ÅRSREDOVISNINGENS STRUKTUR Uppvidinge kommuns årsredovisning avlämnas av Kommunstyrelsen till Kommunfullmäktige. Den vänder sig även till externa intressenter såsom kreditgivare, leverantörer och andra offentliga myndigheter. Avsnitt 1 Förvaltningsberättelse Det första avsnittet innehåller förvaltningsberättelsen som enligt den kommunala redovisningslagen ska upprättas i årsredovisning / delårsrapport. Förvaltningsberättelsen är en sammanfattning av i årsredovisning / delårsrapport, där väsentliga delar av kommunens ekonomi och verksamhet fokuseras. Avsnitt 2 Sammanställd redovisning Koncernredovisningen kallas i kommunsektorn för sammanställd redovisning. I avsnittet sker en redovisning av verksamheten och ekonomin i de kommunägda bolagen. Avsnitt 3 Det avslutande avsnittet presenterar delar av den verksamhet som bedrivits under året. Redovisningen sker för respektive styrelse/nämnd. Inom varje styrelse/nämnd beskrivs viktiga händelser och trender utifrån olika perspektiv samt en kort framtidsbedömning. Teckningarna är gjorda av elever från Kulturskolan utifrån temat Fritid. 1 Innehåll 1 ÅRSREDOVISNINGENS STRUKTUR 2 ÅRET I KORTHET 4 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE 5 KOMMUNCHEFEN HAR ORDET 7 LEDNING OCH ORGANISATION 8 UPPVIDINGES SÄRDRAG Enkort beskrivning av Uppvidinges särdrag 9 FRAMTIDSBEDÖMNING En analys över det ekonomiska läget och förutsättningar för kommunen 10 MÅLAVSTÄMNING Avstämningav finansiella mål kopplade till god ekonomisk hushållning 19 EKONOMI I FOKUS Analys av kommunens ekonomi med stöd av RKmodellen 24 DRIFTREDOVISNING Redovisning och analys av driftbudget och utfall 25 NÄMNDERNAS RESULTAT 27 INVESTERINGSREDOVISNING Redovisning och analys av investeringsbudget och utfall 28 PERSONAL- OCH HÄLSOREDOVISNING Redovisning och analys av väsentliga personalförhållanden 33 HÅLLBAR UTVECKLING Redovisning av kommunens miljöarbete 34 REDOVISNINGSPRINCIPER En beskrivning av redovisningsmodell och hur kommunen uppfyller RKR:s rekommendationer 35 RESULTATRÄKNING Redovisning av resultaträkning och noter 36 KASSAFLÖDESANALYS Redovisning av kassaflödet och noter 37 BALANSRÄKNING Redovisning av balansräkning och noter 41 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Redovisning av verksamheten och ekonomin i de kommunägda bolagen 46 RESULTATRÄKNING 47 KASSAFLÖDESANALYS 48 BALANSRÄKNING 52 UPPVIDINGE KOMMUNS VERKSAMHET 53 KOMMUNSTYRELSE Beskrivning och analys av nämndens verksamhet 57 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND Beskrivning och analys av nämndens verksamhet 61 SOCIALNÄMND Beskrivning och analys av nämndens verksamhet 65 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND Beskrivning och analys av nämndens verksamhet 66 REVISION Beskrivning och analys av nämndens verksamhet 67 ÖVERFÖRMYNDARNÄMND Beskrivning och analys av nämndens verksamhet 68 VALNÄMND Beskrivning och analys av nämndens verksamhet 68 KRISLEDNINGSNÄMND Beskrivning och analys av nämndens verksamhet 69 LÖNESAMVERKAN HUL Beskrivning och analys av nämndens verksamhet 70 VATTEN OCH AVLOPP 74 REVISORERNAS UTLÅTANDE
ÅRET I KORTHET Stabil ekonomisk utveckling Kommunens ekonomi har de senaste åtta åren redovisat ett positivt resultat. Dagens Samhälles sammanställning över det genomsnittliga resultatet för kommunkoncern per invånare visar att Uppvidinge är på plats 63 av landets 290 kommuner. Det är ett kvitto på den positiva ekonomiska utvecklingen i kommunen. 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 2000 2005 2010 Kommunen använder sig av tre övergripande finansiella mål. Resultatmålet ska gälla långsiktigt över en konjunkturcykel (7 år). Resultat efter finansnetto 6 mnkr i positivt resultat årligen Finansieringsgrad 100 % självfinansiering av investeringar Soliditet Minst 50 % Samtliga mål uppfylls 2012. Positivt resultat i årets medarbetarundersökning Uppvidinge kommun har under ett antal år undersökt de anställdas upplevda hälsa genom att ge alla medarbetare möjlighet att fylla i ett så kallat hälsokors. I årets upplaga har 70 procent av de svarande uppgett att de är friska och mår bra, vilket innebär att målet som Kommunfullmäktige satte är uppnått. Hälsokorset har i år kompletterats med en medarbetarenkät som utgörs av ett antal frågor som har tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Frågorna utgår från tre delområden; motivation, ledarskap och styrning. Enkätsvaren visar att medarbetarna i Uppvidinge kommun upplever en hög egen motivation, ett bra ledarskap och en god styrning. Läs mer om detta under rubriken Personal och hälsoredovisning i denna årsredovisning. Befolkningen Invånarantalet minskade med 76 personer under 2010 och med 28 personer under 2011. 10200 10000 Antal invånare 1997-2012 Under 2012 ökade befolkningen med 60 personer, till stora delar beroende på att antalet personer som har fått uppehållstillstånd men ingen kommunplacering har ökat kraftigt på Migrationsverkets anläggning. Antalet som föddes var 77, en minskning med 15 mot 2011. Även antalet inrikes inflyttningar minskade i förhållande till förra året. 9800 9600 9400 9200 1997 2000 2005 2010 2012 2
E-faktura Nu kan kommunens kunder betala fakturorna elektroniskt genom sin internetbank. Det är ett enkelt och säkert sätt att betala räkningar på. Vår förhoppning är att många anmäler sig till e-faktura. Inom barnomsorg och Va/renhållning tror vi att många kommer att anmäla sig. Resursfördelning inom äldreomsorgen Under förra året påbörjades införandet av ett resursfördelningssystem inom äldreomsorgen. En stor arbetsinsats från många inblandade har krävts för att komma dit vi befinner oss idag. Ett omtag i budgeten som innebär att resurser fördelas utifrån den enskildes behov. Systemet möjliggör en uppföljning och redovisning av behov kontra ekonomi till nämnden på ett detaljerat sätt varje månad. Systemet gör det också tydligt för våra medarbetare vilket behov av vårdpersonal som föreligger. Biblioteksinvigning i Åseda Lördagen den 4 februari invigdes biblioteket i Åseda. Det var både en invigning av den nya barnavdelningen och en återinvigning av hela biblioteket efter om- och tillbyggnad. Förutom