Ur vårt Digitala Arkiv

Relevanta dokument
Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Hemtenta 2 i Telekommunikation

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys

Spänningsstyrd Oscillator

4 Laboration 4. Brus och termo-emk

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)

5 OP-förstärkare och filter

Vilken voltmeter till vad?

Hambley avsnitt

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Mätningar med nätverksanalysator

Hambley avsnitt

ELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik

Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00

FREKVENSANALYS UPPGIFT 1 Operationsförstärkare 1 Elektrisk Mätteknik Milan Friesel

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

Rundradiomottagare Mikael Andersson Martin Erikson. Department of electroscience. ETI 041 Radioprojekt

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser

Ur vårt Digitala Arkiv

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Laborationshandledning för mätteknik

IE1206 Inbyggd Elektronik

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19

Grundläggande signalbehandling

Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning.

LABORATION I TELEKOMMUNIKATION FREKVENSMODULERING. Med PLL

IKUSI STG Produktöversikt

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

Ingång Utgång - anslutningstyp Specifikationer Mätområde (1) AC (växelström) DC (likström) Spänning. ström 10 V AC 0.1 V AC

TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter

Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur

Laboration - Va xelstro mskretsar

Sensorer och mätteknik Laborationshandledning

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring

IE1206 Inbyggd Elektronik

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Antennförstärkare för UHF-bandet

Filtrering av matningsspänningar för. känsliga analoga tillämpningar

OSCILLOSKOPET. Syftet med laborationen. Mål. Utrustning. Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding

Lab 3. Några slides att repetera inför Lab 3. William Sandqvist

2 Laborationsutrustning

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)

Projektrapport FM-Radiomottagare MHz Radioprojekt VT-2002

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 1 1 (11) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning med elektromagnetisk puls, EMP ORIENTERING

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen

Filter. Mätteknik. Ville Jalkanen, TFE, UmU. 1

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström

Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation

42.MST 1/D (E )

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

STÖRNINGAR. Laboration E15 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson Rev 1.0.

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

Digitala kretsars dynamiska egenskaper

CoaxData a step into a digital world KONTROLL AV KABEL-TV-NÄT OCH INSTALLATIONSTIPS

Tentamen i Elektronik - ETIA01

Digital Signalbehandling i Audio/Video

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan :00-13:00

Tillämpning av komplext kommunikationssystem i MATLAB

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Lab 1 Analog modulation

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

Lic Eng Lennart Hasselgren MANUAL Sida 1 (7) E:\PROJEKT\EMC\ EMC_RF-LAB\MANUAL\EMNEFI7.DOC-01/LH

Elektronik 2018 EITA35

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Lokaloscillator för FM-rundradiobandet 98,7-118,7 MHz

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Uppgift 1: När går en glödlampa sönder?

ECS Elektronik, dator och programvarusystem Kista, Forum, hiss C, plan 8

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Mätning av bullerappen - sammanställning

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

Flerdimensionella signaler och system

Bilaga A: Introduktion till Oscilloskopet

Tentamen i ESS 010 Signaler och System E3 V-sektionen, 16 augusti 2005, kl

AKTIVA FILTER. Laboration E42 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Rev 1.0.

Operationsfo rsta rkarens parametrar

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Grundläggande ljud- och musikteori

Laboration, analoga applikationer

TSTE05 Elektronik och mätteknik ISY-lab 3: Enkla förstärkarsteg

Håkan Tillander - Telenor, Networks/Radio

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080

Vårdsystem FM M Sida 1 av 5 FMV VO Led :40576/05 MVSCHG RA 1952A ALE 2005 RA 1952A ALE

DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

Sammanfattning TSBB16

Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer. Mål. Uppstart. Genomförande. TSEI67 Telekommunikation

Blandade problem från elektro- och datateknik

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Transkript:

www.aef.se Ur vårt Digitala Arkiv Linjaritets- och intermodulationsmätning Utdrag ur Radiolänkkompendium från 1971. Utgivet av Flygvapnet Denna digitala version omfattar enbart rubricerat avsnitt Dokumentet i sin helhet finns i AEF Arkiv med Nr 309

