedömts som stort överskridande av riktvärdet (= röd kvalitetsnivå). 2.1.7 Kvalitetsbedömning av nuläget En inledande analys har gjorts utifrån befintliga hastighetsgränser. Analysen har avgränsats till huvudvägnätet då lokalvägnätet har en enhetlig funktion och en fördjupad analys inte bedöms vara nödvändig. Huvudvägnätet har delats in i totalt sex sträckor, varav fem för Ryssbyvägen och en för Ryssbylundsvägen. Var och en av dessa har bedömts inom kvaliteterna tillgänglighet för bil- och kollektivtrafik, karaktär, trygghet, trafiksäkerhet och miljö. Alla kvaliteter är dock inte tillämpliga på alla delar av nätet. Totalt har 30 kvalitetsbedömningar gjorts på huvudvägnätet i Rockneby. Med nuvarande hastighetsnivå hamnar åtta bedömningar på låg kvalitet och tio på mindre god kvalitet. Kvalitetsbedömningar för respektive sträcka återfinns i Exceltabellen. En sammanfattning av kvalitetsbedömningen redovisas i tabellen nedan. Tabell 1. Kvalitetsbedömning av nuläget. Väg Stäckor Kvalitetsbedömningar (st) Låg kvalitet (st) Mindre god kvalitet (st) Ryssbyvägen 5 25 5 9 Ryssbylundsvägen 1 5 3 1 2.2 Analys 2.2.1 Länkoptimering Efter att ha länkoptimerat hastigheterna i Rockneby sjönk antalet bedömningar med låg kvalitet från åtta till noll. Resultatet mindre god kvalitet ökade från 10 till 24 stycken. Tabell 2. Kvalitetsbedömning efter länkoptimering. Väg Stäckor Kvalitetsbedömningar (st) Låg kvalitet (st) Mindre god kvalitet (st) Ryssbyvägen 5 25 0 19 Ryssbylundsvägen 1 5 0 5 6 av 8 Hastighetsplan Rockneby, Kalmar kommun Unr

o:\mma1\str\2015\1320012302\3_projekt\rätt fart i rockneby 150618.docx 2.2.2 Nät- och systemanpassning Anpassningen har inneburit att antalet kvaliteter med låg nivå har legat kvar på noll medan antalet kvaliteter med mindre god nivå har ökat från 24 till 26 stycken. Tabell 3. Kvalitetsbedömning efter nät- och systemanpassning. Väg Stäckor Kvalitetsbedömningar (st) Låg kvalitet (st) Mindre god kvalitet (st) Ryssbyvägen 5 25 0 21 Ryssbylundsvägen 1 5 0 5 2.2.3 Tillgänglighetsanspråk Kollektivtrafiken har efter nät- och systemanpassningen fått mindre god kvalitet på samtliga sträckor utmed huvudvägnätet i Rockneby, vilket är en förbättring jämfört med kvalitetsbedömningen av nuläget. Då var det mindre god kvalitet på alla bedömda sträckor med undantag för 30-sträckan utmed Ryssbyvägen där kvaliteten var låg till följd av den begränsade hastigheten. För att uppnå god kvalitet för kollektivtrafik krävs i regel en höjning av hastighetsgränsen till 60 km/tim. Tillgängligheten för biltrafik har efter nät- och systemanpassningen fått mindre god kvalitet på samtliga sträckor, vilket är en försämring jämfört med kvalitetsbedömningen av nuläget. Då var det god kvalitet på samtliga sträckor utom 30-sträckan utmed Ryssbyvägen där kvaliteten var mindre god till följd av den begränsade hastigheten. För att tillgängligheten för biltrafiken ska bli god i analysen krävs en lägsta hastighetsgräns om 50 km/tim. En höjning av hastigheten till 50 eller 60 km/tim skulle i för stor utsträckning inverka negativt på kvaliteterna karaktär, trygghet och trafiksäkerhet. 2.3 Kvalitetsavvikelser 2.3.1 Identifierade avvikelser Med avvikelser avses de platser (punkter eller sträckor) där låg eller mindre god kvalitet identifierats i förslaget till hastighetsplan. Främst är det avvikelser av låg kvalitet som bör åtgärdas. Inga sådana avvikelser förekommer efter nät- och systemanpassningen för Rockneby. I avvikelsekartan har enbart avvikelser av mindre god kvalitet avseende buller och konfliktpunkter mellan bil och oskyddade trafikanter (fotgängare och cyklister) redovisats. Avvikelser av mindre god kvalitet finns t.ex. dels där gång- och cykeltrafik korsar biltrafik, dels där det saknas 7 av 8 Hastighetsplan Rockneby, Kalmar kommun Unr

o:\mma1\str\2015\1320012302\3_projekt\rätt fart i rockneby 150618.docx gång- och cykelväg på sträckor där hastighetsbegränsningen föreslagits till 40 km/tim. Det har inte gjorts en ny beräkning av bullernivån utifrån de nya föreslagna hastighetsbegränsningarna utan bedömningen av bullernivån är för nuvarande hastighetsbegränsning. Så avvikelser vad gäller buller är mer än väckarklocka för om vi ligger nära eller över gränsvärdet med nuvarande hastighetsbegränsning. I handboken Rätt Fart i staden kan man utläsa att inverkan av en hastighetssänkning från 50 till 40 utomhus enligt Nordiska beräkningsmodellen påverkar ljudnivån med ca -2,4 dba (ekvivalent ljudnivå, då inga tunga fordon trafikerar gatan). Man kan dock inte med säkerhet säga att en sänkt hastighet medför minskat buller för det finns många faktorer som spelar in. Det kräver en särskild analys. Men föreslås en höjning av hastigheten där nivån är över gränsvärdet så fås två röda avvikelser i exceltabellen, eller två gula där nivån är nära gränsvärdet. I Rockneby föreslås sänkningar av nuvarande hastighetsbegränsningar. 2.3.2 Åtgärdsförslag för avvikelser En avvikelse innebär inte automatiskt att en åtgärd måste utföras i den fysiska miljön; korsningspunkter mellan bil och oskyddade trafikanter kan redan vara hastighetssäkrade och bulleråtgärder som plank eller fönsterbyten kan redan vara genomförda. Kommunen bör följa upp med hastighetsmätningar i korsningspunkter mellan bil och oskyddade trafikanter för att säkerställa att hastighetsnivån är låg, 30 km/timmen och vid behov, vidta åtgärder. Kommunen bör också följa upp och bedöma om behov finns att separera de oskyddade trafikanterna från biltrafiken längs de gator som föreslagits 40 km/tim. 2.4 Förslag till hastighetsplan Det slutliga förslaget till hastighetsplan för Rockneby enligt Rätt fart i staden presenteras i kartbilagan, Hastighetsplan Rockneby. Resultatet är ett nät med 40 km/tim på huvudvägnätet och 30 km/tim på lokalvägnätet. Vid en kvalitetsbedömning av nuläget kan man se att bilen har god tillgänglighet på bekostnad av karaktär, trygghet och trafiksäkerhet som på många delar får låg kvalitet i nuläget. Efter systemanpassningens får ingen av stadsbyggnadskvaliteerna längre bedömningen låg kvalitet utan en avvägning har gjorts som inneburit en bätttre balans dem emellan. 8 av 8 Hastighetsplan Rockneby, Kalmar kommun Unr

Rockneby 0 250 500 1 000 Meters Datum 2015-06-10 Rätt fart i staden Länkoptimerad hastighet 40 km/h 50 km/h 30 km/h Gällande hastighetsgräns för övrigt vägnät 30 km/h 40 km/h 50 km/h 60 km/h 70 km/h 100 km/h Gräns för tättbebyggt område

Rockneby 0 250 500 1 000 Meters Datum 2015-06-10 Rätt fart i staden Konfliktpunkter för oskyddade Buller God Mindre god Mindre god Gräns för tätbebyggt område

Rockneby 0 250 500 1 000 Meters Datum 2015-06-10 Rätt fart i staden Hastighetsplan 40 km/h 30 km/h Gällande hastighetsgräns för övrigt vägnät 30 km/h 40 km/h 50 km/h 60 km/h 70 km/h 100 km/h Gräns för tättbebyggt område

Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Hansson 2018-01-11 2017-4599 0480-450421 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Införande av nya hastighetsgränser i tätorterna Ljungbyholm, Läckeby och Trekanten i Kalmar kommun Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att införa nya hastighetsbegränsningar i tätorterna Ljungbyholm, Läckeby och Trekanten i Kalmar kommun enligt bifogade kartor. Bakgrund Förslag till nya hastighetsgränser för Kalmar, Lindsdal, Rinkabyholm och Smedby togs fram i samband med Samhällsbyggnadsnämndens beslut att införa hastighetsgränser i 10-steg i Kalmar kommun och anta Hastighetsplan Kalmar, daterad 2011-11-11, som ett vägledande dokument för införande av nya hastighetsgränser. Vid justering eller införande av nya hastighetsgränser ska modellen för Rätt Fart i Staden ligga till grund för val av skyltad hastighet. Förutom förslag till nya hastighetsgränser tydliggör hastighetsplanen också behovet av fysiska åtgärder i gatumiljön. Arbetet med att se över hastighetsgränserna i resterande orter i kommunen har fortsatt och följer den mall som tagits fram för de redan genomförda orterna. I denna omgång behandlas orterna Ljungbyholm, Läckeby, Rockneby och Trekanten. De föreslagna hastighetsgränserna beskriver lämpliga gränser utifrån dagens förutsättningar. Stina Hansson Trafikplanerare Park- och infrastrukturenheten Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel 0480-45 00 00 vx Fax 0480-45 04 29 E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

Dressinen Norrgården Församlingshem Hälsocentral Gruppboende Gruppboende Sporthall Bussterminal Furuliden Fossilåker Servicelägenheter Ljungby kyrka Ljungby Idrottsplats naturreservat Korpabacken Ljungbyhemmet Isbana Tegelbruket Åfors Förskola Södermöreskolan Kyrkogård Bastegärdet Sockenmagasin Bibliotek Prästgårdsängens Lundagärdet Bollplan Motionsspår Fruskog Förskola Skogsdal Kommundelskontor Stolpagärdet Ljungbyholmsskolan Hembygdsgård Gruppboende Biskopskogen LJUNGBYHOLM 34:1 1:40 1 34:3 8:13 3:21 2:17 38:1 16:131 8:6 16:251 4:45 S:3 4 9:13 11:1 4 3:52 9:123 9:119 11:10 6:1 10 9:2 1 6:1 8 9:116 37:1 4 27:1 1:32 9:127 38:1 1:11 3:51 9:118 S:3 1 s s 33:1 2:2 1 1:40 4 RÅBY 16:1 1 4:44 2 KULLTORP 8:2 9:1 1 31:1 KULLTORP 37:2 9:14 37:1 2 5:4 S:4 3 2:20 37:1 3 6:1 11 1:1 12:8 2:8 9:125 9:16 s 9:3 3:20 S:3 1 S:3 2 S:3 3 9:115 34:2 12:9 9:120 30:1 1 29:4 9:122 8:8 2 S:3 3 32:1 9:15 3:53 2:19 4:30 9:121 S:4 1 4:44 1 9:117 2:11 3:23 16:110 LJUNGBY 9:3 1 2:15 9:124 11:9 KULLTORP 16:16 LJUNGBY 9:126 S:3 2 S:3 4 vägen Rosgatan Hoflunds väg Klint- Kupév Tollegatan Vitsipp Ljungbyholms Gård Kullbergs väg Kölby vägen vägen Ragnas väg ³ ³ E22 Mörevägen Harbyvägen ströms Harbyvägen Kölbygärdegatan Kölby Gulmårav Mörevägen Råbymåla Tunnbindarevägen Sandgatan Ångloksleden Rågvägen väg Bäckervägen Tollegatan Brauns väg Dahlborgs Kölby gård Kättils väg Backsippv vägen Johanssons väg Kärleksstigen Semafor- Byvägen Klockarevägen Backsippvägen Klintvägen Tvärgatan Olof Sundtorpsvägen Kaplansvägen Rälsvägen Kölbygärdegatan Klövervägen Byvägen Tollegatan Genbergs väg Rälsvägen Kap- Fubbs väg Åkergatan Råbymåla Ågärdesg Prästvägen Vickerv Lokvägen Åkergatan Prebendevägen Näckrosvägen Dressinv Fruskogsvägen lans- Luzernvägen Tomtebyvägen Kornv Vetevägen Tunnbindarevägen Perrongväg Beronius väg Ordensvägen Hastighetsgränser 30 40 Gräns_för_tätbebyggt_område ± 0 0,5 1 0,25 Kilometer

Blomkulle Åbyvallen Åbyskolan Servicecentral Bordtennishall Grisebäck LÄCKEBY Minnessten Smedgärdet Motionsspår Gruppboende Åby förskola Åby kyrka Kyrkogård Hembygdsgård Växthus Bygdegård Lundgården Remmaremåla Vreten Slät Fotbollsplan Haga Gruppboende Förskolan Stinsen Trehörnan Majgärdet Sigridsborg Västergården Återvinningsstation Karlshöjd Slät Nytorpet Solhem Luftvapenhall Åbyån Äringen Dalen Idrottsplats Åby Träindustri Åflaten ÅBY-SLÄT 1:60 1:98 1:29 1 7:24 1:57 1 1:117 MÅLA 2:4 2:12 1:10 1:6 7:98 2:5 7:78 LÄCKEBY 1:108 6:3 2 1:12 S:1 1 1:1 3 1:2 1:1 1 1:1 2 1:3 10:22 1 2:1 3 1:12 2 7:101 1:59 S:2 1 KYRKA 1:100 2:14 4:4 17:1 LUND 1:3 1:114 10:1 2 2:10 1:1 4 7:82 1:4 4:3 1:1 2 6:3 1 6:3 3 1:1 3 3:12 1:53 1:51 10:5 1:3 1 2:1 2 S:3 3 10:12 1:5 1:8 1:16 1 2:6 10:4 1:43 1:11 1:58 ÅBY-SLÄT 18:4 4 ÅBY-SLÄT BRÖTTORP 8:1 1:118 9:18 2 1:4 7:102 2 10:9 7:102 3 6:2 ÅBY-SLÄT 10:23 12:7 REMMARE- 2:7 ÅBY KYRKA 12:1 2 4:2 1 ÅBY 1:2 1 2:3 1:2 1 10:1 1 7:102 1 S:1 2 9:14 12:5 LÄCKEBY VÅNGERSLÄT 1:99 9:18 1 3:10 1:9 2:5 12:6 10:13 9:9 7:95 1:19 13:2 ÅBY 2:13 1:119 1:83 1 4:8 BRÖTTORP ÅBY S:4 1 1:31 1:101 2:4 1:1 1 7:75 1:3 1:2 1:1 10:1 3 1:7 ÅBY 11:1 S:1 2:9 10:7 2:1 1 1:2 1 ÅBY-SLÄT 1:83 4 9:15 2 1:29 2 2:11 1:25 1 1:25 2 Ådals- ³ ³ 125 Höskulle- Dammvägen Lundgatan Klyvarevägen Allévägen Läckebyvägen Laduvägen Emil Lilla Vångerslät vägen Mogatan ³ ³ 125 Fiber- Lilla Vångerslät Lilla Vångerslät Maltorp vägen Kennelv Åby Slät Lilla Vångerslät Bastav Maltorpsvägen G:a Slätg Lund Lilla Vångerslät Brovägen Spånvägen Solhöjdsv Läckebyvägen Snättebrovägen Läckeby gård Vångerslät vägen Läckeby Signalvägen vägen Växthusv Slätgatan Lilla Vångerslät Källängsv Läckeby Vångerslät Skyttekullsv Åby Snättebrovägen Åbygatan Televägen Peter Jonssons v Mogatan Slåtter- Lilla Vångerslät Kabelv Läckeby Drivhusv Stråkvägen Kvarnstigen Ciddens väg vägen Sågarev Åby Vångerslät Melstorp Åbyvallsvägen Läckeby Vångerslät Harmoni Vångerslät Stora Vångerslät Vångersläts Slätgatan Spelares v vägen Hastighetsgränser 30 40 Gräns_för_tätbebyggt_område ± 0 0,55 1,1 0,275 Kilometer

Björkbacken Bibliotek Gruppboende Kvarnfors Plantskola Skola Förskola Samlingslokal Idrottsplats Smedstorpsån Norra gården Sporthall Motionsspår Lilla Brogården Travträningsbana Aspestugan Bultagärdet St Olofs Fritidshem Förskola Peterslund Förskola Återvinningsstation TREKANTEN Jämtängen kyrka VASSTORP 3:144 SKÄRYD 1:13 S:7 1:13 2 KÄLLSTORPSMÅLA 1:12 1 29:1 1:10 1:4 5 1:5 6 1:4 2 3:25 2 8:2 1:48 3:79 4 1:28 KÄLLSTORPSMÅLA 8:3 KÄLLSTORPS- 1:8 1:114 17:4 1:5 5:59 2:56 5:26 1:4 4 3:79 1 1:68 1:183 1:88 3 3:117 HARBY 3:19 1:83 TORP HARBY 3:99 1:29 2 2:5 2 29:2 1:88 2 3:2 6 3:128 2 S:1 3 16:1 1 1:92 3:73 4:110 MÅLA 1:23 2:24 HARBY 1:31 5:78 1:24 1:62 1:78 4:38 1:61 1:81 1 5:57 TORP 1:90 3 1:32 1:6 1:5 S:9 1:7 1:10 1:4 2:48 4:18 3:219 VASSTORP 4:45 2 5:27 HARBY MÅLA s 4:16 1:81 17:39 1:15 3:57 NYGRANTORP 3:23 1:5 HARBY 1:5 4 NYGRANTORP 4:19 3:74 5:56 1 3:116 SVÄNEBO 1:2 1:63 17:16 2:55 9:2 3:11 4:65 2:51 1:12 3 4:112 HARBY 1:18 1 8:4 3:186 1:23 1:104 16:1 3 HARBY 3:70 1:22 1:89 2:61 1:17 3 4:40 2 5:55 3:218 HARBY 1:84 MÅLA 1:17 1 KÄLLSTORP HARBY 1:88 1 1:4 5:56 3 HARBY 1:7 1:1 3 1:13 4 KÄLLSTORPSMÅLA 1:15 NYGRAN- 3:2 1 1:115 1:3 1:90 1 HARBY 1:17 2 5:58 1:17 1:11 1:70 1:18 2 1:18 1:53 KÄLLSTORP 1:29 1 1:47 3:100 1:13 5 KÄLLSTORP 8:6 1:5 3:204 1 2:50 1:14 4:40 1 1:56 4:99 3:98 4:17 3:93 4:111 1:16 3:2 1 16:1 2 1:15 KÄLLSTORPS- NYGRANTORP 1:12 2 1:25 1:30 KÄLLSTORPS- 1:8 17:38 2 1:3 8:5 1:14 S:9 1:26 1:9 3:21 1:90 2 8:1 1:5 5 3:146 4:9 4:64 VASSTORP 1:4 8:7 4:61 3:7 väg Jordemorsg Hanna Sahls v gatan Nya Kristvallavägen Tvebets Gamla vägen Östra Brogårdsg Äppelv Vipgatan Vallentins Möbelvägen Syster Mimmis gata Ängsgatan Fenixv vägen Plommon- Västra Brogårdsgatan Näverg Apollov Gamla vägen gatan Nya Vägen ³ ³25 vägen Toffel-Emils v Uranusv Källstorpsallén Mazarinvägen Nya vägen Källstorp Källstorp Källstorp Falkgatan Päronv Magister Haralds väg Källstorp Skäryd Kometv Stamp Missionsg Cykel-Haralds v Harby Idrottsgatan Pilgatan Skäryd Tvagastigen Målaregatan Vallentins Plutovägen väg Sälggatan Flädergatan Stavhoppsgatan Källstorps Nygård Ester Bagerskas väg Lokförarg Längdhoppsg Harby Mellangatan Kakvägen Kvillbacken Poppelgatan Harby Harby Ängsgatan Munkens väg Harby Pappenhagens väg Satelitvägen Algatan Mejerigatan Wienerbröds- Fagerströmsgatan Harby Kristvallavägen Källstorpsmåla Bockekulla Hastighetsgränser 30 40 60 Gräns_för_tätbebyggt_område ± 0 0,5 1 0,25 Kilometer

Dressinen Norrgården Församlingshem Hälsocentral Gruppboende Gruppboende Sporthall Bussterminal Furuliden Fossilåker Servicelägenheter Ljungby kyrka Ljungby Idrottsplats naturreservat Korpabacken Ljungbyhemmet Isbana Tegelbruket Åfors Förskola Södermöreskolan Kyrkogård Bastegärdet Sockenmagasin Bibliotek Prästgårdsängens Lundagärdet Bollplan Motionsspår Fruskog Förskola Skogsdal Kommundelskontor Stolpagärdet Ljungbyholmsskolan Hembygdsgård Gruppboende Biskopskogen LJUNGBYHOLM 34:1 1:40 1 34:3 8:13 3:21 2:17 38:1 16:131 8:6 16:251 4:45 S:3 4 9:13 11:1 4 3:52 9:123 9:119 11:10 6:1 10 9:2 1 6:1 8 9:116 37:1 4 27:1 1:32 9:127 38:1 1:11 3:51 9:118 S:3 1 s s 33:1 2:2 1 1:40 4 RÅBY 16:1 1 4:44 2 KULLTORP 8:2 9:1 1 31:1 KULLTORP S:3 2 37:2 9:14 37:1 2 5:4 S:4 3 2:20 37:1 3 6:1 11 1:1 12:8 2:8 9:125 9:16 s 9:3 3:20 S:3 1 S:3 2 S:3 3 9:115 34:2 12:9 9:120 30:1 1 29:4 9:122 8:8 2 S:3 3 32:1 9:15 3:53 2:19 4:30 9:121 S:4 1 S:3 4 4:44 1 9:117 2:11 3:23 16:110 LJUNGBY 9:3 1 2:15 9:124 11:9 KULLTORP 16:16 LJUNGBY 9:126 vägen Rosgatan Hoflunds väg Klint- Kupév Tollegatan Vitsipp Ljungbyholms Gård Kullbergs väg Kölby vägen vägen Ragnas väg ³ ³ E22 Mörevägen Harbyvägen ströms Harbyvägen Kölbygärdegatan Kölby Gulmårav Mörevägen Råbymåla Tunnbindarevägen Sandgatan Ångloksleden Rågvägen väg Bäckervägen Tollegatan Brauns väg Dahlborgs Kölby gård Kättils väg Backsippv vägen Johanssons väg Kärleksstigen Semafor- Byvägen Klockarevägen Backsippvägen Klintvägen Tvärgatan Olof Sundtorpsvägen Kaplansvägen Rälsvägen Kölbygärdegatan Klövervägen Byvägen Tollegatan Genbergs väg Rälsvägen Kap- Fubbs väg Åkergatan Råbymåla Ågärdesg Prästvägen Vickerv Lokvägen Åkergatan Prebendevägen Näckrosvägen Dressinv Fruskogsvägen lans- Luzernvägen Tomtebyvägen Kornv Vetevägen Tunnbindarevägen Perrongväg Beronius väg Ordensvägen Väg 570 (1) Harbyvägen (4) Tunnbindarevägen (2) Ändring avhastighetsgräns -20-10 Gräns_för_tätbebyggt_område ± 0 450 900 225 Meter

Blomkulle Åbyvallen Åbyskolan Servicecentral Bordtennishall Grisebäck LÄCKEBY Minnessten Smedgärdet Motionsspår Gruppboende Åby förskola Åby kyrka Kyrkogård Hembygdsgård Växthus Bygdegård Lundgården Remmaremåla Vreten Slät Fotbollsplan Haga Gruppboende Förskolan Stinsen Trehörnan Majgärdet Sigridsborg Västergården Återvinningsstation Karlshöjd Slät Nytorpet Solhem Luftvapenhall Åbyån Äringen Dalen Idrottsplats Åby Träindustri Åflaten 10:1 2 1:114 1:3 LÄCKEBY 7:78 2:5 7:98 S:2 1 ÅBY-SLÄT 1:10 ÅBY-SLÄT 2:12 2:4 2:1 3 MÅLA 1:117 1:57 1 1:1 1 7:24 S:3 3 1:1 3 ÅBY-SLÄT 1:98 1:60 1:108 1:29 1 1:12 1:2 1:1 2 1:3 10:22 1 1:12 2 7:101 1:59 1:6 KYRKA 1:100 2:14 4:4 17:1 LUND 6:3 2 2:10 S:1 1 1:1 4 7:82 1:4 4:3 3:12 1:53 1:1 2 1:11 6:3 1 1:51 BRÖTTORP 8:1 ÅBY 6:3 3 9:18 2 10:5 7:102 2 7:102 3 1:1 3 REMMARE- 1:3 1 S:4 1 2:1 2 10:12 1:5 1:8 1:43 1:58 1:118 6:2 2:6 10:4 18:4 4 1:4 12:1 2 4:2 1 ÅBY 1:2 1 ÅBY KYRKA 1:16 1 2:3 9:15 2 1:2 1 12:5 10:13 LÄCKEBY VÅNGERSLÄT 1:99 3:10 7:95 1:9 2:5 1:25 2 10:9 1:119 ÅBY-SLÄT 10:23 12:7 1:83 1 2:7 12:6 ÅBY-SLÄT BRÖTTORP 1:101 2:4 1:1 1 1:83 4 10:1 1 7:102 1 S:1 2 9:14 1:29 2 7:75 2:11 1:2 9:18 1 1:1 1:7 11:1 S:1 1:2 1 1:3 9:9 10:1 3 1:19 1:25 1 13:2 ÅBY 2:13 2:9 10:7 4:8 2:1 1 ÅBY 1:31 Ådals- Maltorpsvägen Vångerslät ³ ³ 125 Höskulle- Dammvägen Harmoni Lundgatan Vångerslät Läckeby Åbyvallsvägen Melstorp Klyvarevägen Allévägen Vångerslät Läckebyvägen Åby Sågarev Laduvägen vägen Emil Ciddens väg Kvarnstigen Lilla Vångerslät vägen Mogatan ³ ³ 125 Stråkvägen Drivhusv Fiber- Läckeby Lilla Vångerslät Lilla Vångerslät Maltorp vägen Kabelv Kennelv Åby Slät Slåtter- Lilla Vångerslät Åby Skyttekullsv Läckeby Bastav Vångerslät Lund G:a Slätg Vångersläts Lilla Vångerslät Brovägen Spånvägen Solhöjdsv Läckebyvägen Snättebrovägen Läckeby gård Stora Vångerslät vägen Slätgatan Signalvägen vägen Växthusv Slätgatan Lilla Vångerslät Källängsv Läckeby Vångerslät Spelares v Snättebrovägen Åbygatan Televägen Peter Jonssons v Mogatan vägen Lilla Vångerslät Ändring avhastighetsgräns -20-10 Gräns_för_tätbebyggt_område ± 0 490 980 245 Meter

Björkbacken Bibliotek Gruppboende Kvarnfors Plantskola Skola Förskola Samlingslokal Idrottsplats Smedstorpsån Norra gården Sporthall Motionsspår Lilla Brogården Travträningsbana Aspestugan Bultagärdet St Olofs Fritidshem Förskola Peterslund Förskola Återvinningsstation TREKANTEN Jämtängen kyrka 3:79 4 2:56 VASSTORP 1:48 8:2 KÄLLSTORPSMÅLA 1:5 17:4 1:114 3:25 2 1:8 3:144 SKÄRYD 8:3 2:5 2 1:4 2 3:99 1:4 5 HARBY 1:13 KÄLLSTORPSMÅLA TORP 5:57 1:10 1:28 29:1 1:12 1 1:31 S:7 1:13 2 4:45 2 1:4 4 1:68 HARBY 1:5 6 HARBY 1:29 2 29:2 5:59 3:2 6 S:1 3 5:26 4:38 3:73 KÄLLSTORPS- 1:81 4:110 1:7 VASSTORP 4:19 1:88 2 3:128 2 2:24 3:79 1 5:78 1:183 1:88 3 3:117 1:78 3:19 1:83 1:61 1:5 1:32 1:17 1:5 4 1:6 KÄLLSTORP HARBY s 4:17 16:1 1 1:92 3:116 TORP MÅLA 1:23 1:5 HARBY 17:39 1:15 1:24 1:62 3:11 2:51 4:112 1:81 1 3:57 NYGRANTORP 1:90 3 1:13 4 1:23 1:63 S:9 1:22 1:10 1:4 2:48 4:18 3:219 2:55 2:61 5:27 4:40 2 MÅLA 5:55 4:16 5:56 1 16:1 3 9:2 1:88 1 8:4 3:23 1:7 1:1 3 3:2 1 NYGRANTORP 1:70 3:74 3:204 1 1:56 SVÄNEBO 1:2 4:111 17:16 1:18 1:29 1 1:84 4:65 4:9 1:12 3 16:1 2 HARBY 1:18 1 1:4 3:186 5:56 3 1:104 1:3 HARBY 3:70 KÄLLSTORPS- 1:89 1:53 1:17 3 1:5 1:14 3:218 HARBY 4:40 1 MÅLA 1:17 1 KÄLLSTORP HARBY 1:16 VASSTORP 1:15 HARBY KÄLLSTORPS- 1:4 NYGRANTORP KÄLLSTORPSMÅLA NYGRAN- 3:21 1:115 1:25 1:90 1 HARBY 1:17 2 5:58 1:90 2 1:11 1:30 1:18 2 3:7 8:7 1:8 17:38 2 1:47 3:100 1:13 5 KÄLLSTORP 8:6 8:1 1:3 2:50 1:5 5 8:5 1:14 4:99 3:98 3:93 3:146 S:9 3:2 1 1:26 4:64 1:9 1:12 2 4:61 Sälggatan väg Jordemorsg Wienerbröds- Skäryd Källstorp Hanna Sahls v Mejerigatan gatan Algatan Nya Kristvallavägen Tvebets Gamla vägen Satelitvägen Pappenhagens väg Harby Östra Brogårdsg gatan Äppelv Vipgatan Källstorp Vallentins Munkens väg Möbelvägen Ängsgatan Syster Mimmis gata Källstorp Ängsgatan Fenixv Fagerströms- Harby Poppelgatan Kvillbacken Kakvägen vägen Plommon- Västra Brogårdsgatan Mellangatan Näverg Apollov Harby Gamla vägen gatan Nya Vägen Längdhoppsg Lokförarg ³ ³25 vägen Toffel-Emils v Uranusv Ester Bagerskas väg Källstorpsallén Mazarinvägen Nya vägen Stavhoppsgatan Harby Källstorp Falkgatan Päronv Magister Haralds väg Harby Skäryd Kometv Stamp Missionsg Cykel-Haralds v Harby Idrottsgatan Pilgatan Källstorpsmåla Tvagastigen Målaregatan Vallentins Plutovägen väg Bockekulla Flädergatan Kristvallavägen Källstorps Nygård Ändring avhastighetsgräns -20-10 10 Gräns_för_tätbebyggt_område ± 0 470 940 235 Meter

Kalmar kommun Hastighetsplan för Ljungbyholm, Läckeby och Trekanten Hastighetsöversyn enligt Rätt fart i staden Jönköping 2017-04-12

Hastighetsplan för Ljungbyholm, Läckeby och Trekanten i Kalmar kommun Datum 2017-04-12 Uppdragsnummer 1320015697 Utgåva/Status 1 Malin Ekman David Lindvert Malin Ekman Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20 00 www.ramboll.se Unr 1320012302 Organisationsnummer 556133-0506

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Uppdragets genomförande... 1 1.3 Metod och utgångspunkter... 2 2. Hastighetsplan för Ljungbyholm... 5 2.1 Nulägesbeskrivning... 5 2.2 Analys... 7 2.3 Kvalitetsavvikelser... 8 2.4 Förslag till hastighetsplan... 9 3. Hastighetsplan för Läckeby... 10 3.1 Nulägesbeskrivning... 10 3.2 Analys... 11 3.3 Kvalitetsavvikelser... 12 3.4 Förslag till hastighetsplan... 14 4. Hastighetsplan för Trekanten... 15 4.1 Nulägesbeskrivning... 15 4.2 Analys... 17 4.3 Kvalitetsavvikelser... 18 4.4 Förslag till hastighetsplan... 20 Bilagor o:\mma1\str\2015\1320015697\3_projekt\rätt fart i trekanten läckeby och ljungbyholm_170412.docx Bilaga 1a Karta - Länkoptimerad hastighet Ljungbyholm Bilaga 1b Karta - Avvikelser från kvalitetsanspråken Ljungbyholm Bilaga 1c Karta - Hastighetsplan Ljungbyholm Bilaga 2a Karta - Länkoptimerad hastighet Läckeby Bilaga 2b Karta - Avvikelser från kvalitetsanspråken Läckeby Bilaga 2c Karta - Hastighetsplan Läckeby Bilaga 3a Karta - Länkoptimerad hastighet Trekanten Bilaga 3b Karta - Avvikelser från kvalitetsanspråken Trekanten Bilaga 3c Karta - Hastighetsplan Trekanten Hastighetsplan för Ljungbyholm, Läckeby och Trekanten, Kalmar kommun Unr 1320015697 i