den nya avdelningen för de mindre barnen har även ungdomarna fått en egen hörna, med en prickig soffa i rött och vitt. Många förvånades över att innertaket, med bjälkar, inte var nytt. Men med den nya ljusgröna mattan och bättre belysning kommer även taket fram. Snille och envishet I april besökte tio ledamöter ur Smålands Akademi, med akademins sekreterare Ingrid Nettervik i spetsen, Uppvidinge kommun. De höll föreläsningar i skilda ämnen på olika platser, både under dagtid och på kvällstid. Digitalt sammanträde för politiker Under året har vi jobbat med en digitalisering av nämndernas arbetssätt. Vi har ersatt protokoll och kallelser på papper med digitalt format som hanteras på surfplatta. På sikt sparar vi pengar samt ökar tillgängligheten och mobiliteten hos våra politiker. Vidare kommer detta att möjliggöra helt nya arbetssätt med smarta lösningar för att interagera. Även möjlighet för beslutsfattning och votering finns på agendan. De som ville hade möjlighet att njuta av en konsert med Birgit Carlsten, skådespelare med mera samt vice ordförande i Alf Henrikssonsällskapet, och ackompanjetör Lars Holm i Åseda Folkets Hus. 3
KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Ett gott resultat Glädje och stolthet Vårt delårsresultat var lysande, 29,5 mkr. Årsresultatet blir betydligt lägre, 18,6 men fortfarande mycket bra. En del av skillnaden beror på den lägre skatteprognos som vi fick i december (men som blivit omräknad igen och höjer resultatet 2013.) Vi skriver av de delar av Olofsgården som ska rivas eller byggas om och avsätter mer för sluttäckning av Linnebergatippen. Vi satsade mer på underhåll av lokaler. En liten del gick till samlingslokaler för att installera brandlarm. Mycket av det vi har gjort kommer att sänka våra kostnader i framtiden. En stor del av resultatet beror på återbetalning av sjukförsäkringspremier, 8,6 mkr, men vi väljer att inte konsumera pengarna utan kommer att använda dem för en tryggare framtid. Även utan extraordinära poster är resultatet bra och det är ingen slump. Det är ingen hemlighet eller mirakelkur som är orsaken. Vi gör många saker rätt i vardagen. Politiken har ett öppet och resultatinriktat klimat. Det finns tillit mellan politik och profession och alla vill göra ett bra arbete för invånarna. Ingen annan kommer att lösa våra problem så vi arbetar metodiskt i våra verksamheter. God och förutsägbar ekonomi underlättar. Verksamheterna tvingas inte till snabba inbromsningar så fort en ny skatteprognos dyker upp. I förhållande till andra kommuner är vårt resultat mycket bra och vi står väl rustade för framtiden. Kvalitet Ekonomi är inte mål utan medel för verksamheten. Nu, med välskött ekonomi, ges mer tid för vårt egentliga uppdrag: Att ge invånarna välfärd, utbildning, omsorg och trygghet med rätt kvalitet. Trots arbete med nytt resursfördelningssystem i äldreomsorgen var våra medarbetare näst bäst i Sverige i bemötande av gamla i äldreomsorgen. Vi satsar mer på idrott och fritid, serviceutveckling på landsbygden, bidrag till digitalisering av biografer och mycket mer. Utan att lägga ner skolor eller brandstationer. det ger verksamheten ro att arbeta planerat och långsiktigt, anpassat till demografin. Det känns tryggt i en osäker värld. Kommunens interna organisation Organisationen fungerar mycket bra! Antalet årsarbetare minskar, främst i äldreomsorgen. Vi satsar på ledarskap och medarbetarskap. Kommunen ska vara en bra arbetsgivare. Vårt interna arbetssätt präglas av öppenhet och känsla av att vi arbetar åt samma håll. Uppvidinge är nu ett tydligt exempel på att även en mindre kommun kan lösa sina uppgifter. Vi klarar inte alla uppgifter ensamma men vår strategi är att söka samarbete i stället för sammanslagning. Asylmottagning och flyktingmottagning Asylmottagning och flyktingmottagning kommer att bli våra största utmaningar de närmaste åren. Uppvidinge har varit mycket generösa i flyktingmottagning men nu klarar vi inte av trycket. Vi har brist på bostäder och staten kompenserar oss inte för våra kostnader. Innan staten övertog ansvaret för integration var Uppvidinge näst bäst i landet men nu är arbetslösheten för invandrade hög och staten misslyckas fullständigt i sina uppgifter på detta område. Framtiden Osäkerheten är stor men vi känner oss trygga i vårt arbetssätt. Vi agerar långsiktigt, långt bortom mandatperioderna. Befolkningen ökade 2012 beroende på att Migrationsverket inte får ut flyktingar från förläggningen. Vi gör Uppvidinge till en bättre plats att bo på för fler. Bra kvalitet i skola och omsorg, trevliga samhällen, bra bostäder och aktiva föreningar. Vi måste göra ett bra jobb varje dag och dessutom tala om det för dem som kan tänka sig att flytta hit. Uppvidinge ska vara en välskött kommun där invånarna trivs, är stolta och bjuder fler att flytta in! Ekonomistyrning Då vi budgeterar och utvärderar ser vi hur andra kommuner gör. Det som kostar mycket jämfört med andra kommuner ägnas särskild uppmärksamhet. Blir kvalitén bättre om det kostar mer? Vill vi hellre satsa på något annat? Vi ska inte slösa för att vi har råd med det! Vi har kontroll över vår ekonomi och Åke Carlson Kommunstyrelsens ordförande (C) 4
KOMMUNCHEFEN HAR ORDET Det är med glädje jag konstaterar att kommunen åter gör ett positivt resultat, för åttonde året i rad. Verksamheterna och finanssidan ger tillsammans ett mycket positivt resultat. Det mest glädjande är att både förvaltningar och bolag ger positiva resultat. Det signalerar att vi har en budget- och uppföljningsprocess som fungerar bra. Det talar också om att det finns respekt för tilldelat ekonomiskta utrymme. Vi kan dessutom se att vi håller god kvalitet inom många områden. TACK ALLA FÖR ETT FANTASTISKT ARBETE! Den ekonomisk konjunkturen är fortfarande svårbedömd med oväntad svag utveckling i slutet av 2012. Vi är i högsta grad beroende av vår omvärld, inte bara nationellt utan också internationellt. Kommunens ekonomi har klarat de utmaningar som vi har haft med att fortlöpande anpassa vår verksamhet då vi stadigt tappar invånare och därmed även intäkter. Vi vill medverka till att skapa förutsättningar för att utveckla kommunen. Som en del i det har vi startat ett serviceutvecklingsprojekt för att vara med och höja kommunens attraktionskraft. Under 2012 har arbetet med vårt övergripande styrdokument fortsatt. Värdegrunden är på väg till Kommunfullmäktige efter en process i nämnder och förvaltningar. Arbetet fortsätter med att fastställa profilområden och att utveckla både verksamheternas och politikens ledarskap. Medarbetarskapet ingår också som en viktig del. Den processen hoppas jag ökar samsynen och tydligheten inom kommunen och lägger grunden för det långsiktiga arbetet. En stor utmaning ligger i att utveckla former för att möta en för kommunen stor arbetslöshet. Det är extra viktigt att möta ungdomars behov i det avseendet. Vi har startat en arbetsmarknadsenhet i nära samverkan med Arbetsförmedlingen och ett par regionala projekt. P-O Ekelund Kommunchef 5