Radioliinkkompendium Liniaritets- och intermodulationsmätning H. Broberg Linjariteten i radiolänkförbindelser kan mätas pä olika sätt: Vu 2 + u 2 + u 2 \ Klirrfaktormätning K = 2 3 4 u, ' ntermodulation mellan 2 eller 3 toner (A+B), (A-B) o s v ntermodulation genom brusbelastningsmätning (NPR) Linjaritetsmätning där en mätsignal styrs ut aven svepsignal. Här behandlas kortfattat de två sista punkterna enligt ovanstaende. Man använder sig här av vitt brus frän en brusgenerator, som är bandbreddsbegränsad motsvarande det antal telefonikanaler man vill simulera med bruset. Den inmatade brusnivlin väljs sä att den simulerar motsvarande trafik i mängkanalsmultiplexutrustning vid bråd timme. Vid NPR-mätning för <60 telefonikanaler erhåller man mindre noggrannhet i mätresultatet. Man erhåller därvid följande brusnivaer för: Brusbelastningsmätning NPR (NOSE POWER RATlO) 12-240 kanaler ~240 kanaler -, +4 log N dbm -'5+ 10 log N dbm ' ~ där N = antalet kanaler och -15 är talets medelvärde i en telefonikanal. Formeln för 12-240 kanaler är korrigerad för det mätfel man gör beroende pli det läga antalet kanaler. Brusets bandbrecld frän brusgeneratorn begränsas med ett lagpass- och ett högpassfilter att motsvara aktuellt antal telefonikanaler, se bild 1. ", Mätuppkoppling (Marconi NOSE POWER TEST SET) Filter Filter Filter Brusgen LP Band- Mätobjekt Band- HP spärr pass } 0 Sändardel Mottagardel Bild 1

~ L Linjaritets- och intermodu/ationsmiitning Brusgeneratorns nivå och brusets bandbreddsbegränsning ställs in enligt följande tabell beroende pä antalet telefonikanaler hos mätobjektet. Mätningen av NPR utförs i en 3,1 khz bred mätkanal vid tre olika frekvenser inom brusbandet. Bandspärr- och bandpassfiltren för mätkanalen har ca 80 db dämpning utanför 3,1 khz bredden. nställning Antal kanaler Bandbredd Nivå dbmo Av CC R rekommenderade (khz) P mätfrekvenser (khz) 120 60 552 +7,3 70 270 534 240 60-1052 +8,8 70 534 1002 300 60-1300 +9,8 70 534 1248 960 60-4028 +14,8 70 2438 3886 Mätning vid 300 kanaler Brusnivån ställs in till +9,8 dbmo. Lp och HP filtren ställs in för bandbredden 60-1300 khz. På mottagarsidan kopplar man in bandpassfiltret för önskad mätfrekvens. Dämprattama på mät mottagaren ställs in sä, att man erhåller ett visarutslag på den övre delen på mätmottagarens instrument. Detta visarutslag, al' används som referens. Därefter kopplar man in bandspärrl;iltret på sändarsidan för den valda mätfrekvensen. Dämprattama på mottagarsidan ställs nu så att visarutslaget åter blir al' Skill naden i dämpningsrattarnas inställning före och efter inkoppling av bandspärr filtret på mottagarsidan avläses och utgör värdet pä NPR, se bild 2. Värdet för NPR kan omräknas till SB psofometriskt mätt i en talkanal (3,1 khz) enligt formeln SB = NPR + 10 log multiplexbandbredd P + 2 5 3,1 ' där 2,5 utgör den psofometriska vägriingstaktom och P bru~ivån exempelvis för 300 kanaler. SB = NPR + 10 log 1300-60 -9,8 + 2,5 = NPR + 18,6 3,1 70kHz <D ~ (}) 60 1300 6~OO,1kHz SÄNDARSDA "'---'l---' 70kHz 60 3.1kHz 1300 r--1f--1 Dämp ratt inställning ---' '--- Y 2 MOTTAGARSDA NPR Y, - Y 2 Y, Visarutslag a, 02= a, 2 Bild 2

Radioliinkkompendium ntermodulationsbidraget beror pä flera faktorer. Högsta mätkanalen: Mittersta mätkanalen: lägsta mätkanalen: Är känslig för fasdistorsion och intermodulation i H F- och M F-kretsar Är känslig för icke önskade blandarfrekvenskomponenter Ar utsatt för olinjaritetsbidrag. För att man skall erhälfa ett tillförlitligt värde på NPR-mätningen miste grundbruset ligga pi ett minimum. Se bild 3, som är q-värdeskurvan för Rl-81. S/B db 3,1 khz 80 ====_--'1.. 1 "..., "" 70, - -, - - - - - - - - ---- Termiskt grundbrus -----... ~a..:-.';:--------- Krav 300 kanaler - ------ Krav 600 kanaler 60 50 ; 40 30 ~------+-------+--------~-----~--------r------~-----~~~dbw -50-60 -70-80 -90-100 -110 nsignal Bild 3 3

