Ärende om uppehållstillstånd m.m.

1 (9) Beslut 2008-03-13 Beteckning Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande född, medborgare i Somalia Offentligt biträde/ombud: advokaten Beslut Migrationsverket beslutar att - bevilja permanent uppehållstillstånd - beslutsklass: A3 - bevilja flyktingförklaring Överklagande Information om hur man överklagar finns på beslutets sista sida. A10 060419 Migrationsverket Verksamhetsområde Rättslig styrning BesöksadressTegelängsgatan 19 A Box 601 70 Norrköping Telefon 0771-235 235 fax 011-10 81 55 E-post migrationsverket@migrationsverket.se Hemsida www.migrationsverket.se Organisationsnr 202100-2163

2 (9) Sammanfattning av Migrationsverkets beslut Frågan i ärendet är i första hand om har ett skyddsbehov i Sverige på grund av att han tillhör minoritetsgruppen Midgan (Madhiban) och att han i Mogadishu blivit utsatt för ett stort antal rån och även flera fall av misshandel. Han har dessutom blivit tvingad att utföra oavlönat arbete. Situationen för personer som tillhör minoritetsgruppen Midgan i Somalia är enligt Migrationsverkets bedömning inte sådan att grund för uppehållstillstånd föreligger enbart på grund av tillhörigheten till den gruppen. En individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall av frågan om det finns skyddsbehov. De individuella skäl som anfört bedöms som trovärdiga och tillräckliga för att berättiga honom till skydd i Sverige. Vid denna bedömning har Migrationsverket funnit att internflykt inte bör tillämpas beträffande personer som tillhör minoritetsgrupper. Ansökan, yrkanden och grunder reste in i Sverige den 29 april 2007 och ansökte den 3 maj 2007 om uppehålls- och arbetstillstånd. Han har senare även ansökt om flyktingförklaring. har uppgett bl.a. följande. Han är född och uppvuxen i Mogadishu och tillhör minoritetsgruppen Midgan. Det område i Mogadishu som han bott i styrs av klanen Abgal. Personer tillhöriga Abgal trakasserar personer som tillhör Midgan. Vid 25 års ålder började han att arbeta som taxi-, buss- och privatchaufför. Han ägde inga fordon själv. År 1993 blev han för första gången rånad i sitt arbete som busschaufför. Därefter utsattes han för rån flera gånger i månaden. Rånen inträffade när han körde en busslinje mellan två stadsdelar i Mogadishu. Den ena stadsdelen styrs av Abgal och den andra styrs av klanen Habar Gedir. Vid ett tillfälle blev han rånad vid fyra tillfällen på samma dag. Gärningsmännen var oftast beväpnade personer från Habar Gedir och rånen utfördes huvudsakligen vid vägspärrar. Vid nästan alla rånen blev han slagen innan förövarna tog dagskassan. Han har blivit utsatt för dessa rån på grund av att han tillhör en minoritetsgrupp. Vid rånen sa gärningsmännen åt honom att lämna pengarna till oss, du som tillhör Madhiban-klanen, annars kommer vi att skjuta dig. Hade han tillhört en klan hade han inte blivit rånad, detta eftersom klanmedlemmar åtnjuter sin klans beskydd. Genom ovan nämnda övergrepp blev han berövad möjligheten att tjäna sitt levebröd.