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Enligt fjärde kapitlet i den kommunala redovisningslagen ska kommunen göra en förvaltningsberättelse i årsredovisningen/delårsrapport. Den ska vara en sammanfattning av årsredovisning/delårsrapport där väsentliga delar av kommunens ekonomi lyfts fram. 6
LEDNING OCH ORGANISATION Kommunstyrelsens ledamöter Organisation Kommunfullmäktige AB Uppvidingehus Revisorer UppCom AB Valnämnd Valberedning Åke Carlson (C) Peter Skog Lindman (S) Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Kansli Kommunledningsförvaltning Barn- och utbildningsförvaltning Socialförvaltning Miljö- och byggnadsnämnd Miljö- och byggnadsförvaltning Gemensam nämnd HUL Överförmyndarnämnd Ingrid Hugosson (C) Jan-Olof Fransson (M) Camilla Ymer (S) Martina Gustafsson (S) Kommunstyrelsen väljs av Kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och dess uppgift är att styra, leda och kontrollera den kommunala verksamheten. Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Den har också ansvaret för kommunens medelsförvaltning, den fysiska planeringen, mark- och bostadspolitiken, sysselsättnings- och näringslivsfrågor med mera. Kommunstyrelsen har även hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och de anställda. Kommunstyrelsen bereder ärenden som ska beslutas av Kommunfullmäktige. Vissa frågor kan beslutas direkt av Kommunstyrelsen. Margareta Schlee (M) Åke Axelsson (S) Christina Lindqvist KD) Kent Helgesson (MP) Sören Fröjd (SD) 7
UPPVIDINGES SÄRDRAG Uppvidinge kommun bildades 1971 genom sammanslagning av Åseda och Lenhovda köpingar samt Nottebäcks och Älghults landskommuner. Den nya kommunens område sammanfaller i stort med det gamla häradet Uppvidinge. Kommunens areal uppgår till 1 184 kvadratkilometer. Ungefär 80 procent av kommunens areal utgörs av skog. Här finns också många sjöar, 231 är större än ett hektar. Befolkningsutvecklingen är fortsatt oroande Invånarantalet minskade med 76 personer 2010 och fortsatte att minska med 28 personer under 2011. Under 2012 ökade befolkningen med 60 personer En förklaring till den ökade befolkningen är att antalet personer på Migrationsverkets anläggning, som har fått uppehållstillstånd men inte har fått sin kommunplacering har ökat kraftigt under det senaste året. Befolkningsförändring 10200 10000 9800 9600 Antal invånare 1997-2012 Folkmängd Födelse- Flyttnings- År 31/12 överskott överskott 2001 9 686-39 -86 2002 9 580-72 -35 2003 9 553-47 22 2004 9 514-70 28 2005 9 466-41 -8 2006 9 508-34 76 2007 9 484-40 16 2008 9 347-57 -83 2009 9 320-27 -3 2010 9 244-9 -67 2011 9 216-34 6 2012 9 280-25 83 Arbetsmarknad med möjligheter I kommunen fanns vid årsskiftet 1161 företag. Största arbetsgivaren förutom kommunen är Inwido Elitfönster med drygt 400 anställda. Övriga företag med fler än 100 anställda är Profilgruppen, Spaljisten, Allt i Plåt, GFAB samt AMO-gruppen. 329 av kommunens företag är aktiebolag. 70 procent av företagen är soloföretag vilket är 6 procent mer än riksgenomsnittet. Samtidigt är antalet företag med fler än 20 anställda högre än riksgenomsnittet. Antalet företag i kommunen är så stort att var åttonde invånare är egenföretagare. 9400 9200 1997 2000 2005 2010 2012 Under 2012 startade 66 företag i kommunen och 34 företag flyttade in. Samtidigt lades 17 ner och 20 flyttade ut. Summan blir en ökning av 63 företag under 2012. Värt att notera att inget företag gick i konkurs under 2012 i Uppvidinge kommun. Födelseöverskottet (födda minus avlidna) har under en lång period varit negativt (- 25 2012). Det gör att flyttningsöverskottet (inflyttning minus utflyttning) är avgörande för om det ska bli en befolkningstillväxt. Antalet födda under året är 77, i förhållande till 2011 är det en minskning med 15. Under förra året gjorde Statistiska Centralbyrån på uppdrag av kommunen en befolkningsprognos fram till 2030. Enligt prognosen kommer kommunen att fortsätta tappa befolkning under hela perioden. Det är viktigt att kontinuerligt anpassa verksamheterna till förändringar i befolkningstalen. Från och med 2011 finns befolkningsförändringarna med som en del i en modell för att fördela budgetmedel till nämnderna. 41 procent av bolagen har kvinnlig VD eller innehavare vilket är långt över genomsnittet för riket. Inpendlingen till kommunen är högre än utpendlingen. Närmare 400 fler personer pendlar in än pendlar ut från kommunen för att arbeta. En central del för att öka befolkningstillväxten är attraktivt boende. Under en lång tid har nyproduktionen av flerfamiljshus och småhus varit väldigt liten. Positivt är de satsningar som Uppvidingehus har gjort i Åseda samt den påbörjade planeringen av boendesatsningar i Lenhovda. 8