Linjaritets- och intermodulationsmätning Linjaritetsmäming Härmed avses mätning av ett transmissionsobjekts differentiella förstärkning och fas 6G och 61(). Dessa utgör den förstärknings- respektive fasändring som uppstår hos utsignalen fran ett transmissionsobjekt, när den inmatade signalens amplitud varierar. Linjaritetsmätaren är uppdelad i två enheter: en sändar- och en mottagardel. Avläsningen av mätresultatet sker på ett oscilloskop, som ansluts till mottagardelen. Se bild 4. Mätuppkoppling (Linjaritetsmätare MATle 430) Mätsändare Mätsignal Svepsignal Mätobjekt Mätrnottagare Oscilloskop ~>< Hor svep 6G, t:.. '9 Vert mät e, Bild 4 Mätning Med svep signalen 15,63 khz styr man ut mätobjektet till önskad nivå. Svepsignalen överlagras med mätsignaler 4,43 MHz, som ställs in till ca 20 db lägre amplitud än svepsignalens. Frekvenserna för svep- och mätsignalerna är här anpassade för färgtelevision. Vid mottagarsidan varierar mätspänningens amplitud och fas i takt med svepspänningen beroende på mätobjektets differentiella förstärkning och fas. Svepsignalen och den amplitud- respektive fasmodulerade mätsignalen separeras på mottagarsidan och matas till oscilloskopets horisontal- respektive vertikalingäng. Linjaritetsmätarens mottagare har en katibrergenerator, som kan kopplas in för kalibrering av oscilloskopet. Normalt kalibrerar man oscilloskopet sä att varje cm på skärmen motsvarar 0,2 db 6G eller 1 0 61(). Dubbeltecknade figurer på oscilloskopskärmen kan med en fasutjämningsratt på mätmottagaren justeras så, att de blir enkeltecknade. Bild 5 ger exempel på figurer vid mätning av 6G och 61(). A Definition 6G = DFFERENTELLA FÖRSTÄRKNNGEN = 20 log~ Amin där A max är utsignalens maxamplitud och Amin utsignalens minamplitud när en liten konstant insignal (mätsignalen) flyttas mellan två givna nivåer.. 61()= D FFERENT ELLA FASEN är den maximala awikelsen i fasläge hos utsignalen när en liten konstant insignal (mätsignalen) förflyttas mellan två givna nivåer. 4

Radioliinkkompendium Bild 5 Bandbredden hos den sammansatta mätsignalen är beroende av frekvenserna pil de i denna ingäende svep- och mätsignalerna. Som exempel erhåller man vid mätning pil RL-81 med linjaritetsmätarna W8G WZM-83 och MATC 430: W8G WZM-83 MATlC430 Svepsignal 81 Hz l V 15,63 ~Hz.1 V Mätsignal 556 khz 0,1 V 4,43 MHz 0,1 V,.. För RL-81 erhåller man 6' Svepsignal fj.f.. 5 MHzJ, -0,62 l:.f =5MHzJ, =313 Mätsignal f:.f = 0,5 MHz J 2 = 0,9 M::; 0,5 J 2 = 0,166 Bandbredd 13,12 MHz '8,64 MHz Pil grund av den skilda bandbredden hos mätsignalerna erhåller man, om mätobjektet är bandbreddsbegränsat och olinjärt, olika värden pil f:.g och &.p vid mätningar med de bada instrumenten. En given mätvärdestolerans gäller därför i allmänhet för mätning med en viss typ av mätinstrument. För TV-sändarkamera till TV-mottagare gäller värdena f:.1{j ca 12 0 och f:.g ca 30 %. Linjaritetskrav #, f:.g f:.1{j För RL-81 radio»rygg mot rygg» 0,3 db 1,5 0 För de tvil antennsystemen i ett hopp 0.3dB 4.5 0 För ett hopp R L-81 O,SdB SO ngen hänsyn har tagits till kurvformen hos f:.g och f:.1{i. Det har visat sig vid videoöverföring med TM-7 att man erhåller mindre störspänning på videosignalen om f:.g och llp-figurerna justeras sil ått de blir sil räta som möjligt - utan att amplitudvärdet mins,kas. Man erhålle{därvid mindre övertoner hos den överförda signalen. För detta ändamål avser FMV att ändra kraven på f:.g och f:./, se bild S, som awiker frän tidigare resonemang. +,~G= ±O,3 db AY=±3 Bild 6 5 '.!,~,. :,

Linjaritets- och intennodulationsmätning Det finns ett samband mellan linjaritetsvärden och NPR-värden_ Men i de flesta fall ger inte optimalt värde plllinjariteten optimalt värde för NPR. Vilket värde man skall välja att optimera vid en inställning är beroende pil vii ken form av trafik man har. För bildförbindelser är linjariteten och för mång. kanalförbindelser är NPR väsentligast. För närvarande finns ett ringa antal NPR instrument inom FMV. En god kompromiss för mätning vid rutinmässigt uno derhåll är att mäta linjariteten. Beroende på resultatet från pågående undersök ning kommer en specificering på linjaritetsvärdet att, förutom toleransvärdet, innehålla en specificerad rakhet hos t:.1{j' och t:.g-kurvorna. 6