3 (9) Vid flera tillfällen har det även hänt att han under vapenhot blivit tvingad att arbeta som busschaufför åt andra personer. Vid ett tillfälle under år 2000 blev han tillsagd att köra en buss. När han vägrade blev han misshandlad av tre män. Gärningsmännen tillhörde klanen Habar Gedir och de kände till vilken klan han tillhörde. Han har råkat ut för denna typ av händelse vid flera tillfällen men den här gången minns han som den värsta. Till följd av misshandeln blev han inlagd på sjukhus i två månader. Han har vid sex-sju tillfällen mellan åren 1993 och 2005 blivit rånad och hotad till livet med vapen när han inhandlat mat på sin fritid. Även dessa rån utfördes av personer som tillhörde klanerna Abgal och Habar Gedir. Rånarna tog hans mat och pengar. Anledningen till att just han blivit utsatt för dessa rån är att han tillhör en minoritetsgrupp, vilket förövarna kände till. På grund av det inträffade beslutade han sig till slut för att lämna Somalia. Skälen för beslutet Identitet m.m. Inom asylrätten är det en grundläggande princip att den asylsökande ska göra sitt skyddsbehov sannolikt. För att asylskälen ska kunna bedömas måste först prövas om sökanden har kunnat göra uppgifterna om sin identitet och sitt medborgarskap eller hemland sannolika, bl.a. för att det ska kunna fastställas mot vilket eller vilka länder som ansökan ska prövas (jfr MIG 2007:12). Somaliska medborgare har som regel inte möjlighet att styrka identitet och medborgarskap eller hemland genom skriftlig bevisning. Det saknas i Somalia myndigheter som kan utfärda hemlandspass eller andra godtagbara identitetshandlingar. Följaktligen är det vanligen inte heller rimligt att kräva att somaliska medborgare företer skriftlig bevisning för att styrka sin bakgrund och sina därmed sammanhängande asylskäl. egen berättelse är därför av helt avgörande betydelse. har under utredningen lämnat en detaljerad och sammanhängande berättelse om sin grupptillhörighet och hemvist som får bedömas som trovärdig. Migrationsverket finner att genom sin berättelse har gjort uppgifterna om sin identitet och sin hemvist sannolika. Verket utgår därför från att kommer från Mogadishu.

4 (9) Bedömning av läget i Mogadishu Mogadishu är Somalias huvudstad med ca en miljon invånare. Staden är en av de mer våldsamma och oroliga platserna i Somalia. I Mogadishu finns flertalet klaner och minoritetsgrupper. 1 De allmänna förhållandena i Somalia och Mogadishu har sedan Barreregimen störtades i januari 1991 präglats av att den centrala somaliska statsfunktionen upphört. Viktigare klanledare och krigsherrar bildade 2004 i Kenya ett övergångsparlament (Transitional Federal Parliament, TFP) och en övergångsregering (Transitional Federal Government, TFG) med 90 medlemmar. TFG och TFP etablerade sig 2005 i Baidoa då säkerhetsläget i Mogadishu var dåligt. 2 I stridigheter i december 2006 drev TFG med stöd av etiopiska styrkor ut de så kallade islamiska domstolarna (Union of Islamic Courts, UIC) ur Mogadishu. 3 I början av 2007 omlokaliserades TFG till Mogadishu. 4 I slutet av mars 2007 bröt hårda strider ut i Mogadishu sedan TFG med stöd av etiopiska soldater gick till offensiv mot grupperingar som stöder UIC. Striderna var våldsamma och tunga vapen användes. Hundratals människor dödades i striderna. Bland de döda förekom även civilpersoner. I slutet av april 2007 utropade TFG sig som segrare och situationen lugnade ner sig. 5 Det väpnade motståndet har dock fortsatt med angrepp på TFG och de etiopiska styrkorna, och striderna har intensifierats under hösten. Det har rapporterats att större grupper med tyngre vapen har gått till angrepp mot etiopiska ställningar för att sedan dra sig undan. Sådana här angrepp äger särskilt rum i de nordliga delarna av Mogadishu. 6 TFG har kontroll över Mogadishu i så motto att de kan sätta in militära styrkor där det blir oroligheter. De etiopiska styrkorna finns i utkanten av Mogadishu och går vid strider in i staden. 7 I januari i år rapporterade Afrikanska Unionen att situationen i Mogadishu även fortsättningsvis är osäker med ett genomsnitt av fem till sex incidenter per dag, av vilka de flesta inkluderar granatattacker, vägbomber, handgranater och handeldvapen mot TFG och 1 Landinfo Utlendingsforvaltningens fagenhet for landinformasjon, Somalia, Avsnitt Somaliske klaner 2 Landguiden, betaltjänst, Somalia, avsnitt Modern historia, konsulterad 2008-02-28 3 Landinfo Utledningsforvaltningens fagenhet for landinformasjon, Rapport Sikkerhet-og menneskerettighetsforhold i Sör-Somalia, Avsnitt 2.1 Bakgrunn 4 Landguiden, betaltjänst, Somalia, avsnitt Aktuell politik, konsulterad 2008-02-28 5 United Nations Security Council, Report of the Secretary-General on the situation in Somaila, 25 juni 2007, Avsnitt B. Situation in Mogadishu 6 Landinfo Utlendingsforvaltningens fagenhet for landinformasjon, Den politiske og sikkerhetsmessige situasionen i Sör-Somalia 8 oktober 2007, Avsnitt Sikkerhetsmessige forhold i Mogadishu og andre deler av Sör-Somalia 7 Migrationsverket, Situationen i södra och centrala Somalia, framförallt Mogadishu, 2007-12-12