FRAMTIDSBEDÖMNING I Sverige liksom på flera andra håll i världen signalerar de finansiella marknaderna tillsammans med olika förtroendeindikatorer att vi rör oss mot ljusare tider. Det kommer dock att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut är på fötter igen och den främsta anledningen är den fortsatt knackiga utvecklingen i vår omvärld. Även 2013 blir därför för svensk del ett relativt svagt år med en BNP-tillväxt på enbart 1,4 procent. Den svaga tillväxten gör att arbetsmarknaden försvagas ytterligare, men uppgången i arbetslösheten blir inte speciellt stor. Nyckeltal för den svenska ekonomin 2012 2013 2014 2015 2016 BNP 1,2 1,4 2,8 3,4 3,4 Sysselsättning, timmar 0,4-0,1 0,6 1,2 1,3 Öppen arbetslöshet 7,7 8,1 7,8 7,3 6,6 Skatteunderlagets utveckling 4,1 3,3 3,3 4,1 4,7 Trots den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden fortsätter skatteunderlaget att utvecklas i relativt hygglig takt. En bidragande orsak till den goda ökningstakten är ökande pensioner. Världsekonomin utvecklades oväntat svagt i slutet av 2012. I flera Europeiska länder, däribland Sverige, backade BNP. Även i USA var utvecklingen förvånansvärt svag. Efter årsskiftet har utsikterna överlag ljusnat. På de flesta håll i världen beräknas BNP stiga 2013, men tillväxten blir i många fall rätt svag. Världens BNP beräknas växa med 3,5 procent under 2013, vilket kan jämföras med 3,2 procent 2012. Den kinesiska ekonomin beräknas växa med runt 8 procent under 2013, vilket är bättre än 2012, men betydligt långsammare än genomsnittet hittills under 2000-talet. Starkt kostnadstryck i den kommunal sektorn Kostnadstrycket är kommunernas och landstingens stora utmaning. Att befolkningen växer och att antalet invånare i olika åldersgrupper förändras ställer stora krav på skola, vård och omsorg. Därutöver ökar kostnaderna till följd av statliga beslut och ambitionshöjningar. Källa: SKL Framtidsutsikter i Uppvidinge kommun Kommunfullmäktige har i februari 2013 beslutat om budgetförutsättningarna för 2014-2016. Skatteintäkterna i budgetförutsättningarna baserades på SKL:s skatteunderlagsprognos från december 2012. SKL har i februari 2013 kommit med en ny, något förbättrad skatteunderlagsprognos. Resultateffekten för åren 2013 till 2016 är en total förbättring med cirka 2 miljoner kronor. Den stora osäkerheten är befolkningsutvecklingen. De senaste tio åren har antalet invånare minskat med cirka 300 personer, vilket motsvarar cirka 3 procent. Under 2012 ökade antalet invånare med 60 personer till följd av att det på Migrationsverkets anläggning finns ett stort antal personer som har fått uppehållstillstånd men inte fått någon kommunplacering. I väntan på kommunplacering folkbokförs dessa personer i kommunen. En stor del av kommunens skatte- och statsbidragsintäkter beräknas utifrån befolkningstalet per den 1:a november varje år. Migrationsverket anger i sina prognoser att antalet asylsökande och personer som får uppehållstillstånd kommer att öka under 2013. Det faktum innebär positiva ekonomiska effekter för oss 2014. Samtidigt har våra planeringsförutsättningar försvårats, eftersom det inte går att förutse om, och i så fall när i tid, Migrationsverket på ett snabbare sätt kan hantera kommunplaceringarna, med snabbt minskande befolkningstal som följd. Vi följer befolkningsutvecklingen månatligen. Konjunkturutvecklingen är alltid svår att prognostisera. Särskilt de senaste åren har det varit snabba kast i prognoserna, både åt positivt och negativt håll. Vi utgår ifrån de prognoser som SKL upprättar. Utgångspunkten är att under pågående budgetår inte ändra nämndernas ekonomiska förutsättningar till följd av förändrade skatteunderlagsprognoser. Regeringen kommer under 2013 att ta ställning till ett nytt kostnadsutjämningssystem, vilket kan ge större intäkter från och med 2014. En ändring i kommunallagen tillåter kommunerna att under vissa förutsättningar reservera medel till en resultatutjämningsreserv. Syftet med resultatutjämningsreserven är att kunna utjämna resultat över en konjunkturcykel. Att denna möjlighet nu finns gör det lättare för kommunerna att under lågkonjunktur tillåta lägre resultatnivåer och ha en hållbar långsiktig ekonomi. Den stora utmaningen är att vända den tidigare negativa befolkningsutvecklingen och att kontinuerligt anpassa verksamhet och ekonomi till ett förändrat befolkningsunderlag. Bostadsförsörjningen för nya invånare är ett viktigt område att arbeta med, likaså att öka kommunens attraktionskraft. 9
MÅLAVSTÄMNING Ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden och över tiden. För att finansiera en verksamhet över tiden krävs normalt sett mer än ett nollresultat. Det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt, samt att väga verksamhetens behov nu mot verksamhetens behov på längre sikt. Om man under ett år förbrukar mer pengar än man får in innebär det att det blir kommande år, eller kommande generationer, som måste betala för denna överkonsumtion. 21 19 17 15 13 11 9 7 5 3 18,6 16,7 12,1 14,5 11,8 11,8 11,8 11,8 11,8 11,8 11,8 9,6 4,9 6,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Resultat Genomsnitt Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Nämndernas och kommunstyrelsens måluppfyllelse redovisas i ett eget avsnitt. Måluppfyllelsen är inte tillfredställande. Av totalt 46 mål, bedöms 22 (47,8 %) vara helt eller delvis uppnådda. 20 av målen bedöms inte vara uppnådda och fyra av målen har inte utvärderats. Samtliga nämnder arbetar med olika typer av åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Under 2013 fortsätter arbetet med våra övergripande styrdokument. Kommunfullmäktige fastställde i februari 2013 kommunens gemensamma värdegrund. Under hösten kommer samtliga nämnder att påbörja ett arbete med att ta fram nya mål som överensstämmer med värdegrunden och styrdokumenten. Finansiella mål Uppvidinge kommun använder sig av tre övergripande mål för att styra den ekonomiska utvecklingen och definiera vad god ekonomisk hushållning står för i kommunen. Resultatmålet ska gälla långsiktigt över en konjunkturcykel. Resultat efter finansnetto: 6 miljoner kronor i positivt resultat årligen Finansieringsgrad: 100 % självfinansiering av investeringar Soliditet: Minst 50 % Målformulering Målet är uppnått Målet är delvis uppnått Resultat, 6 mnkr, långsiktigt över en konjunkturcykel (sju år). Finansieringsgrad, 100 % självfinansiering av investeringar. Målet är inte uppnått Kommentar 18,6 mnkr i resultat 2012 11,8 mnkr långiktigt 16,8 mnkr i nettoinvestering ingen nyupplåning Soliditet, minst 50 %. 61,4 % i soliditet 10