Hastighetsplan för de mindre tätorterna i Kalmar kommun 1. Inledning 1.1 Bakgrund Förslag till hastighetsplaner för Kalmar, Lindsdal, Smedby och Rinkabyholm togs fram av Vectura år 2011. 2015 togs även förslag till hastighetsplan för Rockneby fram av Ramböll. Arbetet med att ta fram hastighetsplaner för resterande orter i kommunen forsätter nu och kommer i stort att följa den mall som tagits fram för de redan genomförda orterna. I denna omgång behandlas orterna Ljungbyholm, Läckeby och Trekanten. 1.2 Uppdragets genomförande Den 17 februari 2017 hölls ett uppstartsmöte för att diskutera förutsättningar och omfattning för arbetet samt att inventera vilket underlag som behöver tas fram. Mötet genomfördes via Lync och deltagande var Stefan Larsson från Kalmar kommun samt Malin Ekman och David Lindvert från Ramböll. Arbetet med att ta fram hastighetsplaner för Ljungbyholm, Läckeby och Trekanten har genomförts under våren 2017. Vid uppstartsmötet beslutades att de tre hastighetsplanerna bör redovisas i en och samma handling. Kalmar kommunen har under senare år påbörjat en översyn av gränsen för tättbebyggt område för de aktuella orterna. Detta innebär att gränsen på sikt kan behöva justeras och flyttas något. Området inom tättbebyggt utökas därmed. I det aktuella uppdraget har dock befintliga gränser för tättbebyggt område i enlighet med gällande trafikföreskrifter använts. o:\mma1\str\2015\1320015697\3_projekt\rätt fart i trekanten läckeby och ljungbyholm_170412.docx Hastighetsplan för Ljungbyholm, Läckeby och Trekanten, Kalmar kommun Unr 1320015697 Inventering av vägar och gator i Ljungbyholm, Läckeby och Trekanten har huvudsakligen genomförts via Googles karttjänst Google Maps. Den digitala inventeringen har dock kompletterats med besök på plats i samtliga tre orter 3 mars 2017. Inventeringarna har fokuserat på vägar med funktionell klass 4-5 enligt NVBD vilket generellt kan anses motsvara huvudvägnätet i tätorterna. I vissa fall har även gator med lägre klassning inventerats då de fungerar som matargator eller uppsamlingsgator inom tätorterna. Kalmar kommun har även haft önskemål om ytterligare några specifika gator eller vägavsnitt som de velat ha med i analysen. 1 av 20

Det underlag som kommunen har levererat till Ramböll är följande: Information om kända förändringar i orterna Digitala primärkartor som innehåller väglinjer med adressattribut Adressregister (gatunamn) i Excel som överensstämmer med ovan nämnda väglinjer Polygon med linjer för tättbebyggt område Befintliga hastighetsgränser Gång- och cykelpassager Cykelvägnätet (uppdelat på bilseparerad eller ej) Biltrafiknätet Linjesträckning för kollektivtrafik Uppgifter om vägbuller för det vägnät som inventeras (i de fall det finns) 1.3 Metod och utgångspunkter Metoden som använts är Rätt Fart i staden som Sveriges Kommuner och Landsting samt Trafikverket tagit fram. Samma tillvägagångssätt och antaganden har gjorts som i hastighetsplanerna som togs fram för kommunen 2011 och 2015. Arbetsordningen för Rätt Fart i staden är uppbyggd så att alla analyser görs i ett särskilt kalkylark. Ifyllda kalkylark, ett för varje ort, bifogas digitalt vid leverans av Hastighetsplanen. 1.3.1 Livsrumsbeskrivning I handboken Rätt fart i staden används livsrumsmodellen för att dela in tätorten i gaturum, med avseende på rummets stadsbyggnadsmässiga funktion. Livsrummen bedöms efter gatans väggar och golv, det vill säga vad som finns utmed gatan. Även stadens utvecklingspotential tas till vara. Livsrumsmodellen bygger på en prioritering av olika trafikantintressen. Modellen uttrycker skillnader mellan vilken potential olika stadsrum har beroende av dess form, inramning och läge i stadsstrukturen. Innebörden av samtliga rum framgår av definitionerna nedan. o:\mma1\str\2015\1320015697\3_projekt\rätt fart i trekanten läckeby och ljungbyholm_170412.docx Hastighetsplan för Ljungbyholm, Läckeby och Trekanten, Kalmar kommun Unr 1320015697 Frirum (F), rum för cyklister, fotgängare och de lekande barnen. I frirummet ska de oskyddade trafikanterna inte behöva oroa sig för motorfordonstrafik, som i princip inte bör förekomma. Utformningen måste utgå från gåendes och cyklisters perspektiv och hastighet, vilket innebär detaljrikedom och småskalighet med många möjligheter till möten mellan människor. Bilfria områden är exempelvis torg, parker, lek- och fritidsområden, avstängda gator, separata gång- och cykelvägar. Mopedtrafik är inte lämplig på dessa platser. Integrerat frirum (IF), rum där fotgängare och cyklister är prioriterade. Motorfordon har möjlighet till begränsad inkörning men alltid med stor hänsyn till de oskyddade trafikanterna. Låg fart är en förutsättning, liksom prioritet för fotgängare och cyklister. Väggarna består ofta av hus med entré mot rummet. Olika typer av aktiviteter känns naturliga att göra i rummet. Ytorna har delad 2 av 20

funktion. Rummen finns i de finmaskiga delarna av stadens nät, i torgbildningar, i entréområde, centrala offentliga stadsrum m.m. Mjuktrafikrum (M), rum som omfattar större delen av stadens gaturum. Väggarna i rummen utrycker ett anspråk på kontakt och närvaro. Rummet bör tillmötesgå människors anspråk att lätt samspela. Biltrafikens ytor begränsas så långt det går med hänsyn till gatornas funktion. Integrerat transportrum (IT), oskyddade trafikanter kan färdas i rummet men har ringa anspråk på att korsa det. Det finns också ringa anspråk på vistelse i rummet. Väggarna vänder sig mot rummet men har ringa anspråk på det. Korsningsanspråket uppkommer i anslutning till korsningar mellan de integrerade transportrummen eller andra livsrum. I rummet har oskyddade trafikanter ett anspråk på trygghet i form av andra trafikanters närvaro men utan att samspela med dem. Gaturummet har som regel en transportfunktion. Transportrum (T), rum för enbart motor-fordonstrafik, där gång- och cykelpassager på ett bekvämt och tryggt sätt är separerade. Väggarna vänder inte sina anspråk mot rummet. Transportrummet omgärdas av barriärer, synliga eller osynliga. Transportrummet har en renodlad trafikuppgift. 1.3.2 Dimensionerande trafiksäkerhetssituation Vid inventeringen bedöms även dimensionerande trafiksäkerhetssituation. Bedömningen bygger på vilka krockvåldssituationer som kan uppstå på de olika delarna av vägnätet. Situationen med lägst krockvåldshastighet blir dimensionerande enligt följande turordning: Oskyddade trafikanter/bil-konflikter, Bil/Bil-korsande kurs, Bil-Singel (fast hinder), Bil/Bil-möte. Bedömningen har gjorts för vad som kan sägas gälla generellt på sträckan. Enstaka avvikande punkter kan förekomma, vilket då noteras. Ligger de avvikande punkterna alltför tätt blir de emellertid dimensionerande för hela den aktuella sträckan. o:\mma1\str\2015\1320015697\3_projekt\rätt fart i trekanten läckeby och ljungbyholm_170412.docx Hastighetsplan för Ljungbyholm, Läckeby och Trekanten, Kalmar kommun Unr 1320015697 1.3.3 Länkoptimering Syftet med länkoptimering är att för varje enskild länk i systemet välja den hastighetsnivå som bäst balanserar anspråken för de olika stadsbyggnadskvaliteterna. Analysen genomförs genom att olika hastigheter för respektive länk prövas. Därefter kontrolleras vilka kvalitetsnivåer som erhålls för karaktär, trygghet, trafiksäkerhet samt tillgänglighet för bil- och kollektivtrafik. Antalet erhållna kvalitetsnivåer av grön, gul och röd kvalitet summeras i en tabell. I detta moment ska alltså så många röda och gula markeringar som möjligt försvinna i kalkylarket. Då två olika hastigheter gav lika resultat har den högre hastigheten valts. Det länkoptimerade nätet innehåller samtliga möjliga hastighetsgränser mellan 5 km/h och 70 km/h. 3 av 20

1.3.4 Nät- och systemanpassning För att skapa ett mer sammanhängande och därmed mindre plottrigt vägnät görs en nätanpassning. En höjning eller sänkning av den länkoptimerade hastighetsgränsen prövas och analyserats I systemanpassningen anpassas hastighetsgränserna så att endast 30, 40, 60, 80 km/h, respektive gångfart förekommer i hastighetssättningen. Hastigheterna 50 respektive 70 km/tim ska inte förekomma i nätanpassningen. De förändringar som görs för att minska plottrigheten och skapa sammanhängande nät innebär i vissa fall att antalet avvikelser ökar något. 1.3.5 Tillgänglighetsanspråk för kollektiv- och utryckningstrafiken När systemanpassningen är utförd ska tillgänglighetsanspråken för kollektiv- och utryckningstrafiken prövas mot de hastighetsnivåer som är resultatet av systemanpassningen. Utryckningstrafikens tillgänglighetsanspråk med avseende på hastighetsnivåerna påverkas inte i någon högre grad eftersom dessa fordon får köra fortare än den tillåtna hastighetsgränsen vid utryckning. Det som påverkar utryckningstrafikens tillgänglighet är gatuutformning, sveputrymme, möjlighet för andra fordon att köra undan för att lämna fri väg samt de åtgärder som vidtas för att hantera kvalitetsavvikelser (t.ex. hastighetssäkringar). På de gator som ingår i utryckningstrafikens primära nät är det särskilt viktigt att hastighetsdämpande åtgärder såsom sidoförflyttningar, avsmalningar och gupp förekommer i så liten utsträckning som möjligt. Även tillgängligheten för kollektivtrafiken påverkas av de fysiska åtgärder som vidtas för att hantera kvalitetsavvikelser. Innan vägar och gator byggs om för att anpassas till lägre hastigheter bör kommunen samråda med räddningstjänst och kollektivtrafikhuvudman. o:\mma1\str\2015\1320015697\3_projekt\rätt fart i trekanten läckeby och ljungbyholm_170412.docx Hastighetsplan för Ljungbyholm, Läckeby och Trekanten, Kalmar kommun Unr 1320015697 4 av 20

2. Hastighetsplan för Ljungbyholm 2.1 Nulägesbeskrivning 2.1.1 Biltrafiknätet Huvudvägnätet i Ljungbyholm består av den statliga vägen Mörevägen (väg 570) som är en sekundär länsväg samt de kommunala gatorna Harbyvägen och Tunnbindarevägen. Lokalvägnätet, främst bostadsgator, har huvudsakligen kommunal väghållare och i enstaka fall enskild väghållare. På senare år har Ljungbyholms tätort vuxit något åt öster. Gränsen för tätbebyggt har dock inte uppdaterats utifrån detta. Kalmar kommun vill därför att analysen även behandlar en del av Mörevägen (väg 570) utanför tätbebyggt. Analysen behandlar därför Mörevägen (väg 570) fram till där hastighetsgränsen idag övergår från 50 km/h till 80 km/h strax öster om tätortsgränsen. Funktionell vägklass är ett mått på hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter. Funktionaliteten mäts på en skala mellan 0 och 9 där det lägsta värdet representerar de viktigaste vägarna, t.ex. E22. Huvudvägnätet genom Ljungbyholm har klass 5 och lokalvägnätet har klass 7-8. 2.1.2 Nuvarande hastighetsgränser De nuvarande hastighetsgränserna har inhämtats från den nationella vägdatabasen NVDB. Längs huvudvägnätet är hastighetsgränsen i huvudsak 50 km/tim inom tättbebyggt område. Längs Harbyvägen, förbi Ljungbyholmsskolan och förskolan, är hastigheten begränsad till 30 km/h. I lokalvägnätet öster om Harbyvägen gäller generellt 50 km/h och i lokalvägnätet väster om Harbyvägen gäller generellt 30 km/h. 2.1.3 Kollektivtrafik Mörevägen (väg 570) och Harbyvägen trafikeras i dagsläget av busslinjer. Information om linjesträckningen har hämtats från Kalmar Länstrafiks hemsida (www.klt.se). o:\mma1\str\2015\1320015697\3_projekt\rätt fart i trekanten läckeby och ljungbyholm_170412.docx Hastighetsplan för Ljungbyholm, Läckeby och Trekanten, Kalmar kommun Unr 1320015697 2.1.4 Utryckningstrafik Huvudvägnätet bedöms utgöra prioriterade det utryckningsvägnätet Ljungbyholm. 2.1.5 Livsrumsbedömning Lokalvägnätet består nästan uteslutande av bostadsgator. Den generella livsrumsbedömningen för dessa gator är som mjuktrafikrum. Utmed huvudvägnätet har både golvet, dvs. vägen, och dess väggar huvudsakligen klassificerats som integrerade transportrum. En kortare sträcka på Harbyvägen, förbi Ljungbyholmsskolan, samt den södra delen av Tunnbindaregatan, förbi vårdcentralen, klassificeras som mjuktrafikrum. 5 av 20

2.1.6 Luftkvalitet och buller Inga överskridande av gränsvärden för luftföroreningar har rapporterats i Ljungbyholm. Buller från vägtrafiken har beräknats utifrån skyltad hastighetsgräns vid beräkningstillfället. Senaste bullerinventeringarna för Ljungbyholm är från år 2007/2008. Av de vägar som ingår i hastighetsöversynen är endast Mörevägen (väg 570) bullerinventerad. Trafikmängderna på den aktuella vägen bedöms dock inte ha förändrats i någon större utsträckning de senaste åren vilket gör att bullerinventeringen fortfarande bedöms vara relevant. När riktvärdet på 55 dba vid fasad eller på uteplats bedöms har överskridits på en länk har detta förts in i kalkylarket under fliken nuläge. För Mörevägen (väg 570) är värdena mellan 56-65 dba för samtliga länkar vilket gör att det bedöms som Mindre överskridande av riktvärdet (=gul kvalitetsnivå). Hade bullernivån varit över 65 dba hade de bedömts som Stort överskridande av riktvärdet (=röd kvalitetsnivå). 2.1.7 Kvalitetsbedömning av nuläget En inledande analys har gjorts utifrån befintliga hastighetsgränser. Analysen har avgränsats till huvudvägnätet då lokalvägnätet har en enhetlig funktion och en fördjupad analys inte bedöms vara nödvändig. Huvudvägnätet har delats in i totalt 8 sträckor, 2 för Mörevägen (väg 570), 4 för Harbyvägen och 2 för Tunnbindarevägen. Var och en av dessa har bedömts inom kvaliteterna tillgänglighet för bil- och kollektivtrafik, karaktär, trygghet, trafiksäkerhet och miljö. Alla kvaliteter är dock inte tillämpliga på alla delar av nätet. Totalt har 40 kvalitetsbedömningar gjorts på huvudvägnätet i Ljungbyholm. Med nuvarande hastighetsnivå hamnar 6 bedömningar på Låg kvalitet och 8 på Mindre god kvalitet. Kvalitetsbedömningar för respektive sträcka återfinns i kalkylarket. En sammanfattning av kvalitetsbedömningen redovisas i tabellen nedan. o:\mma1\str\2015\1320015697\3_projekt\rätt fart i trekanten läckeby och ljungbyholm_170412.docx Hastighetsplan för Ljungbyholm, Läckeby och Trekanten, Kalmar kommun Unr 1320015697 Tabell 1. Kvalitetsbedömning av nuläget. Väg Stäckor Kvalitetsbedömningar (st) Låg kvalitet (st) Mindre god kvalitet (st) Mörevägen (570) 2 12 0 4 Harbyvägen 4 20 3 4 Tunnbindarevägen 2 8 3 0 6 av 20

2.2 Analys 2.2.1 Länkoptimering Efter att ha länkoptimerat hastigheterna i Ljungbyholm sjönk antalet bedömningar med Låg kvalitet från 6 till 0. Resultatet Mindre god kvalitet ökade från 8 till 14 st. Tabell 2. Kvalitetsbedömning efter länkoptimering. Väg Stäckor Kvalitetsbedömningar (st) Låg kvalitet (st) Mindre god kvalitet (st) Mörevägen (570) 2 12 0 4 Harbyvägen 4 20 0 9 Tunnbindarevägen 2 8 0 1 2.2.2 Nät- och systemanpassning Anpassningen har inneburit att antalet bedömningar med Låga kvalitet har stigit från 0 till 2 medan antalet bedömningar med Mindre god kvalitet har ökat från 14 till 20. Tabell 3. Kvalitetsbedömning efter nät- och systemanpassning. Väg Stäckor Kvalitetsbedömningar (st) Låg kvalitet (st) Mindre god kvalitet (st) Mörevägen (570) 2 12 0 8 Harbyvägen 4 20 2 7 Tunnbindarevägen 2 8 0 5 o:\mma1\str\2015\1320015697\3_projekt\rätt fart i trekanten läckeby och ljungbyholm_170412.docx Hastighetsplan för Ljungbyholm, Läckeby och Trekanten, Kalmar kommun Unr 1320015697 2.2.3 Tillgänglighetsanspråk Kollektivtrafiken har efter nät- och systemanpassningen fått bedömningen Låg kvalitet på två sträckor längs Harbyvägen. Dessa sträckor utgörs av befintlig 30- sträcka förbi skolan och utgör ingen förändring jämfört med kvalitetsbedömningen av nuläget. Resterande del av Harbyvägen och större delen av Mörevägen (väg 570) får bedömningen Mindre god kvalitet vilket är samma kvalitetsbedömning som i nuläget även om hastighetsgränsen föreslås sänkas från 50 km/h till 40 km/h. Den korta sträcka på Mörevägen (väg 570) som föreslås få hastighetsgränsen 60 km/h får förbättrad tillgänglighet för kollektivtrafiken och kvalitetsbedömningen höjs till God kvalitet. 7 av 20

2.3 Kvalitetsavvikelser 2.3.1 Identifierade avvikelser Med avvikelser avses de platser (punkter eller sträckor) där Låg kvalitet eller Mindre god kvalitet identifierats i förslaget till hastighetsplan. Främst är det avvikelser av Låg kvalitet som bör åtgärdas. För Ljungbyholm förekommer två kvalitetsbedömningar med Låg kvalitet efter nät- och systemanpassningen, båda gäller tillgänglighet för kollektivtrafik på befintlig 30-sträcka på Harbyvägen vid Ljungbyholmsskolan. För att säkerställa trygga skolvägar och en trygg trafikmiljö i anslutning till hållplatsen vid skolan bedöms det dock rimlig att även fortsättningsvis ha 30 km/h på den aktuella sträckan. I avvikelsekartan i bilaga 1b redovisas avvikelser med bedömningen Låg kvalitet samt avvikelser med bedömningen Mindre god kvalitet avseende buller och konfliktpunkter mellan bil och oskyddade trafikanter (fotgängare och cyklister). Avvikelser av Mindre god kvalitet finns exempelvis där gång- och cykeltrafik korsar biltrafik och där det saknas gång- och cykelväg på sträckor där hastighetsgränsen föreslagits till 40 km/tim. Det har inte gjorts en ny beräkning av bullernivån utifrån de nya föreslagna hastighetsgränserna utan bedömningen av bullernivån är för nuvarande hastighetsgräns. Avvikelser vad gäller buller är därmed mer än väckarklocka för om nivån ligger nära eller över gränsvärdet med nuvarande hastighetsgräns. I handboken Rätt Fart i staden kan man utläsa att inverkan av en hastighetssänkning från 50 till 40 utomhus enligt Nordiska beräkningsmodellen påverkar ljudnivån med ca -2,4 dba (ekvivalent ljudnivå, då inga tunga fordon trafikerar gatan). Man kan dock inte med säkerhet säga att en sänkt hastighet medför minskat buller för det finns många faktorer som spelar in. Det kräver en särskild analys. Men föreslås en höjning av hastigheten där nivån är över gränsvärdet så fås två röda avvikelser i kalkylarket, eller två gula där nivån är nära gränsvärdet. I Ljungbyholm föreslås sänkningar av nuvarande hastighetsgränser i större delen av det inventerade vägnätet, se bilaga 1a. o:\mma1\str\2015\1320015697\3_projekt\rätt fart i trekanten läckeby och ljungbyholm_170412.docx 2.3.2 Åtgärdsförslag för avvikelser Hastighetsplan för Ljungbyholm, Läckeby och Trekanten, Kalmar kommun Unr 1320015697 En avvikelse innebär inte automatiskt att en åtgärd måste utföras i den fysiska miljön; korsningspunkter mellan bil och oskyddade trafikanter kan redan vara hastighetssäkrade och bulleråtgärder som plank eller fönsterbyten kan redan vara genomförda. För Ljungbyholm förekommer avvikelse med Låg kvalitet vad gäller tillgänglighet för kollektivtrafiken. Som beskrivs i avsnittet ovan så bedöms denna avvikelse godtagbar och någon åtgärds föreslås därmed inte. 8 av 20

Korsningspunkter mellan bil och oskyddade trafikanter i Ljungbyholm är generellt hastighetssäkrade på något vis. I östra delen av Tunnbindaregatan korsar dock en gång- och cykelväg bilvägen helt utan hastighetssäkring. Denna korsnings bör hastighetssärkas i enlighet med övriga gång- och cykelpassager i samhället. Kommunen bör även följa upp med hastighetsmätningar i korsningspunkter mellan bil och oskyddade trafikanter för att säkerställa att hastighetsnivån är låg, 30 km/timmen och vid behov, vidta åtgärder. Kommunen bör också följa upp och bedöma om behov finns att separera de oskyddade trafikanterna från biltrafiken längs de gator som föreslagits 40 km/tim. För Ljungbyholm gäller detta Harbyvägen norr om 30-sträckan. 2.4 Förslag till hastighetsplan Det slutliga förslaget till hastighetsplan för Ljungbyholm enligt Rätt fart i staden presenteras i bilaga 1c, Hastighetsplan Ljungbyholm. Resultatet är ett nät där bashastigheten i huvudvägnätet sänks till 40 km/tim och till 30 km/tim i lokalvägnätet. Befintlig sträcka med 30 km/h på Harbyvägen förbi skolan behålls. Vid östra utfarten ur samhället föreslås en sträcka med 60 km/h innan övergång till 80 km/h utanför tätorten. Vid en kvalitetsbedömning av nuläget ses att bilen generellt har god tillgänglighet i Ljungbyholm. På delar av Harbyvägen och Tunnbindaregatan är detta på bekostnad av karaktär, trygghet och/eller trafiksäkerhet som på vissa delar har Låg kvalitet i nuläget. Efter systemanpassningens får ingen av stadsbyggnadskvalitéerna längre bedömningen låg kvalitet utan en avvägning har gjorts som inneburit en bättre balans mellan tillgänglighet och stadsbyggnadskvalitéer. Med bashastigheten 40 km/h istället för 50 km/h sjunker tillgängligheten för bil och kollektivtrafik. Att höja till 60 km/h är dock inte ett alternativ då de skulle medföra Låg kvalitet för flertalet stadsbyggnadskvalitéer. o:\mma1\str\2015\1320015697\3_projekt\rätt fart i trekanten läckeby och ljungbyholm_170412.docx Hastighetsplan för Ljungbyholm, Läckeby och Trekanten, Kalmar kommun Unr 1320015697 9 av 20

3. Hastighetsplan för Läckeby 3.1 Nulägesbeskrivning 3.1.1 Biltrafiknätet Huvudvägnätet i tätorten Läckeby består av den statliga vägen Läckebyvägen (väg 595) som är en sekundär länsväg samt den kommunala gatan Mogatan. Lokalvägnätet, främst bostadsgator, har till största delen enskilda väghållare. I sydöstra delen av tätorten finns ett område med kommunal väghållning. Funktionell vägklass är ett mått på hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter. Funktionaliteten mäts på en skala mellan 0 och 9 där det lägsta värdet representerar de viktigaste vägarna, t.ex. E22. Läckebyvägen (väg 595) har klass 5 medan Mogatan och lokalvägnätet har klass 7. 3.1.2 Nuvarande hastighetsgränser De nuvarande hastighetsgränserna har inhämtats från den nationella vägdatabasen NVDB. I Läckeby är hastighetsgränsen huvudsakligen 50 km/h inom tätbebyggt område. Längs Läckebyvägen (väg 595) finns dock två sträckor med 30 km/h. Dels en ganska lång sträcka förbi skola, busshållplats och affär och dels en kortare sträcka i östra delen av tätorten. 3.1.3 Kollektivtrafik Västra delen av Läckebyvägen (väg 595) trafikeras i dagsläget av en busslinje. Linjen vänder vid busshållplatsen mitt i tätorten. Information om linjesträckningen har hämtats från Kalmar Länstrafiks hemsida (www.klt.se). 3.1.4 Utryckningstrafik Huvudvägnätet bedöms utgöra det prioriterade utryckningsvägnätet i Läckeby. o:\mma1\str\2015\1320015697\3_projekt\rätt fart i trekanten läckeby och ljungbyholm_170412.docx Hastighetsplan för Ljungbyholm, Läckeby och Trekanten, Kalmar kommun Unr 1320015697 3.1.5 Livsrumsbedömning Lokalvägnätet består nästan uteslutande av bostadsgator. Den generella livsrumsbedömningen för dessa gator är som mjuktrafikrum. För Mogatan och större delen av Läckebyvägen (väg 595) har både golvet, dvs. vägen, och dess väggar klassificerats som integrerade transportrum. Längs Läckebyvägen har en sträcka mellan skolan och busshållplatsen kvalificeras som mjuktrafikrum. 3.1.6 Luftkvalitet och buller Inga överskridande av gränsvärden för luftföroreningar har rapporterats i Läckeby. Buller från vägtrafiken har beräknats utifrån skyltad hastighetsgräns vid beräkningstillfället. Senaste bullerinventeringarna för Läckeby är från år 2007/2008. Av de vägar som ingår i hastighetsöversynen är endast Läckebyvägen bullerinventerad. Trafikmängderna på den aktuella vägen bedöms dock inte ha 10 av 20

förändrats i någon större utsträckning de senaste åren vilket gör att bullerinventeringen fortfarande bedöms vara relevant. När riktvärdet på 55 dba vid fasad eller på uteplats bedöms har överskridits på en länk har detta förts in i kalkylarket under fliken nuläge. För Läckebyvägen är värdena mellan 56-65 dba för tre av åtta länkar vilket gör att dessa bedöms som Mindre överskridande av riktvärdet (=gul kvalitetsnivå). För övriga länkar bedöms inte riktvärdet överskridas. Hade bullernivån varit över 65 dba hade de bedömts som Stort överskridande av riktvärdet (=röd kvalitetsnivå). 3.1.7 Kvalitetsbedömning av nuläget En inledande analys har gjorts utifrån befintliga hastighetsgränser. Analysen har avgränsats till huvudvägnätet då lokalvägnätet har en enhetlig funktion och en fördjupad analys inte bedöms vara nödvändig. Huvudvägnätet har delats in i totalt 9 sträckor, 8 för Läckebyvägen (väg 595) och 1 för Mogatan. Var och en av dessa har bedömts inom kvaliteterna tillgänglighet för bil- och kollektivtrafik, karaktär, trygghet, trafiksäkerhet och miljö. Alla kvaliteter är dock inte tillämpliga på alla delar av nätet. Totalt har 45 kvalitetsbedömningar gjorts på huvudvägnätet i Läckeby. Med nuvarande hastighetsnivå hamnar 6 bedömningar på låg kvalitet och 10 på mindre god kvalitet. Kvalitetsbedömningar för respektive sträcka återfinns i kalkylarket. En sammanfattning av kvalitetsbedömningen redovisas i tabellen nedan. 3.2 Analys Tabell 4. Kvalitetsbedömning av nuläget. Väg Stäckor Kvalitetsbedömningar (st) Låg kvalitet (st) Mindre god kvalitet (st) Läckebyvägen (595) 8 41 5 10 Mogatan 1 4 1 0 o:\mma1\str\2015\1320015697\3_projekt\rätt fart i trekanten läckeby och ljungbyholm_170412.docx Hastighetsplan för Ljungbyholm, Läckeby och Trekanten, Kalmar kommun Unr 1320015697 3.2.1 Länkoptimering Efter att ha länkoptimerat hastigheterna i Läckeby sjönk antalet bedömningar med Låg kvalitet från 6 till 0. Resultatet Mindre god kvalitet ökade från 10 till 20. Tabell 5. Kvalitetsbedömning efter länkoptimering. Väg Stäckor Kvalitetsbedömningar (st) Låg kvalitet (st) Mindre god kvalitet (st) Läckebyvägen (595) 8 41 0 19 Mogatan 1 4 0 1 11 av 20

3.2.2 Nät- och systemanpassning Anpassningen har inneburit att antalet bedömningar med Låg kvalitet har stigit från 0 till 2 medan antalet bedömningar med Mindre god kvalitet har ökat från 20 till 23. Tabell 6. Kvalitetsbedömning efter nät- och systemanpassning. Väg Stäckor Kvalitetsbedömningar (st) Låg kvalitet (st) Mindre god kvalitet (st) Läckebyvägen (595) 8 41 2 21 Mogatan 1 4 0 2 3.2.3 Tillgänglighetsanspråk Kollektivtrafiken har efter nät- och systemanpassningen fått bedömningen Låg kvalitet på två sträckor längs Läckebyvägen (väg 595). Dessa sträckor utgör en del av befintlig 30-sträcka förbi skolan. Med 40 km/h som bashastighet på Läckebyvägen (väg 595) bedöms dock 30-sträckan kunna kortas ner för att bara gälla förbi skolan. Detta ger totalt sett en förbättrad tillgängliget för kollektivtrafiken på Läckebyvägen (väg 595) jämfört med nuläget. 3.3 Kvalitetsavvikelser 3.3.1 Identifierade avvikelser Med avvikelser avses de platser (punkter eller sträckor) där låg eller mindre god kvalitet identifierats i förslaget till hastighetsplan. Främst är det avvikelser av Låg kvalitet som bör åtgärdas. För Läckeby förekommer två kvalitetsbedömningar med Låg kvalitet efter nät- och systemanpassningen, båda gäller tillgänglighet för kollektivtrafik på befintlig 30-sträcka på Läckebyvägen (väg 570) vid Åbyskolan. För att säkerställa trygga skolvägar och en trygg trafikmiljö i anslutning till skolan bedöms det dock rimlig att även fortsättningsvis ha 30 km/h på den aktuella sträckan just förbi skolan. o:\mma1\str\2015\1320015697\3_projekt\rätt fart i trekanten läckeby och ljungbyholm_170412.docx Hastighetsplan för Ljungbyholm, Läckeby och Trekanten, Kalmar kommun Unr 1320015697 I avvikelsekartan i bilaga 2b redovisas avvikelser med bedömningen Låg kvalitet samt avvikelser med bedömningen Mindre god kvalitet avseende buller och konfliktpunkter mellan bil och oskyddade trafikanter (fotgängare och cyklister). Avvikelser av Mindre god kvalitet finns exempelvis där gång- och cykeltrafik korsar biltrafik och där det saknas gång- och cykelväg på sträckor där hastighetsgränsen föreslagits till 40 km/tim. Det har inte gjorts en ny beräkning av bullernivån utifrån de nya föreslagna hastighetsgränserna utan bedömningen av bullernivån är för nuvarande hastighetsgräns. Avvikelser vad gäller buller är därmed mer än väckarklocka för om nivån ligger nära eller över gränsvärdet med nuvarande hastighetsgräns. I handboken Rätt Fart i staden kan man utläsa att inverkan av en hastighetssänkning från 50 till 40 utomhus enligt Nordiska beräkningsmodellen 12 av 20

påverkar ljudnivån med ca -2,4 dba (ekvivalent ljudnivå, då inga tunga fordon trafikerar gatan). Man kan dock inte med säkerhet säga att en sänkt hastighet medför minskat buller för det finns många faktorer som spelar in. Det kräver en särskild analys. Men föreslås en höjning av hastigheten där nivån är över gränsvärdet så fås två röda avvikelser i kalkylarket, eller två gula där nivån är nära gränsvärdet. I Läckeby föreslås sänkningar av hastighetsgränser där den idag är 50 km/h men även höjningar på delar av de 30-sträckor som finns idag vägnätet, se bilaga 2c. 3.3.2 Åtgärdsförslag för avvikelser En avvikelse innebär inte automatiskt att en åtgärd måste utföras i den fysiska miljön; korsningspunkter mellan bil och oskyddade trafikanter kan redan vara hastighetssäkrade och bulleråtgärder som plank eller fönsterbyten kan redan vara genomförda. För Läckeby förekommer avvikelse med Låg kvalitet vad gäller tillgänglighet för kollektivtrafiken. Som beskrivs i avsnittet ovan så bedöms denna avvikelse godtagbar och någon åtgärds föreslås därmed inte. I anslutning till busshållplatsen mitt i Läckeby finns en naturlig korsningspunkt mellan gående och bilister som idag saknar hastighetssäkring. Denna korsnings bör hastighetssäkras i enlighet med den relativt nybyggda gång- och cykelpassage som finns längre västerut längs Läckebyvägen (väg 595) vid skolan. Kommunen bör även följa upp med hastighetsmätningar i korsningspunkter mellan bil och oskyddade trafikanter för att säkerställa att hastighetsnivån är låg, 30 km/timmen och vid behov, vidta åtgärder. Kommunen bör också följa upp och bedöma om behov finns att separera de oskyddade trafikanterna från biltrafiken längs de gator som föreslagits 40 km/tim. För Läckeby gäller detta Mogatan och östligaste delen av Läckebyvägen (väg 595) o:\mma1\str\2015\1320015697\3_projekt\rätt fart i trekanten läckeby och ljungbyholm_170412.docx Hastighetsplan för Ljungbyholm, Läckeby och Trekanten, Kalmar kommun Unr 1320015697 13 av 20

3.4 Förslag till hastighetsplan Det slutliga förslaget till hastighetsplan för Läckeby enligt Rätt fart i staden presenteras i bilaga 2c, Hastighetsplan Läckeby. Resultatet är ett nät där bashastigheten i huvudvägnätet sänks till 40 km/tim och till 30 km/tim i lokalvägnätet. Med 40 km/h i timmen som bashastighet på Läckebyvägen (väg 570) bedöms behovet av 30-sträckor minska. Förslaget är därför att den västra 30-sträckan förkortas så att den enbart gäller förbi skolan samtidigt som den östra 30-sträckan tas bort. Vid en kvalitetsbedömning av nuläget kan man se att trafiksäkerheten bedöms med Låg kvalitet längs Mogatan och östligaste delen av Läckebyvägen (väg 570). Med en sänkning till 50 km/h förbättras kvalitetsbedömningen till Mindre god. Med bashastigheten 40 km/h istället för 50 km/h sjunker tillgängligheten för bil och kollektivtrafik. Att höja till 60 km/h är dock inte ett alternativ då de skulle medföra Låg kvalitet för flertalet stadsbyggnadskvalitéer. o:\mma1\str\2015\1320015697\3_projekt\rätt fart i trekanten läckeby och ljungbyholm_170412.docx Hastighetsplan för Ljungbyholm, Läckeby och Trekanten, Kalmar kommun Unr 1320015697 14 av 20