5 (9) etiopiska styrkor samt sammandrabbningar mellan säkerhetsstyrkor och grupperingar som är motståndare till regeringen. 8 Uppgifterna om antalet internflyktingar som lämnat Mogadishu sedan februari 2007 varierar. Enligt UNHCR har per den 20 november 2007 ca 600 000 människor lämnat Mogadishu. 9 Det förekommer problem med distributionen av mat och vatten i Mogadishu. Olika organisationer förser staden med vatten, men bara dit tankbilar får tillträde. Humanitär hjälp har svårt att nå fram även om TFG nu är mer samarbetsvilligt när det gäller att släppa igenom hjälptransporter till behövande. 10 Det är möjligt att ta sig till Mogadishu med flyg. För närvarande går reguljära flyg från Dubai respektive Yemen. 11 Det finns vägspärrar mellan flygplatsen och staden där kontroll av resenärerna sker och där vägtullar tas ut. 12 Svensk polis har under år 2007 medverkat vid flera tillfällen när beslut har verkställts beträffande personer som har utvisats på grund av brott. Minoritetsgruppers ställning i Somalia Klanaspekten är central i det somaliska samhället. Som huvudregel kan somalier leva under relativt säkra förhållanden på territorier som kontrolleras av deras egen klan. 13 Enligt uppgift från Sveriges ambassad i Nairobi har klantillhörigheten ingen betydelse för om man lämnar Mogadishu eller inte. 14 Personer från minoritetsgrupper är sårbara, marginaliserade och ofta offer för brott mot mänskliga rättigheter. 15 Huvudorsaken till detta är att de står utanför klansystemet, att de inte är beväpnade och saknar milisgrupper. 16 Minority Rights Groups International har rankat Somalia högst på listan 8 African Union, Peace and Security Council, 18 januari 2008, Report of the chairperson of the Commission on the situation in Somalia, Avsnitt III. Security Situation, punkt 19 9 http://www.unhcr.org/news/news/4742c7662.html 10 Home Office Border & Immigration Agency, Report of Fact Finding Mission 11-15 June 2007 Somalia 20 July 2007, Punkterna 2.05 2.10 11 Migrationsverket, Situationen i södra och centrala Somalia, framförallt Mogadishu, 2007-12-12 12 Home Office Border & Immigration Agency, Report of Fact Finding Mission 11-15 June 2007 Somalia 20 July 2007, punkterna 6.06 6.09 13 Utrikesdepartementet, Mänskliga rättigheter i Somalia 2006, Avsnitt 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna 14 Situationen i södra och centrala Somalia, framförallt Mogadishu, Migrationsverket 2007-12-12 15 Danish Refugee Council Danish Immigration Service, Human rights and security in central and southern Somalia Joint fact-finding mission by the Danish Refugee Council and the Danish Immigration Service 14 27 March 2007, Avsnitt 3.2 Minority Populations 16 Landinfo Utlendingsforvaltningens fagenhet for landinformasjon, Rapport Sikkerhet-og menneskerettighetsforhold i Sör-Somalia, Avsnitt 4.6 Minoritetenes situasjon