Kommungemensamma mål inom personalområdet De kommungemensamma målen inom personalområdet utvärderas två gånger per år, i delårsrapporten samt i årsredovisningen Avdelning/mål Måluppfyllelse Kommentarer och åtgärder Sjukfrånvaron ska minska till 5 % av arbetad tid. Ej uppnått Sjukfrånvaron för helåret 2012: 6,71 %, en ökning från 6,36 % år 2011. Under hela året har ett aktivt arbete skett med främjande och förebyggande åtgärder, samt med rehabiliterande åtgärder i ett gott samarbete med företagshälsovården. Målet är ändå inte uppnått för 2012. Vi bedömer att vi under 2013 behöver fortsätta arbeta på bred front med olika åtgärder. En personalmässig förstärkning på personalavdelningen från och med januari 2013 kommer att ge mer utrymme för detta. Andelen medarbetare som är friska och mår bra ska uppgå till 70 %. Uppnått I 2012 års undersökning anger 70 % av medarbetarna att de är friska och mår bra. 30 % av de anställda ska under året erhålla friskvårdssubventionen. Ej uppnått Under året har 21 % av de anställda erhållit friskvårdssubvention. Personalavdelningen har under året gått ut med allmän information (via hälsoinspiratörer och Personalnytt samt på intranätet) till alla anställda om att möjlighet för friskvårdssubvention finns. Det har skett en ökning jämfört med tidigare år, men målet är inte uppnått fullt ut. 11
Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning nämndernas redovisning Kommunstyrelsen Avdelning/mål Måluppfyllelse Kommentarer och åtgärder Volym Öka andelen deltagande flickor (kulturaktiviteter för barn och unga 5 20 år) från 32 till 40 %., kultur-, fritid- och etabl.avd. Ej uppnått Andelen flickor har ökat från 32 % till 35 %. Åtgärder: Opinionsarbete, samarbete med SISU för utveckling av föreningarnas verksamheter för flickor. Minskad energiförbrukning (absolut förbrukning kwh), tekniska avdelningen Minskad volym ovidkommande vatten till spillvattenledning (absolut volym), tekniska avdelningen Kostnad per portion, total 36,80, kostenheten Kvalitet Andel ekologiskt inköpta livsmedel (vikt), 25 %., kostenheten 100 % fossilbränslefri energiförbrukning, tekniska avdelningen. Vattenkvalitet 100 %, tekniska avdelningen Ej uppnått Uppnått Ej uppnått Uppnått Uppnått Delvis uppnått Till följd av kall vinter och vår har energiförbrukningen ökat, med 2 % i förhållande till samma period föregående år. En minskning har skett med 22 % i förhållande till samma period föregående år. Kostnad per portion 2012 är 40,56, en ökning med 48 öre (1,2 %) i jämförelse med förra året. Antalet portioner har minskat med ca 9 000. Åtgärder: Anpassning av personalstyrkan pågår. Vid halvårsskiftet har bemanningen minskats med ca 0,5 tjänst. Under 2013 kommer bemanningen att minskas ytterligare. Översyn av schema och bemanning pågår. Andelen ekologiskt inköpta livsmedel under året uppgår till 28 %. All energi är producerad med vindkraft. Målet avser elenergiförbrukning. En anmärkning avseende mikrobiologiska analysparametrar per 75 provtagningstillfällen och fyra anmärkningar avseende kemiska analysparametrar per 61 provtagningstillfällen. Analys och arbete med åtgärdsplan pågår. 12
Personal Sjukfrånvaron ska minska till 4,5 % av arbetad tid. Andelen medarbetare som är friska och mår bra ska uppgå till 70 %. 30 % av de anställda ska under året erhålla friskvårdssubventioner. Medborgarnytta Webbenkät, 80 % nöjda Ej uppnått Uppnått Ej uppnått Sjukfrånvaron uppgår till 4,71 %, en minskning från delårsredovisningen. Målet är inte uppnått fullt ut, men vi ser det som rimligt att det kommer att uppnås under 2013. Vid 2012 års undersökning anger 79 % av medarbetarna att de är friska och mår bra. 29 % av de anställda har under året erhållit friskvårdssubvention. Vi betraktar målet som i princip uppnått och ser det inte som behövligt med ytterligare åtgärder än den allmänna information som redan gått ut via hälsoinspiratörer, chefer och intranätet. Kostenhetens enkät redovisas under kommunstyrelsens verksamhetsberättelse. Övriga avdelningar har inte genomfört enkät under året. 13
Barn- och utbildningsnämnden Mål Måluppfyllelse Kommentarer och åtgärder Volym Nettokostnader inom verksamheten förskola, grundskola och gymnasium som jämförbara kommuners. (Jämförbara kommuner enligt ekonomiavdelningens utredning 2010, Vad kostar verksamheten i vår kommun?.) Uppnått Nettokostnaderna 2011 (per invånare) i förhållande till jämförelsekommunerna är: Förskola, 1 080 kronor lägre Grundskola, 264 kronor högre Gymnasium, 694 kronor högre Kommentar: Det finns en eftersläpning i målutvärderingen. 2012 års verksamhet kan inte utvärderas förrän sommaren 2013. En anpassning av kostnadsnivån pågår kontinuerligt, då hänsyn tas till jämförelser med andra kommuner och med standardkostnaden. Under året har en gymnasieutredning genomförts, där olika typer av kostnadssänkande åtgärder har tagits fram. Förskolans resursfördelningssystem har utvärderats under hösten 2012. Kvalitet Personaltäthet i verksamheten som jämförbara kommuners. (Jämförbara kommuner enligt Öppna jämförelser ) (Samtlig statistik under rubriken kvalitet är hämtad från Skolverket 2012-12-28). Ej uppnått Ej uppnått Uppnått 14 Förskola i egen regi: Personaltätheten är lägre än i jämförbara kommuner. Uppvidinge har ökat antalet barn per årsarbetare från 5,5 2010 till 6,0 2011. Genomsnittet för jämförbara kommuner är 5,3 för 2011. Statistik för 2012 saknas ännu. Grundskola i egen regi: Personaltätheten är lägre än i jämförbara kommuner. Uppvidinge har ökat antalet lärare per 100 elever från 8,2 2010/2011 till 8,5 2011/2012. Genomsnittet för jämförbara kommuner är 10,0 för 2011/2012. Gymnasieskola i egen regi: Personaltätheten är något högre än jämförbara kommuners. Antalet lärare per 100 elever har ökat från 13,2 2010/2011 till 15,7 2011/2012. Genomsnittet för jämförbara kommuner är 15,5 för 2011/2012. Åtgärder: Inom förskolan har ett resursfördelningssystem införts under 2011. En utvärdering har gjorts under hösten 2012. Inom grundskolan är lärartätheten något över riksgenomsnittet, som 2011/2012 är 8,3, vilket har bedömts vara tillräckligt. Att öka lärartätheten till samma nivå som jämförelsekommunernas är inte ekonomiskt försvarbart. Inom gymnasieskolan har lärartätheten minskats från läsåret 2012/2013.