4. Hastighetsplan för Trekanten 4.1 Nulägesbeskrivning 4.1.1 Biltrafiknätet Huvudvägnätet i Trekanten består av de statliga vägarna Nya vägen (väg 578) och Nya Kristvallavägen (väg 573) samt den kommunala gatan Gamla vägen. Lokalvägnätet inom tätbebyggt område, främst bostadsgator, har en jämn fördelning mellan kommunal och enskilda väghållare. Utifrån önskemål från Kalmar kommun har, utöver huvudvägnätet, även ytterligare några gator tagits med hastighetsöversynen. Inom tättbebyggt område inkluderas även en del av Kristvallavägen och Lokföraregatan i analysen. Utanför tättbebyggt område inkluderas delar av Pappenhagens väg samt ytterligare delar av Kristvallavägen och Nya Kristvallavägen (väg 573), se bilaga 3a. Fortsättningsvis inkluderas även dessa gator i begreppet huvudvägnätet för Trekanten. Funktionell vägklass är ett mått på hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter. Funktionaliteten mäts på en skala mellan 0 och 9 där det lägsta värdet representerar de viktigaste vägarna, t.ex. E22. Nya vägen (väg 578) och Nya Kristvallavägen (väg 573) har klass 4 medan Gamla vägen och lokalvägnätet har klass 7. 4.1.2 Nuvarande hastighetsgränser De nuvarande hastighetsgränserna har inhämtats från den nationella vägdatabasen NVDB. I Trekanten är hastighetsgränsen huvudsakligen 50 km/h inom tätbebyggt område. Längs Nya vägen (väg 578) finns dock en sträcka med 30 km/h förbi mataffär och skola. Även på Gamla vägen finns en sträcka med 30 km/h där denna passerar skola och förskola. 4.1.3 Kollektivtrafik Nya vägen (väg 578) genom Trekanten trafikeras idag av en busslinje. Information om linjesträckningen har hämtats från Kalmar Länstrafiks hemsida (www.klt.se). o:\mma1\str\2015\1320015697\3_projekt\rätt fart i trekanten läckeby och ljungbyholm_170412.docx Hastighetsplan för Ljungbyholm, Läckeby och Trekanten, Kalmar kommun Unr 1320015697 4.1.4 Utryckningstrafik Huvudvägnätet bedöms utgöra det prioriterade utryckningsvägnätet i Trekanten. 4.1.5 Livsrumsbedömning Lokalvägnätet består nästan uteslutande av bostadsgator. Den generella livsrumsbedömningen för dessa gator är som mjuktrafikrum. För Nya vägen (väg 578), Kristvallavägen norr om järnvägen samt Pappenhagens väg väster om Nya Kristvallavägen (väg 573) har både golvet, dvs. vägen, och dess väggar klassificerats som integrerade transportrum. För Gamla vägen och Kristvallavägen söder om järnvägen har golvet klassats som ett integrerat transportrum medan väggarna har klassats som mjuktrafikrum. Lokföraregatan klassificeras som ett 15 av 20

mjuktrafikrum medan Nya Kristvallavägen (väg 573) och Pappenhagens väg öster om Nya Kristvallavägen (väg 573) klassificeras helt som transportrum. 4.1.6 Luftkvalitet och buller Inga överskridande av gränsvärden för luftföroreningar har rapporterats i Trekanten. Buller från vägtrafiken har beräknats utifrån skyltad hastighetsgräns vid beräkningstillfället. Senaste bullerinventeringarna för Trekanten är från år 2007/2008. Sedan 2008/2007 har dock vägnätet i Trekanten byggts om. Kristvallavägens järnvägsövergång mitt i samhället och stängts och den genomgående trafiken som ska korsa järnvägen har flyttats till den nybyggda Nya Kristvallavägen (väg 573). Detta medför att trafikmängderna på Gamla vägen är lägre idag jämfört med när bullerinventeringen gjordes samtidigt som trafikmängderna på Nya vägen (väg 578) genom samhället är högre. Därför har bedömningen gjorts att det idag inte överskrids några riktvärden för buller längs Gamla vägen. För Nya vägen (väg 578) görs bedömningen bullernivån vid fasad ligger i intervallet 56-65 dba på de länkar där bostäder ligger i direkt anslutning till vägen. Detta medför att fyra av fem länkar bedöms som Mindre överskridande av riktvärdet (=gul kvalitetsnivå). Hade bullernivån varit över 65 dba hade de bedömts som Stort överskridande av riktvärdet (=röd kvalitetsnivå). För Kristvallavägen, Nya Kristvallavägen (väg 573), Lokföraregatan och Pappenhagens väg bedöms inga riktvärden för buller överskridas. 4.1.7 Kvalitetsbedömning av nuläget En inledande analys har gjorts utifrån befintliga hastighetsgränser. Analysen har avgränsats till huvudvägnätet då lokalvägnätet har en enhetlig funktion och en fördjupad analys inte bedöms vara nödvändig. Huvudvägnätet har delats in i totalt 15 sträckor, 5 för Nya vägen (väg 578), 3 för Gamla vägen, 2 för Kristvallavägen, 1 för Lokföraregatan, 2 för Nya Kristvallavägen och 2 för Pappenhagens väg. Var och en av dessa har bedömts inom kvaliteterna tillgänglighet för bil- och kollektivtrafik, karaktär, trygghet, trafiksäkerhet och miljö. Alla kvaliteter är dock inte tillämpliga på alla delar av nätet. o:\mma1\str\2015\1320015697\3_projekt\rätt fart i trekanten läckeby och ljungbyholm_170412.docx Hastighetsplan för Ljungbyholm, Läckeby och Trekanten, Kalmar kommun Unr 1320015697 Totalt har 63 kvalitetsbedömningar gjorts på huvudvägnätet i Trekanten. Med nuvarande hastighetsnivå hamnar 22 bedömningar på låg kvalitet och 11 på mindre god kvalitet. Kvalitetsbedömningar för respektive sträcka återfinns i kalkylarket. En sammanfattning av kvalitetsbedömningen redovisas i tabellen nedan. 16 av 20

Tabell 7. Kvalitetsbedömning av nuläget. Väg Stäckor Kvalitetsbedömningar (st) Låg kvalitet (st) Mindre god kvalitet (st) Nya vägen (578) 5 29 3 9 Gamla vägen 3 12 6 1 Kristvallavägen 2 8 4 0 Lokföraregatan 1 4 3 0 Nya Kristvallav. (573) 2 4 2 1 Pappenhagens väg 2 6 4 0 4.2 Analys 4.2.1 Länkoptimering Efter att ha länkoptimerat hastigheterna i Trekanten sjönk antalet bedömningar med låg kvalitet från 19 till 0. Resultatet mindre god kvalitet ökade från 11 till 25. Tabell 8. Kvalitetsbedömning efter länkoptimering. Väg Stäckor Kvalitetsbedömningar (st) Låg kvalitet (st) Mindre god kvalitet (st) Nya vägen (578) 5 29 0 15 Gamla vägen 3 12 0 3 Kristvallavägen 2 8 0 0 Lokföraregatan 1 4 0 0 Nya Kristvallav. (573) 2 4 0 4 Pappenhagens väg 2 6 0 3 4.2.2 Nät- och systemanpassning Anpassningen har inneburit att antalet kvaliteter med låg nivå ökade från 0 till 3 medan antalet kvaliteter med mindre god nivå har ökat från 25 till 37. o:\mma1\str\2015\1320015697\3_projekt\rätt fart i trekanten läckeby och ljungbyholm_170412.docx Hastighetsplan för Ljungbyholm, Läckeby och Trekanten, Kalmar kommun Unr 1320015697 Tabell 9. Kvalitetsbedömning efter nät- och systemanpassning. Väg Stäckor Kvalitetsbedömningar (st) Låg kvalitet (st) Mindre god kvalitet (st) Nya vägen (578) 5 29 0 17 Gamla vägen 3 12 0 9 Kristvallavägen 2 8 0 4 Lokföraregatan 1 4 0 3 Nya Kristvallav. (573) 2 4 1 2 Pappenhagens väg 2 6 2 2 17 av 20

4.2.3 Tillgänglighetsanspråk Tillgängligheten för kollektivtrafiken längs Nya vägen (väg 578) bedöms i nuläget vara av Mindre god kvalitet på större delen av sträckan genom Trekantens tätort. Längs den befintliga 30-sträckan bedöms tillgängligheten vara av Låg kvalitet. Efter nät- och systemanalysen föreslås 40 km/h på hela sträckan genom tätorten. Detta göra att tillgängligheten för kollektivtrafiken bedöms vara av Mindre god kvalitet på hela sträckan. 4.3 Kvalitetsavvikelser 4.3.1 Identifierade avvikelser Med avvikelser avses de platser (punkter eller sträckor) där låg eller mindre god kvalitet identifierats i förslaget till hastighetsplan. Främst är det avvikelser av Låg kvalitet som bör åtgärdas. För Trekanten förekommer tre kvalitetsbedömningar med Låg kvalitet efter nät- och systemanpassningen, alla tre gäller trafiksäkerhet på vägar utanför gränsen för tätbebyggt område, alltså på vägar som tagits med i analysen efter särskilt önskemål från Kalmar kommun. Metoden Rätt fart i staden är utformad för att användas i tättbebyggt område, därför kan bedömningar för vägar utanför tättbebyggt område vara missvisande. I detta fall bedöms trafiksäkerheten vara av Låg kvalitet på grund av att separering av fotgängare och cyklister saknas på vägar med hastighetsgränsen 60 km/h. Då de aktuella vägarna, Pappenhagens väg och Nya Kristvallavägen (väg 573), ligger utanför tätorten bedöms dock gång- och cykeltrafiken på dessa som mycket begränsad och trafiksäkerheten bedöms därmed vara på en acceptabel nivå. I avvikelsekartan i bilaga 3b redovisas avvikelser med bedömningen Låg kvalitet samt avvikelser med bedömningen Mindre god kvalitet avseende buller och konfliktpunkter mellan bil och oskyddade trafikanter (fotgängare och cyklister). Avvikelser av Mindre god kvalitet finns exempelvis där gång- och cykeltrafik korsar biltrafik och där det saknas gång- och cykelväg på sträckor där hastighetsgränsen föreslagits till 40 km/tim. o:\mma1\str\2015\1320015697\3_projekt\rätt fart i trekanten läckeby och ljungbyholm_170412.docx Hastighetsplan för Ljungbyholm, Läckeby och Trekanten, Kalmar kommun Unr 1320015697 Det har inte gjorts en ny beräkning av bullernivån utifrån de nya föreslagna hastighetsgränserna utan bedömningen av bullernivån är för nuvarande hastighetsgräns. Avvikelser vad gäller buller är därmed mer än väckarklocka för om nivån ligger nära eller över gränsvärdet med nuvarande hastighetsgräns. I handboken Rätt Fart i staden kan man utläsa att inverkan av en hastighetssänkning från 50 till 40 utomhus enligt Nordiska beräkningsmodellen påverkar ljudnivån med ca -2,4 dba (ekvivalent ljudnivå, då inga tunga fordon trafikerar gatan). Man kan dock inte med säkerhet säga att en sänkt hastighet medför minskat buller för det finns många faktorer som spelar in. Det kräver en särskild analys. Men föreslås en höjning av hastigheten där nivån är över gränsvärdet så fås två röda avvikelser i kalkylarket, eller två gula där nivån är nära gränsvärdet. 18 av 20

I Trekanten föreslås sänkningar av hastighetsgränser på alla delsträckor utom befintlig 30-sträcka på Nya vägen (väg 578) där hastighetsgränsen höjs till 40 km/h samt befintlig 30-sträckan på Gamla vägen vars hastighetsgräns föreslås vara oförändrad, se bilaga 3c. 4.3.2 Åtgärdsförslag för avvikelser En avvikelse innebär inte automatiskt att en åtgärd måste utföras i den fysiska miljön; korsningspunkter mellan bil och oskyddade trafikanter kan redan vara hastighetssäkrade och bulleråtgärder som plank eller fönsterbyten kan redan vara genomförda. För Trekanten förekommer avvikelse med Låg kvalitet vad gäller trafiksäkerhet på Pappenhagens väg och Nya Kristvallavägen (väg 573) utanför tätbebyggt område. Som beskrivits ovan beror avvikelsen främst på att analysmetoden inte är tänkt att användas på denna typ av väg. Antalet oskyddade trafikanter på sträckan bedöms dock vara litet och därmed föreslås ingen åtgärd. Om antalet oskyddade trafikanter ökar i framtiden rekommenderas att en separat gång- och cykelväg byggs. Korsningspunkter mellan bil och oskyddade trafikanter i Trekanten är generellt hastighetssäkrade på något vis. I östra delen av Nya vägen (väg 578) vid korsningen med Möbelvägen korsas dock vägen av ett gång- och cykelstråk utan hastighetssäkring. Denna korsnings bör hastighetssärkas i enlighet med övriga gång- och cykelpassager i samhället. Kommunen bör även följa upp med hastighetsmätningar i korsningspunkter mellan bil och oskyddade trafikanter för att säkerställa att hastighetsnivån är låg, 30 km/timmen och vid behov, vidta åtgärder. Kommunen bör också följa upp och bedöma om behov finns att separera de oskyddade trafikanterna från biltrafiken längs de gator som föreslagits 40 km/tim. För Trekanten skulle detta kunna gälla för Gamla vägen, Kristvallavägen och Lokföraregatan. o:\mma1\str\2015\1320015697\3_projekt\rätt fart i trekanten läckeby och ljungbyholm_170412.docx Hastighetsplan för Ljungbyholm, Läckeby och Trekanten, Kalmar kommun Unr 1320015697 19 av 20

4.4 Förslag till hastighetsplan Det slutliga förslaget till hastighetsplan för Trekanten enligt Rätt fart i staden presenteras i bilaga 3c, Hastighetsplan Trekanten. Resultatet är ett nät där bashastigheten i huvudvägnätet sänks till 40 km/tim och till 30 km/tim i lokalvägnätet. Med 40 km/h i timmen som bashastighet på Nya vägen (väg 578) bedöms behovet av befintlig 30-sträcka minska. Förslaget är därför Nya vägen (väg 578) ges en hastighetsgräns på 40 km/h genom hela tätorten. För vägar utanför tätbebyggt område sänks hastigheten från 70 km/h till 60 km/h. Vid en kvalitetsbedömning av nuläget kan man se att aspekterna Karaktär, Trygghet och Trafiksäkerhet bedöms ha Låg Kvalitet för ett stort antal sträckor. Med sänkningar till 40 km/h och 60 km/h förbättras de flesta av dessa. Med bashastigheten 40 km/h istället för 50 km/h sjunker tillgängligheten för bil och kollektivtrafik. Att höja till 60 km/h är dock inte ett alternativ då de skulle medföra Låg kvalitet för flertalet stadsbyggnadskvalitéer. Utanför tätbebyggt område ansvarar Trafikverket för hastighetsreglering på statliga vägar. Nya vägen (väg 578) har idag hastighetbegränsningen 50 km/h i timmen på sträckor både öster och väster om tätorten. För att harmonisera med ny föreslagen hastighet genom Trekantens tätort bör Trafikverket även se över hastighetsgränsen utanför tättbebyggt område. Nya vägen (väg 578) möter den större väg 25 både öster och väster om tätorten. Ett förslag är att Nya vägen ger hastighetsgränsen 60 km/h på sträckorna mellan väg 25 och respektive gräns för tätbebyggt område. o:\mma1\str\2015\1320015697\3_projekt\rätt fart i trekanten läckeby och ljungbyholm_170412.docx Hastighetsplan för Ljungbyholm, Läckeby och Trekanten, Kalmar kommun Unr 1320015697 20 av 20

Ljungbyholm - Bilaga 1a Bastegärdet Furuliden Korpabacken Skogsdal Gruppboende Biskopskogen LJUNGBYHOLM Tegelbruket Fossilåker Fruskog Lundagärdet Motionsspår Idrottsplats Förskola Gruppboende Dressinen Servicelägenheter Ljungby- Återvinningsstation Stolpagärdet hemmet Gruppboende Förskola Bibliotek Kommundelskontor Södermöreskolan Ljungbyholmsskolan Kyrkogård Vårdcentral Bussterminal Sockenmagasin Hembygdsgård Åfors Prästgårdsängens naturreservat Ljungby kyrka Församlingshem Isbana Bollplan Rätt fart i staden Norrgården Länkoptimerad hastighet 30 km/h 40 km/h 50 km/h Högsta tillåtna hastighet idag 30 km/h 50 km/h 70 km/h 80 km/h 90 km/h 110 km/h Ljungby 0 250 500 750 1 000 Meters Gräns för tätbebyggt område Datum 2017-03-13

Ljungbyholm - Bilaga 1b Bastegärdet Furuliden Korpabacken Skogsdal Gruppboende Biskopskogen LJUNGBYHOLM Tegelbruket Fossilåker Fruskog! Lundagärdet Motionsspår! Idrottsplats Förskola Gruppboende! Dressinen Servicelägenheter Ljungby- hemmet Gruppboende Förskola Återvinningsstation!! Stolpagärdet Bibliotek Kommundelskontor Södermöreskolan Ljungbyholmsskolan Vårdcentral Bussterminal! Åfors Prästgårdsängens naturreservat Kyrkogård Ljungby kyrka Församlingshem Sockenmagasin! Hembygdsgård! Bollplan Isbana! Norrgården!! Rätt fart i staden Konfliktpunkter för oskyddade! Mindre god Buller Nära gräns Tillgänglighet kollektivtrafik Låg kvalitet Ljungby 0 250 500 750 1 000 Meters Gräns för tätbebyggt område Datum 2017-03-13

Ljungbyholm - Bilaga 1c Bastegärdet Furuliden Korpabacken Skogsdal Gruppboende Biskopskogen LJUNGBYHOLM Tegelbruket Fossilåker Fruskog Lundagärdet Motionsspår Idrottsplats Förskola Gruppboende Dressinen Servicelägenheter Ljungby- Återvinningsstation Stolpagärdet hemmet Gruppboende Förskola Bibliotek Kommundelskontor Södermöreskolan Ljungbyholmsskolan Kyrkogård Vårdcentral Bussterminal Sockenmagasin Hembygdsgård Åfors Prästgårdsängens naturreservat Ljungby kyrka Församlingshem Isbana Bollplan Norrgården Rätt fart i staden Hastighetsplan 30 km/h 40 km/h 60 km/h Ej inventerat vägnät inom tätort 30 km/h Ljungby 0 250 500 750 1 000 Meters Gräns för tätbebyggt område Datum 2017-03-13

Slät Läckeby - Bilaga 2a Rätt fart i staden Länkoptimerad hastighet 30 km/h 40 km/h Grisebäck Fotbollsplan Bygdegård 50 km/h Bordtennishall Högsta tillåtna hastighet idag 30 km/h 50 km/h 70 km/h 80 km/h Gräns för tätbebyggt område Återvinningsstation Växthus Slät Luftvapenhall Gruppboende Åby kyrka Servicecentral Förskolan Stinsen Lundgården Hembygdsgård Kyrkogård Åbyskolan Åby förskola Åbyån Äringen Gruppboende LÄCKEBY Åbyvallen Minnessten Karlshöjd Idrottsplats Sigridsborg 0 Åflaten 250 500 750 1 000 Datum 2017-03-13 Meters Solhem

Slät Läckeby - Bilaga 2b Rätt fart i staden Konfliktpunkter för oskyddade! Mindre god Tillgänglighet kollektivtrafik Låg Buller Nära gräns Gräns för tätbebyggt område Grisebäck Bordtennishall Fotbollsplan Bygdegård Växthus Återvinningsstation! Slät Luftvapenhall!! Gruppboende Åby kyrka Servicecentral Förskolan Stinsen Lundgården Hembygdsgård Kyrkogård! Åbyskolan Åby förskola Åbyån Äringen Gruppboende LÄCKEBY Åbyvallen Minnessten Karlshöjd Idrottsplats Sigridsborg 0 Åflaten 250 500 750 1 000 Datum 2017-03-13 Meters Solhem

Slät Läckeby - Bilaga 2c Rätt fart i staden Hastighetsplan 30 km/h 40 km/h Ej inventerat vägnät inom tätort 30 km/h Gräns för tätbebyggt område Grisebäck Bordtennishall Fotbollsplan Bygdegård Växthus Återvinningsstation Slät Luftvapenhall Gruppboende Åby kyrka Servicecentral Förskolan Stinsen Lundgården Hembygdsgård Kyrkogård Åbyskolan Åby förskola Åbyån Äringen Gruppboende LÄCKEBY Åbyvallen Minnessten Karlshöjd Idrottsplats Sigridsborg 0 Åflaten 250 500 750 1 000 Datum 2017-03-13 Meters Solhem

Trekanten - Bilaga 3a Norra gården Björkbacken Gruppboende Lilla Brogården Smedstorpsån St Olofs Plantskola kyrka Förskola Motionsspår TREKANTEN Peterslund Bibliotek Skola Sporthall Förskola Fritidshem Samlingslokal Återvinningsstation Rätt fart i staden Länkoptimerad hastighet 30 km/h 40 km/h Förskola Idrottsplats 50 km/h Högsta tillåtna hastighet idag 30 km/h 50 km/h 70 km/h Jämtängen Aspestugan 100 km/h Gräns för tätbebyggt område Kvarnfors Bultagärdet 0 250 500 750 1 000 Meters Hästebäckskärret Datum 2017-03-13 Fåglamosse

Trekanten - Bilaga 3b Norra gården Björkbacken Gruppboende Lilla Brogården! Smedstorpsån!! St Olofs! kyrka Plantskola Förskola Motionsspår TREKANTEN Peterslund! Skola Sporthall Bibliotek Förskola! Fritidshem Samlingslokal Återvinningsstation Rätt fart i staden Konfliktpunkter för oskyddade! Mindre god Buller Förskola Idrottsplats! Nära gräns Trafiksäkerhet Jämtängen Aspestugan Låg Gräns för tätbebyggt område Kvarnfors Bultagärdet 0 250 500 750 1 000 Meters Hästebäckskärret Datum 2017-03-13 Fåglamosse

Trekanten - Bilaga 3c Norra gården Björkbacken Gruppboende Lilla Brogården Smedstorpsån St Olofs Plantskola kyrka Förskola Motionsspår TREKANTEN Peterslund Bibliotek Skola Sporthall Förskola Fritidshem Samlingslokal Återvinningsstation Rätt fart i staden Förskola Idrottsplats Hastighetsplan 30 km/h 40 km/h 60 Ej inventerat vägnät inom tätort 30 km/h Gräns för tätbebyggt område Jämtängen Aspestugan Kvarnfors Bultagärdet 0 250 500 750 1 000 Meters Hästebäckskärret Datum 2017-03-13 Fåglamosse

Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille Hanna Nilsson 0480-450267 2018-02-09 2014-2791 1(8) Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Tjänsteskrivelse till detaljplan för Brandvakten 7 och del av Kvarnholmen 2:1 På Kvarnholmen, Kalmar Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner granskningsutlåtande 1 som kommunens och beslutar att ställa ut det 2018-02-09 reviderade förslaget till detaljplan för ny granskning. Planeringsenheten Adress Box 611, 391 26 KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel 0480-45 00 00 vx Fax 0480-45 04 29 E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 2(8) Datum Ärendebeteckning 2018-02-09 2014-2791 Då större förändringar gjordes på plankartan efter första granskningen, ansågs en ny granskning behövas. Det gäller höjning av den fristående paviljongen från 13 till 14,5 meter, samt en ökad bruttoarea från 900 till 1000 m 2. Till den förnyade granskningen har också planbeskrivningen utvecklats något med avseende på vad som står om störning från trafikbuller och om markföroreningar. Sammanfattning I och med bygget av en ny brandstation har kommunen beslutat att sälja fastigheten Brandvakten 7 innehållande den gamla brandstationen och möjliggöra en ny användning. Skyddet av de kulturhistoriska värdena bedöms viktigt, samtidigt som en ny användning ska bidra till stadslivet på denna del av Kvarnholmen där stadsdelen möter Sveaplan och Malmen. Ny bebyggelse föreslås på befintligt parkeringsdäck mot Larmgatan och som en friliggande paviljong framför den nyare delen av brandstationen. Bebyggelsen kommer att bidra till ett starkare samband mellan Kvarnholmen och Malmen. Drygt 40 bostäder tillkommer genom planförslaget. Ärende Syfte och huvuddrag Planförslaget ska möjliggöra omvandling till kontor och verksamheter på bottenplan och bostäder från plan två och uppåt. Byggnadens kulturhistoriska värden ska bevaras och den nya byggnationen bidra till en attraktiv stadsbild, särskilt i mötet med Sveaplan och bron till Malmen. En friliggande, utåtriktad paviljong ska vitalisera stadsrummet där Malmbron landar på Kvarnholmen.

Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 3(8) Datum Ärendebeteckning 2018-02-09 2014-2791 Den äldre delen av brandstationen bevaras exteriört i stort sett oförändrad, men bottenplan byggs om till en nischad kontorsgalleria och övre våningar till bostäder. Ovanpå parkeringsdäcket byggs två nya bostadshus i ett mer modernt formspråk. En friliggande paviljong utnyttjar och förstärker hörnläget på Kvarnholmen. I samband med exploateringen kommer den hårdgjorda ytan att minska inom planområdet och därmed också volymen ytavrinning i form av dagvatten. Föroreningsbelastningen från ytavrinningen kommer att minska då delen köryta och hårdgjord yta minskar.

Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 4(8) Datum Ärendebeteckning 2018-02-09 2014-2791

Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 5(8) Datum Ärendebeteckning 2018-02-09 2014-2791 Samråd Trafik Länsstyrelsen påpekar att bullervärdena i planbeskrivningen är högre än riktvärdena, samt att bullernivåerna riskerar att bli ännu högre i framtiden. De bullerriktvärden som gäller för planärenden påbörjade från och med år 2015 klaras dock, vilket redovisas i bullerutredningen. Hyresgästföreningens största invändning mot planförslaget gäller antalet parkeringsplatser, som de anser inte når upp till de riktvärden som finns i parkeringsutredningen. De anser att parkeringsbristen i området redan idag är akut. Antalet redovisade parkeringsplatser är i linje med parkeringsutredningens slutsatser och kommunens parkeringsriktlinjer. Den allmänna parkeringssituationen i området kan inte åläggas en enskild fastighetsägare att lösa, och kommunen bedriver ett aktivt arbete för att hantera tillgänglighetsfrågorna i stadskärnan, bland annat genom att skapa nya parkeringsplatser. Natur- och kulturvärden Planområdet är beläget inom riksintresse för kulturmiljövård i Kalmar (H48). Kalmar Läns Museum (KLM) är positiva till att detaljplanens syfte anger att de kulturhistoriska värdena bevaras, men vill utveckla hur detta ska regleras i plan, samt hur detta lyfts fram i planbeskrivningen. KLM föreslår att det förtydligas vilka de viktiga exteriöra karaktärsdragen som ska bevaras är. Planbeskrivningen förtydligas därför vad gäller brandstationens exteriöra värden. KLM befarar att detaljplanen riskerar att möjliggöra nybyggnad av för höga hus. Utifrån riksintresse samt Kvarnholmens låga siluett, argumentar KLM för att det är viktigt att byggnadshöjden hålls nere. Föreslagen nybyggnation i hörnet Södra kanalgatan/larmgatan bör därför inte bli högre än högsta intilliggande hus. Kommunens gestaltningsmässiga ambition är dock att markera hörnläget med en nybyggnad med arkitektoniska pretentioner som står ut i stadsbilden. Föreslagna höjder är under de nivåer som finns i grannfastigheten Brandvakten 10 där en nybyggnad för bostäder gjordes för ett tiotal år sedan. Höjden är ungefär i nivå med det äldre mittpartiet på brandstationen och klart under tornpartiet som sticker upp i stadssiluetten. Miljö och säkerhet Länsstyrelsen efterlyser att det visas hur markföroreningar och föroreningar i byggnader hanterats i planprocessen, och vilka föroreningsnivåer som ska gälla inom planområdet. Gällande dagvatten vill länsstyrelsen att en dagvattenutredning görs, för att säkerhetsställa en så effektiv dagvattenhantering som möjligt. Beskrivningen av markföroreningar och åtgärder förtydligas därför i planbeskrivningen och förslag om platsspecifika riktvärden bifogas planen. Område som ska saneras och omfattas av villkor för startbesked är justerat utifrån gjord utredning. Ett dagvatten-pm som visar på planförslagets positiva påverkan vad gäller utsläpp i vattenförekomsten bifogas planen.

Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 6(8) Datum Ärendebeteckning 2018-02-09 2014-2791 Ändringar efter samråd Kvartersgräns justeras något för att undvika ombyggnad av Kaggensgatans korsning med Södra Kanalgatan. Bestämmelser kring markens anordnande har tillförts plankartan, främst avser dessa ytan norr om befintlig byggnad. En bestämmelse om byggnadshöjd ersätts av en reglering av takfotslinje. Nockhöjden för hörnhuset justeras marginellt utifrån förprojektering. Bestämmelse om installationer säkerhet i befintlig byggnad med tanke på översvämningsrisk tillförs planförslaget. Första granskning Trafikbuller Länsstyrelsen menar att trafikbullerutredningar inte räknar upp bullervärdena på Kaggens- och Larmgatan, och att riktvärdena för buller riskerar att överskridas i framtiden. Kommunen kompletterar trafikbullerutredningen med en beräkning där trafiken på Larmgatan och Kaggensgatan antas öka något. Riktvärdet för buller klaras även med dessa uppräknade siffror. I övrigt hänvisas till fördjupad översiktsplan och parkeringsstrategi som visar på arbetet med att kontrollera trafiken på Kvarnholmen och balansera den mellan bilister, gående och cyklister. Hyresgästföreningen uttrycker återigen sin oro över att antalet parkeringsplatser inte kommer att räcka. Kommunen vidhåller att parkeringsstrategin följs. Miljö och säkerhet Länsstyrelsen efterlyser att det i planbeskrivningen framgår till vilka nivåer markföroreningar kommer avhjälpas samt hur detta kommer att gå till. Kommunen förtydligar i planbeskrivningen till vilka nivåer marken ska saneras i olika delar av planområdet. Ändringar på plankartan efter granskning U-område läggs till i öst-västlig riktning längs fastighetsgräns CK flyttas till byggrätten i planområdets nordvästra hörn. Området utökas också något. Prickmark läggs på hela förgården som inte tillhör paviljongen Höjd på paviljongen höjs från 13 till 14,5 meter. a 1, saneringsvillkor, läggs på mark även söder om paviljongen Den högsta tillåtna bruttoarean höjs från 900 till 1000 m 2 för CK-område. n 1 parkering får finnas, även inne på CKanvändningsområde. Ändringar i planbeskrivningen

Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 7(8) Datum Ärendebeteckning 2018-02-09 2014-2791 Text om markföroreningar utvecklas Text om trafikbuller utvecklas Mindre redaktionella ändringar Konsekvenser för genomförande och ekonomi Detaljplanen avser att genomföras med exploateringsavtal. Exploateringsavtal för Brandvakten 7 är framtaget och har undertecknatss av Glebes Fastighets AB. Avtalet går upp för godkännande parallellt med att detaljplanen går upp för antagande i Kommunfullmäktige. Exploateringsavtalet reglerar kostnadsoch ansvarsfördelning för plankostnader, marköverlåtelser, fastighetsbildning, villkor för exploatering på kvartersmark, villkor för utbyggnad och övertagande av allmän platsmark, villkor för allmänna ledningar samt ersättningar parterna emellan mm. Enligt exploateringsavtalet ska kommunen ansvara för och bekosta ansökan om fastighetsbildning för de marköverlåtelser som ska göras. Markområden som ska överlåtas parterna emellan ska fastighetsregleras utan ersättning. Kommunen ansvarar för och bekostar den sanering och de ledningsflyttar som krävs på kvartersmark. Glebes Fastighets AB ska bekosta och ansluta exploateringsområdet mot allmän platsmark samt bekosta och utföra gångstråk och flytt av mur på Brandvakten 7. Anslutningsavgifter som föranleds av de nya byggrätterna ska bekostas av Glebes Fastighets AB. Tidigare beslut Startbeslut: 2017-05-18 Samrådsbeslut i SBN: 2017-08-23 Granskningsbeslut i SBN: 2017-11-22 Planhandlingar Planhandlingarna består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Grundkarta Fastighetsförteckning Till planen hör också: Behovsbedömning Kulturhistorisk utredning Bullerutredning Trafikutredning

Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 8(8) Datum Ärendebeteckning 2018-02-09 2014-2791 Miljöteknisk utredning Dagvatten-PM Tidplan Det finns två planförfarande som kan användas vid framtagandet av en detaljplan, standard och utökat. Detaljplanen följer planprocessen för detaljplaner som påbörjas efter 1 januari 2015 enligt så kallat utökat förfarande. Plankartan är utformad enligt Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan. Tidsplanen förutsätter att inkomna synpunkter under remisskeden eller nya förutsättningar under planprocessens gång inte föranleder omfattande revideringsarbete. Planens tidsplan har varit: Hanna Nilsson Planarkitekt

Handläggare Datum Ärendebeteckning Hanna Nilsson Upprättad 2018-02-09 2014-2791 1(11) 0480-450267 Detaljplan för Brandvakten 7 mfl fastigheter På Kvarnholmen, Kalmar kommun Granskningsutlåtande Planförslaget har varit utställt för granskning under tiden 2017-11-27 2017-12-20. Förslaget har sänts till myndigheter, förvaltningar och föreningar enligt sändlista och till fastighetsägare enligt fastighetsförteckning. Information har även satts upp i trappuppgångar i omgivande fastigheter. Nedan sammanfattas och kommenteras inkomna skriftliga synpunkter. Sammanfattning Planeringsenheten Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel 0480-45 00 00 Fax 0480-45 04 29 E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande 2(11) Datum Ärendebeteckning 2018-02-09 2014-«Diarienumm Ändringar på plankartan efter granskning U-område läggs till i öst-västlig riktning längs fastighetsgräns CK flyttas till byggrätten i planområdets nordvästra hörn Prickmark läggs på hela förgården som inte tillhör paviljongen Höjd på paviljongen höjs från +13 till +14,5 meter efter att byggnaden studerats noggrannare. a 1 läggs på mark även söder om paviljongen Den högsta tillåtna bruttoarean höjs från 900 till 1000 m 2 för CK-område efter att byggnaden studerats noggrannare. n 1, att parkering får finnas även inne på CKanvändningsområde. Ändringar i planbeskrivningen Text om markföroreningar har utvecklats Text om trafikbuller har utvecklats. En komplettering till trafikbullerutredningen har gjorts. Mindre redaktionella ändringar Trafik och parkering Hyresgästföreningen vidhåller att det är för få parkeringar på området. Kommunen argumenterar för att den antagna p-normen följs. Natur- och kulturvärden Kalmar läns museum skickar sitt yttrande en gång till, då sista meningen om paviljongen fallit bort. Störningar Länsstyrelsen påpekar att bullerutredningen utgår från att trafiken på Larmgatan och Kaggensgatan inte kommer att öka, och menar på att bullerriktvärdena i så fall riskerar att överskridas. Kommunen kompletterar trafikbullerutredningen med att trafiken ökar något också på Larm- och Kaggensgatorna samt utvecklar resonemanget och kring hur kommunen arbetar med att balansera trafiken på Kvarnholmen mellan olika trafikslag. Förorenad mark Länsstyrelsen skriver i sitt granskningsyttrande att kommunen behöver ta fram vilka föroreningsnivåer som ska gälla på alla delar av planområdet. Kommunen anser att det finns beskrivet i bifogade utredningar men förtydligar planbeskrivningens avsnitt om markföroreningar.

Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande 3(11) Datum Ärendebeteckning 2018-02-09 2014-«Diarienumm Inkomna synpunkter Länsstyrelsen i Kalmar län Hälsa och säkerhet Buller I samrådsredogörelsen framkommer att smågatsten inte längre är aktuellt i projekteringen för körbanan vid planområdet. De ljudnivåer som använts i buller utredningen bör därför vara representativa för prognostiserade bullernivåer ur denna synpunkt. För att beräkna buller vid bostadsfasad har en projekteringsbild för hur fastigheten kommer vara bebyggd använts. Kartan visar ljudnivåerna inklusive fasadreflexer på mellan 60-65 db(a) fram till fasad för stora delar av utpekat bostadsändamål. Buller utredningen utgår dock från att Larmgatan och Kaggensgatan inte skulle få någon ökad trafikmängd. Länsstyrelsen ifrågasätter detta resonemang och anser att de bullervärden som redovisas för våning 2--4 därför bör ses som högre vid prognostiserade beräkningar. Eftersom värden som redovisas för stora delar ligger runt 57-58 db(a) kan det antas att dessa värden når 60 db(a) vilket föranleder reglering. Bestämmelse som reglerar bostads tillgång till ljuddämpad sida ska tillföras plankartan för alla de användningsområden där det krävs för att uppfylla 3 i förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. I plankartan ska det därför reglerades att minst hälften av bostadsrummen i en bostad ska placeras mot en ljuddämpad sida med exempelvis bestämmelse h. Ljuddämpad sida är där 55 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden. Kommentar: Kommunen kompletterar trafikutredning och planbeskrivning så att utredningen också räknar med en viss uppskrivning av trafik på Larmgatan och Kaggensgatan. Om utredningen visar att en planbestämmelse om ljuddämpad sida behövs så införs denna. Kommunen anser samtidigt att en ökning av trafiken på de två gatorna knappast kommer att ske, mot bakgrund av hur kommunen arbetar med att utveckla gatumiljöerna på Kvarnholmen som gångfartsgator och med samlade parkeringar i utkanten av Kvarnholmen och inom vissa kvarter. Kommunen har antagit en strategi för hur trafiken och gaturummen ska utvecklas med bibehållen tillgänglighet för bilar men med samtidigt god och trygg gatumiljö för gående och cyklister i bl.a. i Fördjupade översiktsplan för Kvarnhomen med omgivande vattenrum (antagen i fullmäktige 2011). Förorenad mark Länsstyrelsen ser att kommunen har utfört undersökningar och tagit fram dokumentation angående föroreningssituationen på planområdet. Länssty-

Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande 4(11) Datum Ärendebeteckning 2018-02-09 2014-«Diarienumm relsen saknar implementering av relevanta resultat i planbeskrivning och plankarta. Administrativ bestämmelse kommer anges på plankartan, att lov endast får ges under förutsättning att markens lämplighet för byggande har säkerställts genom att mark förorening har avhjälpts. Det är viktigt att det framgår i planbeskrivningen till vilka nivåer markföroreningar kommer avhjälpas samt hur detta kommer att gå till. Länsstyrelsen har gått igenom bilagda undersökningar och kan dra slutsatsen att få prover har tagits på planområdet och det saknas provtagning i grundvatten. Platsspecifika riktvärden har tagits fram för planområdet och är i nivå med MKM. I länsstyrelsens samrådsyttrande skrevs att vedertagna nivåer för bostäder är KM, känslig markanvändning enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. Om vedertagna nivåer inte ska användas måste detta motiveras i planbeskrivningen. PAH som har hittats i höga koncentrationer på planområdet är en samling ämnen som är cancerogena. Det finns stora risker med att lämna kvar föroreningar i ett långtidsperspektiv. Planbeskrivningen behöver kompletteras med vilka föroreningsnivåer som ska gälla på samtliga delar av planområdet samt beskrivningar enligt ovan. Kommunens ställningstagande angående markföroreningar behöver konkretiseras och motiveras i planhandlingar. Först när det är beskrivet för samtliga områden i planbeskrivningen kan marken anses lämplig för planerad markanvändning. Kommentar: Kommunen hänvisar till de gjorda utredningarna, särskilt Structors PM Brandvakten 7, Kalmar, sammanfattning av gjorda utredningar samt åtgärdsförslag, 2017-11-09.. Kommunen bedömer att det antal prover som tagits i de olika utredningarna är tillräckligt för att kartlägga föroreningssituationen. Tyréns översiktliga utredning 2015 hade 7 undersökningspunkter och undersökte grundvattnet. Structors utförligare utredning 2016, med komplettering 2017 hade ytterligare 37 provpunkter, samt undersökte inomhusluft och porgas i befintliga byggnader i 8 punkter. Föroreningar av metaller och PAH konstaterades framför allt i den utfyllda marken norr om byggnaderna för tidigare brandstation. Structor har tagit fram platsspecifika riktvärden för PAH, vissa metaller och PFOS och bedömt vilka saneringsåtgärder som är nödvändiga där halter påträffats över dessa riktvärden. Platsspecifika värden har beräknats för tre olika saneringsnivåer - 0,1 och 2 meter under markytan. Det finns ett behov av sanering norr om byggnaderna medan de föroreningar som påträffats under befintliga byggnader ej bedömts motivera åtgärder. Det vore också tekniskt svårt (rivning av byggnader).

Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande 5(11) Datum Ärendebeteckning 2018-02-09 2014-«Diarienumm Planen har ett villkor om sanering av det område som bedömts behöva saneras för att startbesked ska kunna ges på plankartan. Structors utredning föreslår saneringsåtgärder Hur exakt sanering ska ske och hur omfattande den blir prövas vidare i samband med bygglovshanteringen. Planbeskrivningen utvecklas något med beskrivningar och förklaringar från PM Brandvakten. Detta sker på två ställen i planhandlingen under huvudrubriker förutsättningar i planbeskrivningens början respektive konsekvenser i planbeskrivningens slut. Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten och dagvatten Planhandlingarna har på ett relevant sätt kompletterats avseende länsstyrelsens synpunkter framför allt gällande dagvattenhanteringen. Dagvattenutredningen som tillförts handlingarna är föredömligt avvägd samt koncis. Kommentar: Uppskattas! Upplysningar Planbestämmelser och plankarta Förtydligande av del av plankartan med användningen B2CK bör göras. Då den västra delen av området med byggrätt inte avser bostadskomplement bör användningsbestämmelserna CK flytas till denna yta, vilket också innebär att färgen byts mot brun. Kommentar: Användningsbeteckningen för området i väster avsett att bebyggas med en fristående paviljong ändras till CK. Lantmäterimyndigheten (lämnade inget yttrande) Kommunala nämnder, förvaltningar och bolag Kalmar Brandkår Har inga ytterligare tillägg sedan föregående granskning. Kommentar: Noteras.

Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande 6(11) Datum Ärendebeteckning 2018-02-09 2014-«Diarienumm Ledningsdragande verk, andra företag och myndigheter Kalmar Energi Elnät AB Kommentar: Ledningsflytt bekostas av beställaren respektive exploatören. Samordning och samråd ska ske mellan exploatör, kommun samt ledningsägare. Hur genomförandet ska ske i detalj löses i ett senare skede. Kalmar Energi Värme AB Då eventuell nybyggnad kommer hamna på befintlig fjärrvärmeledning är det nödvändigt att ändra förläggningen av fjärrvärmen enligt bifogad ritning. Det krävs även ledningsrätt för befintlig fjärrvärmeledning på fastigheten enligt bifogad ritning. I övrigt har vi inget att erinra om detaljplanen.

Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande 7(11) Datum Ärendebeteckning 2018-02-09 2014-«Diarienumm Kommentar: U-område införs i enlighet med ovanstående karta för att säkerställa tillgänglighet till fjärrvärmeledning.

Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande 8(11) Datum Ärendebeteckning 2018-02-09 2014-«Diarienumm Intresseorganisationer och övriga Kalmar Läns museum (samrådsyttrandet återges här i sin helhet)

Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande 9(11) Datum Ärendebeteckning 2018-02-09 2014-«Diarienumm Kommentar: Gestaltningsmässigt är önskan att markera hörnläget med en nybyggnad med arkitektoniska pretentioner som står ut i stadsbilden. Föreslagna höjder är under de nivåer som finns i grannfastigheten Brandvakten 10 där en nybyggnad för bostäder gjordes för ett tiotal år sedan. Nockhöjden för detta hus är ungefär 19,5 meter över nollplanet. Höjden är ungefär i nivå med det äldre mittpartiet på brandstationen ochklart under tornpartiet som sticker upp i stadssilluetten. Den högsta delen är också genom planbestämmelsernas utformning reglerad till att vara indragen i förhållande till gatulivet. Kvarterets befintliga bebyggelse är så hög att den nya bebyggelsen inte påverkar siktlinjer mot domkyrkan. Paviljongen har en nockhöjd om max +14,5 meter, vilket kommunen anser vara en god avvägning när det gäller att säkerhetsställa att riksintresset inte påverkas. Kommunen anser också att det finns goda förutsättningar att skapa just en sådan byggnad som KLM eftersöker.

Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande 10(11) Datum Ärendebeteckning 2018-02-09 2014-«Diarienumm Hyresgästföreningen Kalmar Torsås - Öland

Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande 11(11) Datum Ärendebeteckning 2018-02-09 2014-«Diarienumm Kommentar: Kommunen vidhåller att de parkeringsplatser som planen medger är tillräckligt baserat på den bedömning med reduktion som gjorts. Förutom att antal parkeringsplatser bedöms tillräckligt, finns det även goda möjligheter att nyttja kollektivtrafik med busshållsplats i närheten, samt centralstationen inom promenadavstånd. Cykelparkering inomhus får hanteras i bygglovsprocessen. Följande har accepterat planförslaget skriftligt: Kalmar vatten AB Följande sakägare och likställda har senast under granskningstiden inkommit med skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda: Hyresgästföreningen Delge beslutet tillsammans med blanketten Hur man överklagar Bilaga: Samrådsredogörelse daterad 2017-11-15 Hanna Nilsson Planarkitekt

Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille Upprättad 2017-08-23 2014-2791 1(38) Hanna Nilsson 0480-45 02 67 Senast reviderad 2018-02-09 Detaljplan för Brandvakten 7 och del av Kvarnholmen 2:1 På Kvarnholmen, Kalmar kommun Planbeskrivning Granskningshandling, förnyad granskning Nattvy från Norra Kanalgatan, Atrio arkitekter (OBS. Bebyggelseförslaget delvis förändrat) Planeringsenheten Adress Box 611, 391 26 KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel 0480-45 00 00 vx Fax 0480-45 04 29 E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 2(40) Planbeskrivningens innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 4 Bakgrund... 5 Syfte med detaljplanen... 5 Plandata... 5 Planförfarande och tidsplan... 6 Nuläge... 6 Gällande detaljplaner... 6 Mark- och vattenförhållanden... 8 Natur och kultur... 9 Bebyggelse... 12 Tillgänglighet och infrastruktur... 13 Service... 14 Teknisk försörjning... 15 Störning och risk... 15 Planförslag... 17 Ändrade mark- och vattenförhållanden... 17 Natur och kultur... 17 Ny bebyggelse... 18 Tillgänglighet och infrastruktur... 20 Förändring av teknisk försörjning... 22 Behov av åtgärd mot störning och risk... 24 Beskrivning av planbestämmelser... 25 Genomförande och konsekvenser... 28 Organisatoriska frågor... 28 Fastighetsrättsliga frågor... 29 Tekniska frågor... 30 Ekonomiska frågor... 31 Konsekvenser av planens genomförande... 33 Tidigare ställningstaganden... 37 Överkommunala beslut... 37 Översiktsplaner... 38 Kommunala program och beslut i övrigt... 39

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 3(40) Planhandlingar Planhandlingarna består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Grundkarta Fastighetsförteckning Till planen hör också: Dagvatten-PM Behovsbedömning Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande första granskning Kulturhistorisk utredning, april 2012 Bullerutredning, 2017-03-20, kompl. 2018-02-19 Trafikutredning, 2017-03-13 Miljöteknisk undersökning, 2017-11-09 Medverkande tjänstemän Detaljplanen har upprättats av planhandläggaren på Samhällsbyggnadskontoret på Kalmar kommun, i samråd med kommunledningskontoret och Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun samt Kalmar Vatten AB. Arbetsgruppen har utgjorts av Anders Berg, Kristine Bergius, Katarina Elfversson, Stina Hansson, Per Iwansson, Maria Jakobsson, Anders Mårtensson, Hanna Nilsson, Emil Stille, Gunilla Thorvaldsson och Edyta Weronika Krawus. Emil Stille Planarkitekt Hanna Nilsson Planarkitekt

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 4(40) Sammanfattning Brandstationens äldre del sett från Södra Kanalgatan, nyare anpassad tillbyggnad till höger I och med bygget av en ny brandstation har kommunen beslutat att sälja fastigheten Brandvakten 7 innehållande den gamla brandstationen och möjliggöra en ny användning. Skyddet av de kulturhistoriska värdena bedöms viktigt. Samtidigt ska en ny användning ska bidra till stadslivet på denna del av Kvarnholmen där stadsdelen möter Sveaplan och Malmen. Ny bebyggelse föreslås på befintligt parkeringsdäck mot Larmgatan och som en friliggande paviljong framför den nyare delen av brandstationen. Bebyggelsen kommer att bidra till ett starkare samband mellan Kvarnholmen och Malmen. Inledning En planbeskrivning ska underlätta förståelsen för planförslagets innebörd och redovisa de syften och förutsättningar planen har. Planbeskrivningen ska också redovisa eventuella avsteg som gjorts från kommunens översiktsplan eller upprättat planprogram. I beskrivningen ska skälen till planens utformning och de bestämmelser som valts motiveras. Planbeskrivningen har ingen egen rättsverkan utan ska vara vägledande vid tolkning av detaljplanen. I planbeskrivningen används benämningen Planförslag. Det innebär att planen beskriver förslag till möjlig utveckling. Efter att detaljplanen vunnit laga kraft gäller planförslaget.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 5(40) Bakgrund Den fördjupade översiktsplanen för Kvarnholmen har legat till grund för urvalsförfarandet i samband med försäljningen av Brandvakten 7. Det är också ett underlag för det aktuella planförslaget. Bebyggelseförslaget är valt med tanke på att främja stadsliv i området samt utveckla stadsbild och stadsrum. Kommunen arbetar med en studie över Sveaplan som också belyser Södra Kanalgatans framtida utformning. Beställning av detaljplanen skedde 2014-05- 21 och planuppdraget prioriterades in i kommunens planprioritering av Planutskottet 2015-10-27. Planarbetet betraktas som i praktiken påbörjat från och med Planutskottets beslutsdatum, även om startbeslut enligt kommunens planeringsprocess skedde 2017-05-18. Syfte med detaljplanen Planförslaget ska möjliggöra omvandling till kontor och verksamheter på bottenplan och bostäder från plan två och uppåt. Byggnadens kulturhistoriska värden ska bevaras och den nya byggnationen ska bidra till en attraktiv stadsbild, särskilt i mötet med Sveaplan och bron till Malmen. En friliggande, utåtriktad paviljong ska vitalisera stadsrummet där Malmbron landar på Kvarnholmen. Plandata Sveaplan Malmbron Kaggensgatan Södra Kanalgatan Översiktskarta, nordvästra Kvarnholmen, planområde rödmarkerat Planområdet omfattar huvudsakligen Brandvakten 7 som nyligen har köpts av Glebes fastigheter AB, men även en del allmän platsmark på gatufastigheten Kvarnholmen 2:1. Planområdets areal är cirka 0,6 hektar. Larmgatan

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 6(40) Planförfarande och tidsplan Det finns två planförfarande som kan användas vid framtagandet av en detaljplan, standard och utökat. Detaljplanen följer planprocessen för detaljplaner som påbörjas efter 1 januari 2015 enligt så kallat utökat förfarande. Plankartan är utformad enligt Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan. Tidsplanen förutsätter att inkomna synpunkter under remisskeden eller nya förutsättningar under planprocessens gång inte föranleder omfattande revideringsarbete. Planens preliminära tidsplan visas nedan. PLAN- FÖRSLAG SAMRÅD 3:e KVARTALET 2017 GRANSKNING 4:e KVARTALET 2017 ANTAGANDE 1:a KVARTALET 2018 LAGA KRAFT Synpunkter Synpunkter Nuläge Lekplats anlagd och parksatsningar på vallpromenad Bro behöver renoveras, Södra Kanalgatans strandskoning är också sliten och gatan ligger bitvis väldigt lågt Sättningar på Kaggensgatan, gatan ligger lågt Offentlig toalett ska flyttas, skyddsrums framtid oklar Flygfoto över planområdet med omgivningar (från 2016) Gällande detaljplaner Fastigheten Brandvakten 7 är planlagd som Brandstation i gällande plan (0880K-P94/04). Denna togs fram för att möjliggöra påbyggnaden av en ledningscentral för brandstationen och vann laga kraft 1994-09-07, genomförandetiden på fem år har löpt ut. Bebyggelsen omfattas av kulturhistoriska Larmgatan byter karaktär, bilgata med gång- och cykelbana blir gångfartsgata söderut

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 7(40) skyddsbestämmelser, det finns även en skyddsbestämmelse för en mindre grönyta i nordvästra hörnet av fastigheten, liksom ett u-område för underjordisk ledning tvärs över körplanen framför brandstationen. Planen medförde också att körplanen tillfördes fastigheten som kvartersmark, den var tidigare allmän gatumark. Planmosaik över planområde med omgivningar Omgivande gator omfattas av stads- och detaljplaner enligt nedan: Södra Kanalgatan 0880K-I:16 (PO Hallmans stadsplan då fastigheten hade en mer begränsad omfattning, se nedan) Kaggensgatan 0880K-I:127 Larmgatan 0880K-P13/23 ( Gota media-planen )

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 8(40) Mark- och vattenförhållanden Brandstationen är byggd på utfylld mark. Utfyllnaden skedde på slutet av 1800- talet när delar av befästningsverket revs och Malmbron anlades. Utfyllnaden har en relativt stor mäktighet med inslag av organiska jordarter, vilket gör bärigheten svår att förutsäga. Grundvattenytan är belägen mindre än två meter under markytan och följer havsnivån. Grundläggning med pålar rekommenderas och konstruktioner med källare bör undvikas. För fastigheten har det utförts ett flertal undersökningar och utredningar under detaljplanarbetet i syfte att undersöka eventuella mark- eller grundvattenföroreningar inom exploateringsområdet. Utöver en historisk inventering som visar att brandstationen ligger på mark som fylldes ut på slutet av 1800-talet har provtagningar på mark, grundvatten och luft genomförts. Undersökningarna har utgått från bedömningen att framtida planerad markanvändning på fastigheten närmast motsvarar KM (känslig markanvändning). Den översiktliga markundersökningen som utfördes av Tyréns 2015 visar att fyllningen är förorenad av metaller och PAH (polycykliska aromatiska kolväten) över KM och lokalt även mindre känslig markanvändning (MKM). PFOS i grundvattnet påvisades i halter över det preliminära riktvärdet framtaget av SGI, dock underskrider det med god marginal det preliminära riktvärdet för skydd av ytvatten samt det hälsoriskbaserade riktvärdet. Inför den detaljerade undersökningen delades området in i fem stycken delområden/egenskapsområden, utefter likartad föroreningssituation (se figur nedan i kapitel Konsekvenser, Mark- och vattenförhållanden). Undersökningen, som utfördes av Structor 2016, bekräftade resultatet från den översiktliga undersökningen. Fyllningen visar på förhöjda halter av PAH och metaller framför allt norr om byggnaden. Söder om byggnaden påvisades föroreningsnivåer i det undre skiktet (0,5-naturlig jord) av PAH strax över KM föroreningar I ett av delområdena påträffades brandsläckningsämnet PFOS i halter över riktvärdet för KM. Provtagning genomfördes också i den yngre byggnaden, garaget för brandbilar. Fyllningen under byggnaden visade på förhöjda halter av PAH över MKM. 2017 kompletterade Structor undersökningarna med jordprovtagning under den äldre byggnaden samt provtagning av porluft under byggnader samt inomhusluft. Jordprovet visade på låga halter av analyserade ämnen i jord, samtliga under Naturvårdsverkets generella riktvärden. I både porluften och inomhusluften uppmättes låga halter av PAH-föroreningar. De halter av naftalen eller fenantren som uppmäts i marken under byggnaden är låga och kan inte förklara de halter som påvisats i inomhusluften. Konsultens erfarenheter är att man ofta påvisar spårhalter av dessa PAH i byggnader som ligger i tätorter, i synnerhet om de är gamla. Enligt konsultens bedömning är uppmätta halter av dessa ämnen mycket låga och långt under de lågrisknivåer där de kan utgöra en hälsorisk vid livslång exponering. Structor har tagit fram platsspecifika riktvärden för PAH, vissa metaller och PFOS. En sammanfattande bedömning av de markmiljötekniska utredningarna ger att efterbehandling är nödvändig norr om byggnaden med anledning av att PAH-halter påträffas över de platsspecifika riktvärdena. Inga ytterligare under-

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 9(40) sökningar eller åtgärder krävs för massor under byggnaderna eller för porluften. Inte heller avseende påvisade PAH-föreningar i inomhusluft är det miljömässigt motiverat att gå vidare med undersökningar eller åtgärder. Under rubriken konsekvenser/mark och vattenförhållanden nedan beskrivs vad som behöver åtgärdas för att planen ska kunna genomföras fullt ut och vad åtgärderna består i. Natur och kultur Området ligger inom fornlämningen Kalmar stadslager (Kalmar 93:1), vilket innebär att alla markarbeten är tillståndspliktiga hos länsstyrelsen. Med tanke på att marken är utfylld har inte planarbetet föregåtts av någon arkeologisk förundersökning. Utifrån gamla kartor kan eventuellt en mindre del av fastigheten Brandvakten 7 ha varit en liten holme med broförbindelse till Malmen. Karta över fästningsjorden från 1860, Brandvakten 7 är markerad med röd figur i sitt ungefärliga läge Brandstationen är beskriven i en kulturhistorisk utredning av Kalmar läns museum från april 2012, det finns även en mer övergripande kulturhistorisk utredning för Sveaplan och Tullslätten som belyser stadsstrukturens framväxt. Platsens struktur formades till stor del i samband med befästningsverkens rasering under 1800-talets andra hälft med efterföljande utfyllnader av det tidigare vattenområdet.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 10(40) Foto från det nyinvigda läroverkets tak (från 1933) över brandstationen och Sveaplan Brandstationen byggdes 1905 efter ritningar av arkitekt Agi Lindgren (baserade på ritningsunderlag av stadsingenjören Ivan Björkman). Arkitekturen är präglad av sekelskiftets brytning mellan olika arkitekturstilar, klassicism, jugend och nationalromantik. Norrfasaden är välbevarad och ger ett praktfullt intryck med omsorgsfullt gestaltad fasad och fina stenarbeten. År 1985 byggdes brandstationen till som en anpassning till moderna krav på verksamheten. Ritningarna är utförda av arkitekt Maciej Górski och präglas av en förenklad anpassning till den äldre delen vad gäller kulör och fasadkomposition. Tillbyggnaden innebar också att gården delvis byggdes igen vilket kraftigt påverkade söderfasaden på den ursprungliga byggnadsdelen. Invändigt delades den ursprungliga vagnhallen upp i olika lokaler, men många detaljer är sparade, så som gjutjärnspelare och vikportar i trä. Det östra trapphuset är välbevarat med smidesräcke och dekorativa dörrar.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 11(40) Bygglovsritning av den norra fasaden (arkitekt Agi Lindgren) Den äldre delen av brandstationen bedöms ha ett högt kulturhistoriskt värde vad gäller både exteriör och interiör, även om de interiöra värdena är begränsade till vissa delar efter de ombyggnader som skett. Byggnadens exteriöra värden bedöms främst vara: Den välbevarade norra och östra fasaden (mot Södra Kanalgatan respektive Kaggensgatan) med omsorgsfull gestaltning och fina stenarbeten. Hela takarkitekturen med takkupornas utförande och plåtarbetena lagda med skivtäckning. Fönster och portar av trä i originalutförande. Den kulturhistoriska utredningen identifierar särskilt följande interiöra värden: Den före detta vagnhallen med öppen yta, pelare med kapitäl och träportar. De tre trapphusen med trappor gjutna av cementmosaik. Det östra trapphuset är särskilt påkostat med dekorativa dörrar, djupa fönsterbän-kar och ett omsorgsfullt utformat smidesräcke. Äldre snickerier och fast inredning, exempelvis dörrar, lister och foder, putstak och kakelugn. Gymnastikhallen med öppen yta och stora fönster. Slangtornet med trätrappa. Det oinredda förrådsutrymmet över det före detta stallet.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 12(40) Gjutjärnspelarna som avskilde hästbåsen finns ännu bevarade (foto Susann Johannisson och Veronica Olofsson) Bebyggelse Nyare del av brandstationen (byggår 1985) Äldre del av brandstationen (byggår 1905) Slangtorn Skyddsrum och ledningscentral Parkeringsdäck ovanför vagnhall

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 13(40) Foto på östfasaden av brandstationen Tillgänglighet och infrastruktur Planområdet har ett viktigt läge i stadskärnans infrastruktur. Här möts övergripande gator och stråk som knyter Kvarnholmen till resten av staden med den mer småskaliga kvartersstrukturen på Kvarnholmen. Gatunät Södra Kanalgatan har funktionen av en huvudgata med separerad gång- och cykelbana längs vattnet och trottoar närmast Brandvakten 7. Fastighetens två andra gatuanslutningar är lokalgator med låg hastighet som är till för stadsdelens behov. Kaggensgatan har asfalterad körbana med trottoar på båda sidor. Larmgatan har en sida med gång- och cykelbana närmast vattnet och trottoar på andra sidan. Med tanke på det höga flödet av fotgängare och cyklister så finns det vissa konflikter mellan dessa trafikslag på Larmgatan. Trafikföringen med enkelriktning har nyligen ändrats på Kaggensgatan. Kollektivtrafik Busshållplats för stombusslinje finns i direkt anslutning till kvarteret, med hållplats i båda riktningarna. Centralstationen är belägen cirka 400 meter söderut.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 14(40) Parkering Idag inrymmer Brandvakten 7 en upphöjd parkeringsgård som enbart betjänar den egna fastighetens verksamhet. Rampen till detta däck angörs från Kaggensgatan. Även körplanen framför byggnaden har ibland använts som parkering, men markerade platser saknas. In- och utfarter Brandvakten 7 har idag in- och utfarter åt Kaggensgatan, Södra Kanalgatan och Larmgatan. Trygghet och säkerhet I denna del av Kvarnholmen rör sig många människor kvälls- och nattetid till och från området kring Larmtorget. Det finns en busshållplats på Södra Kanalgatan som är lite avsides belägen vid ett kontorshus som står tomt denna del av dygnet. Gamla brandstationen har en tydlig baksida mot Larmgatan med ett slutet bottenplan mot gatan. På andra sidan gatan är en park som kvällstid kan upplevas tom, men den är nyligen upprustad med lekplats. Området får därför sägas ha brister vad gäller trygghet med tanke på mängden människor som rör sig här den mörka delen av dygnet. Foto på Larmgatan och befintliga byggnadens västra fasad Service Kvarteret är beläget i direkt anslutning till stadskärnans kommersiella centrum med affärer, restauranger och service. Det finns en nyanlagd lekplats vid Syst-

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 15(40) raströmmen. Integrerat i brandstationsbyggnaden finns en offentlig toalett. Närmaste grundskola/förskola finns på Lindöskolan, cirka en kilometer norrut. Lekplatsen vid Systraströmmen är anlagd ovanför den gamla befästningsmuren vilket påverkat utformningen. Teknisk försörjning Området har tillgång till VA, el, tele, fjärrvärme med mera. På fastigheten Brandvakten 7 ligger idag VA-ledningar och fjärrvärmeledningar utan ledningsrätt, eftersom fastigheten har varit kommunägd. Alldeles intill fastighetsgräns ligger dessutom el- och teleledningar. Detaljplaneområdet ligger inom ett mindre avrinningsområde för dagvatten som rinner ut i Systraströmmen. Detta ingår i ett sammanhängande inre vattenrum vilket står i kommunikation med Kalmarsund. Planområdet påverkar därmed indirekt Kalmarsund som enligt vattendirektivets klassning bedöms ha en måttlig ekologisk status (på grund av övergödning och grumlighet) och en god kemisk status. I nuläget sker ingen rening av dagvattnet vid det utlopp som dagvatten från planområdet avleds till. Planområdet omfattar Brandvakten 7 som utgörs av hårdgjorda ytor och en liten dunge i nordväst. Dagvattnet från fastigheten avleds till dagvattennätet i Larmgatan. Även delar av omgivande gator ingår i planområdet, dessa är helt hårdgjorda. Störning och risk Fastigheten Brandvakten 7 omges av trafikerade gator som ger en bullerpåverkan. Ljudnivåer från trafik regleras från och med 2015 (reviderad år 2017) i

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 16(40) förordningen (2015:216) om trafikbuller. I förordningen anges att 60 dba inte bör överskridas vid en bostadsbyggnads fasad eller 50 dba ekvivalent ljudnivå/70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Delar av omgivande gator är lågt belägna och utsatta för översvämningsrisk vid häftiga skyfall eller höga vattenstånd. Modellering av ett tjugoårsregn med havsytan belägen 1,5 meter över nollplanet Modellering av ett tjugoårsregn med havsytan belägen 2,5 meter över nollplanet Planområdet ligger delvis inne i normalriskområde för radon och delvis i ett obedömt område vad gäller radon, på grund av okända fyllnadsmassor. Det finns ett skyddsrum inne på fastigheten Brandvakten 7.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 17(40) Planförslag Den äldre delen avbrandstationen bevaras exteriört i stort sett oförändrad, men bottenplanet byggs om till en nischad kontorsgalleria och övre våningar till bostäder. Ovanpå parkeringsdäcket byggs två nya bostadshus i ett mer modernt formspråk. En friliggande paviljong utnyttjar och förstärker hörnläget på Kvarnholmen. Ombyggnad till bostäder från plan 2 och uppåt Påbyggnad för bostäder mot Larmgatan Förplats får ny markbeläggning, grusarmering och platssättning Stråk för fotgängare längs byggnaden Friliggande paviljong med utåtriktad verksamhet i bottenplan, kontor på övre plan Ändrade mark- och vattenförhållanden Omgivande gator kan i framtiden komma att höjas upp nivåmässigt, vilket påverkar nivåsättningen inne i kvarteret. Marken framför brandstationen får en ändrad disposition och beläggningen ändras för främja infiltration av dagvatten och en torgliknande karaktär. Ett villkor för startbesked finns om att markförorening i marken framför brandstationen måste avhjälpas. Platsspecifika riktvärden har tagits fram för fastigheten och finns i bifogad markmiljöutredning. Natur och kultur Den kulturhistoriska utredningen rekommenderar att området norr om brandstationen hålls bebyggelsefritt för att bevara byggnadens friliggande läge och verkan i stadsbilden. Det kulturhistoriska skyddet kan begränsas till de äldre byggnadsdelarna. Planförslaget har ett bebyggelseförbud framför den äldre delen av byggnaden och beaktar siktstråk för att denna ska vara synlig i stadsrummet. Byggnation möjliggörs på parkeringsdäck och framför den nyare delen av brandstationen.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 18(40) Planförslaget innehåller bestämmelser om rivnings- och exteriört förvanskningsförbud. Enligt Plan- och bygglagen ska interiöra kulturhistoriska värden beaktas vid ombyggnation även om dessa inte omfattas av ett förvanskningsförbud. En kalkstensmur längs Södra Kanalgatan behöver flyttas på grund av utökning av fastigheten, denna kommer också troligen påverkas av framtida behov av att höja gatan Det är osäkert hur mycket av muren som kan tas till vara i flytten. Fristående paviljong Ny bebyggelse Förplats med bil- och cykelparkering, utformas gärna som multifunktionell yta med grusarmering och stensättning Påbyggd hörnbyggnad Påbyggnad mot brandgavel Situationsplan (Atrio arkitekter) Ändrad ramputformning och igenbyggt gårdsutrymme Utöver ombyggnader av befintlig bebyggelse så tillkommer två påbyggnader på befintligt parkeringsdäck. Bostäderna har entréer på däcket och en ombyggd ramp ner mot Kaggensgatan, samt en planerad trappa ner mot Larmgatan. Fastighetens byggnader kommer att få ett mer skiljaktigt uttryck än idag och upplevas som distinkta byggnader med olika arkitektur och materialval. Sammanhållande element kommer att vara våningsindelning och fasadplanens orientering som fångar upp riktningar i omgivningen. Hörnhuset mot Malmbron