6 (9) över farliga länder för minoritetsgrupper. 17 Det finns också rapporter om att inte någon grupp aktivt förföljs, men mot bakgrund av strukturen i det somaliska samhället är minoritetsgrupper fortsatt politiskt, ekonomiskt och militärt svaga och därför sårbara. 18 Eftersom minoritetsgrupper inte har tillgång till samma resurser som resten av befolkningen är de ofta inte direkt involverade i konflikter. Minoritetsgrupper är mer sårbara under väpnade konflikter, eftersom de inte har samma tillgång till medicinsk vård och sjukvård som många andra har. 19 Svaga klaner eller grupper har traditionellt kunnat söka beskydd genom att knytas till en dominerande klan i ett visst område. Graden av anknytning varierar och i dagens situation är detta system avhängigt av lokala förhållanden. 20 Minoritetsgrupper har svårt att fly och förflytta sig för att undvika stridigheter eftersom de inte så lätt accepteras i nya områden. 21 Bedömning av åberopade skäl Flyktingar och skyddsbehövande i övrigt som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd (5 kap. 1 första stycket utlänningslagen, 2005:716). En flykting är en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till viss samhällsgrupp. För att räknas som flykting ska utlänningen dessutom inte kunna, eller på grund av sin fruktan inte vilja, begagna sig av sitt hemlands skydd. Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen utsatts för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda (4 kap. 1 utlänningslagen). Är flykting? Migrationsverkets bedömer inledningsvis att förhållandena för personer som tillhör minoritetsgruppen Midgan i Somalia generellt sett inte är sådana att uppehållstillstånd bör beviljas endast med hänvisning till 17 http://www.minorityrights.org/ 18 Legal Aid Board, Ireland, Refugee Documentation Centre, UNHCR. 9 th European Country of Origin Information Seminar, Country Report Somalia, Dr Cedric Barnes, SOAS, 9 th August 2007, Avsnitt 6.3.2 Minority groups 19 Danish Refugee Council Danish Immigration Service, Human rights and security in central and southern Somalia Joint fact-finding mission by the Danish Refugee Council and the Danish Immigration Service 14 27 March 2007, Avsnitt 3.2 Minority Populations 20 Landinfo Utlendingsforvaltningens fagenhet for landinformasjon, Rapport Sikkerhet-og menneskerettighetsforhold i Sör-Somalia oktober 2007, Avsnitt 4.3 Klanbeskyttelse 21 Danish Refugee Council Danish Immigration Service, Human rights and security in central and southern Somalia Joint fact-finding mission by the Danish Refugee Council and the Danish Immigration Service 14 27 March 2007, Avsnitt 3.2 Minority Populations

7 (9) grupptillhörigheten. En individuell bedömning av de åberopade skyddsskälen i enlighet med huvudregeln måste därför göras. Prövningen av de åberopade skyddsskälen inbegriper två delmoment, dels frågan om sökandens berättelse i sig är tillräcklig för att kriterierna för skydd ska vara uppfyllda, dels frågan om sökanden har gjort sin asylberättelse sannolik, antingen genom åberopad bevisning eller genom att han eller hon bedöms trovärdig och därför tillerkänts förmånen av uppkommet tvivelsmål (benefit of the doubt). Det är den asylsökande som har bevisbördan för att han eller hon är flykting eller skyddsbehövande i övrigt och beviskravet är att den sökande ska göra sina åberopade asylskäl sannolika. Prövningen ska tillgå på så sätt att det först prövas om sökanden har kunnat göra sin berättelse sannolik genom den bevisning han eller hon åberopat innan det görs en trovärdighetsbedömning. Sökandens berättelse får godtas om den framstår som trovärdig och sannolik (MIG 2007:12). har inte åberopat någon bevisning till stöd för sina åberopade skyddsskäl. Hans berättelse måste emellertid bedömas som trovärdig och Migrationsverket lägger den till grund för prövningen av hans åberopade skyddsbehov. Av tillgänglig landrapportering framgår att personer som tillhör minoritetsgrupper är mer sårbara än andra grupper i Somalia. har utsatts för ett stort antal rån och även flera fall av misshandel. Han har dessutom blivit tvingad att utföra oavlönat arbete. Genom dessa övergrepp har han slutligen blivit berövad möjligheten att tjäna sitt levebröd. Migrationsverket bedömer att de händelser som har berättat om är av sådan art och omfattning att de utgör förföljelse i utlänningslagens mening, samt att de har sin grund i tillhörighet till minoritetsgruppen Midgan. Det saknas i Somalia myndigheter som kan bereda skydd mot förföljelse från enskilda, och minoritetsgrupper saknar generellt möjlighet att bereda sina medlemmar effektivt skydd. Mot bakgrund av det anförda får anses ha gjort sannolikt att han känner en välgrundad fruktan för förföljelse enligt flyktingbestämmelsen i 4 kap. 1 utlänningslagen, samt att han inte kan begagna sig av sitt hemlands skydd. Är internflykt möjlig? En person som känner en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av exempelvis sin tillhörighet till viss samhällsgrupp betraktas inte som flykting om det finns ett internt flyktalternativ. För att intern flykt ska aktualiseras som alternativ till flyktingskapet måste den enskilde ha tillgång till ett effektivt skydd mot förföljelse i hemlandet. Därutöver måste internflyktsalternativet vara rimligt. För att ett internflyktsalternativ ska

8 (9) anses utgöra ett rimligt alternativ krävs t.ex. inte att det finns arbete för alla som återvänder. Däremot ska rätten att skaffa sig ett arbete finnas genom att man kan registrera sig och mottas i landet (jfr MIG 2007:33). Migrationsöverdomstolen har i nyss nämnda dom slagit fast att frågan om internflyktsalternativ ska prövas inom ramen för skyddsbehovsprövningen. Av landrapporteringen framgår att situationen för internflyktingar i Somalia är svår, samt att minoritetsgrupper generellt saknar möjlighet att bereda sina medlemmar effektivt skydd. Mot denna bakgrund måste bedömningen av ett internt flyktalternativ för minoritetsgrupper i Somalia göras med mycket stor försiktighet. För att hänvisning ska kunna ske till ett sådant alternativ måste det av tillgänglig landrapportering framgå att minoritetsgruppen i fråga kan åtnjuta beskydd av en dominerande klan på internflyktsorten. Vidare måste det framgå att minoritetsgruppens medlemmar där har förutsättningar att leva på ett sätt som inte innebär onödigt lidande eller umbäranden. Även om det inte kan krävas att det finns ett arbete för alla som återvänder måste den enskilde ha en realistisk möjlighet att försörja sig. Först när dessa villkor är uppfyllda kan det bedömas vara fullt möjligt, relevant och rimligt för asylsökande somalier som tillhör minoritetsgrupper och som fått avslag på sina ansökningar att återvända till hemlandet. Någon uttömmande beskrivning av läget i Somalia i ovanstående hänseenden finns inte. Av den landinformation som Migrationsverket har tillgång till drar verket dock slutsatsen att internflykt inte bör tillämpas beträffande personer som tillhör minoritetsgrupper. är därför att betrakta som flykting enligt 4 kap. 1 utlänningslagen och ska beviljas uppehållstillstånd och flyktingförklaring samt resedokument. Uppehållstillståndet ska vara permanent. Detta beslut har fattats av undertecknad rättschef efter föredragning av verksjuristen. I den slutliga handläggningen har också experterna och deltagit. Henrik Winman Kopia till Offentliga biträdet/ombudet Mottagningsenheten

9 (9) De här besluten kan överklagas Man kan överklaga Migrationsverkets beslut - att avslå en ansökan om uppehållstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd - att avslå en ansökan om arbetstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd, om verket samtidigt fattat beslut om avvisning eller utvisning - att avslå en ansökan om flyktingförklaring och resedokument - att återkalla en flyktingförklaring - om avvisning eller utvisning - om förbud att återvända till Sverige - om förvar. Så här gör du - Skriv vilket beslut du överklagar och hur du vill ha det ändrat. - Skriv ditt namn, personnummer, postadress och telefonnummer. - Underteckna brevet med ditt namn. Om du har ett ombud som hjälper dig att överklaga kan ombudet underteckna brevet. Ombudet ska i så fall skicka med en fullmakt. - Skicka överklagandet till Migrationsverket. Enhetens namn och adress hittar du nederst på beslutets första sida. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket inom tre veckor från den dag då du fick del av beslutet. Rätten att överklaga ett beslut om förvar är inte tidsbegränsad. Migrationsverket överlämnar överklagandet till Länsrätten i Stockholm, Migrationsdomstolen, om verket inte ändrar beslutet så som du vill.