Mål Måluppfyllelse Kommentarer och åtgärder 98 % godkända i nationella prov i grundskolans årskurs 3 och 6. Ej uppnått Nationella prov åk 3 läsåret 2011/2012 Uppvidinge Riket totalt Andel i % som uppnått 72,8 71,6 kravnivån i samtliga delprov i matematik Andel i % som uppnått 77,5 73,8 kravnivån i samtliga delprov i svenska Nationella prov åk 6 läsåret 2011/2012 Andel i % som uppnått 79,2 78,6 kravnivån i samtliga delprov i matematik Andel i % som uppnått 76,5 82,1 kravnivån i samtliga delprov i svenska Andel i % som uppnått 77,7 86,9 kravnivån i samtliga delprov i engelska 98 % av grundskoleelever behöriga till nationellt program inom gymnasieskolan. Ej uppnått Andel i % behöriga vt 2012 till ekonomi-, humanistiska 89,0 85,0 och samhällsprogram till estetiska program 90,0 86,5 till naturvetenskapliga 86,0 83,4 och tekniska program till yrkesprogrammen 90,0 87,5 80 % av gymnasieelever fullföljer gymnasieutbildning inom 4 år Ej uppnått Fullföljt linje/program inom 4 år 64 77 totalt, andel i % av nybörjare i huvudmannens skolor Fullföljt linje/program 83 84 inom 4 år, exkl IV andel i % av nybörjare i huvudmannens skolor Fullföljt utbildning inom 4 år 70 77 andel i % av nybörjare totalt, folkbokförda i kommunen Fullföljt utbildning inom 4 år 77 84 andel i % av nybörjare exkl IV folkbokförda i kommunen Åtgärder: Uppföljningar av elevernas måluppfyllelse i samtliga ämnen i alla klasser görs en gång/termin. Stödresurserna anpassas därefter. Elevhälsan följer upp åtgärdsprogram. Skoldatatek har startats under 2012. Arbetslagsutbildning påbörjades under hösten 2012. Kvalitetsmöten mellan förvaltning och rektorer genomförs två gånger årligen. 15
Mål Måluppfyllelse Kommentarer och åtgärder Personal Sjukfrånvaron maximalt 4 % av arbetad tid Genomförd kompetensutveckling motsvarar 1 % av total personalbudget. Medborgarnytta Förskoleplats inom tre månader. Trygg och säker skolmiljö (enkätundersökning). Ej uppnått Uppnått Delvis uppnått Delvis uppnått För helåret 2012 uppgår sjukfrånvaron till 4,83 %, en minskning jämfört med 2011, då sjukfrånvaron var 5,42 %. Åtgärder: Uppföljning av sjukfrånvaron pågår kontinuerligt. En ny tjänst som personalspecialist inrättas inom personalavdelningen, vilket skapar en möjlighet till att kartlägga orsaker till sjukfrånvaron och utifrån kartläggningen arbeta med åtgärder. Årets kostnader för utbildning (utbildningskostnad, boende, resor och litteratur) uppgår till 1,1 mnkr. Målet för helåret var 1,1 mnkr. Inom Åseda området har sex barn fått vänta längre än tre månader. Åtgärder: Förvaltningschef tillsammans med förskolechef ser över placeringsrutinerna. Enkätundersökning som har genomförts under 2012 inom grund- och gymnasieskolan visar: 98 % av eleverna i årskurs 4-6 trivs mycket bra eller bra i skolan. 92 % av eleverna i årskurs 7-9 anger att de alltid eller oftast känner sig trygga i skolan. 98 % av gymnasieeleverna anger att de alltid eller oftast känner sig trygga i skolan. Åtgärder: De trygghetsteam som finns på respektive skola behöver marknadsföras bättre. Andelen elever som känner till sin skolas trygghetsteam har minskat i förhållande till föregående undersökning. Resultaten av undersökningen bryts ner på skolnivå och redovisas för personalen på respektive skola, därefter kommer åtgärder att vidtas på de skolor där behov finns. Uppvidinge kommun bland de 100 bästa skolkommunerna (enligt SKL:s Öppna jämförelser). Ej uppnått Uppvidinge kommun på plats 163 (år 2011) enligt SKL:s Öppna jämförelser 2012. En försämring från 2010 års resultat som var 145. Åtgärder: Ett fortsatt medvetet kvalitetsarbete med utgångspunkt i kvalitetshjulet. Kontinuerlig utvärdering av måluppfyllelse och resultat. Uppföljning av ekonomin för att se till att den utnyttjas effektivt. Fortsatta kompetensutvecklingsinsatser gällande de nya styrdokumenten inom alla skolformer. Arbetslagsutbildning som främjar samarbete på skolan i syfte att höja måluppfyllelsen. 16
Socialnämnden Mål Måluppfyllelse Kommentarer och åtgärder Volym Nollvision för antalet vuxenplaceringar inom IFO för att i stället hitta hemma-planslösningar inom öppenvården. Ej uppnått Målet är en vision och vi arbetar alltid i första hand med hemmaplanslösningar. Det finns en gräns när vi riskerar att hamna i tvångsåtgärder och i stället har valt frivilliga placeringar i några fall. Visionen kvarstår och är i högsta grad levande både hos handläggare och i nämnden. Minska antalet körda mil med leasingbilarna med 5 %. Kvalitet Äldreomsorgens verksamhet i ordinärt boende ska bedrivas på ett sådant sätt att 70 % av personalens arbetstid ska vara hos brukaren. Brukarna i ordinärt boende som är nöjda med insatserna ska öka från 82 till 85 %. Minska antalet fallskador med 10 %. Arbeta med utgångspunkten i att behovet av psykofarmaka i gruppen äldre än 80 år ska minska. (ranking i Öppna jämförelser ska visa grönt). Utredningstiden för en barnavårdsutredning inom IFO ska inte överstiga fyra månader. Personal Andelen total sjukfrånvaro ska vara lägre än 6 %. Medborgarnytta Alla som fyller 80 år ska erbjudas ett hembesök av en biståndshandläggare. Uppnått Problem med mätningar gör det svårt med redovisningen. Uppnått Ej uppnått Ej uppnått Ej uppnått Ej uppnått Uppnått Antalet körda mil med leasingbilarna har minskat från 83146 mil till 75735 mil vilket motsvarar en minskning med 9%. Mätningar med Intraphone har genomförts från september månad men då tekniken inte har fungerat fullt ut, är det svårt att redovisa något resultat vid årsskiftet. Tydligt är dock att differensen mellan beslutad tid och verkställd tid minskar. Antalet nöjda brukare är vid den senaste mätningen 98%. Antalet fallskador har ökat jämfört med samma period förra året. Vid analys kan vi konstatera att några få personer stått för en stor andel av fallen. För övriga är nivån som tidigare år, dock ingen minskning. Arbetet med en aktiv registrering av fallskadorna i Senior Alert innebär även att det upprättas åtgärdsprogram. I Öppna jämförelser har resultatet inte förbättras. Vi hoppas emellertid att vårt projekt kring oro och att utsedda orosombud på våra boenden kommer att innebära att behovet av psykofarmaka kommer att minska. Vid några tillfällen har handläggarna behövt ansöka om utökad utredningstid. Förlängningen har i samtliga fall berott på saker vi inte själva rått över, utredningstiden på BUP eller institution har inte varit färdig i tid. Sjukfrånvaron har ökat från 7,97 % år 2011 till 9,17 % år 2012. Arbetet fortlöper tillsammans med personalavdelningen och Previa för att följa upp och aktivt arbeta med att få ner sjukfrånvaron. Alla som önskat har haft en kontakt med biståndshandläggare. 17