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 19(40) föreslås få en mer pampig karaktär med stenfasad och en indragen kungsvåning. Huset som ansluter till grannhuset får en mer nedtonad karaktär med träfasad och vindsvåning. I bottenplan planeras främst för kontor, medan de övre våningsplanen är till för bostäder, sammanlagt drygt 40 lägenheter. Fasader för gamla brandstationen med nya påbyggnader (Atrio arkitekter) Den friliggande paviljongen ska ha en tydlig solitärkaraktär med transparent fasad och en utåtriktad verksamhet i bottenvåningen. Platsens läge utnyttjas med en riktningslös byggnad som ändå ger rumslig stadga till stadsdelens hörn och gatorna som möts här. Cylinderformen skärs av på skrå för att låta ett grönt tak framträda som fondmotiv för Södra Kanalgatan. Byggnaden får en bruttoarea på cirka 1000 kvadratmeter, huvudsakligen för kontor. Volymskiss från väster (Atrio arkitekter)

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 20(40) Projektet innebär konsekvenser för allmän plats. Den höga exploateringsgraden och svårigheten att anlägga underjordisk parkering på grund av geotekniska och ekonomiska förhållanden gör att fastigheten behöver utökas något norrut för att inrymma tillräckligt antal parkeringar enligt kommunens riktlinjer. Utökningen bedöms möjlig om ett gångstråk anläggs intill brandstationsbyggnaden som ersätter nuvarande trottoar på Södra Kanalgatans södra sida. Även Larmgatan påverkas, men här handlar det om konstruktiva svårigheter med befintligt parkeringsdäck. Det är tekniskt svårt och komplicerat att skära in i bjälklaget vilket gör att en trappa och eventuellt bärpelare för påbyggnaderna behöver anläggas på befintlig trottoar, vilken då behöver flyttas. Hela gatans utformning påverkas av detta. Tillgänglighet och infrastruktur Principskiss för hur olika transportslag rör sig kring kvarteret (rött= fotgängare, tunna linjer visar möjliga rörelser i shared space ; grönt=cyklister och blått=bilister använder körbanan gemensamt) OBS. Alla gator ingår inte i planområdet och Södra Kanalgatans framtida utformning är inte beslutad.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 21(40) Gatunät Gångstråk med temporär nivåsättning för tillgänglighet Markmur och belysning påverkas Infart kan påverkas av framtida gatuhöjning Trappa innanför trottoar Gatuplan för ny utformning Larmgatan (Vatten- och samhällsteknik) Förändringar av gatuutformning kan bli aktuellt för alla omgivande gator. I arbetet med Sveaplan studeras hur Södra Kanalgatan kan utvecklas i framtiden, bland annat för att skapa ett attraktivare gångstråk längs vattnet. Gatan ska även i framtiden kunna hantera busstrafik. Kaggensgatan kan förändras när den inte längre påverkas av utryckningsväg, vilket möjliggör gångfartsgata och parkering för cykel och bil, vilket också minskar biltrafiken på sikt. Larmgatan avses bli en gångfartsgata där man tydligare skiljer cyklister och fotgängare åt. Utformningen föreslås därför följa den som finns längre söderut på Larmgatan, men med asfalterad körbana. Gång- och cykelvägar Ny gångväg längs gamla brandstationens fasad ersätter trottoar på Södra Kanalgatan. Detta bedöms vara en bättre sträckning för flertalet fotgängare, både funktionellt och upplevelsemässigt. Kommunen har också förprojekterat en ändrad utformning av Larmgatan med gångfartsgata, liknande gatans utformning längre söderut men med asfalterad körbana. Cykling sker då på körbanan. Där Malmbron landar på Kvarnholmen finns ett stort korsningsbehov i alla relationer för fotgängare och cyklister. Att skapa ett så kallat Shared space (vedertagen svensk översättning saknas, men motsvarar närmast gångfartsområde ) övervägs därför här av kommunen. Kollektivtrafik Planförslaget påverkar inte kollektivtrafiken. I det övergripande arbetet för området kring Sveaplan studeras kollektivtrafiken som en av flera frågor.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 22(40) Parkering Idag inrymmer Brandvakten 7 en upphöjd parkeringsgård som enbart betjänar den egna fastighetens verksamhet. Rampen till detta däck angörs från Kaggensgatan. En parkeringsutredning är gjord som bedömer efterfrågan på parkering utifrån planförslagets bebyggelse. Total efterfrågan av parkering utifrån det nu aktuella bebyggelseförslaget bedöms till drygt 140 cykelparkeringsplatser och drygt 30 P-platser för bil, se parkeringsutredning. Efterfrågan påverkas av den definitiva fördelningen mellan bostäder, kontor, service och handel. Detta prövas i samband med bygglov. Förslaget redovisar en lösning där parkeringsefterfrågan kan uppfyllas på fastigheten. Bilpoolsplatser behöver dock ordnas på annan plats, vilket kan göras genom att teckna långtidskontrakt med bilpool i närheten. In- och utfarter Brandvakten 7 har idag in- och utfarter åt Kaggensgatan, Södra Kanalgatan och Larmgatan. Förslaget innebär en förändrad disposition av parkeringen. En markparkering angörs från Södra Kanalgatan. Boendeparkering finns inne på gården och angörs via ramp från Kaggensgatan. Miljöutrymmen för avfall förutsätts lösas från Larmgatan och/eller Kaggensgatan. Tillgänglighet för rörelsehindrade ordnas med hiss till bostäderna från gatuplan. Räddningsväg Föreslagna höjder på bebyggelsen påkallar inte särskilda räddningsvägar utöver allmänna gator. Om undersida på fönster är belägen mindre än 11 meter över markytan kan utrymning ske med stegar. Trygghet och säkerhet Planförslaget innehåller en funktionsblandad ombyggnad vilket är positivt för den upplevda tryggheten. Dessutom föreslås ny bebyggelse i form av en friliggande paviljong som minskar luckan mellan Kvarnholmens och Malmens bebyggelse. Ett visst utbud av kommersiell service kan tillkomma, typ kafé eller liknande, som också bidrar till att befolka platsen. Förändring av teknisk försörjning I samband med exploateringen kommer den hårdgjorda ytan att minska inom planområdet och därmed också volymen ytavrinning i form av dagvatten. Föroreningsbelastningen från ytavrinningen kommer minska då den hårdgjorda

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 23(40) parkeringen på taket och förplatsen framför byggnaden minskar i omfsttning vilket gör att mängden trafikpåverkad yta minskar. Grönområdet i nordväst planeras bebyggas men detta kompenseras av att annan infiltrerande yta skapas. För att fördröja avrinningen och rena dagvattnet föreslås nybyggd paviljong få grönt tak. Generellt är en kombination av grus- eller vegetationsbeklädd infiltrationsyta och samlande så kallande rain gardens att föredra då både fördröjning och rening av dagvatten genom filtrering och växtupptag kan ske. När det gäller dagvatten är det viktigt att kommunens dagvattenpolicy följs. Man bör jobba aktivt med att minska den hårdgjorda ytan inom exploateringen och bidra till minskad föroreningsbelastning från dagvattnet genom miljövänliga materialval. Även om det finns ett kommunalt huvudmannaansvar att avleda och rena dagvatten så måste man också vid all exploatering försöka göra så mycket som möjligt genom uppströmsåtgärder på egen fastighet för att minska miljöbelastningen. Öppna avrinningsstråk på kvartersmark är att föredra framför ledningar då det ger en trög avledning av dagvatten. Detta ger ett robust system som är bättre rustat vid kraftiga skyfall, något som förutsägs bli vanligare i ett framtida förändrat klimat. Idag Planförslag Hårdgjord yta 4740m 2 3490 m 2 Infiltrerande yta 350 m 2 530 m 2 Körbar yta 3580 m 2 2540 m 2 Utdrag ur dagvatten-pm: Hela planområdet är på ungefär 0,6 hektar. Det ger att delen hårdgjord yta idag är 79 %, och att det enligt planförslaget minskar till 58 %.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 24(40) Byggnationen förutsätter ett antal ledningsflyttar för att kunna genomföras. Det handlar om vatten-, fjärrvärme och elledningar. Dessutom behöver ny utformning av Larmgatan studeras med avseende på viktiga teleledningar i gatan. Några ledningar kan ligga kvar på fastigheten och plankartan innehåller därför ett antal u-områden där ledningsrätter sen kan skapas. Behov av åtgärd mot störning och risk Skyddsrum finns på fastigheten. Kommunen har ansökt om avveckling av skyddsrummen, men planförslaget är inte avhängigt beslut om avveckling. Delar av byggnaden är lågt belägen, men på grund av byggnadens robusta konstruktion bör bottenplan klara en tillfällig översvämning. Lågt belägna portar kan på sikt behöva säkras med översvämningsskydd, liksom golvbrunnar och liknande installationer. Bullerutredning är framtagen för aktuellt förslag. Utredningen, som visar beräkningar för situationen 15 år fram i tiden bedömer trafiken utifrån dagens kända siffror. Södra Kanalgatan, som idag beräknas ha 5900 fordon per årsmedeldygn antas få en ökad trafik med 0,5 % per år (ÅDT) medan ökningen på Larmgatan (2400 fordon) och Kaggensgatan (1600 fordon) antas bli mindre, 0,3% per år. Det kan ifrågasättas om trafiken på de mindre gatorna kommer att öka alls. Kommunens målsättning för trafik på Kvarnholmen är att det ska finnas en balans mellan biltrafikens och gång- och cykeltrafikens behov av såväl tillgänglighet som av att kunna röra sig tryggt och fritt. Direktiv till till hur trafiken ska balanseras mellan olika användare av gaturummet finns bl.a. i Fördjupad överssiktsplan för Kvarnholmen med omgivande vattenrum som antogs av kommunfullmäktige 2001-12-19. Gatumiljöerna på Kvarnholmen utvecklas med beläggningar, hastighetsbegränsning och skyltning, reducering av körytor för bil m.m. till att bli gator som gynnar stadsliv och gående; gångfartsgator. Av samma skäl anläggs parkeringar som ger god tillgänglighet för bilburna besökare till stadskärnan i utkanten av Kvarnholmens och centrums historiska kärna och gatunät och samlat i vissa kvarter. I kommunens parkeringsriktlinjer står att Kommunen önskar förtäta stadskärnan och vill se nya flexibla lösningar på parkeringsefterfrågan där åtgärder för att minska bilinnehavet och bilresor ska stimuleras. Larmgatan och Kaggensgatan fungerar idag som vanliga gator endast ett par kvarter in i Kvarnholmens rutnät. De är enkelriktade med Larmgatan riktad in och Kaggensgatan riktad ut från Kvarnholmen och fungerar närmast som angöringsgator till centrum och som lokalgator och endast i begränsad utsträckning för vidare genomfart. Larmgatan har en större parkering i sin början som är målpunkt för delar av trafiken på den. Ett par kvarter längre söderut är bägge gatorna utfomade som gångfartsgator vidare in på Kvarnholmen. En förändring av Larmgatan vid planområdet avses ske i samband med genomförande av denna plan mot en utformning

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 25(40) som gångfartsgata.cyklister och bilar delar utrymme. Gående får en egen yta. Den trafikbullerutredning med komplementering som gjorts visar på beräknade bullervärden vid fasader på föreslagen bebyggelse år 2032 som ligger under nu gällande riktlinjer (60 dba ekvivalentvärde). I bebyggelsehörnet vid Södra Kanalgatan och Kaggensgatan ligger värden (punktvärden) på som mest 58 dba, alltså med en liten marginal till riktvärdet. Längs Larmgatan är marginalen större, här ligger beräknade värden på 55-57 dba. Utdrag ur bullerutredning, starkt orange färg visar fasader där ekvivalentbullernivån överskrider 55 db(a). Nya riktvärdet på 60 db(a) överskrids inte. Beskrivning av planbestämmelser Allmän platsmark Gata Stadsgata för alla trafikslag. Gång Gångstråk, endast avsett för fotgängare.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 26(40) Kvartersmark Bostad (B1) Bostäder, får inte inredas på bottenplan där endast komplement som entréer och trapphus tillåts. Bostadskomplement (B2) Parkering för bostäder på öppna förplatsen norr om brandstationsbyggnaden. Inga byggnader medges för bostadsändamål, endast friytor. Centrumverksamhet Utåtriktade verksamheter som kafé, småskalig handel och service Kontor - Kontorsverksamhet Utdrag ur plankarta Den gamla brandstationens kulturhistoriska värde motiverar ett exteriört förvansknings- och rivningsförbud (se vidare under Nuläge; Natur och kultur). Befintlig tillbyggnad väster om den äldsta byggnadsdelen omfattas av ett varsamhetskrav som gäller fasadindelning och takfotslinje. Totalhöjd respektive nockhöjd är reglerade för att säkerställa en god inpassning i stadsbilden. Eftersom kvarteret omges av flera gator där nivåförändringar kan förväntas i framtiden anges nivåerna i plushöjder över nollplanet (höjdsystem RH 2000).

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 27(40) För paviljongen regleras byggrätten av bestämmelser kring byggnadsoch bruttoarea. I övrigt så är byggrätten definierad av höjdbestämmelser för de olika egenskapsområdena, en detaljerad reglering som har bedömts lämplig med tanke på platsens känsliga läge. Planområdet är till delar lågt beläget och nära Systraströmmen vilket innebär att hänsyn måste tas till framtida risker för översvämning. Planbestämmelser reglerar att ny- och tillbyggnader ska utföras så att naturligt översvämmande vatten upp till +2,8 meter över nollplanet inte skadar byggnadens konstruktion. Installationer i befintliga byggnader ska utföras på ett säkert sätt med tanke på översvämningsrisk. Bestämmelse om grönt tak på nybyggd paviljong finns för att säkra önskat arkitektoniskt intryck och undvika påverkan på dagvattensystemet och miljökonsekvenser för vatten. Dessutom ska fasaden huvudsakligen vara av glas. Bestämmelse om markens anordnande finns för att säkra att delar av marken kan möjliggöra infiltration, till exempel genom grusarmering eller liknande plattsättning. En befintlig ramp ges en viss utökad byggrätt för att kunna breddas norrut och på ett mer naturligt sätt leda upp till gården. Administrativa bestämmelser Allmän plats föreslås få kommunalt huvudmannaskap. Genomförandetiden är satt till tio år från det att planen vinner laga kraft. Viss del av marken inom planområdet är förorenad. Att bo i förorenade miljöer kan på sikt leda till ohälsa, därför behövs olika slags saneringsåtgärder. I planen anges bestämmelse om att lov endast får ges under förutsättning att markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att markförorening har avhjälpts. Markreservat föreslås för gemensamhetsanläggning för parkering och uteplats (för kontor och centrumverksamhet) samt underjordiska ledningar. Upphävande av strandskydd inom planområdet. Se vidare under rubriken Strandskydd.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 28(40) Genomförande och konsekvenser Organisatoriska frågor Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Fastighetsägarna har under planens genomförandetid en garanterad byggrätt i enlighet med planen. Om planen ersätts med en ny, ändras eller upphävs under genomförandetiden kan fastighetsägarna ha rätt till ersättning av kommunen. Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för allmän platsmark inom planområdet. Det innebär att kommunen ansvarar för underhåll och skötsel av dessa områden. Regler och tillstånd Tillstånd krävs för markarbeten enligt Kulturmiljölagen, eftersom fastigheten ingår i fornlämning för Kalmar stadslager (Kalmar 93:1). Den äldre delen av brandstationen har sådana kulturvärden att det inför beslut om kontrollplan bör finnas ett underlag som visar hur byggnadens kulturvärden påverkas av den föreslagna åtgärden. Det kan krävas certifierad sakkunnig avseende kulturvärden om inte byggherrens egenkontroll innehåller tillräcklig kompetens med avseende på den aspekten. Ingrepp i befintligt skyddsrums konstruktion och funktion prövas av Myndigheten för skydd och beredskap. Etapputbyggnad Genomförandet på kvartersmark kan delas upp i om- och påbyggnad av befintlig byggnad och nybyggnad av paviljongen. Om- och påbyggnad är tänkt att påbörjas så snart planen vinner laga kraft. Trappan ner på Larmgatan förutsätter ombyggnad av den gatan. Markprojektering på förplatsen norr om byggnaden behöver beakta att Södra Kanalgatan i framtiden kan komma att behöva lyftas nivåmässigt. Innan Larmgatans fulla ombyggnad behövs temporära lösningar för trottoar, parkering och cykelbana. Det kan dröja något innan sträckan mellan planområdet och den del av Larmgatan som redan är ombyggd görs om. Exploateringsavtal Detaljplanen avser att genomföras med exploateringsavtal. Exploateringsavtal för Brandvakten 7 är framtaget och har undertecknats av Glebes Fastighets AB. Avtalet går upp för godkännande parallellt med att detaljplanen går upp för antagande i Kommunfullmäktige. Exploateringsavtalet reglerar kostnadsoch ansvarsfördelning för plankostnader, marköverlåtelser, fastighetsbildning, villkor för exploatering på kvartersmark, villkor för utbyggnad och övertagande

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 29(40) av allmän platsmark, villkor för allmänna ledningar samt ersättningar parterna emellan mm. Enligt exploateringsavtalet ska kommunen ansvara för och bekosta ansökan om fastighetsbildning för de marköverlåtelser som ska göras. Markområden som ska överlåtas parterna emellan ska fastighetsregleras utan ersättning. Kommunen ansvarar för och bekostar den sanering och de ledningsflyttar som krävs på kvartersmark. Glebes Fastighets AB ska bekosta och ansluta exploateringsområdet mot allmän platsmark samt bekosta och utföra gångstråk och flytt av mur på Brandvakten 7. Anslutningsavgifter som föranleds av de nya byggrätterna ska bekostas av Glebes Fastighets AB. Fastighetsrättsliga frågor Allmänt De fastighetsrättsliga konsekvenserna beskrivs per fastighet och rättighet. Förändringarna framgår av tabell och karta nedan. Fastighetsregleringarna genomförs i första hand med överenskommelse om fastighetsreglering mellan fastighetsägarna som grund. Detsamma gäller inrättande av gemensamhetsanläggningar. Ansökan om lantmäteriförrättning görs hos Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. Kommunen bedömer att det inte krävs fastighetsindelningsbestämmelser för att kunna genomföra detaljplanen. Om behov uppstår, kan fastighetsindelningsbestämmelser införas senare genom ändring av detaljplan. Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning och rättigheter Fastighet Fastighetsrättsliga konsekvenser Brandvakten 7 Till Brandvakten 7 ska överföras områdena 1 (ca 65 m 2 ), 3 (ca 70 m 2 ) och 5 (ca 13 m 2) från Kvarnholmen 2:1. Från Brandvakten 7 ska område 2 (ca 247 m 2 ) överföras till kommunens gatumarksfastighet Kvarnholmen 2:1. Brandvakten 7 kommer att ha sin mark i två skiften med kommunens gångväg emellan. Servitut för fastighetens ledningar kan behöva bildas på Kvarnholmen 2:1 över det område som ska vara gångväg. Ifall Brandvakten 7 delas in i flera fastigheter, behöver gemensamhetsanläggning för bl. a parkering att behöva bildas. Ledningsrätt ska bildas inom u-områden på Brandvakten 7 för befintliga vatten- och avloppsledningar samt för befintlig fjärrvärmeledning. Kvarnholmen 2:1 Till Brandvakten 7 ska överföras områdena 1 (ca 65 m 2 ), 3 (ca 70 m 2 ) och 5 (ca 13 m 2) från Kvarnholmen 2:1.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 30(40) Från Brandvakten 7 ska område 2 (ca 247 m 2 ) överföras till Kvarnholmen 2:1. Servitut för fastigheten Brandvakten 7:s ledningar kan behöva bildas på Kvarnholmen 2:1 över det område som ska vara gångväg. Bild som visar fastighetregleringar som följer av planens genomförande Tekniska frågor Tekniska utredningar Det finns framtagna utredningar för bullerpåverkan, geoteknik och markföroreningar, kulturvärden och trafik (parkering). Det bedöms inte finnas något ytterligare behov av utredningar under planskedet.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 31(40) Tekniska anläggningar Markmur mot Södra Kanalgatan påverkas, både av utökad fastighet och av trolig uppfyllnad av Södra Kanalgatan. Gatubelysning behöver flyttas. Strandskoningen för Södra Kanalgatan bedöms ha ett åtgärdsbehov på grund av sättningar, dessutom är gatan lågt belägen och utsatt för översvämningsrisk. Gatuombyggnaden är dock inte med i planförslaget utan studeras i samband med Sveaplanprojektet. En förprojekterad höjdsättning för gatan har tagits fram och är viktig att beakta när markplanering av fastigheten görs. Tillgänglighetsanpassning behöver ske där gångstråk ansluter till Kaggensgatan. En temporär nivåsättning av gångstråket i avvaktan på trolig gatuhöjning har tagits fram. Förprojekterade höjder Byggnationen förutsätter ett antal ledningsflyttar för att kunna genomföras. Det handlar om vatten-, fjärrvärme och elledningar. Dessutom behöver ny utformning av Larmgatan studeras med avseende på viktiga teleledningar i gatan. Ekonomiska frågor Kommunen får intäkter för försäljning av mark och byggnader på fastighetenär försäljningen av fastigheten fullbordas. Både kommunen och fastighetsägaren kommer att få kostnader för genomförande av detaljplanen.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 32(40) Drift- och skötselkostnader bedöms inte påverkas. Det nya gångstråket ska ersätta befintlig trottoar, den gamla trottoaren kommer dock ligga kvar tills Södra Kanalgatan görs om. Med tanke på gatans tekniska status, höjdläge och utvecklingen kring Sveaplan är en ombyggnad påkallad inom en överskådligframtid. Denna gatas ombyggnad är dock inte nödvändig för planförslagets genomförande. Ekonomiska konsekvenser för fastighetsägare och rättighetshavare Kostnads- och ansvarsfördelning för genomförandet av detaljplanen regleras i exploateringsavtal. Nedan redovisas kostnadsfördelningen på en övergripande nivå. Detaljplanen genomförs med exploateringsavtal. Exploateringsavtal för Brandvakten 7 är framtaget och har undertecknats av Glebes Fastighets AB. Avtalet går upp för godkännande parallellt med att detaljplanen går upp för antagande i Kommunfullmäktige. Exploateringsavtalet reglerar kostnads- och ansvarsfördelning för plankostnader, marköverlåtelser, fastighetsbildning, villkor för exploatering på kvartersmark, villkor för utbyggnad och övertagande av allmän platsmark, villkor för allmänna ledningar samt ersättningar parterna emellan mm. Enligt exploateringsavtalet ska kommunen ansvara för och bekosta ansökan om fastighetsbildning för de marköverlåtelser som ska göras. Markområden som ska överlåtas parterna emellan ska fastighetsregleras utan ersättning. Kommunen ansvarar för och bekostar den sanering och de ledningsflyttar som krävs på kvartersmark. Glebes Fastighets AB ska bekosta och ansluta exploateringsområdet mot allmän platsmark samt bekosta och utföra gångstråk och flytt av mur på Brandvakten 7. Anslutningsavgifter som föranleds av de nya byggrätterna ska bekostas av Glebes Fastighets AB. Fastighetsägaren får intäkter för uthyrning av lokaler och bostäder. Fastighetsägaren får, utöver vanliga bygg- och förvaltningskostnader, kostnader för utbyggnad av det allmänna gångstråket samt flytt av mur och belysning utmed Södra Kanalgatan. Kommunen får intäkt för försäljning av mark och byggnader. Kommunen får kostnader för ombyggnad av Larmgatan, vissa ledningsflyttar samt efterbehandling av förorenad mark. Ledningsägare får intäkter för eventuella nya anslutningar till sina nät. Inlösen Planförslaget innehåller allmän plats på mark som idag är enskilt ägd. Denna kan lösas in när planen vinner laga kraft. Parterna avser dock att lösa frågan genom att nödvändiga marköverlåtelser regleras i exploateringsavtalet.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 33(40) Ersättning för marköverlåtelser Mark ska reglereras både till och från enskild fastighet. Detta hanteras i exploateringsavtal. Planavgift Planavgift ska inte utgå vid bygglov, eftersom plankostnaden regleras i ett särskilt avtal. Konsekvenser av planens genomförande Miljökonsekvensbeskrivning Enligt PBL 5:18 ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen medger en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Miljökonsekvensbeskrivningen skall möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. För att avgöra om en miljökonsekvensbeskrivning behöver upprättas görs en behovsbedömning med syfte att ta reda på om en betydande miljöpåverkan uppstår till följd av detaljplanen. Kommunen har gjort en behovsbedömning och i den bedömt att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning krävs därför inte. Relevanta miljöaspekter behandlas i planbeskrivningen. Sociala konsekvenser Verksamhet och bostäder tillförs i ett strategiskt viktigt läge mellan Sveaplan och Kvarnholmen. Stråken som förbinder Kvarnholmen och Malmen blir tryggare och attraktivare. Mark- och vattenförhållanden Markföroreningar i planen framför brandstationen behöver åtgärdas vid planens genomförande. I samband med den detaljerade undersökningen togs platsspecifika riktvärden fram för PAH, vissa metaller och PFOS (Structor 2017). Platsspecifika riktvärden har beräknats för tre olika saneringsnivåer - 0, 1 och 2 meter under markytan (scenario 1, 2 och 3). Exponeringstiden för personer som på fastigheten riskerar att komma i kontakt med förorenad jord har minskats för scenario 2 och 3, då 1 m jord schaktas bort och återställs sedan med rena massor. Djupet till förorening är alltså 1 respektive 2 m vilket innebär att det endast är vid eventuella schaktarbeten som det finns risk att utsättas för förorenad jord. Markmiljöns funktioner bedöms vara av mindre betydelse i och med att området består av äldre fyllnadsmaterial där den naturliga markmiljön redan är starkt påverkad. I beräkningsprogrammet tas det ändå hänsyn till markmiljön då

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 34(40) MKM-värden använts i sammanvägningen hälsa/miljö. Grundvattnet bedöms inte skyddsvärt i något av scenarierna eftersom fastighetens grundvatten är starkt påverkad av de närliggande ytvattendragen Systraströmmen och Fredrikskanskanalen. Hänsyn tas till skydd av ytvatten. De markmiljötekniska undersökningarna visar vid jämförelse med platsspecifika riktvärden på ett efterbehandlingsbehov Kalmar kommun föreslår att sanering på markområdet runt brandstationen sker utifrån framtagna platsspecifika riktvärden (Structor 2017). I egenskapsområde 5, under den yngre delen av f.d brandstationen (se figur), visade analys av jordprover under byggnaden på halter av PAH-M och PAHH över platsspecifika riktvärden. Dock är halterna så pass låga att det ur miljöoch hälsohänsyn inte är motiverat att byggnaden rivs så att förhöjda halter i jord ska kunna åtgärdas. Mätningar av porluft visar på låga halter av PAHföreningar med halter under Naturvårdsverkets lågriskvärde, RfC. Mätningar av inomhusluft har påvisat spår av PAH-föreningarna naftalen och fenantren. Halterna av naftalen och fenantren bedöms vara mycket låga och långt under de lågrisknivåer där de kan utgöra en hälsorisk vid livslång exponering. Befintlig byggnad är planerad att finnas kvar och risken för att flyktiga PAHföreningar sprids till inomhusluften bedöms som liten. Ingen åtgärd bedöms nödvändig. På fastigheten föreslås att en schaktsanering kommer att ske. Saneringsvillkor finns som planbestämmelse. Sanering ska föregås av en anmälan om avhjälpandeåtgärder till tillsynsmyndigheten. Figur som visar provtagningsplan för kompletterande undersökningar (Structor) Ändrad nivåsättning för gator kommer att krävas på sikt för att undvika översvämningar av gatorna, redan idag så är dessa utsatta vid skyfall och höga vattenstånd. Bebyggelsen i planområdet är dock möjlig att genomföra på ett säkert och robust sätt.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 35(40) Planförslaget är positivt vad gäller påverkan på vattenförekomster, mängden hårdgjord yta minskar, infiltrerande yta ökar och körbar yta minskar. Natur och kultur Byggnationen bedöms inte påverka fornlämningar, den nybyggnation som är aktuell är en paviljong på utfylld mark utan möjlighet till källare. I övrigt berör projektet redan bebyggd mark. Fastigheten har stora kulturhistoriska värden, dessa beaktas i planförslaget med skyddsbestämmelser och reglering av möjlig ny bebyggelse. Vy från norra sidan Systraströmmen som visar relationen mellan nya och befintliga byggnadsvolymer (Atrio arkitekter) Föreslagen bebyggelse påverkar landskapsrummet mellan Kvarnholmen och Malmen på olika sätt. Larmgatans gaturum blir starkare definierat av tillbyggnader och aktiva fasader, vilket stärker kopplingen till Malmen och Sveaplan/Trädgårdsgatan. Paviljongen fyller ut det öppna och ödsliga stadsrummet där Malmbron landar på Kvarnholmen, vilket också bidrar till stärkt samband mellan Kvarnholmen och Malmen. Däremot minskar föreslagen bebyggelsen på marken som fylldes ut på 1800-talet Kvarnholmens ö-karaktär. Det är ett av målen i den fördjupade översiktsplanen att ö-karaktären stärks. Paviljongen följer dock ett befintligt mönster med friliggande solitärbyggnader utanför kvartersstrukturen på Kvarnholmen (exempelvis Gamla vattentornet och gamla busscentralen). Bebyggelse Planförslaget innehåller möjligheten till byggande i fastighetsgräns mot en befintlig brandgavel på Brandvakten 5. Nybyggnadens höjd överensstämmer i stort sett med brandgavelns utbredning. En befintlig ramp ansluter till byggnad på Brandvakten 10, byggnadens fönster påverkas inte av projektet.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 36(40) Bebyggelseförslaget kan påverkas av beslut i frågan om skyddsrum. Exteriör utformning av skyddsrummet om det ska vara kvar i sitt nuvarande läge är en viktig fråga att bevaka i framtida bygglovprövning. Tillgänglighet och infrastruktur Utveckling av gatumiljöerna främjar ett hållbart resande i stadsdelen. Fotgängares bekvämlighet kan lyftas med en upprustning av gator och gångstråk, särskilt för Larmgatan där fotgängare och cyklister idag konkurrerar om utrymmet. Planen innehåller ett nytt gångstråk som ersätter trottoaren på södra sidan Södra Kanalgatan. En del av trottoaren blir kvar och kommer upplevas trång. I framtiden kan gatans utformning komma att förändras, detta ingår i idéarbetet kring Sveaplans framtid. Planförslaget är utformat för att inte begränsa framtida utvecklingsmöjligheter av gatan, under förutsättning att fotgängare hänvisas till gångstråk längs byggnaden och Systraströmmen. Trottoaren bedöms då inte längre behövas på södra sidan utan kan ersättas av till exempel en cykelbana. Larmgatans ombyggnad bör enligt kommunledningen avvaktas med för att undvika gatustängningar de närmsta åren. Detta medför att en första åtgärd blir en temporär breddning av trottoaren på bekostnad av parkeringsmöjligheter på gatan, cirka fem bilparkeringsplatser. Efter full ombyggnad kan parkering fortsatt ske på gatan enligt föreslagen sektion. Vissa ledningsflyttar är aktuella, se under rubriken Teknisk försörjning i Planförslag-delen. Service Bostadsbyggnationen innebär ett större behov av för- och grundskola i innerstaden. Även gymnasieutbildning och annan social service berörs. Verksamheterna ger ett större underlag för exempelvis lunchrestauranger och handel i stadskärnan. Den offentliga toaletten mot Larmgatan försvinner och behöver ersättas i närområdet. Störning och risk Skyddsrummets funktion påverkas inte av planförslaget, kommunen avser dock att på nytt pröva frågan om dess framtid med en ny ansökan till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Planområdet är delvis lågt beläget, bostäder får dock inte byggas eller inredas på bottenplan. Nybyggnader utformas så att översvämningar inte påverkar byggnadens konstruktion. Befintlig byggnad bedöms kunna anpassas för att klara tillfälliga översvämningar, eftersom den är byggd som en robust vagnhall. Installationer och liknande bör anpassas för att minska skador i samband med en översvämning.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 37(40) Tidigare ställningstaganden Överkommunala beslut Riksintressen Fastigheten ingår inom riksintresseområdet för Kalmar renässansstad med slottsmiljö och befästningsverk och vattenområden som återspeglar stadens strategiska betydelse fram till 1600-talet. Planområdet var på 1600-talet ett vattenområde kring befästningsverken, med en bro över till Malmenområdet. Riksintresset bedöms inte påverkas. Fornminnen Hela planområdet ingår i Kalmar stadslager (Kalmar 93:1). Någon arkeologisk förundersökning har inte bedömts nödvändig eftersom marken är utfylld. Strandskydd Strandskydd är upphävt inom planområdet men återinträder vid ny planläggning. Planförslaget innehåller bestämmelse om upphävande av strandskydd. Särskilt skäl för upphävande är att marken är ianspråktagen, enligt Miljöbalken 7 kap. 18 c: 1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, Det handlar i detta fall om en bebyggd fastighet som är planlagd som kvartersmark och gatumark på Larmgatan och Södra Kanalgatan. Skyddsrum Skyddsrum och ledningscentral berörs av ombyggnad. Kommuen har ansökt om tillstånd att avveckla skyddsrummet, men planen är genomförbar oavsett om skyddsrummet kan avvecklas eller ej. Ledningscentralen var knuten till funktionen som brandstation och är inte skyddad av lagstiftning. Miljökvalitetsnormer Regeringen har fastställt riktlinjer för utomhusluft, omgivningsbuller (ej aktuellt i Kalmar) och vatten, dessa normer är huvudsakligen baserade på krav i EUdirektiv och syftar till att skydda människors hälsa och miljön. Utomhusluft Miljökvalitetsnormer (MKN) gäller för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), arsenik, kadmium, nickel, bensen(a)pyren och ozon. I Kalmar genomfördes mätningar under 2003-2004 vilka sammanställts av Kalmar läns luftvårdsförbund. MKN överskreds inte för något utsläpp. Dock överskreds de nationella miljömålen för exempelvis bensen.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 38(40) Vatten För att uppnå EU:s mål om god vattenstatus har Sverige infört miljökvalitetsnormer för vatten (Vattenförvaltningsförordningen 2004:660). Vattenmyndigheterna beslutade i december 2009 om de normer (=kvalitetskrav) som ska gälla för ytoch grundvatten. Målsättningen var att alla vattenförekomster skulle ha uppnått god status 2015. Eftersom det bedömts tekniskt omöjligt att uppnå statusen till 2015 har nytt mål satts att vattenförekomsterna senast år 2021 ska ha uppnått god ekologisk status. I förslaget till ny klassning inför perioden 2016-2021 föreslås fortsatt måttlig ekologisk status med en förlängd tidsfrist till 2027. Miljöproblemet bedöms främst vara övergödning. Vattenförekomster som berörs är N v s Kalmarsunds kustvatten via Malmfjärden och S n Kalmarsund genom Lindöfjärden. De bedöms inte påverkas av ökade utsläpp. Kalmarkustens sandstensformation för grundvatten berörs av planområdet men bedöms inte påverkas av planförslaget. Planförslaget bedöms positivt i påverkan på vattenförekomsterna jämfört med nuläget eftersom mängden hårdgjorda och trafikerade ytor minskar. Mängden infiltrerande ytor ökar inom planområdet. Fördjupad information finns i dagvatten-pm. Översiktsplaner Översiktsplan Kalmar kommun Området ingår i delområde Innerstaden och det som definieras som stadskärnan. Sveaplan pekas ut som en mittpunkt i stadskärnan, planområdets läge är därför strategiskt viktigt för översiktsplanens ambitioner. Omvandlingen med verksamheter i bottenplan och förtätning med bostäder är i linje med översiktsplanen. Tematiskt tillägg till översiktsplanen VA-planen innehåller vägledning för ny exploatering att man i första hand ska reducera hårdgjorda ytor för att minska belastningen av dagvatten. Planförslaget är neutralt vad gäller påverkan på dagvattensystemet eftersom andelen hårdgjorda ytor inte ökar. Fördjupad översiktsplan Utdrag ur Fördjupad översiktsplan för Kvarnholmen med omgivande vattenrum:

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 39(40) Översiktliga strategibilder från Fördjupad översiktsplan för Kvarnholmen med omgivande vattenrum: från vänster till höger, Stadsliv och stadsrum, kulturvärden och grönstruktur. Värdebaserad stadsutveckling Stadsliv och stadsrum: Stärk kopplingen mellan Kvarnholmen och Malmen via Sveaplan. Attraktiv handelsstad. Stärk kopplingar mellan olika stadsrum. Kulturvärden: Utanför befästningsstaden. Kontrastverkan innanför/utanför. Förädlingspotentialer för grönstruktur: Variation i vattenrummens karaktär. Grönstråks kontinuitet. Strategier Generera (verksamhet som bidrar till stadslivet) Mixa (nytt/gammalt, gestaltningar, funktioner och innehåll Koppla (utpekade strategiska stråk: Sveaplan, Södra kanalgatan och Larmgatan) Balansera trafiken: Södra Kanalgatan som nedtonad stadsgata med många viktiga funktioner, bil, buss, cykel och till fots. Dela med: Samspel byggnad/tomt och offentliga rum. Livskvalitet och attraktivitet. Kommunala program och beslut i övrigt Den äldre byggnadsdelen i Brandstationen återfinns i inventeringen Välbevarade bebyggelsemiljöer, (Kommunfullmäktiges beslut 1980-09-29, 247). Byggnaden ska bevaras från förvanskning och rivning motverkas. Projektet berör inte grönstrukturplanen då det främst omfattar bebyggd eller hårdgjord mark och omgivande gator.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-08-23, rev. 2018-02-09 2014-2791 40(40) Lägsta färdiga golvhöjd I Samhällsbyggnadsnämnden fattades 2012-12-19 beslut om riktlinjen att lägsta färdiga golvhöjd för bostäder ska vara belägen minst 2,65 meter över nollplanet utifrån det nationella höjdsystemet RH2000. Inredande av bostäder tillåts inte på bottenplan enligt planförslaget, endast komplement till bostäder som entréer och trapphus. Länsstyrelsen tillämpar numera en riktlinje att byggnader ska klara en översvämning upp till en höjdnivå av 2,8 meter över nollplanet.

Handläggare Datum Ärendebeteckning Birgit Endom 2018-02-15 2014-3960 1(5) 0480-45 03 68 Samhällsbyggnadsnämnden TJÄNSTESKRIVELSE TILL DETALJPLAN FÖR fastigheten Fågelsudd 1:123 med flera fastigheter, Kalmar kommun Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner granskningsutlåtande 2 som kommunens och beslutar att ställa ut det 2018-02-21 reviderade förslaget till detaljplan för ny granskning. Planområdet Fågelsudd Det rödmarkerade området visar planområdets geografiska läge. Planeringsenheten Adress Box 611, 391 26 KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel 0480-45 00 00 vx Fax 0480-45 04 29 E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 2(5) Datum Ärendebeteckning 2018-02-15 2014-3960 Sammanfattning Planförslaget innebär i huvudsak en utökning av byggrätter efter att en installation av kommunalt vatten och avlopp gjorts. Förslaget innebär också att cirka sex nya tomter kan avstyckas från den samfällda marken. Planen ger möjlighet att utöka kvartersmarken inom vissa områden. Delar av planområdet ligger under 2,8 meter räknat från nollpunkten. Planbestämmelsen att byggnads konstruktion ska klara översvämmande vatten upp till + 2,8 meter har därför införts. Ärende Syfte och huvuddrag Syftet med planförslaget är att möjliggöra permanent boende i det som tidigare var ett fritidshusområde. Därmed ges större frihet i byggrätter men högre krav ställs på utformning, i synnerhet med tanke på översvämningsriskerna. Planen ger en ökning från mellan 75-100 m 2 byggrätt, till mellan 180-200 m 2. Även höjden regleras från 3,5 meter till 4,0 meter vilket medger inredd vind. Cirka sex nya tomter föreslås intill Fågelvägen. Tre uppsamlingsplatser för sophantering föreslås längs med Fågelvägen. Siktlinjer mot vattnet har i så stor utsträckning som möjligt värnats. Därför har prickmarken justerats så att byggnader inte ska skymma grannens sikt mot havet. Strandskyddet återinträder med gällande plans upphävande och därför görs en ansökan om strandskyddsdispens i samband med ny plan. Samråd/granskning Då granskningen medfört stora förändringar skickas planförslaget ut för granskning en tredje gång. Ändringar efter granskning 2 Då omarbetningen av planförslaget efter första och andra granskningen innebar ett flertal ändringar och tillägg har kommunen valt att göra en ytterligare granskning av planen. De huvudsakliga förändringarna i planen innebär att planen bättre förhåller sig till höjda havsnivåer som förväntas bli en framtida följd av klimatförändringarna. Följande planbestämmelser har därför tillkommit eller justerats: Byggnads konstruktion ska klara naturligt översvämmande vatten upp till + 2,8 meter över havsvattennivån i höjdsystemet RH 2000. Analys av nuvarande marknivåer inom berörda bostadsfastigheter med översvämningsrisk har lett till mindre revideringar av byggrätten. Marknivå kring + 2,3 meter eller mer utgör lämplig marknivå kring huvudbyggnaden.

Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 3(5) Datum Ärendebeteckning 2018-02-15 2014-3960 e 2 - Utnyttjandegrad. Fastigheten Fågelsudd 1:15 får utökad byggrätt, dock med vissa begräsningar i form av byggnadsförbud på grund av översvämningsrisken. e 3 - Utnyttjandegrad. Fastigheten Fågelsudd 1:16 bibehåller nuvarande byggrätt och därmed möjlighet att uppföra huvudbyggnad och komplementbyggnad på sammanlagt maximalt 75 m 2 per fastighet, planbestämmelse e 3. (Begränsad byggrätt för denna fastighet baserar på den höga översvämningsrisken med anledning av låga marknivåer. Läs mer under kapitlet Höjdsättning med hänsyn till klimatförändring + (plusmark) På marken får endast komplementbyggnader placeras. (Gäller endast på del av fastigheten Fågelsudd 1:15 och 1:17). Miljöbilder från planområdet Därutöver har fastigheten Fågelsudd 1:59 fått möjlighet att utöka kvartersmarken åt öster motsvarande 227 m 2. Viss prickmark (som innebär att marken inte får förses med byggnader) har justerats för att dels minska risken för skador på byggnader vid framtida översvämningar och dels säkra sjöutsikten från grannfastigheter. Konsekvenser av planens genomförande Med planens genomförande kommer boende i området att kunna bygga större hus med möjlighet att inreda vind vilket underlättar för permanent boende. Karaktären kommer sannolikt att förändras från att vara ett utpräg-

Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 4(5) Datum Ärendebeteckning 2018-02-15 2014-3960 lat fritidshusområde till permanentbostadsområde. Den småskaliga karaktären kommer dock att vara kvar, då gatornas bredd, tomtstorlekar och höjden på byggnaderna hålls nere eller förblir oförändrade. Fågelvägen som löper genom området omges idag av natur och fastigheterna ligger indragna från vägen. Cirka sex nya fastigheter tillåts styckas av längs med vägen vilket bidrar till att upplevelsen av vägen förändras. Att sophanteringen samlas på tre platser längs med Fågelvägen innebär att det kommer att bli minder trafik på de mindre gatorna men längre för varje enskild fastighetsägare att kasta sina sopor. Ekonomiska konsekvenser Planförslaget innebär att fastigheterna inom Fågelsudd får större byggrätter vilket ökar värdet på varje enskild fasighet. De nytillkommande sex tomterna innebär en intäkt för samfällighetsföreningen. Samfällighetsföreningen kommer fortsättningsvis att sköta och underhålla allmänna platser som natur, gator, badplats, återvinningscentraler etcetera. Planen innebär kostnader för Samhällsbyggnadskontoret i form av planarbetet. Planen innebär inga kostnader för kommunledningskontoret eller serviceförvaltningen. Tidigare beslut Startbeslut: augusti 2014 Samrådsbeslut i Samhällsbyggnadsnämnden: 2016-04-21 Granskningsbeslut 1 i Samhällsbyggnadsnämnden: 2016-09-20 Granskningsbeslut 2 i Samhällsbyggnadsnämnden: 2017-06-14 Planhandlingar Planhandlingarna består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Grundkarta Fastighetsförteckning Till planen hör också: Behovsbedömning Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande 1 och 2 Trafikutredning

Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 5(5) Datum Ärendebeteckning 2018-02-15 2014-3960 Tidplan Detaljplanen följer planprocessen enligt så kallat standardförfarande. PLAN- FÖRSLAG SAMRÅD 3 KVARTALET 2016 GRANSKNING 4 KVARTALET 2016 2 KVARTALET 2017 1 KVARTALET 2018 ANTAGANDE 2 KVARTALET 2018 LAGA KRAFT Synpunkter Synpunkter Birgit Endom Planarkitekt

Handläggare Datum Ärendebeteckning Birgit Endom Upprättad 2018-02-21 2014-3960 1(10) 0480-45 03 68 GRANSKNINGSUTLÅTANDE 2 Detaljplan för Fågelsudd 1:123 m.fl. Kalmar kommun Planförslaget har varit utställt för en andra granskning under tiden 2017-06-26 2017-08-07. Förslaget har sänts till myndigheter, förvaltningar och föreningar enligt sändlista och till fastighetsägare enligt fastighetsförteckning. Kungörelse har anslagits på kommunens anslagstavla och publicerats i de lokala tidningarna 2017-06-26. Nedan sammanfattas och kommenteras inkomna skriftliga synpunkter. Sammanfattning Under granskningstiden har endast ett fåtal synpunkter framkommit. Synpunkter gäller klimatanpassning och justering av prickmark samt tomtmark. Med anledning av länsstyrelsens synpunkter kring översvämningsfrågan har planbeskrivningen kompletterats. Kompletteringen består av en redovisning av rådande marknivåer inom bostadstomterna i söder. Denna har fungerat som underlag för vilka marknivåer för befintliga bostadstomter som är lämpliga att bygga på. Dessutom har en revidering av planbestämmelsen kring klimatanpassning gjorts. Kommunens bedömning/ställningstagande kring översvämningsrisken kan därmed sammanfattas enligt följande: - De befintliga bostadsfastigheterna som kan fyllas upp till + 2,8 meter närmast befintlig huvudbyggnad utan att det krävs marklov, det vill säga marknivån + 2,3 meter, får ökad byggrätt. Byggrätten för de två sydöstra fastigheterna har därför reviderats. Vidare har kvartersmarken för en bostadstomt i sydväst minskats. Inom 7 tomter i sydöstra delområdet är prickmarken mellan fastigheterna borttagen där utsikten mot vattnet inte bedöms påverkas. Prickmark finns dock kvar där den utgör översvämningsskydd och delvis sammanfaller med avståndsbestämmelsen kring 4 meters byggnadsfri zon från fastighetsgräns. I övrigt har mindre redaktionella justeringar gjorts. Planeringsenheten Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel 0480-45 00 00 Fax 0480-45 04 29 E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande 2 2018-02-21 2(10) Inkomna synpunkter Länsstyrelsen i Kalmar län Kontroll 11 kap. PBL Länsstyrelsens synpunkter under hälsa och säkerhet ska beaktas för att planförslaget inte ska riskera att överprövas av Länsstyrelsen enligt 11 kap 10 PBL. Hälsa och säkerhet Länsstyrelsen skrev i sitt samrådsyttrande samt granskningsyttrande (2016-10- 14) att det inte är lämpligt att utvidga byggrätterna inom områden som riskerar att översvämmas på 100 års sikt. Ville kommunen fortsätta med kraftigt utökade byggrätter i översvämningskänsliga områdena uppmanades kommunen därför att visa hur tekniska lösningar kan göra kraftigt utökade byggrätter lämpliga trots översvämningsrisken. Länsstyrelsen noterar att kommunen inte ändrat planbestämmelsen trots att den saknar lagstöd. Länsstyrelsen tog redan 2015 fram regionala riktlinjer för bostadsbyggande i områden som riskerar att översvämmas av stigande havsnivåer. Riktlinjerna tar sikte på år 2100. För Kalmar kommun innebär det att grundläggning av nya byggnader ska ske minst 2,8 meter över normalvattenstånd om inga klimatanpassningsåtgärder görs. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att planområdet som helhet ska vara lämpligt för bostadsändamål. Kommunen behöver därför exempelvis visa på att vatten- och avloppsledningar klarar en översvämning och att hemtjänst, räddningstjänst och sopbilar kan ta sig fram i planområdet även vid en översvämning. Det är inte bara själva byggnaderna som ska skyddas. Då det är fråga om att ändra syftet i de underliggande byggnadsplanerna från fritidhusbebyggelse med begränsade byggrätter till ett villaområde med generösa byggrätter, är Länsstyrelsens uppfattning att de ställs höga krav på kommunen att kunna visa på markens lämplighet fram till år 2100. En omvandling från fritidhusområde till villaområde innebär att betydligt högre ekonomiska belopp investeras och att planområdet permanentas. Flera tomter är helt eller delvis belägna i områden som riskerar att översvämmas fram till år 2100, det vill säga mellan 0 och 2,8 meter över normalvattenstånd. Några klimatanpassningsåtgärder föreslås inte, detta samtidigt som egenskapsbestämmelsen som reglerar plushöjden varken är tydlig eller reglerar att det är grundläggningen som ska minst 2,8 meter över normalvattenstånd. Att föreskriva nivå för färdigt golv som kommunen gör är inte tillräckligt. *Efter granskningstidens slut, har det från länsstyrelsen inkommit en skrivelse till samhällsbyggandskontoret kring lämplig planbestämmelse för

Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande 2 2018-02-21 3(10) klimatanpassning 2017-11-15: Byggnads konstruktion ska klara naturligt översvämmande vatten upp till 2,8 meter över havsvattennivån i RH2000. Kommentar: Frågan kring framtida översvämning är ingen enkel fråga i områden med befintlig bebyggelse som ligger på en lägre nivå än + 2,8 meter och där man vill komplettera den befintliga bebyggelsen med mindre tillbyggnader för att kunna bosätta sig permanent. Avvägningen mellan vad som är en mindre eller acceptabel tillbyggnad är inte enkel heller. Intresset för den enskilde att få till en bättre boendelösning och det allmänna intresset kring en sammanvägd bra boendemiljö tillsammans med klimatförändringar och översvämningsrisken måste tas på stort allvar. Även ekonomiska faktorer måste vägas in i bedömningen, det vill säga kostnader för utbyggnad och därmed eventuella skador vid framtida vattenhöjning samt betalningsansvar. En annan svår fråga är estetiken kring hur en tillbyggnad till ett befintligt hus kan se ut med en mycket högre golvhöjd eller annorlunda konstruktion. Som riskreducerande åtgärder mot översvämning på grund av framtida stigande havsnivåer har planbestämmelsen kring vattensäker konstruktion, förbud mot källare samt gräns för högsta andel hårdgjord yta införts. Vidare har en bostadstomt med mycket låga marknivåer inte fått någon utökad byggrätt, utan bibehåller byggrätten enligt gällande detaljplan. I den föregående granskningen (2017) har tre fastigheter i öster tagits bort från planområdet med hänsyn till låga marknivåer och strandskyddsintressen. En lämplighetsprövning av befintliga bostadstomter anses har gjorts genom befintliga detaljplaner; att ta bort denna rättighet för en fastighetsägare är ett väldigt kraftigt ingrepp i den enskildes äganderätt och de tidsmarginaler som tas upp för framtida havsnivåhöjning är drygt 80 år. Inom denna tidsram kommer byggnadstekniken utvecklas och ägarnas önskemål och möjligheter att förvalta eller bygga om sitt hus och disponera sin tomtmark kommer att förändras. Kommunen har gjort ställningstagandet att marknivån + 2,3 meter utgör en lämplig marknivå för befintliga bostadstomter inom Fågelsudd. Detta baseras på följande bedömningsgrunder: vattenståndet med återkomsttid längs kusten kommer enligt SMHI:s beräkningar att nå 220-230 centimeter över dagens medelvattennivå i RH 2000 utifrån en global höjning som följer IPCC RCP 8,5. Vidare utgörs den förhärskande jordarten av morän, som generellt har goda infiltrationsegenskaper, så att tillfälligt stigande vatten (havsvatten och dagvatten) kan sjunka undan i någon utsträckning. Marknivån + 2,3 meter anses som lämplig marknivå för befintliga bostadstomter då man utan marklov kan fylla upp mark med upp till 0,5 meter inom planlagt område. Därmed kan förhållanden inom bostadstomten uppnås som motsvarar + 2,8 meter. Planhandlingarna har kompletterats med en redovisning kring uppmätta marknivåpunkter för att identifiera områden kring + 2,3 meter. Kommunen medger en ökning av sammanlagda byggrätten (från 100 m 2 byggnadsarea till maximalt 200 m 2 ) inom norra delen av Fågelsudd, eftersom det där finns både större tomter och marknivåer utan risk för översvämning. I de södra delområdena medges en ökning av byggrätten med hänsyn till de något mindre tomtstorlekarna, rådande bebyggelsestruktur och utsiktsmöjligheter mot havet. För dessa fastigheter medges en ökning av byggnadsarean till maximalt 180 m 2. En fastighet i södra delområdet, Fågelsudd 1:16, som har marknivåer lägre än + 1,7 meter närmast nuvarande huvudbyggnad, medges dock ingen utökad byggrätt med hänsyn till översvämningsrisken, (75 m 2 som största byggnadsarea bibehålls).

Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande 2 2018-02-21 4(10) Planbestämmelsen kring översvämningsrisk har införts: Byggnads konstruktion ska klara naturligt översvämmande vatten upp till 2,8 meter över havsvattennivån i RH2000. Genom denna bestämmelse bedöms att den enskilde fastighetsägaren ska kunna välja den typ av grundläggning och byggnadskonstruktion eller en utfyllnad av marknivån som är anpassad till den boendes ekonomiska förutsättning, den aktuella tomtutformningen och individuell smak samt den rådande tekniska byggnadsstandarden (vilken kommer att förändras fram till år 2100). Kommunala vatten- och avloppsledningar har på senare tid (2014) byggts ut inom området och anses därmed motsvarar gällande normer kring säkerhet mot exempelvis översvämningar. Att vatten- och avloppsledningar utsätts för yttre vattentryck är inget ovanligt. De ligger på sådana djup att grundvatten tidvis kan stiga över ledningen. Vid en översvämningssituation så kommer vatten- och spillvattenförsörjningen att fungera så länge det finns elförsörjning till området. Om en byggnad ligger under vatten eller elförsörjningen inte fungerar vid en olycka eller extremsituation, så kommer ingen att använda toalett/dusch. Enligt uppgifter från Kalmar vatten AB påverkas inte huvudledningsnätet för vatten- och avloppsförsörjningen vid översvämning. Den kommunala räddningstjänsten har lämplig beredskap i form av beredskapsplaner, riskbedömningar och utbud av lämpliga fordon som vid extremsituationer/översvämningar möjliggör tillgängligheten till området och de boende. Kommunens omsorgsförvaltning med ansvar för hemtjänst jobbar med riskbedömningar där extremsituation såsom översvämningar ingår och där samarbete sker med räddningstjänsten så att det är möjligt att nå de boende och brukare. I nödsituation finns tillgång till lämpliga fordon som klarar högt vattenstånd. Avfallshantering föreslås ske via gemensamma uppsamlingsplatser som på plankartan redovisas på platser med marknivåer över + 6 meter. Genomförandetiden är endast 5 år med tanke på att rekommendationerna för översvämningsskydd kan komma att förändras vilket kan underlätta för eventuell ändring av detaljplanen eller delar av detaljplanen i ett senare skede. Lantmäterimyndigheten LM har inga ytterligare synpunkter och lämnar därför inget yttrande vid granskningen. Kommentar: Noteras. Boende och fastighetsägare Boende 13 I anteckningar från avstämningsmöte 2016-11-08 med styrelsen för Fågelsudd framgår under punkt 1 att styrelsen och kommunen är överens om att utökning av kvartersmark ej medges för fastigheten Fågelsudd XXX.

Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande 2 2018-02-21 5(10) Vi ställer oss därför mycket frågande varför det i detaljplanen sid 2 står att fastigheten Fågelsudd XXX fått utökad fastighet åt öster motsvarande ca 300 m2! Vi motsätter oss detta. Någon kommunicering av denna ändring har vi ej fått till oss och därmed ej kunnat ta del av denna för oss helt nya vändning i ärendet. När vi köpte fastigheten Fågelsudd XXX så var det med tanke på att grönområdet skulle vara oförändrat. På området finns stora träd och buskage som skydd för fåglar och djur. Växligheten är också ett utmärkt insynsskydd och ger området en fin och grön karaktär. Om det mot förmodan är så att grönområdet kan/ska exploateras så har vi ett förslag på hur träden och övrig växlighet kan vara kvar. Fågelsudd XXX vill köpa in ca 6-7 meter från tomtgränsen mot grönområdet x 22,98 meter. Fågelsudd XXX föreslås få köpa in ca 6-7 meter x 23 meter. Önskar återkoppling att ni mottagit detta mail snarast. Kommentar: Efter inkommen skrivelse har kommunen tagit kontakt med fastighetsägarna till Fågelsudd XXX och XXX. Enligt överenskommelse med båda fastighetsägarna har plankartan justerats så att en mindre, rektangulär markbit på 227 m 2 överförs från Fågelsudd XXX till Fågelsudd XXX. Boende 14 Som nämns i kungörelse om granskning är planens syfte att möjliggöra utökning av byggrätter och tillskapa möjligheter för fler bostadsfastigheter inom Fågelsudds stugområde för att främja ett ökat permanentboende. Som ägare till en av fastigheterna (XXX) som berörs mest av förslaget vill följande synpunkter framföras. Förståelse finns för de hårdare kraven kring översvämningsskydd för bostadstomter i havsnära lägen, det är dock i sig inget skäl för begränsning av byggrätt som föreslås för fastighet XXX i förhållande till övriga fastigheter. Byggrätten bör vara lika oavsett fastighet och snarare grunda sig på att följa de hårdare krav på utförande och förutsättningar som lämnats som förslag av utredaren. Rekommenderade översvämningsskydd, ny byggteknik som utvecklas medför att det förslag som utredaren vill begränsa byggrätten för vissa fastigheter inte kan ses som de enda framtida lösningsalternativen. Ett annat skäl för att begränsa byggrätten för XXX lyfter utredaren den låga marknivå utanför tomten/vägen man angör fastigheten, som gör det svårt för räddningstjänsten, ambulans mm att komma till fastigheten vid höga vattennivåer. I den bedömningen ska det även noteras att höjdskillnaden mellan entrén för fastighet XXX och entrén för fastighet XXX är ca 25 cm,

Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande 2 2018-02-21 6(10) vilket knappast är ett hållbart skäl. Vägen ifråga är även den mest trafikerade vägen då den löper ned till småbåtshamn, badplats och vändplats som besökande ofta använder. Samfällighetsföreningen som andra ekonomiska föreningar bör även ha en långsiktig underhållsplan för området avseende vägar etc. Det vill sägas, ändras delar av området till riskområde, torde det även ligga i samfällighetsföreningens intresse att värna ett fortsatt attraktivt område för ett ökat permanentboende. Kommentar: Kommunen har gjort en fördjupad analys av rådande marknivåer inför ny granskning. Planhandlingar har kompletterats med redovisning kring uppmätta marknivåpunkter för att identifiera områden kring + 2,3 meter. Marknivå + 2,3 meter anses som lämplig marknivå för befintlig bostadstomt då man utan marklov kan fylla upp mark med upp till 0,5 meter inom planlagt område. Därmed kan förhållanden inom bostadstomten och huvudbyggnaden uppnås som motsvarar + 2,8 meter. I de södra delområdena, där Fågelsudd XXX ingår, medges marginell ökning av sammanlagda byggnadsarean till maximalt 180 m 2. Underhållsansvar för vägen finns hos samfällighetsföreningen för Fågelsudd. Hamnen och badplasten ligger utanför planområdet. Boende 15 Vi godkänner förslaget och har inga synpunkter på utsänt underlag avseende kungörelse om granskning (2) ärende 2014-3960. Kommentar: Noteras. Boende 16 1. Plankartan justerades så att prickmarken på västra sidan av A-området, på fastigheterna Fågelsudd 1:87-1:91 togs bort. Även prickmark mellan 1:91 och 1:81 har försvunnit, som vi har uppfattat det, då den ej fyller någon funktion för utsiktskorridor mot vattnet. Av samma skäl är vårt önskemål att även prickmarken längs södra(so) gränsen av XXX utgår. 2.I egenskap av hörntomt är XXX speciell i sin utformning och flexibiliteten att placera byggnader begränsas av bl.a av en bred stenmur i NO, som ju är skyddad. Tomtgränsen till gatan i norr är mycket smal då stenmuren begränsar och här ligger ledningar mot huset som begränsar ev framtida byggnation. 3.I sydvästra delen av tomten löper ett dike på den tilltänkta utökade delen av tomten vilket ytterligare komplicerar nyttjande av denna delen. Från diket finns avrinning till vägbrunn vid gatan.

Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande 2 2018-02-21 7(10) 4.Att förstå lagtexterna är inte lätt för oss ovana. Om vi så småningom skulle vilja uppföra ett förråd, typ friggebod på prickmark, är det då tillåtet? Vi läser oss till att planförslaget inte gäller friggebodar och attefallshus, men är det då 4,5m (friggebodsregeln) eller 1m från tomtgräns som gäller? Eller kunde vi tidigare olovandes ha uppfört ett förråd och då hade det fått stå kvar. Att ta bort prickmarken enligt punkt 1 skulle ge oss bättre möjligheter att utnyttja den nya byggrätten. Vi är i övrigt positiva till planförslaget med de justeringar som gjorts. Kommentar: punkt 1. Prickmarken i sydost är 4 meter vilket motsvarar egenskapsbestämmelsen för kvartersmarken inom hela planområdet och som reglerar att huvudbyggnaden inte får placeras närmare än 4 meter från fastighetsgräns. Planförslaget reglerar konsekvent att inga uthus får placeras nära fastighetsgräns som vetter mot söder med hänsyn till allmänhetens tillgång och upplevelse av naturområde. Planförslaget ändras inte i det avseendet. punkt 2. Planförslaget reglerar inget skydd för stenmuren. Byggnadsförbud råder mot gatan då det finns underjordiska ledningar. punkt 3. Eventuell justering av diket inför utökning av tomtmark i sydväst behöver stämmas av med samfällighetsföreningen. punkt 4. Friggebod (inte större än 15 m 2 ) får uppföras på prickmark, men inte närmare än 4,5 meter från fastighetsgräns. S.k. attefallshus som är komplement till bostadshus får inte vara större än 25 m 2 och max 4,0 meter hög, det får byggas på prickmark men får inte uppföras närmare än 4,5 meter från fastighetsgräns. För uppförandet av ett attefallshus krävs anmälan till samhällsbyggnadsnämnden. Boende 17 Vi har inga synpunkter på förslaget i stort. Däremot har vi synpunkter på förslaget i den del som berör vår fastighet Fågelsudd XXX. Enligt förslaget utgörs en stor del av fastigheten mellan vårt hus och gränsen mot Fågelsudd XXX av prickmark. Baksidan som nu enligt förslaget är belagt med byggförbud är den enda del som är så pass högt över havet att den är realistisk att få bebygga, om vi vill bygga ut vårt befintliga hus eller uppföra en komplementbyggnad. Vi vill därför att prickmarken minskas till en remsa i tomtgränsen. Dessutom måste det vara möjligt att uppföra ett Attefallshus med inredd bostad på den återstående prickmarken. Kommentar: Plankartan har justerats, prickmarken mellan er tomtrad och tomtraden i öster har tagits bort. Placeringsbestämmelsen råder som tillåter placering av huvudbyggnad som närmast 4 meter från fastighetsgräns. S.k. attefallshus som är komplement-bostadshus får byggas på prickmark, dock inte närmare än 4,5 meter från fastighetsgräns.

Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande 2 2018-02-21 8(10) Boende 18 Som ägare av fastigheten Fågelsudd XXX har vi frågor på delar av förslaget till detalj planen. Enligt förslagets bifogade karta hamnar del av bef. byggnad tillhörande berörd fastighet på mark som beläggs med byggförbud, (s.k. prickmark). Med anl. av detta ställer vi oss frågan om gränsdragningen av prickmarken är placerad rätt på kartbilden. Vi kan konstatera att bygg- förbudsremsan är bredare på vår fastighet än på någon annan med samma belägenhet till strandlinjen. Vi undrar också vad som i så fall skulle bli följden vid en framtida om och tillbyggnad på fastigheten. Vi önskar få ett klargörande på dessa frågor. Vi vill också veta om det är möjligt att utöka en byggförbudsmark så att en redan bef. byggnad hamnar inom sådan förbudsmark. Kommentar: Kommunen har gjort en fördjupad analys av rådande marknivåer inför ny granskning. Planhandlingar har kompletterats med redovisning kring uppmätta marknivåpunkter för att identifiera områden kring + 2,3 meter. Marknivå + 2,3 meter anses som lämplig marknivå för befintlig bostadstomt då man utan marklov kan fylla upp mark med upp till 0,5 meter inom planlagt område. Därmed kan förhållanden inom bostadstomten uppnås som motsvarar + 2,8 meter. Planförslaget reglerar vidare konsekvent att inga huvudbyggnader får placeras närmare än 4 meter från fastighetsgräns och inga uthus får placeras nära fastighetsgräns som vetter mot söder med hänsyn till allmänhetens tillgång och upplevelse av naturområde. Planförslaget har justerats, så att prickmarken är 4 meter från södra fastighetsgräns, därmed berörs inte er nuvarande huvudbyggnad av prickmarken. Boende 19 Vi bor på XXX och har ett uthus som står på grannens tomt enligt nytt förslag. Det har stått där sen sommarstugan byggdes. Går det att ändra i detaljplanen så vi köper det av Fågelsudd samfund. Pratat med grannen på XXX och det är ok från dem. Kommentar: Er fråga är ingen planfråga utan en fråga som gäller en konkret fastighetsreglering. Detaljplanen medger en utökning av bostadstomt, men den fastslår inga fastighetsgränser. Redovisningar av möjlig fastighetsbildning och överföring av markområden (område 22 och 23) i planbeskrivningen utgör endast ett förslag och är inte bindande. Konkreta önskemål kring fastighetsregleringar ska därför riktas direkt till Lantmäterimyndigheten i Kalmar. För aktuellt område kan fastighetsregleringar dock handläggas först efter att detaljplanen har vunnit laga kraft. Vid fastighetsregleringar hörs de berörda fastighetsägarna innan beslut tas.

Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande 2 2018-02-21 9(10) Kommunala nämnder, förvaltningar och bolag Projekt- och exploateringsenheten Projekt- och exploateringsenheten har tagit del av granskningshandlingen gällande Detaljplan för Fågelsudd 1:123 m.fl.. Enheten har inga synpunkter. Kommentar: Noteras. Brandkåren Kalmar brandkår står kvar vid tidigare yttrande med ärendebeteckning KS 2016/0910 samt KS 2016/0462. I övrigt har brandkåren inga synpunkter att tillägga. Kommentar: Noteras. Kommunen står kvar vid tidigare kommentar i samband med första granskningen. Planförslaget ändras inte i aktuell fråga. Ledningsdragande verk, andra företag och myndigheter E.ON Elnät Sverige AB E.ON Elnät Sverige AB har tagit del av inkomna handlingar enligt ovan rubricerat ärende och då förändringarna i gransknings nummer två inte påverkar våra befintliga anläggningar så har vi inget ytterligare att erinra över planförslaget. Kommentar: Noteras. Trafikverket Trafikverket har tagit del av nya granskningshandlingarna (2). Trafikverket har tidigare lämnat synpunkter på planen och hänvisar till tidigare lämnat granskningsyttrande. Kommentar: Noteras. Följande har accepterat planförslaget skriftligt: Boende 15 Boende 20a och 20b Boende 21 Boende 22

Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande 2 2018-02-21 10(10) Bilaga: Samrådsredogörelse daterad 2016-09-20 Granskningsutlåtande (1) daterad 2017-06-14 Birgit Endom Planarkitekt

Handläggare Datum Ärendebeteckning Birgit Endom Upprättad 2016-04-21 2014-3960 1(43) 0480-45 03 68 Reviderad 2018-02-15 PLANBESKRIVNING Granskningshandling 3 Detaljplan för Fågelsudd 1:123 med flera fastigheter, Kalmar kommun Planeringsenheten Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel 0480-45 00 00 Fax 0480-45 04 29 E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 2(44) Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Syfte med detaljplanen... 3 Plandata... 3 Inledning... 4 Handlingar... 4 Planförfarande och tidsplan... 5 Genomförandetid... 5 Medverkande tjänstemän... 5 Ändringar sedan Granskning 2... 5 Tidigare ställningstaganden... 7 Överkommunala beslut och dokument... 7 Översiktliga plandokument... 7 Byggnadsplaner... 8 Kommunala beslut i övrigt... 9 Förutsättningar och förändringar... 10 Natur- och kulturmiljö... 10 Bebyggelseområden... 13 Vattenområden... 16 Friytor... 16 Gator och trafik... 17 Teknisk försörjning... 20 Störningar och risker... 22 Genomförande... 31 Organisatoriska frågor... 31 Fastighetsrättsliga frågor... 33 Tekniska frågor... 39 Konsekvenser... 40 Inverkan på miljön behovsbedömning... 40 Sociala konsekvenser... 40 Ekonomiska konsekvenser... 40

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 3(44) Sammanfattning Fågelsudds samfällighetsförening har inkommit med ansökan om planändring för att utreda möjlighet till utökning av byggrätter efter installation av kommunalt vatten och avlopp. Förslaget till ny detaljplan medför bland annat att 6 nya tomter kan avstyckas. För befintliga tomter inom området innebär förslaget i vissa fall en utökning av tomtytor, nya samt större byggrätter. Syfte med detaljplanen Planens syfte är att möjliggöra utökning av byggrätter och tillskapa möjlighet för fler bostadsfastigheter inom Fågelsudd stugområde för att främja ett ökat permanentboende. Områdets förhållandevis småskaliga bebyggelse med hög grönandel och sjöutsikt för en del tomter i söder utgör områdets karaktär och ska bevaras. Möjlighet till avstyckning för ett fåtal nya bostadstomter ska prövas. Plandata Fågelsudd Fågelsudd är beläget intill Kalmarsund i den norra delen av Kalmar kommun. Fågelsudd ligger vid kusten mellan Kalmar och Mönsterås. Till Kalmar är avståndet med bil cirka 3 mil och till Mönsterås är det cirka 2 mil. Området är planlagt sedan tidigare med tre byggnadsplaner från 1960- och 1970-talet. Inom föreslaget planområde finns idag cirka 100 fastigheter. Planområdet omfattar cirka 42,5 hektar.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 4(44) badplats Fågelsudd Inledning En planbeskrivning ska underlätta förståelsen för planförslagets innebörd och redovisa de syften och förutsättningar planen har. Planbeskrivningen ska också redovisa eventuella avsteg som gjorts från kommunens översiktsplan eller upprättat planprogram. I beskrivningen ska skälen till planens utformning och de bestämmelser som valts motiveras. Planbeskrivningen har ingen egen rättsverkan utan ska vara vägledande vid tolkning av detaljplanen. Handlingar Planhandlingarna består av: Plankarta med bestämmelser och grundkarta Planbeskrivning Fastighetsförteckning Till planen hör också: Behovsbedömning Trafikutredning Samrådsredogörelse Granskningsutlåtanden (granskning 1 och granskning 2)

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 5(44) Planförfarande och tidsplan Detaljplanen handläggs enligt så kallat standardförfarande enligt Plan- och bygglagen 2010:900 5 kapitlet i dess lydelse för 2015-01-01 och förväntas ha följande preliminära tidsplan: Samråd 2:a kvartalet 2016 Granskning - 4:e kvartalet 2016 Granskning 2-2:a kvartalet 2017 Gransking 2 1:a kvartalet 2018 Antagandeprövning i samhällsbyggnadsnämnden 1: a kvartalet 2018 Antagande i kommunfullmäktige - 2: a kvartalet 2018 Schematisk figur över planprocessen enligt normalt förfarande. Genomförandetid Planens genomförandetid är satt till 5 år räknat från den dag då planen vinner laga kraft. Medverkande tjänstemän Planen har upprättats på samhällsbyggnadskontoret i samarbete med kommunledningskontoret och Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun samt Vattenoch Samhällsteknik AB. Ändringar sedan Granskning 2 Då omarbetningen av planförslaget efter andra granskningen innebar ett flertal ändringar och tillägg har kommunen valt att göra en ytterligare granskning av planen. De huvudsakliga förändringarna i planen innebär att planen bättre förhåller sig till höjda havsnivåer som förväntas bli en framtida följd av klimatförändringarna. Följande planbestämmelser har därför justerats: Byggnads konstruktion ska klara naturligt översvämmande vatten upp till + 2,8 meter över havsvattennivån i RH 2000. e 2 - Utnyttjandegrad. Största byggnadsarea är 180 m 2 per fastighet (gäller alla fastigheter söder om Fågelvägen, med undantag för Fågelsudd 1:16) e 3 - Utnyttjandegrad. Största byggnadsarea är 75 m 2 per fastighet. (Gäller för fastigheten Fågelsudd 1:16 då denna till störst del ligger på marknivå mellan 1-2 meter över havet). Tidigare planbestämmelse e 4 Utnyttjandegrad utgår.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 6(44) I sydöstra delområdet är prickmarken mellan tomtraderna borttagen där utsikt inte bedöms påverkas. Prickmark har dock justerats inom Fågelsudd 1:15, 1:16 och 1:17 där den utgör översvämningsskydd och delvis sammanfaller med avståndsbestämmelsen kring 4 meters byggnadsfri zon från fastighetsgräns. Därutöver har fastigheten Fågelsudd 1:59 fått förändrad fastighetsarea åt öster motsvarande cirka 227 m 2.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 7(44) Tidigare ställningstaganden Överkommunala beslut och dokument Riksintresse Planområdet omfattas av riksintresse enligt 4 kapitlet 1 och 4 miljöbalken, högexploaterad kust vilket innebär att fritidshus bara får tillkomma vid befintlig bebyggelse inom kustområdet. De områden som omfattas är med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. Planförslaget bedöms inte påverka riksintresset negativt eftersom de nya tomterna ligger i anslutning till befintliga tomter. Miljökvalitetsnormer för vatten Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kapitlet miljöbalken. EU:s vattendirektiv har införts i miljöbalken genom Förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660). I enlighet med detta har Vattenmyndigheten beslutat om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner samt åtgärdsprogram för i princip alla vattenresurser (såväl yt- som grundvatten). Miljökvalitetsnormerna anger den status som bedöms kunna uppnås och vidmakthållas i vattenresursen. Planområdet berör kustvattenförekomsten Bockskärs skärgård (SE 565000-162825). Grundvattnet på platsen tillhör Kalmarkustens sandstensformattion (SE 628995-153160). Genomförandet av detaljplanen bedöms inte motverka ett uppfyllande av miljökvalitetsnormerna under förutsättning att omhändertagande av dagvatten sker enligt kommunens mål och principer. Se vidare under Dagvatten. Ingen negativ påverkan förväntas då mängden dagvatten som tillkommer till följd av planförslaget är liten och förutsättningarna för lokalt omhändertagande är mycket god. Bockskärs skärgård Vattenförekomsten har 2009 klassats som kustvatten med måttlig ekologisk status och god kemisk status (exklusive kvicksilver). Vattenförekomsten ska senast 2021 ha uppnått en god ekologisk status eftersom det har bedömts som tekniskt omöjligt att uppnå statusen till 2015 (vilket var det angivna målet). I förslaget till ny klassning inför perioden 2016-2021 föreslås fortsatt måttlig ekologisk status med en förlängd tidsfrist till 2027. Miljöproblemet bedöms vara övergödning och miljögifter. Kalmarkustens sandstensformation Vattenförekomsten har klassats som grundvatten med god kvalitativ och god kemisk status. Översiktliga plandokument Översiktsplanen för Kalmar kommun är antagen 2013-06-17. Några särskilda riktlinjer för Fågelsudd finns inte. Generellt för kommunen, anges under ledstjärnan Mer Möre, att många vill bo och arbeta i Möre och dess natur- och kulturmiljöer är en tillgång för alla invånares livskvalité och fritid.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 8(44) Följande två övergripande strategier för ökad attraktivitet och tillväxt kan tilllämpas för Fågelsudd: Flera ska få chans att arbeta och bo vid Kalmarsund. Livskvalitén är hög vid Kalmarsund. Under rubriken Fler ska få chans att arbeta och bo vid Kalmarsund anges bland annat följande: För att hushålla med mark- och naturresurser bör vi bygga i befintliga områden där infrastruktur redan finns. Genom att bygga i kollektivtrafiknära lägen främjas den miljömässiga hållbarheten. Fågelsudd ligger vid väg 602 längs kusten mellan Kåremo och Pataholm och trafikeras av en busslinje (hållplats finns vid Fågelsudd). Kommunalt vattenoch avlopp finns. Fågelsudd ligger närmare Mönsterås än Kalmar och Trafikverkets trafikmätning 2012 visar på något fler trafikrörelser mot Mönsterås jämfört med mot Kalmar. I översiktplanen har kommunen tagit ställning till att bland annat ha en god planberedskap för att möta en ökad efterfrågan för att bo och verka i Möre. Kommunen har även tagit ställning till samverkan med grannkommunerna för att utveckla kvalitéer som finns på ömse sidor om kommungränserna. Utökade och fler byggrätter i Fågelsudd kan medföra ökat permanentboende och ökad inflyttning till kommunen vilket ökar underlaget för busstrafiken och servicen i Ålem, Blomstermåla och Rockneby vilket är positivt för både Kalmar kommun och Mönsterås kommun. Byggnadsplaner Fågelsudd består av tre olika gällande byggnadsplaner. En byggnadsplan är en äldre plan som motsvarar dagens detaljplan. Följande byggnadsplaner finns: Byggnadsplan 0880K-II/64 från 1964 Planen redovisar i huvudsak bostadsändamål med friliggande hus. Minsta fastighetsyta är 750 m 2 och byggnadsarean är max 10 % av fastighetsarean (plankartan illustrerade dock tomtstorlekar på cirka 800 m 2 ). Högst en våning och ingen inredd vind. Maxhöjd för byggnad är 3,5 meter. Planen redovisar också ett mindre område för butiker och samlingslokal. Byggnadsplan 0880K-II/69 från 1971 Fristående bebyggelseplacering. Minsta fastighetsyta är 750 m 2 och byggnadsarean är max 100 m 2 (plankartan illustrerade dock tomtstorlekar på cirka 1000 m 2 ). Högst en våning och byggnadshöjd maximalt 3,5 meter. Byggnadsplan 0880K-II/157 från 1977 För grupp med 8 tomter är byggnadsarean max 100 m 2 och för de två tomterna vid väg 602 (Fågelsudd 1:2 och 1:3) är byggnadsarean max 150 m 2. Minsta fastighetsyta är 750 m 2 (plankartan illustrerade dock tomtstorlekar på drygt 1000 m 2 ). Högst en våning och byggnadshöjd maximalt 3,5 meter. Vind får inte inredas.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 9(44) 1964 1971 1977 1971 1964 Markerade områden visar var det finns byggnadsplaner samt vilket år de antogs. I öster finns ett fåtal fastigheter som är inte detaljplanelagda. Kommunala beslut i övrigt Lägsta grundläggningsnivå I Samhällsbyggnadsnämnden fattades 2012-12-19 beslut om riktlinjen att lägsta färdiga golvhöjd för bostäder ska vara belägen minst 2,65 meter över nollplanet utifrån det nationella höjdsystemet RH2000. Länsstyrelsen har därefter tagit fram rapporten Fysisk planering i Kalmar län med hänsyn till ett förändrat klimat Rekommendationer för strandnära byggnationer. I denna rekommenderar man att ny bebyggelse ska placeras över 2,8 meter över havet. I en skrivelse från länsstyrelsen till samhällsbyggnadsnämnden, daterad 2017-11-15, hänvisas att planbestämmelsen Byggnads konstruktion ska klara naturligt översvämmande vatten upp till 2,8 meter över havsvattennivån i RH 2000 ska tillämpas. Då planområdet ligger sjönära finns det risk för översvämning, särskilt i de områden som ligger närmast vattnet. Med förväntade höjningar av havsnivån i framtiden kommer översvämningsrisken att öka ytterligare. I planförslaget föreslås därför ovan rekommenderad planbestämmelse. Se vidare under kapitlet Höjdsättning med hänsyn till klimatförändring.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 10(44) Förutsättningar och förändringar I det aktuella planförslaget föreslås följande förändringar jämfört med gällande byggnadsplaner. Förändringarna innebär en förändrad områdeskaraktär genom tätare bebyggelse, minskning av grönandel och möjlighet till breddning av bostadsgator. 6 nya fastigheter för enbostadshus. Planen ger möjlighet att utöka kvartersmarken inom vissa områden. Utökade byggrätter för befintliga bostadsfastigheter. Justering av prickmark. Hänsyn tas till utsiktskorridorer, vägområden och underjordiska ledningar. Bestämmelsen om friliggande hus tas bort. Park-bestämmelsen i gällande byggnadsplan ändras till Natur. Fällning av träd regleras i syfte att bevara stora träd. Plats för tre centralt placerade mindre uppsamlingsplatser för hushållssopor föreslås. Krav på åtgärder och placering av nya byggnader på de fastigheter som ligger inom område där det finns risk för översvämning till följd av klimatförändringar. Marklov krävs om man vill förändra marknivån inom kvartersmarken med mer än 0,5 meter. Följande exploateringsgrad och byggrätt föreslås gälla för majoriteten av fastigheterna: Bostadstomter norr om Fågelvägen får möjlighet att uppföra huvudbyggnad och komplementbyggnad på sammanlagt maximalt 200 m 2 (ytan på mark) per fastighet. Bostadstomter söder om Fågelvägen får möjlighet att uppföra huvudbyggnad och komplementbyggnad på sammanlagt maximalt 180 m 2 (ytan på mark) per fastighet. Detta möjliggör för bebyggelsekompletteringar inom nuvarande bostadstomter som är något mindre än de norr om Fågelvägen. Detta baserars på att flertalet av tomterna söder om Fågelvägen är enligt gällande detaljplan anpassade till utsikt mot havet och den rådande terrängen. Därmed kan byggnadskompletteringar inte ske lika flexibel som i norra delområdet. För fastigheten Fågelsudd 1:16 medges ingen ökad byggrätt med hänsyn till översvämningsrisken. Huvudbyggnadens högsta byggnadshöjd är 4,0 meter och största takvinkel är 32 grader. Endast källarlösa hus. Natur- och kulturmiljö Geotekniska förhållanden Enligt SGU:s jordartskarta består den ytliga jordarten inom planområdet av sandig morän vilket är positivt ur grundläggningssynpunkt. Området består av normalradonmark (radongashalten i jordluft för morän, grus och sand klassas

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 11(44) som normalradonmark om halten ligger mellan 10-50 kbq/m3) vilket kräver radonskyddat byggande. Jordartskarta från SGU Naturmiljö Det finns gott om naturmark inom och i närheten av planområdet. Naturen inom planområdet består av yngre blandskog, gräsmarker och strandområden. Några stora ekar och flera stenmurar finns också inom området. De äldre ekarna och stenmurarna är viktiga att bevara, dessa ligger på föreningens gemensamma mark. Den stenmur som ligger i den östra gränsen inom det område som avses styckas av till två nya fastigheter, skyddas i planen (n på plankartan), den södra stenmuren inom samma område finns felaktigt med på grundkartan, i verkligheten är det endast en rad med stenar och ingen uppbyggd mur. Den yngre skogen kan på sikt bli värdefull om den sparas. I länsstyrelsens inventering av särskilt skyddsvärda träd finns 6 eller 7 grova ekar med minst 80 centimeter i diameter registrerade inom planområdet. Träd som har en stamdiameter på 60 centimeter eller mer, mätt en meter ovan mark, kräver enligt planen marklov för fällning (a 1 på plankartan). Det är i huvudsak stora ekar planen avser att skydda, marklov kan beviljas om trädet utgör en fara för människor eller egendom. Längs stränderna finns skyddsvärda arter, bland annat rikliga förekomster av ängsskära (rödlistad NT). De låglänta områdena berörs dock inte av tillkommande bebyggelse. Enligt Artportalen (www.artportalen.se) har ett stort antal olika fågelarter observerats inom området. De rödlistade fågelarter som skulle kunna beröras av den förändrade markanvändningen är kungsfågel (VU, sårbar), gulsparv (VU), spillkråka (NT, nära hotad) och gröngöling (NT). Övriga rödlistade fågelarter som rapporterats från området är knutna till miljöer som inte påverkas av planförslaget. Vidare finns tre skalbaggar som är rödlistade eller fridlysta: Läderbagge, rödhjon och ekoxe (inte rödlistad, men fridlyst). Läderbagge är helt knuten till gamla ihåliga träd. De nya tomterna berör inte några lämpliga träd. Rödhjon och ekoxe är relativt vanliga arter som troligen kan finnas på flera ställen i närområdet. De föreslagna nya tomterna berör en så liten andel av de potentiellt lämpliga biotoperna att det inte bedöms ha någon betydelse för dessa arter.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 12(44) Samma sak gäller för de fågelarter som möjligen skulle kunna häcka inom de områden som föreslås bli nya tomter. Vid skötsel av området är det lämpligt att en avvägning sker mellan tillgänglighet för människor och bevarande/skapande av biologiska värden. Det är önskvärt att träd, särskilt ekar, får bli gamla och att inte all död ved städas bort, samt att inte alla buskage röjs bort. De öppna gräsmarkerna bör om möjligt slås för att floran ska gynnas. Gällande byggnadsplaner redovisar PARK vilket ändras till NATUR på plankartan. Detta motsvarar bättre hur området sköts och används. Gammal ek vid planområdet.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 13(44) Strandområdet i södra delen av planområdet. Kulturmiljö Enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök saknas kända fornminnen inom planområdet men centralt inom området finns flera stenrösen som kan vara fornminnen. Dessa berörs inte av exploatering. Bebyggelseområden Markanvändning Den första byggnadsplanen för en del av området antogs 1964 och omfattade fastigheterna Fågelsudd 1:1 och 1:6. I Fågelsudd 1:1 ingick även vattenområde i Kalmarsund med bland annat öarna Stubbeholmen, Matgev och Ängö. HSB i Kalmar köpte fastigheterna för att de skulle bebyggas med fritidshus. Befintlig bebyggelse inom området utgjordes då av en huvudbyggnad och några uthusbyggnader inom stamfastigheten Fågelsudd 1:1. I dag finns endast en uthusbyggnad kvar som används för gemensamt ändamål. Innan fritidshusen byggdes bestod marken söder om infartsvägen till största delen av obrukad åkermark omgiven av gles lövskog. Bebyggelsen placerades gruppvis med gångförbindelser till natur- och strandområden. En hög andel grönyta ger området en småskalig karaktär. Bostadstomterna fick enligt de två första byggnadsplanerna inte vara större än 750 m 2. Bostadstomternas storlekar i dessa områden varierar från 750 m 2 till drygt 800 m 2. I den senare detaljplanen för den norra delen av området är bostadstomterna överlag omkring 1000 m 2. Flertalet fastigheter gränsar mot grönområde och/eller har sjöutsikt genom medveten husplacering. Vid planläggningen 1971 tillkom fler fritidshus i nordost och i sydväst, och vid den senaste planläggningen 1975 tillkom slutligen fritidshusen i den nordvästliga gruppen. Inom föreslaget planområde finns idag cirka 100 fastigheter. Flertalet bostäder är fritidshus men trenden är att fritids-

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 14(44) husen övergår till att bli permanentbostäder. Idag finns cirka 15 permanentbostäder inom området. Byggrätter Tidigare byggrätter från gällande detaljplaner redovisas under Byggnadsplaner ovan. Vid en inventering som Kalmar kommun har gjort av bebyggelsen inom planområdet har det visat sig att på 40 % av fastigheterna överstiger exploateringsgraden (den tillåtna byggnadsytan). Flertalet byggnader ligger på prickmark (mark som enligt plan inte får bebyggas), eller utanför den egna fastigheten. Följande exploateringsgrad och byggrätt föreslås gälla för planområdet: Bostadstomter norr om Fågelvägen får möjlighet att uppföra huvudbyggnad och komplementbyggnad på sammanlagt maximalt 200 m 2 per fastighet, planbestämmelse e 1 Bostadstomter söder om Fågelvägen (förutom fastigheten Fågelsudd 1:16, se nedan) får möjlighet att uppföra huvudbyggnad och komplementbyggnad på sammanlagt maximalt 180 m 2 per fastighet, planbestämmelse e 2. Fastigheten Fågelsudd 1:16 bibehåller nuvarande byggrätt och därmed möjlighet att uppföra huvudbyggnad och komplementbyggnad på sammanlagt maximalt 75 m 2 per fastighet, planbestämmelse e 3. (Bestämmelsen för denna fastighet syftar till att anpassa bebyggelsen till den låga marknivån och riskerna som det medför. Läs mer under kapitlet Höjdsättning med hänsyn till klimatförändring). Huvudbyggnad med byggnadshöjd maximalt 4,0 meter och takvinkel maximalt 32 grader. Endast källarlösa hus. Högst 40 procent av fastighetsarean får hårdgöras. När området byggdes ut med fritidshus på 1960-talet så placerades huvudbyggnaderna i många fall vinklade i förhållande till gatorna, med följd att en triangelformad yta närmast fastighetsgränsen inte tillhör fastigheten utan vägen och den samfällda marken. En del hus placerades i fastighetsgräns vilket medförde att entréerna kom att hamna utanför den egna fastighetsgränsen. Senare har farstukvist uppförts, vilken då också hamnat utanför den egna fastigheten. I stugområdet har det generellt funnits bestämmelser om att tomtstorlekarna inte får vara större än 750 m 2. Området har byggts ut i omgångar och överlag har bestämmelserna om tomtstorlek överskridits. I de första grupperna överskreds tomtstorlekarna med cirka 50 m 2, för att i de senare områdena överskridas med upp till cirka 350 m 2. Bildandet av tomterna har dock följt de i plankartorna illustrerade tomterna, vilka således inte stämde med de upprättade bestämmelserna. För att åtgärda de fastigheter som har entréer som ligger utanför fastigheten, och de fall där fastigheten inte gränsar i sin helhet till gatan, har markområdena för bostadsändamål justerats. Se fastighetsregleringskartorna under rubriken Fastighetsrättsliga frågor. Planförslaget medger byggnader med förhöjt väggliv så att det finns möjlighet att anlägga pulpettak. Maximal nockhöjd kan då bli cirka sju meter vilket är lämpligt med tanke på omvandlingen

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 15(44) från fritidshusområde till permanentbostäder. Ett generellt avstånd till fastighetsgräns på minst 4,0 meter för huvudbyggnad och 1 meter för komplementbyggnad gäller inom hela planområdet. Gestaltning I den ursprungliga byggnadsplanen för Fågelsudd var tanken att tomter och byggnader skulle ha ett enhetligt utförande. En stor del av bebyggelsen är byggda i samma karaktär, i huvudsak de ursprungliga fritidshusen, låga och uppförda med träfasad anpassade efter naturen. Vid ny- och tillbyggnader har sedan karaktären förändrats. Gemensamt för området är dock träfasaderna och den låga takvinkeln vilket ger området en särskild karaktär. Fasadmaterial bör därför även i framtiden vara trä. Ett av planens syften är att bevara siktlinjerna mot havet genom att inte tillåta ny bebyggelse som skymmer för grannbyggnader. Därför tillåter inte planen nytillkommande bebyggelse framför befintliga huvudbyggnader. Likaså reglerar prickmark (mark som inte får förses med byggnader) områden som är viktiga för bevarandet av siktlinjer. Bebyggelsen är i de flesta fall låg och omgiven av natur. Flera av husen har karaktär av permanentboende. Service Service saknas inom området. Till Ålem respektive Rockneby är det cirka 1 mil. I Rockneby finns skola/förskola, äldreboende och livsmedelsbutik. Närmaste hälsocentral finns i Blomstermåla, Mönsterås kommun, cirka 15 kilometer nordväst om Fågelsudd.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 16(44) Vattenområden Tidigare planlagt område omfattar ett stort vattenområde med flera öar. Fågelsudds samfällighetsförening tog 2008 initiativ till att bygga en kanal mellan viken Munken och den så kallad A-viken, syftet var att öka vattengenomströmningen och därmed minska igenväxningen. Länsstyrelsen gav tillstånd för åtgärden året efter. Broar finns över kanalen och till öarna Stubbeholmen och Matgev. Grävd kanal öster om planområdet. Friytor Lek, rekreation och friluftsliv Inom planområdet finns gott om natur för lek, motion, rekreation och friluftsliv. Eftersom området ligger vid kusten är stränderna viktiga för bad och båtliv. Bryggor för småbåtar finns sydost om bebyggelsen. Motionsspåret på 3 kilometer går runt området. Spåret kan eventuellt behöva justeras i samband med avstyckning av nya tomter.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 17(44) Centralt i området finns ett rekreationsområde med tennisbana och en byggnad kallad ladan (rekreation på plankartan). Viss möjlighet till utökning av byggrätten föreslås, totalt 150 m 2. Tennisbanan ligger centralt i området. Badplats på Stubbeholmen (badholmen). Bryggor för småbåtar norr om Stubbeholmen. Motionsspår. Offentliga platser Inom planområdet finns naturmark och stränder som är tillgängliga för allmänheten. Fågelsudds samfällighetsförening har ansvar och sköter grönområden, badplatser, promenadvägar, vägar med mera. Gator och trafik Gatunät Väg 602 mellan Kåremo och Pataholm passerar väster om planområdet. Norr om Fågelsudd beräknades 550 fordon passera per dygn vid trafikmätning 2012 och söder om Fågelsudd beräknades 480 fordon passera per dygn 2012. Från väg 602 finns en infartsväg till området och inom området finns flera bostadsgator. Nuvarande infartsväg fanns redan vid den första planläggningen men breddades till ca 4,5 meter. Bostadsgatorna är ca 4,0 meter. Vägarna inom planområdet ingår i en gemensamhetsanläggning och ägs och sköts av Fågelsudds samfällighetsförening. I samband med utbyggnaden av kommunala vatten- och avloppsledningar har asfaltsbeläggningen vid ett flertal av vägarna förnyats och vägbredden justerats. Planen ger möjlighet till en fram-

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 18(44) tida utveckling av vägområdet. Detta möjliggör en breddning av körytan eller anläggande av gatubelysning. Lokalgata inom planområdet. Infartsvägen från väg 602. Trafikutredning Efter samråd har en trafikutredning tagits fram. Utredningen visar att belastningsgraden med den aktuella korsningslösningen inte överskrider nivån för god framkomlighet. Korsningsutformningen har tillräcklig kapacitet för att klara av det förväntade trafikflödet. Sikten vid den södra infarten (den som i huvudsak används som infart idag) bedöms efter mätningar vara av högre standard än den vid norra infarten, dock håller sikten mindre god standard, vilken är den lägsta kategorin av tre. Fågelsudds samfällighetsförening rekommenderas att ansöka om stopplikt vid anslutningspunkten samt att upprätthålla skötsel av vegetation till förmån för gällande siktkrav och trafiksäkerhet. Sänkt hastighet på sträckan förbi Fågelsudd, på väg 602, kan vara ett kompletterande alternativ. Den trafikökning som planförslaget genererar kommer främst att ske vintertid och trafikflödet i sin helhet kommer att bli jämnare över året, till följd av att området permanentas. Mellan 2005-2015 har ingen olycka skett i anslutning till infartspunkterna.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 19(44) Sikten i korsningen infartsvägen väg 602 norrut respektive söderut. Gång- och cykelvägar Separata gång- och cykelvägar saknas och bedöms inte behövas. Gång och cykling sker idag på befintliga gator. Trafiksäkerheten bedöms vara god. Även om ett ökat permanentboende medför att till exempel barn ska gå till skolskjuts, bedöms säkerheten vara tillräckligt god för att gång och cykling kan ske på befintliga bilvägar. Kollektivtrafik Busslinje 162 trafikerar väg 602 utanför planområdet och en busshållplats finns vid infarten mot Fågelsudd. Parkering Parkering sker på respektive bostadsfastighet och utöver detta finns ett antal större besöksparkeringar för omkring 50 bilar i anslutning till infartsvägen. På plankartan redovisas dessa ytor antingen som egenskapsområde parkering inom naturmark, eller är de inkluderade i gatumarken som breddas på aktuella platser.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 20(44) En av flera besöksparkeringar. Infarten till Fågelsudd mot norr. In- och utfarter Befintlig infartsväg från väg 602 bedöms ha tillräckligt bra sikt och inga åtgärder krävs därmed i korsningen. Den gamla infarten låg mellan fastigheterna Fågelsudd 1:2 och 1:3. Nuvarande infart har dock bättre sikt. I tidigare byggnadsplaner har tillfarten till vissa fastigheter skett via naturmark. Planförslaget justerar detta genom att anpassa gatumarken efter fastigheterna, alternativt anpassat fastigheterna till gatumarken. Räddningsväg Bostadgatorna fungerar som räddningsvägar. Bredden på vägar och vändplaner uppfyller riktlinjerna för god framkomlighet. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planområdet ligger inom kommunalt verksamhetsområde för vatten och spillvatten. Spillvattensystemet är ett så kallat LTA-system (Lätt tryck avlopp) vilket innebär att alla fastigheter har en mindre pumpstation. Kalmar vatten tillhandahåller pumpstationen och sköter underhåll medan fastighetsägaren står för installation och tillsyn. Vatten- och avloppsledningarna ligger i huvudsak på allmän platsmark med ledningsrätt. Kommunalt vatten och avlopp byggdes ut 2014. Innan dess fanns en gemensamhetsanläggning för dricksvatten i form av en borrad brunn samt enskilda avloppsanläggningar. Dessa ledningar ligger kvar, men är tagna ur bruk och fyller ingen funktion. För den senast tillkommande bebyggelsen fanns en gemensam avloppsanläggning. Ursprungligen fanns inte vattentoaletter i fritidshusen utan endast kemtoaletter eller liknande men senare tillkom enskilda avloppsanläggningar som även tillät vattentoaletter. Dagvatten Planområdet ligger utanför Kalmar Vatten ABs verksamhetsområde. Dagvattenhanteringen bör följa Kalmar kommuns mål och principer enligt Vatten och avlopp, Tematiskt tillägg till ÖP, 2016.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 21(44) Planområdet består av småhusområde inklusive lokalgator där dagvattnets föroreningsgrad har bedömts vara låg. Dagvattnet ska i största möjliga mån omhändertas genom infiltration i marken och renas lokalt. Därmed begränsas utflödet från området och föroreningar avskiljs. Dagvatten från breddade bostadsgator kan lämpligen infiltreras i öppna vägdiken och grusade vägbanor/vägrenar där det renas lokalt. Efter den lokala infiltrationen och reningen rinner vattnet vidare till Kalmarsund. Planen begränsar genom planbestämmelse andelen hårdgjord yta till maximalt 40 % inom kvartersmarken i syfte att underlätta för den lokala infiltrationen och reningen. Värmesystem Gemensamt värmesystem saknas inom området. Uppvärmning sker med enskilda lösningar. El- och tele El och teleledningar finns sedan tidigare framdragna till planområdet. Allmänna ledningar inom kvartersmark redovisas på plankartan genom u-område. Se även kartorna längst bak i dokumentet. Elledningarna är till största delen inmätta. I de fall de inte blivit inmätta har de tolkats in, liksom teleledningarna är tolkade och därmed inte exakta. U-området är anpassat efter en zon på fyra meter runt ledningarna. Därmed kan u-områden redovisas inom kvartersmark trots att ledningen ligger utanför tomtgränsen. Området har förberetts för dragning av fiber genom att rör grävts ner i samband med dragning av vattenoch avloppsledningar. Två transformatorstationer finns inom området, dessa planläggs som Tekniska anläggningar, E på plankartan. Avfallshantering Avfallshantering bör ske enligt KSRR:s anvisningar. Idag sker hämtning av sopor vid varje fastighet. Detta är dock inte lämpligt då befintliga gator och vändplatser är för smala och små för sopbilarna att köra och vända på. Istället föreslås gemensamma uppsamlingsplatser för sopor då det dels är mer ekonomiskt och dels bättre ur miljö- och trafiksynpunkt. Detta anses även vara den bästa lösningen i Fågelsudd då en breddning av gator och vändplaner skulle vara ett alltför stort ingrepp i den småskaliga miljön. Detaljplanen föreslår tre uppsamlingsplatser med så kallade UWS containrar. Dessa rymmer fem kubikmeter och grävs ner under mark så att enbart inkastningsanordningen sticker upp ovan mark. Påverkan på landskapsbilden och bebyggelsekaraktären blir därmed marginell. Hämtningen av sopor går snabbare och är även bättre ur trafiksäkerhetssynpunkt.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 22(44) Exempel på UWS (underjordiskt insamlingssystem för avfall). Bilden ovan visar inkastningsanordningen. Bilden till höger visar hur hämtningen av sopor går till. Störningar och risker Planområdet bedöms inte beröras av störningar och bedöms inte heller orsaka några störningar för omgivningen. Diskussioner om brandposter har förts med Brandkåren. Befintliga vattenledningar är inte tillräckligt dimensionerade för antalet hushåll. Lokalt anpassade åtgärder kommer att krävas. Buller Ingen risk för buller till följd av planens genomförande förväntas. Trafikökningen blir marginell. Endast under byggperioder förväntas antalet tunga fordon öka vilket kan orsaka bullerstörningar. Höjdsättning med hänsyn till klimatförändring - översvämning De förväntade klimatförändringarna innebär bland annat globalt stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster. Detta kan för havsnära områden innebära en översvämningsrisk. Det finns inga nationella beslut eller fasta riktvärden kring hanteringen av översvämningsrisken eller en reglerad lägsta tillåtna marknivå för befintlig bebyggelse. För Kalmar län finns dock beräkningar kring framtida vattenstånd med olika återkomsttider (SMHI rapport nr 2014-66 Havsnivåer i Kalmar län, 2014). Resultaten visar att vattenståndet i Kalmar län med 100-300 års återkomsttid år 2100 kommer att vara 220-230 centimeter i koordinatsystem RH 2000 utifrån en global höjning som följer IPCC RCP 8,5 (ICCP= FNs klimatpanel, RCP= klimatscenario, Representativ Concentration Pathways). Utöver det beräknade medelvattenståndet på dessa 220-230 centimeter har det vidare, regionalt av länsstyrelsen i Kalmar län, satts en säkerhetsmarginal på 0,5 meter längs kusten. De rekommenderade säkerhetsnivåerna för samhällsviktiga funktioner och bostadsbyggnader hamnar därmed på en plushöjd av 280