Miljö- och byggnadsnämnden För uppföljning av personalmål se Kommunstyrelsen. Mål Måluppfyllelse Kommentarer och åtgärder Volym Antal ärenden inom kart-, mät- och GIS-verksamhet är 180 per år Antal bygglovsärenden är 200 per år Uppnått Delvis uppnått Cirka 200 ärenden under året. Antalet bygglovsärenden 170. Varje lov innehåller flera moment efter att Plan- och bygg lagen ändrades 2011. Åtgärder som innan lagen ändrades var bygglovspliktiga kan nu istället vara anmälningspliktiga. Antal antagna detaljplaner är 10 per år Antal kontrollerade livsmedels- ärenden är 25 per år Antal tillsynsbesökenligt miljöbalken är 100 per år. Ej uppnått Uppnått Uppnått 2 planer är antagna under året. 26 kontroller utfördes under året. Vi har genomfört över 100 tillsynsbesök på företag, avlopp, strandskydd och bostäder. Kvalitet Utförd tjänst avseende kart-, mät- och GIS-verksamhet inom 10 dagar. Tid för antagande av detaljplan; *enkel plan, 3 månader *ordinär plan, 6 månader *komplicerad plan, 8 månader Alla företag som betalar årlig kontrollavgift ska få kontroll eller revision under året. Alla företag som betalar årlig tillsynsavgift ska få tillsyn under året. Uppnått Ej uppnått Ej uppnått Ej uppnått Samtliga ärenden under året har utförts inom 10 dagar. Målet är ändrat inför 2013 så att det stämmer med nuvarande lagstiftning. Två planer har antagits i år, en har tagit två år och en 4 månader. Båda är omfattande industriplaner. 26 företag av 130 har klarats av i år. Från och med nästa år har en ny tjänst inrättats för att bland annat arbeta med detta. 34 företag av totalt 66 har haft tillsynsbesök under året. Personal Sjukfrånvaron ska minska till 5 % av arbetad tid. Andelen medarbetare som är friska och mår bra ska uppgå till 70 %. 30 % av de anställda ska under 2011 erhålla friskvårdssubvention. Uppnått Sjukfrånvaron under 2012 är 2,7 %. Redovisas tillsammans med kommunstyrelsens personalmål. Redovisas tillsammans med kommunstyrelsens personalmål. Medborgarnytta 80 % nöjda (enkät/webbenkät) Arbete pågår Vi håller på med enkätundersökning för 2012 18
EKONOMI I FOKUS Årsredovisningen och den finansiella analysen syftar till att identifiera hur kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning. Kravet på ekonomi i balans ska ses som ett instrument för att säkerställa att varje generation bär kostnaderna för den service som generationen själv beslutar om och själv konsumerar. Stabil ekonomisk utveckling för kommunen Kommunen använder sig av tre övergripande finansiella mål för att styra den ekonomiska utvecklingen. Samtliga finansiella mål är uppfyllda 2012. Uppvidinge kommun redovisar ett positivt resultat om 18,6 mnkr, vilket är 13,3 mnkr bättre än det budgeterade resultatet. Det är åttonde året i rad som kommunen redovisar ett positivt resultat. Nämnderna gör sammantaget ett positivt budgetutfall på 3,5 mnkr. Nettokostnadsökningen för nämnderna är 11,6 mnkr, vilket motsvarar 2,6 procent. I avsnittet Nämndernas resultat finns en redovisning av det ekonomiska utfallet för nämnderna. Finansförvaltningen ger ett överskott, beroende på ökade skatte- och statsbidragsintäkter, återbetalning av sjukförsäkringsavgift för år 2007 och 2008, lägre kapitalkostnader än beräknat samt lägre arbetsgivaravgifter. Finansnettot är positivt och ger ett överskott på cirka 700 tkr. De avsatta medlen för kompetens- och kvalitetsutveckling har inte använts fullt ut och ger ett överskott på cirka 1,3 mnkr. Återbetalningen av sjukförsäkringsavgiften betraktas som en jämförelsestörande post och exkluderas vid beräkning av vissa ekonomiska nyckeltal. Detta för att öka jämförbarheten med andra perioder. 40 30 20 10 0-10 -20-30 -9,4-14,6-20,6 1995 35,5-5,2-8,6-8,2-12,3-5,1-5,4 2000 8,2 12,116,7 14,5 18,6 9,6 4,9 6,0 6,0 6,0 6,0 2005 2010 Negativt resultat Positivt resultat Budget Det gäller att kunna gasa och bromsa samtidigt Trots ett antal år med positiva resultatnivåer, behöver arbetet med anpassning av verksamhet och ekonomi ske kontinuerligt. Under året har jämförelsearbetet av kommunens kostnader, i förhållande till strukturkostnaden och till ett antal jämförelsekommuner fortsatt. Jämförelserna visar att 2015 19 kostnadsnivån inom socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden är fortsatt hög, samt att kommunstyrelsens och miljö- och byggnadsnämndens verksamheter bedrivs till en relativt låg kostnad. Det finns ett behov av att se över strukturen på ett antal områden framöver. Det är nödvändigt att få resurser till att öka kommunens attraktionskraft. Resursfördelningsmodellen som togs fram under 2010 tar hänsyn till nämndernas kostnadsnivåer i jämförelse med andra samt befolkningsförändringar och ger utslag i nämndernas ekonomiska ramar i budgetarbetet. Modellen har skapat en möjlighet till att omfördela medel mellan olika verksamhetsområden på ett helt annat sätt än tidigare. De kommunala bolagen AB Uppvidingehus redovisar ett positivt resultat på 3,2 mnkr för 2012. Uthyrningsgraden av innehavet var vid årets slut 96 procent, vilket är något högre än 2011 (95 procent) men på samma nivå som 2010 (96 procent). Vid driftnettovärdering av fastighetsbeståndet med ett direktavkastningskrav på 5 procent överstiger detta det bokförda värdet. Under 2010 beslutade kommunfullmäktige om att tillskjuta 10 mnkr för eftersatt underhåll av kommunens fastigheter. Hittills har bolaget använt cirka 6,3 mnkr av dessa. Resterande arbete planeras att genomföras under 2013 och 2014. Bolaget har sagt upp avtalet med kommunen avseende förvaltningsuppdraget av kommunens fastigheter. Nuvarande avtal upphör att gälla 2013-12-31. Uppcom AB redovisar ett positivt resultat på 357 tkr. Inom IT verksamheten har liksom tidigare den övergripande uppgiften varit att ansvara för IT driften i kommunen. Inom bredbandsverksamheten har utbyggnaden fortsatt. Från och med 2011 sköter bolaget även driften av kommunens telefonväxel. Kommunens borgensåtagande gentemot de kommunala bolagen är 69,7 mnkr i AB Uppvidinge Hus och 18 mnkr i Uppcom AB. Den samlade bedömningen av bolagens ekonomiska ställning är att de har en stabil ekonomisk utveckling. Uppvidingehus har en relativt hög uthyrningsgrad på bostadsinnehavet. Migrationsverket hyr ett stort antal lägenheter av bolaget och en avveckling av det engagemanget skulle påverka bolagets ekonomi i negativ riktning. Uppcom AB har kommunen som största kund. Så länge bolaget fortsätter med det kommunala uppdraget med samma omfattning och prisnivå är risken liten att bolagets ekonomi försämras nämnvärt. Mer information om bolagens verksamhet och ekonomi återfinns i avsnitt Sammanställd redovisning.
Resultat Effekten av den tidigare konjunkturuppgången syns i skatteunderlagsprognoserna för året, dock blev ökningen inte lika stor som i prognosen i delårsbokslutet. Under året har skatte- och bidragsintäkterna ökat mer än nettokostnaderna. Uppvidinge kommun redovisar ett positivt resultat om 18,6 miljoner kronor. När jämförelsestörande posterna exkluderas, är resultatet 9,9 miljoner kronor. Resultatmålet på 6 miljoner kronor är uppnått, både för året och sett över en konjunkturcykel. Nettokostnadsandel Kommunens nettokostnader ökade med 10,8 mnkr, 2,4 procent (19,4 mnkr, 4,3 procent, exklusive jämförelsestörande poster) mellan 2011 och 2012. Skatteintäkter och statsbidrag ökade med 12,8 miljoner kronor, 2,8 procent, under samma period. Det är viktigt att under högkonjunktur ha en högre skillnad mellan nettokostnaderna och skatteintäkterna för att kunna klara av det långsiktiga resultatmålet även under en lågkonjunktur. Det har vi uppnått under 2012, men inte när de jämförelsestörande posterna exkluderas. 500 450 400 350 Kostnads- och skatte-/statsbidragsutveckling Nettokostnadsandelen av skatter och statsbidrag är 92,4 procent exklusive avskrivningar (96,3 procent inklusive avskrivningar). Exklusive jämförelsestörande poster är motsvarande nyckeltal 94,2 respektive 98,1 procent. 300 250 1997 2000 2005 2010 Eget kapital Skatte- och bidragsintäkter Nettokostnad exkl avskrivningar Det egna kapitalet har sedan år 2000 ökat med närmare 50 miljoner kronor, från 217 miljoner kronor till 267 miljoner kronor 2012. Det motsvarar en procentuell ökning på 23 procent. Under året har det egna kapitalet ökat med 18,6 miljoner kronor. Eget kapital är per definition skillnaden mellan tillgångar och skulder. Pensionsskulden som är intjänad före 1998 är inte upptagen i balansräkningen utan redovisas som en ansvarsförbindelse. 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0 Eget kapital, % utveckling 2000 2003 2005 2007 2010 2012 7,5 6,0 4,5 3,0 1,5 0,0-1,5-3,0 Soliditet Skatteintäkt/nettokostnad, förändring % 2000 2005 2010 2012 Nettokostnad Skatteintäkt Soliditeten anger hur stor del av tillgångarna som har finansierats med eget kapital. Det finns en fastställd målsättning att ha en soliditet på minst 50 procent. Soliditeten påverkas av sättet att redovisa pensionsskulden. 2012 är soliditeten 61,4 procent (61,3 procent föregående år), om man väger in pensionsskulden blir soliditeten 7,2 procent (2,4 procent föregående år). Soliditetsmålet på minst 50 procent är uppnått. 80 70 60 Soliditetens utveckling, % 50 40 2000 2005 2010 Soliditet, % 20
Investeringar De samlade investeringarna 2012 uppgick till 16,8 mnkr, vilket är 7,4 mnkr lägre än budget. Avvikelsen beror på att budgeten för om-/nybyggnation av förskolelokaler i Åseda inte har tagits i anspråk. Årets större investeringsprojekt består av införskaffande av både industrimark och industrifastighet i Alstermo. Investeringar och ombyggnationer i Lenhovda ishall uppgår till 3,8 mnkr. Skollokalerna i Åseda har fortsatts att rustas upp, bland annat har hemkunskapslokalerna byggts om. Vid Klarviks industriområde har en ny industriväg byggts. Gång- och cykelväg mellan Lenhovda tätort och Singelstorp har gjorts i ordning och i Åseda har en gång- och cykelbro gjorts i ordnig på östra industriområdet. ska klaras utan extern upplåning. Kommunalskatt Den totala skattesatsen för kommunalskatt 2012 var oförändrad, 22:00 kronor per skattekrona. Det är 62 öre högre än genomsnittet i länet och 141 öre högre än riksgenomsnittet. 106 (37 procent) av landets kommuner har högre skattesats än Uppvidinge kommun Självfinansieringsgraden är över 100 procent, det vill säga hur stor andel av årets nettoinvesteringar som finansieras med egna interna medel (resultat + avskrivningar). Målet om egenfinansierade investeringar är uppnått. Finansnetto Finansnettot, det vill säga skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader, uppgår 2012 till 730 tkr. De finansiella kostnaderna har minskat med närmare 2 mnkr. Anledningen är att det under förra året gjordes en ändring i beräkningsgrunderna för pensionsskulden, vilket medförde en finansiell kostnad på 1,8 mnkr. Bortser vi från den effekten, har kostnaderna ökat med ca 300 tkr, detta till följd av högre räntenivåer. De finansiella intäkterna har ökat med 770 tkr i förhållande till föregående år till följd av högre räntenivåer samt ökad likviditet. 6 4 2 0-2 -4-6 -8-10 -12-14 Finansiella posters utveckling, mnkr 2000 2005 2010 Skuldsättningsgrad och låneskuld Kommunens låneskuld har under de senaste åren minskat från cirka 120 mnkr till 39 mnkr. En snabbare amorteringstakt har varit möjlig tack vare en god kassabehållning och låga investeringar. Under 2012 har ingen nyupplåning eller amortering gjorts, låneskulden per den 31 december är oförändrat 39 mnkr. Den långsiktiga ambitionen är att de årliga investeringarna ska täckas av avskrivningarna, vilket har lyckats sedan år 2007. Under flera år på mitten av 2000-talet medförde större investeringsobjekt att det inte lyckades. Upplåningen under den perioden var nödvändig för att klara beslutade investeringar. Det pågår planering för ett antal större investeringsprojekt under kommande år. Bedömningen är att de 21 140 120 100 80 60 40 20 0 Långfristig låneskuld, mnkr 2000 2005 2010 2012
Risk och kontroll Budgetföljsamhet Prognossäkerhet och budgetföljsamhet är två indikatorer på kontroll av ekonomin. Det budgeterade resultatet 2012 var 5,2 mnkr. Utfallet 18,6 mnkr är en budgetavvikelse med 13,3 mnkr. 2011 var avvikelsen 14,5 mnkr. Resultatprognosen i delårsrapporten 2012 var 29,5 mnkr. Skillnaden mellan prognos och utfall är närmare 11 mnkr. Orsakerna till differensen är bland annat försämrade skatteprognoser, cirka 2,5 mnkr, nedskrivning av värdet på äldreboendet i Åseda, 4,8 mnkr samt avsättning till sluttäckning av deponianläggningen på Linneberga, 3 mnkr. I jämförelse med prognosen i delårsrapporten är avvikelsen 0,3 mnkr för nämnderna. Likviditet Med likviditet menas betalningsförmåga på kort sikt. Likviditeten har ökat med cirka 38 mnkr 2012 och är vid bokslutsdagen 131,7 mnkr. De likvida medlen är placerade på ett koncernkonto i bank tillsammans med de kommunala aktiebolagen. 140 120 100 80 60 40 20 0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Likviditetens utveckling, mnkr 2000 2005 2010 Kassaflödets utveckling, % 2000 2005 2010 Kassaflöde Nyckeltalet mäter avsättningsförmågan, det vill säga om sparandet är tillräckligt stort för att vara konsoliderande. Kassaflödet bör ligga på nivån 7 till 8 procent. 2012 var kassaflödet 6,9 procent. Räntabilitet Detta mått visar avkastningen på totalt investerat kapital. Beräkningen sker genom att ställa resultatet före finansiella kostnader i relation till den under året genomsnittliga balansomslutningen. Efter många år med minusresultat har kommunen nu för åttonde året i rad en positiv räntabilitet. 6 5 4 3 2 1 0-1 -2 Räntabilitetens utveckling, % 2000 2005 2010 22