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 23(44) centimeter över dagens medelvattennivå i RH 2000. (Fysik planering i Kalmar län med hänsyn till ett förändrat klimat - Rekommendationer för strandnära byggnationer). Dessa rekommendationer i översvämningshotade områden gäller dock i första hand vid placering av ny bebyggelse och är generaliserade. Vidare är varaktigheten av extrema högvatten vid kusten normalt relativt kort, några timmar. Vid förtätning och komplettering av befintlig bebyggelse uppstår det dock svårigheter att fullt ut tillämpa de generella rekommendationerna enligt ovan. Avsteg från dessa kan bli aktuellt. Inom aktuellt planområd finns önskemål att komplettera med mindre tillbyggnader för möjligheten att kunna bosätta sig permanent. Samtidigt finns det bostadstomter i sydöstra delen som har låga marknivåer kring + 2,5 meter, vilket medför en översvämningsrisk vid framtida havsnivåhöjning. Intresset för den enskilde att få till en bättre boendelösning och det allmänna intresset kring en sammanvägd bra boendemiljö tillsammans med klimatförändringar och översvämningsrisken är en svår utmaning. Även ekonomiska faktorer måste vägas in i bedömningen, det vill säga kostnader för utbyggnad och därmed eventuella skador vid framtida vattenhöjning samt betalningsansvar. En annan svår fråga är estetiken kring hur en tillbyggnad till ett befintligt hus kan se ut med en mycket högre golvhöjd eller annorlunda konstruktion. Kommunen har därför i denna detaljplan gjort följande ställningstaganden: Kommunen anser att en lämplighetsprövning gjorts av befintliga bostadstomter i och med att det finns en befintlig detaljplan; att ta bort denna rättighet för en fastighetsägare är ett väldigt kraftigt ingrepp i den enskildes äganderätt och de tidsmarginaler som tas upp för framtida havsnivåhöjning är drygt 80 år. Inom denna tidsram och kortare planeringshorisont kommer byggnadstekniken att utvecklas och ägarnas önskemål och möjligheter att förvalta eller bygga om sitt hus och disponera sin tomtmark kommer att förändras. Kommunen anser att marknivån +2,3 meter eller mer utgör en lämplig marknivå kring huvudbyggnaden. Då kan en utfyllnad om 0,5 meter eller annan konstruktion enkelt nå den föreskrivna höjden om +2,8 meter (se ovan för resonemang om höjdnivåer). För att minska risken för konsekvenser av eventuella översvämningar finns bestämmelser i planen som reglerar placeringen och utförandet av bebyggelsen: Krav på byggnadens utförande Byggnads konstruktion ska klara naturligt översvämmande vatten upp till 2,8 meter över havsvattennivån i RH 2000. Delar av byggnader som placeras lägre än +2,8 meter ska därmed tåla vatten till följd av stigande havsnivåer Placering av byggnaderna inom fastigheten regleras genom prickmark samt med placeringsbestämmelse som innebär att huvudbyggnad respektive komplementbyggnad ska placeras minst 4 respektive 1 meter från fastighetsgräns. Utnyttjandegraden Fastigheten som ligger för lågt för att en utfyllnad av marken på 0,5 meter ska vara lämplig, får ingen utökad byggrätt Källare tillåts inte inom planområdet.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 24(44) Allmän platsmark Nuvarande marknivåer inom allmän platsmark tillåts att justeras för att möjliggöra en anpassning till framtida Klimatförändringar. Detta görs genom att marknivån inte föreskrivs i planen. Sårbarheten för översvämningar har med detta minskat. Endast en bostadsfastighet, Fågelsudd 1:16, som ligger mycket lågt har inte fått någon utökad byggrätt. För att identifiera vilka bostadsfastigheter som berörs av översvämningsrisk har en analys av nuvarande marknivåer genomförts med stöd av tillgängligt underlag från lasermätning (LAS-data, LAS är punktmoln skapade från laserskanning där beräknat medelfel är bättre än 0,1m på plana hårdgjorda ytor. Höjdkurvorna i grundkartan utgör ett mycket grövre kartunderlag, då höjdkurvorna utgör en slags generalisering av/utifrån LAS-data). Lämplig marknivå bedöms vara, som ovan nämnts, + 2,3 meter invid huvudbyggnaden. På nedanstående kartor redovisas uppmätta marknivåer närmast nuvarande huvudbyggnader inom strandnära bostadsfastighet söder om Fågelvägen. Vidare redovisas höjdkurvan 2,5 meter i rosa färg. Fågelsudd 1:275 Fågelsudd 1:26 Fågelsudd 1:43 Fågelsudd 1:25 Kartutsnitt plankarta för analys av marknivå enligt LAS-mätpunkter Fågelsudd 1:43 Inom fastigheten och närmast fastighetsgränsen är marknivån som lägst + 2,29 meter. Lägst marknivå, + 2,29 meter är vid sydöstra fastighetsgräns. Övervägande del av fastigheten, där byggrätt medges och vid angöringen från gatan, har en marknivå över + 3 meter. Marknivån närmast huvudbyggnaden är som lägst + 3 meter.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 25(44) Fågelsudd 1:25 Fastigheten tangeras i sydost av 2-meters kurvan, vilket betyder att den södra, västra, mellersta och norra delen ligger ovan 2 meters marknivå. LAS-punkter visar på att övervägande del av fastigheten även ligger på marknivåer mellan + 2,17 meter och + 2,36 meter. Närmast huvudbyggnaden ligger marknivåerna mellan + 2,17 och + 2,3 meter. Det lägsta markpartiet har dock något högre marknivåer närmast kring sig (+ 2,22 och + 2,33 meter), vilket betyder att naturligt översvämmande vatten som kommer från söder bromsas ner i någon utsträckning. Marknivån på gatan och angöringen ligger kring + 2,2 till + 2,28 meter. Fågelsudd 1:26 Fastigheten har marknivåer mellan + 2,20 meter och + 2,44 meter. Närmast nuvarande huvudbyggnad ligger marknivåerna mellan + 2,20 meter och + 2,30. Vid gatan och angöringen är marknivåer som lägst + 2,3 meter och + 2,44 meter. Även om markpartier i södra delen av fastigheten är som lägst +2,20 meter så finns inom fastigheten i söder, varifrån översvämmande skulle kunna tänka sig komma, något högre markpartier, + 2,36 och + 2,29 meter. Fågelsudd 1:275 Fågelsudd 1:26 Fågelsudd 1:25 Kartutsnitt plankarta för analys av marknivå enligt LAS-mätpunkter

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 26(44) Fågelsudd 1:27 Marknivåer inom fastigheten är som lägst + 2,32 meter. Vid södra fastighetsgränsen är marknivåerna kring + 2,38 och + 2,39 meter och stiger norrut. Marknivån vid gatan/angöring i väster är + 2,32 och + 2,24 meter. Naturligt översvämmande vatten som kommer från söder bromsas därmed ner i någon utsträckning. Fågelsudd 1:23 Marknivåer inom och utanför fastigheten är mellan + 2,65 och + 3,35 meter. Därmed bedöms marknivån som lämplig med hänsyn till översvämningsrisken. Fågelsudd 1:24 Kartutsnitt plankarta för analys av marknivå enligt LAS-mätpunkter Fågelsudd 1:24 Marknivåer inom fastigheten är mellan + 2,11 meter och + 2,65 meter. I södra delen, där de lägsta marknivåerna finns, regleras även byggnadsförbud genom prickmark. Likaså finns byggnadsförbud vid västra fastighetsgränsen i och med att huvudbyggnad inte får placeras närmare än 4 meter från fastighetsgräns. Därmed ligger marknivåerna på + 2,3 meter eller mer inom fastigheten. Angöringen till fastigheten i öster har marknivåer kring + 2,75 meter. Sammantaget bedöms översvämmande vatten kunna hanteras via marknivåhöjning eller byggnadskonstruktion.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 27(44) Fågelsudd 1:16 Marknivåer inom och i anslutning till Fågelsudd 1:16 är som lägst + 1,36 meter och som högst + 2,87 vid nordöstra fastighetsgränsen. Vid en marknivåhöjning upp till 0,5 meter skulle marknivån inom fastigheten inte nå + 2,3 meter inom medgiven yta för byggnation. Därmed medges ingen ökad byggrätt för denna fastighet. Om marken fylls upp, kan det närmast huvudbyggnaden åstadkommas marknivåer kring + 2 meter. Fastigheten behåller sin nuvarande byggrätt om 75 kvadratmeter, men får ingen utökad byggrätt. Fågelsudd 1:16 Kartutsnitt plankarta för analys av marknivå enligt LAS-mätpunkter

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 28(44) Fågelsudd 1:17 Utsnitt nybyggnadskarta Fågelsudd 1:17 med uppgifter om färdig golvnivå (2012-05-28) Marknivåer inom fastigheten ligger mellan + 1,75 meter som lägst i söder och + 2,82 meter bara några meter längre österut vid sydöstra fastighetsgränsen. Inom hela östra delen av fastigheten finns ett högre markparti över + 2,5 meter som medför att översvämmande vatten från havet i söder bromsas upp. Mot angöringen, det vill säga gatan i väster, är markhöjderna + 2,24 och + 2,55 meter. Längs södra fastighetsgränsen finns ett byggnadsförbud, i och med att huvudbyggnaden inte får placeras närmare än 4 meters från fastighetsgräns. Vid en marknivåhöjning om 0,5 meter uppnås här marknivån + 2,25 meter. Invid nuvarande huvudbyggnad finns marknivåer kring + 2,0 meter till + 2,37 meter. En upphöjning av marken med 0,5 meter skulle medföra marknivåer kring + 2,5 och + 2,87 meter. Nuvarande färdig golvhöjd vid altan och därmed huvudbyggnaden är + 2,34 meter. Vid en marknivåhöjning om 0,5 meter under huvudbyggnaden så kan huvudbyggnaden uppnå de reglerade + 2,8 meter.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 29(44) Fågelsudd 1:15 Marknivåer inom fastigheten är som lägst i södra och östra delen, med nivåer mellan + 1,78 meter och + 2,09 meter. Här föreslås dock byggnadsförbud enligt planförslaget. Inom området där byggnation får uppföras ligger marknivåerna mellan + 2,27 meter till + 2,97 meter. De verkliga marknivåerna medför att det vid en markuppfyllnad om 0,5 meter kan uppnås marknivåer över + 2,8 meter. Marknivåer vid angöringen mot gatan är inom fastigheten + 2,3 meter. Fågelsudd 1:15 Kartutsnitt plankarta för analys av marknivå enligt LAS-mätpunkter Summering: Syftet med analysen ovan är att visa på att det kan krävas åtgärder för att skydda de byggnadsdelar som kan komma att utsättas för vatten, det vill säga man ska bygga vattentätt och säkerställa skydd mot fukt i grunden. Kommunen har gjort bedömningen att den enskilda fastighetsägaren som berörs av översvämningsrisk kommer att behöva vidta åtgärder vid önskad förändring av bebyggelsen. I kommunens övervägning har även invallning av vägar framför berörda fastigheter diskuterats. Med hänsyn till denna aspekt har de tre, icke planlagda fastigheterna i öster inte tagits med i planförslaget. Vidare medges för Fågelsudd 1:16 en byggrätt som endast motsvarar den befintliga byggnadsarean idag. En invallning runt låga marknivåer och de höga kostnaderna för detta skulle drabba hela samfällighetsföreningen, men endast gynnas ett fåtal bostadstomter. Detta har inte bedömts vara ekonomiskt försvarbart. Dessutom måste invallning göras så att vatten inte kan ta sig runt vallen, vilket ytterligare försvårar situationen och kan påverka allmänhetens tillgänglighet till strandnära områden. Sektion för simulerade markhöjder är under bearbetning och kommer finnas som en bilaga i slutet av planbeskrivningen!!!

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 30(44) Utöver gällande marknivåer så tyder den förhärskande jordarten som utgörs av morän, på att det finns goda infiltrationsmöjligheter vid ökade vattenmängder antingen från stigande havsnivåer eller från riklig nederbörd. Vidare har den kommunala räddningstjänsten lämplig beredskap i form av beredskapsplaner, riskbedömningar och utbud av lämpliga fordon som vid extremsituationer/översvämningar möjliggör tillgängligheten till området och de boende. Kommunens omsorgsförvaltning med ansvar för hemtjänst jobbar med riskbedömningar där extremsituation såsom översvämningar ingår och där samarbete sker med räddningstjänsten så att det är möjligt att nå de boende och brukare. I nödsituation finns tillgång till lämpliga fordon som klarar högt vattenstånd.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 31(44) Genomförande Organisatoriska frågor Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Fågelsudds samfällighetsförening är huvudman för allmän platsmark inom planområdet, det vill säga föreningen sköter och ansvarar för den allmänna marken. Föreningen är aktiv och vill fortsättningsvis sköta marken på samma sätt som gjorts tidigare. Kommunens bedömning är att det i huvudsak är de boende som nyttjar marken. Därför avses samfällighetsföreningen få fortsatt ansvar för de allmänna platserna. Planförslaget innebär därmed inga ändringar som föranleder en ändring av huvudmannaskapet. Markförvärv Fågelsudds samfällighetsförening äger idag Fågelsudd 1:123. Mindre områden av Fågelsudd 1:123 kan förvärvas av ett antal av de angränsande bostadsfastigheterna. Regler och tillstånd För genomförandet av detaljplanen krävs fastighetsbildning och bygglov. Upphävande av förordnande enligt 113 Byggnadslagen I samband med samråd om detaljplanen för Fågelsudd 1:123 m.fl. begärde Kalmar kommun hos länsstyrelsen upphävande av de förordnanden som beslutats enligt 113 byggnadslagen för Fågelsudd 1:123. Bakgrund Detaljplanens allmänna platsmark omfattas av förordnanden enligt 113 byggnadslagen. Förordnandena innebär att markägaren utan ersättning har skyldighet att upplåta den allmänna platsmarken i detaljplanen. Genom ändring av plan- och bygglagen (PBL) 2015-01-01 kommer förordnandena att upphöra att gälla 2018. Innan dess gäller förordnanden enligt 113 byggnadslagen tills de upphävs. För att kunna planlägga allmän platsmark med förordnande enligt 113 byggnadslagen som kvartersmark för bebyggelse, behöver kommunen begära hos länsstyrelsen att förordnandena ska upphävas. Förordnandena bör upphävas för hela detaljplaneområdet. Förordnandena anses inte behövas längre, då gemensamhetsanläggning redan är bildad för de aktuella ändamålen. Ändring av gemensamhetsanläggning prövas i förrättning enligt anläggningslagen. Mot denna bakgrund anser kommunen att ett upphävande av förordnandena är en rimlig förändring som inte kan anses medföra några betydande konsekvenser för sakägarna. Kommunicering kring detta har skett med Fågelsudds samfällighetsförening. Strandskydd Planområdet gränsar till Kalmarsund och strandskyddet är i nuläget upphävt inom planområdet. Strandskyddet återinträder dock i de delar av planområdet som ligger närmare än 100 meter från vattnet i samband med att en ny detaljplan tas fram. Därmed krävs att strandskyddet upphävs för de delar som berörs.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 32(44) Strandskyddet syftar enligt miljöbalkens 7 kapitel till att trygga allmänhetens tillgång till strandområden samt att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet på land och i vatten. Norr och söder om planområdet råder varierat strandskydd på 100-300 meter enligt länsstyrelsens beslut om utvidgat strandskydd 2014-12-19. Det generella strandskyddet är 100 meter på land och i vatten. När en ny detaljplan upprättas återinträder strandskyddet automatiskt och behöver därmed upphävas igen för att detaljplanen ska kunna genomföras. En kommun får enligt plan- och bygglagen upphäva strandskyddet i en detaljplan om det finns särskilda skäl för det enligt miljöbalken 7 kapitlet 18 c-d. Intresset av att ta området i anspråk på ett sätt som avses med planen ska väga tyngre än strandskyddsintresset. Skrafferade, gula ytor visar de områden där strandskyddet avses upphävas. Alla ytor är idag ianspråktagna, det vill säga inga nya oexploaterade ytor är markerade. För att detaljplanen ska kunna genomföras krävs att strandskyddet upphävs inom kvartersmarken (bostadsfastigheterna) och inom delar av allmän platsmark (vägar) i samband med antagandet av detaljplanen (a 2 på plankartan). De berörda områdena där strandskyddet föreslås upphävas hyser idag inte några höga naturvärden. Övrig mark inom planområdet som ligger närmre än 100 meter från vattnet omfattas efter planens antagande av strandskydd. Det särskilda skäl som anges vid ansökande om upphävande av strandskydd är Miljöbalken 7 kap. 18 c punkt 1 redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Den mark som avses upphävas utgörs idag antingen av redan bebyggda fritidsfastigheter, anlaggda vägar eller mark mellan väg och bostadsfastighet som används för angöring. All mark bedöms idag sakna betydelse för strandskyd-

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 33(44) dets syften då det redan är ianspråktaget. Följande fastigheter berörs av upphävandet (se kartan ovan): Strandskyddet upphävs för hela fastigheterna Fågelsudd 1:14 1:16, 1:23 1:27, 1:43, 1:116, 1:117 och 1:125. Strandskyddet upphävs för del av fastigheterna Fågelsudd 1:13, 1:13, 1:17, 1:22, 1:28, 1:50, 1:78, 1:79, 1:81, 1:82, 1:113 1:115. Vid fastigheterna Fågelsudd 1:22 1:24, 1:43 samt 1:50 1:53 utökas kvartersmark något för att antingen ansluta fastigheten till väg och skapa en körbar länk, eller för att anpassa gränserna efter nuvarande förhållanden. På flertaler platser används marken som trädgård och har gjorts så under en längre tid. Marken har därmed inget värde för allmänhetens framkomlighet. Strandskyddet upphävs inom dessa ytor. Strandskyddet inom den del av allmän platsmark som utgörs av gatumark på fastigheten Fågelsudd 1:123 upphävs också. Avtal eller andra överenskommelser Plankostnadsavtal finns mellan kommunen och Fågelsudds samfällighetsförening. Avtal skrivs mellan samfällighetsföreningen och KSRR för hämtning och ansvar avseende sophanteringen. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning De fastighetsrättsliga konsekvenserna beskrivs per fastighet. Förändringarna framgår nedan. Arealuppgifterna för respektive område kan avläsas i särskild tabell. Arealerna är grafiskt tolkade och kan komma att justeras senare. Fastighetsregleringarna sker med stöd av överenskommelser mellan samfällighetsföreningen och de enskilda fastighetsägarna. I överenskommelserna regleras även ersättningsfrågan. Avstyckning för nya tomter från Fågelsudd 1:123 söks och bekostas av den enskilde fastighetsägaren. Det kan vara en fördel att om möjligt genomföra flera alternativt alla fastighetsregleringar (marköverföring) i samma lantmäteriförrättning då detta kan hålla nere förrättningskostnader per åtgärd. Eventuell avstyckning av E-område söks och bekostas av ledningshavaren. Ansökan om lantmäteriförrättning sker hos Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. Kommunen bedömer att några fastighetsindelningsbestämmelser inte behövs för att detaljplanen ska kunna genomföras. Om behov uppstår, kan fastighetsindelningsbestämmelser införas senare genom ändring av detaljplan.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 34(44) Fastighetsbildning Fastighet Fågelsudd 1:123 Fastighetsrättsliga konsekvenser Från Fågelsudd 1:123 avstyckas område 2 och 4 till nya fastigheter för bostadsändamål. Områdena kan delas in i 2 respektive 4 fastigheter. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 5 till Fågelsudd 1:19. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 6 till Fågelsudd 1:87. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 7 och 11 till Fågelsudd 1:88. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 8 och 12 till Fågelsudd 1:89. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 9 och 13 till Fågelsudd 1:90. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 10 och 14 till Fågelsudd 1:91. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 15 till Fågelsudd 1:81. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 16 till Fågelsudd 1:59. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 17 till Fågelsudd 1:58. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 18 till Fågelsudd 1:64. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 19 till Fågelsudd 1:70. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 21 till Fågelsudd 1:54. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 22 till Fågelsudd 1:44. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 23 till Fågelsudd 1:46. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 24 till Fågelsudd 1:47. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 25 till Fågelsudd 1:48. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 26 till Fågelsudd 1:49. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 27 till Fågelsudd 1:50.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 35(44) Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 28 till Fågelsudd 1:51. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 29 till Fågelsudd 1:52. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 30 till Fågelsudd 1:53. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 31 till Fågelsudd 1:43. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 32 till Fågelsudd 1: 20. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 33 till Fågelsudd 1:21. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 34 till Fågelsudd 1:22. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 35 till Fågelsudd 1:23. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 36 till Fågelsudd 1:24. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 37 till Fågelsudd 1:36. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 38 till Fågelsudd 1:45. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 39 till Fågelsudd 1:12. Till Fågelsudd 1:123 överförs figur 20. Områdena E (transformatorstation), figur 1 och figur 3 kan avstyckas som egna fastigheter eller upplåtas med ledningsrätt. Fågelsudd 1:12 Till Fågelsudd 1:12 överförs figur 39. Fågelsudd 1:19 Till Fågelsudd 1:19 överförs figur 5. Fågelsudd 1:20 Till Fågelsudd 1:20 överförs figur 32. Fågelsudd 1:21 Till Fågelsudd 1:21 överförs figur 33. Fågelsudd 1:22 Till Fågelsudd 1:22 överförs figur 34. Fågelsudd 1:23 Till Fågelsudd 1:23 överförs figur 35. Fågelsudd 1:24 Till Fågelsudd 1:24 överförs figur 36. Fågelsudd 1:36 Till Fågelsudd 1:36 överförs figur 37. Fågelsudd 1:43 Till Fågelsudd 1:43 överförs figur 31. Fågelsudd 1:44 Till Fågelsudd 1:44 överförs figur 22. Fågelsudd 1:45 Till Fågelsudd 1:45 överförs figur 38.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 36(44) Fågelsudd 1:46 Till Fågelsudd 1:46 överförs figur 23. Fågelsudd 1:47 Till Fågelsudd 1:47 överförs figur 24. Fågelsudd 1:48 Till Fågelsudd 1:48 överförs figur 25. Fågelsudd 1:49 Till Fågelsudd 1:49 överförs figur 26. Fågelsudd 1:50 Till Fågelsudd 1:50 överförs figur 27. Fågelsudd 1:51 Till Fågelsudd 1:51 överförs figur 28. Fågelsudd 1:52 Till Fågelsudd 1:52 överförs figur 29. Fågelsudd 1:53 Till Fågelsudd 1:53 överförs figur 30. Fågelsudd 1:54 Till Fågelsudd 1:54 överförs figur 21. Från Fågelsudd 1:54 överförs figur 20 till Fågelsudd 1:123. Fågelsudd 1:58 Till Fågelsudd 1:58 överförs figur 17. Fågelsudd 1:59 Till Fågelsudd 1:59 överförs figur 16. Fågelsudd 1:64 Till Fågelsudd 1:64 överförs figur 18. Fågelsudd 1:70 Till Fågelsudd 1:70 överförs figur 19. Fågelsudd 1:81 Till Fågelsudd 1:81 överförs figur 15. Fågelsudd 1:87 Till Fågelsudd 1:87 överförs figur 6. Fågelsudd 1:88 Fågelsudd 1:89 Fågelsudd 1:90 Till Fågelsudd 1:88 överförs figur 7 och figur 11. Till Fågelsudd 1:89 överförs figur 8 och figur 12. Till Fågelsudd 1:90 överförs figur 9 och 13. Fågelsudd 1:91 Till Fågelsudd 1:91 överförs figur 10 och 14.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 37(44)

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 38(44) Figur-nr Areal, kvm Nuvarande fastighet 1 169 Fågelsudd 1:123 2 3672 Fågelsudd 1:123 3 159 Fågelsudd 1:123 4 4609 Fågelsudd 1:123 5 175 Fågelsudd 1:123 6 349 Fågelsudd 1:123 7 135 Fågelsudd 1:123 8 136 Fågelsudd 1:123 9 166 Fågelsudd 1:123 10 182 Fågelsudd 1:123 11 124 Fågelsudd 1:123 12 113 Fågelsudd 1:123 13 120 Fågelsudd 1:123 14 211 Fågelsudd 1:123 15 430 Fågelsudd 1:123 16 227 Fågelsudd 1:123 17 192 Fågelsudd 1:123 18 144 Fågelsudd 1:123 19 154 Fågelsudd 1:123 20 3 Fågelsudd 1:54 21 105 Fågelsudd 1:123 22 562 Fågelsudd 1:123 23 265 Fågelsudd 1:123 24 244 Fågelsudd 1:123 25 298 Fågelsudd 1:123 26 162 Fågelsudd 1:123 27 161 Fågelsudd 1:123 28 161 Fågelsudd 1:123 29 161 Fågelsudd 1:123 30 80 Fågelsudd 1:123 31 435 Fågelsudd 1:123 32 15 Fågelsudd 1:123 33 41 Fågelsudd 1:123 34 42 Fågelsudd 1:123 35 35 Fågelsudd 1:123 36 36 Fågelsudd 1:123 37 18 Fågelsudd 1:123 38 569 Fågelsudd 1:123 39 184 Fågelsudd 1:123 OBS! Arealuppgifter är ungefärliga Gemensamhetsanläggning Inom planområdet finns fyra gemensamhetsanläggningar (ga). Gemensamhetsanläggningen Fågelsudd ga:1 måste när planen är klar omprövas genom en ny lantmäteriförrättning. Fågelsudd ga:1 omfattar idag vägar med vändplaner, dagvattenledningar, parkeringsplatser, grönområden, badplats, lada med dansbana, promenadvägar, bollplaner, lekplats, broar, uppdragningsplats för båtar, reservvattentäkt, pumphus, vattenledningar, tappställen, anslutning

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 39(44) till vattenledning, vattenområde med kobbar och skär samt fiske och belysning. Främst handlar det om ändringar så att de markområden som nu blir kvartersmark tas bort från gemensamhetsanläggningen. Vid förrättning prövas om även förråd (tidigare pumpstation), väg (tillfart till de två nya fastigheterna i väster) också ska ingå i gemensamhetsanläggningen. Gemensamhetsanläggning ska bildas för anläggning av gemensamma sopkärl, sophantering på plankartan, alternativt kan detta ingå i ga:1 efter omprövning. Ansökan om lantmäteriförrättning görs av Fågelsudds samfällighetsförening eller berörda fastighetsägare hos Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. De nya fastigheterna som bildas ska i samband med avstyckningen också anslutas till Fågelsudd ga:1. Gemensamhetsanläggningarna Fågelsudd ga:2, ga:3 och ga:4 omfattar infiltrationsanläggningar för avloppsvatten och ledningar. Anläggningarna påverkas inte av detaljplanen. Anläggningarna kan behöva omprövas med anledning av att området nyligen fått kommunal vatten- och avloppsanslutning. Förrättningskostnaderna belastar ägarna till de fastigheter som är delägare i respektive gemensamhetsanläggning. Kostnaderna för omprövningen av ga:1 betalas av Fågelsudds samfällighetsförening. Rättigheter Områden betecknade med E (transformatorstation), kan upplåtas med ledningsrätt eller avstyckas som egna fastigheter. Ledningsägare kan ansöka om lantmäteriförrättning för att bilda en ledningsrätt. De befintliga ledningar som är säkerställda med ledningsrätt, vatten och avlopp, 0880K-13/90.1, samt tele som förs i kanalisationsrör, 0880K-13/90.2 behöver inte ändras. Ledningarna ligger inom mark som är utlagd för allmän plats. Nya ledningsrätter ska bildas för ledningar inom u-områdena. Lantmäteriförrättningen söks av ledningshavarna. Inom planområdet finns också sex officialservitut, ett som innebär rätt till väg, fyra som innebär rätt till avlopp samt ett som innebär rätt till vattentäkt. Servituten ligger inom mark som är utlagd för allmän plats. Dessutom finns inskrivna avtalsservitut för kraftledning, vattentäkt, avlopp, villa med mera. Rättigheterna påverkas inte av detaljplanen men bör ses över i samband med omprövning av gemensamhetsanläggningen. Tekniska frågor Tekniska utredningar De tekniska utredningar som kan behövas för genomförandet är projektering av nya bostadsgator och vatten- och avloppsledningar för de nya bostadsfastigheterna som planeras att avstyckas från Fågelsudd 1:123. Tekniska anläggningar Framdragning av el och vatten- och avloppsledningar krävs till nya bostadfastigheter. Anpassning och iordningställande av vägområden för omhändertagande av vägdagvatten kan behöva göras.

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 40(44) Borttagning av vattenledning från före detta pumphuset i nordväst krävs vid nyanläggning av tomter i nordväst. Ny väganslutning anläggs till nya tomter i väster. Denna byggs och sköts av samfällighetsföreningen. Platser för gemensam uppsamling av hushållssopor anges på samfällighetens mark. Vid individuell sophämtning vid fastighetsgräns behöver vändplanerna byggas ut i slutet av varje gata. Dokumentation och kontroll Dokumentation och kontroll av nödvändiga åtgärder, kan exempelvis vara kontrollplaner i samband med bygglov. Konsekvenser Inverkan på miljön behovsbedömning Syftet med behovsbedömning är att ta reda på om en betydande miljöpåverkan uppstår till följd av detaljplaner. Kommunen bedömer att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning krävs därför inte. Relevanta miljöaspekter behandlas i planbeskrivningen. Sociala konsekvenser Planförslaget innebär att bostäderna inom området kan moderniseras och byggas ut vilket troligtvis kommer medföra ett ökat permanentboende inom området. Detta kan leda till ett bättre boende för fastighetsägarna och fler inflyttade till kommunen. Fler inflyttade i norra delen av kommunen ökar underlaget för service och kollektivtrafik i denna del av kommunen och även inom södra delen av Mönsterås kommun. Samtidigt kan karaktären på området förändras från sommarstugeområde till villaområde vilket kan upplevas som negativt för de som vill behålla sommarstugekaraktären. Ekonomiska konsekvenser Exploateringskostnader Fågelsudds samfällighetsförening står för samtliga gemensamma exploateringskostnader inom området, såsom förrättningskostnader, utbyggnad av vägar och vatten och avlopp, skötsel av naturområden mm. Gemensamhetsanläggningen behöver ändras med hänsyn till den nya detaljplanen. Kostnaderna för detaljplanen regleras i plankostnadsavtal. Planavgift Planavgift ska inte tas ut vid bygglov eller anmälan enligt plan- och bygglagen. Birgit Endom Planarkitekt

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 41(44) Bilaga Kartbilderna 1-3 nedan visar uppförstorade utsnitt ur plankartan för att lättare urskilja detaljer och gränser. Rödmarkeringarna visar u-områden (områden med underjordiska ledningar). Kartbilderna 4-xx visar sektion kring befintliga bostadsfastigheter med marknivåer kring +2,3 meter och en simulering kring framtida marknivåer vid upphöjning av mark till + 2,8 meter. kommer redovisas på sammanträdet 21/2

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 42(44) Karta 1, Norra delområdet

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 43(44) Karta 2, Sydvästra delområdet:

Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2018-02-15 Dnr. 2014-3960 44(44) Karta 3, Sydöstra delområdet: