Utvärdering av Migrationsrätt HT 2014 (15 högskolepoäng)

Utvärdering av Migrationsrätt HT 2014 (15 högskolepoäng) Kursföreståndare: Jur dr. Rebecca Thorburn Stern, lektor i folkrätt 1. Kursens innehåll Kursens syfte är ge fördjupade kunskaper i migrationsrätt i ett nationellt och internationellt perspektiv. Migrationsrätten är ett dynamiskt rättsområde som spänner över många olika juridiska fält av vilka folkrätt, förvaltningsrätt, EU-rätt, arbetsrätt och socialrätt är några exempel. Kursen omfattar skyddsrelaterad migration (asylrätt), arbetsrelaterad/ekonomisk migration samt familjerelaterad migration (de två sistnämnda inklusive sociala rättigheter). Processuella aspekter som utredningsansvar, riskbedömning och bevisvärdering tas upp kontinuerligt under kursen. Kursens alla moment är tänkta att genomsyras av ett rättighetsperspektiv på migration. Det rättspolitiska perspektivet på migrationsrätt tas dels upp vid en särskild föreläsning, dels kontinuerligt för att sätta in migrationsrätten i en samhällelig kontext. Asylrätten utgör ca 50 % av kursen vilket är motiverat med tanke på de många komplicerade moment bedömning av skyddsbehov omfattar. Inför varje omgång av kursen ses seminariefördelningen över för att motsvara eventuella förändringar på rättsområdet. I stort fungerar dock fördelningen mellan olika områden väl. Ett smärre antal seminarieuppgifter ska dock ses över så att de inte blir alltför omfattande. 2. Kursens uppbyggnad I det inledande kursavsnitt 1 introduceras och diskuteras övergripande rättighetsperspektiv på migration, samspelet mellan juridik och politik på detta rättsområde, samt svensk migrationsrättslig utveckling under senare år. Kursavsnitt 2 behandlar olika typer av skyddsrelaterad migration med fokus på internationella, EU-rättsliga och nationella regelverk rörande asyl och samspelet dem emellan. Kursavsnitt 3 tog upp olika aspekter av arbetsrelaterad och ekonomisk migration, inklusive en föreläsning om sociala rättigheter. Kursavsnitt 4 berör familjerelaterad migration (anhöriginvandring), humanitära hänsyn samt en avslutande föreläsning om irreguljär migration (papperslösa). Frågor om processuella aspekter som utredningsansvar, riskbedömning och bevisvärdering har behandlats under hela kursen, med ett par särskilda metodseminarier. Studenterna har även haft ett processpel till vilket de har gjort skriftliga inlämningsuppgifter i form av inlagor, dom osv. Dessa skriftliga inlagor/motsvarande skrevs i grupp och betygssattes på samma sätt. Ett studiebesök genomfördes vid migrationsdomstolen i Stockholm. Som redan nämnts ovan kommer omfattningen av vissa seminarier ses över så att arbetsbördan inte blir för betungande för studenterna och att alla moment hinns med. Detta gäller även seminariematerialet. Fördelningen av uppgifter i samband med processpelet kommer att ses över så att de blir ännu mer jämt fördelade mellan basgrupperna och betygskriterierna gällande de skriftliga inlämningsuppgifterna i samband med processpelet kommer att förtydligas. Det uppskattade studiebesöket på migrationsdomstolen kommer att behållas, och eventuellt kommer även ett besök på Migrationsverket planeras in. 1

3. Kursens mål Kursmålen är att studenterna efter genomgången kurs ska: 1. ha kunskap om samt kunna tillämpa och analysera de svenska, EU-rättsliga och internationella regelverk som styr skyddsrelaterad, arbetsrelaterad och familjerelaterad migration, 2. ha fördjupad kunskap om samspelet mellan internationell, regional och nationell rätt på området migrationsrätt, 3. ha förmåga att lösa autentiska juridiska problem avseende migration på avancerad nivå, 4. kunna tillämpa och analysera förvaltningsrättsliga regler och principer i den migrationsrättsliga processen, 5. kunna analysera och värdera rättspolitiska lösningar samt 6. ha insikt i centrala teoretiska perspektiv på migration med tonvikt på rättigheter och självständigt kunna analysera och diskutera dessa. Kursmålen har varit styrande för kursens uppbyggnad. Majoriteten av studenterna som svarat på denna fråga i kursutvärderingen instämmer helt eller nästan helt i att kursmålen uppfyllts. Det är också min uppfattning som kursföreståndare att undervisningen varit väl anpassad till vad som angetts som kursmål. Studenterna framstår som antingen mycket nöjda eller ganska nöjda med kursen i sin helhet. 4. Kursens bärande pedagogiska idéer Kursupplägget med en genomgående koppling till migrationsprocessen i sig liksom till rättighetsperspektivet är avsett att ge studenterna inblick i och möjlighet att reflektera över såväl praktiska som teoretiska aspekter av migrationsrättens olika delar. Detta har uppskattas av studenterna som i kursvärderingen lyfter fram kopplingen till både det praktiska och teoretiska perspektiven som något särskilt positivt (jfr punkt 4). Genomgående för undervisningen på kursen har varit att ha ett öppet diskussionsklimat för att uppmuntra studenterna till självständigt kritiskt tänkande. En undervisningsform som använts är en blandning av föreläsning och seminarium, där de första 45 min bestått av en föreläsning (med inläsningsmaterial och frågor att förbereda) och sedan 45 minuter med redovisning av basgruppsdiskussioner i stor grupp. Även vid föreläsningarna har dock studenterna förväntats kunna vara aktiva och svara på frågor från föreläsaren. Detta är ett sätt att aktivera studenterna och få dem att aktivt delta vid alla undervisningsmoment. Den pedagogiska idén bakom att studenterna förväntas vara aktiva vid all undervisning, även föreläsningarna, kunde ha kommunicerats bättre så att det framgick tydligare vad som förväntades av dem. I stort kommer dock det pedagogiska upplägget att behållas då det fungerat väl och diskussionerna vid seminarier och föreläsningar har varit uppskattade. 5. Examination och betygspåverkande faktorer Examination har skett dels i form av skriftliga inlämningsuppgifter till processpelet, dels i form av en hemtentamen. Den skriftliga uppgiften till processpelet gav maximalt 4 poäng och hemtentamen 2

gav maximalt 16 poäng. Hemtentamen bestod av två frågor på 9 respektive 7 poäng och studenterna hade två dagar på sig. Inlämningsuppgiften till processpelet kommer att revideras för att kraven ska bli mer rättvisa mellan basgrupperna (mot bakgrund av kursföreståndarens egna reflektioner samt synpunkter i kursutvärderingen). Betygskriterierna kommer även att förtydligas. Hemtentamen som av vissa studenter upplevts som alltför omfattande och svår (men av andra som bra om än krävande) kommer sannolikt att göras mindre omfattande både såväl antal frågor som tidsperiod. I denna omgång av kursen gav studenterna ingen sidbegränsning för hemtentamen då utrymmesbrist upplevdes som ett problem förra året. Då friheten gällande omfattning upplevdes som stressande av flera i denna kull studenter kommer jag dock att sätta en sådan gräns nästa år. Hemtentamen kommer dock att fortsatt utgöra huvuddelen av examinationen då jag upplever denna examinationsform som ger studenterna störst möjlighet att visa vad de lärt sig under kursen. 6. Basgruppsverksamheten i undervisningen Studenterna delas vid kursens början in i basgrupper i vilka de förväntas förbereda seminarier och föreläsningar/seminarier i förväg. Dessa grupper ändras inte under kursen. Redovisning av dessa förberedelser och basgruppsdiskussioner har skett vid alla seminarier och föreläsningar/seminarier då gruppen som helhet fått frågor/ombetts redovisa. Individuella svar och resonemang har emellertid också uppmuntrats. Basgruppsarbetet har enligt studenterna fungerat väl och stämningen i studentgruppen har också framstått som god med ett tillåtande debattklimat. 7. Inslag av skrivträning. För fördjupningskurser om 30 hp ska utförligt beskrivas och värderas hur skrivträningen sker. Skrivuppgift i grupp till processpel. Hemtentamen. Se kommentarer ovan om utformning av och instruktioner till inlämningsuppgiften för processpelet. Även om det av vissa studenter upplevts som utmanande att skriva i grupp så kommer detta att behållas, eventuellt dock med tydligare angivande av vem som skrivit vad. 8. Inslag av muntligt framförande Övning i muntlig framställning har skett dels vid redovisning av seminarieuppgifter, dels vid processpelet. Alla studenter som svarat på kursutvärderingen har angett att de lärt sig saker vid de muntliga övningarna på seminarierna. Processpelet har också varit mycket uppskattat och uppfattats som lärorikt av studenterna. 3

9. Inslag av rättsteknikträning Till vissa seminarier har studenterna uppmuntrats att söka ytterligare material i exempelvis Migrationsverkets databas Lifos samt i rättsfallsdatabaser. Vissa domar, exempelvis Migrationsöverdomstolens domar, har inte inkluderats i seminariematerialet för att ge studenterna anledning att på egen hand bekanta sig med relevanta databaser. Seminarieuppgifterna generellt har inte förutsatt att studenterna ska söka material utöver kurslitteraturen. Här får man väga den pedagogiska vinsten av att lära sig söka fram relevant juridiskt material mot att studenterna inte uppfattar kursmaterialet som tillräckligt. 10. Värdering av de olika undervisningsformerna 1. Föreläsningar En stor majoritet av studenterna har upplevt föreläsningarna som främst bra eller bra (87 %). Föreläsarna har också fått mycket goda omdömen. En synpunkt är att formen föreläsning/seminarium inte upplevts som något lättare än rena seminarier, vilket varit meningen. Detta kommer att framhållas för de lärare som använder denna undervisningsform nästa gång kursen ges. 2. Seminarier Seminarierna har av en stor majoritet av studenterna uppfattats som mycket bra eller främst bra (93 %). Det som fått kritik är att uppgifterna i vissa fall varit för omfattande, vilket kommer att ses över till nästa år. 3. Processpel Majoriteten av studenterna har uppskattat processpelet. Se vidare kommentarer under punkt 2 och 7. 11. Kurslitteraturen Kurslitteraturen har bestått av Diesen m.fl. Bevis 8 - Prövning av migrationsärenden (Norstedts Juridik, 2012) samt ett materialkompendium med artiklar, rättsfall etc. Diesens bok har av vissa studenter upplevts som dåligt uppdaterad och inte så användbar. Till nästa kursomgång kommer jag att överväga om endast delar av boken ska användas och sedan kompletteras mer fler artiklar och liknande. Ett problem är att det än så länge inte finns något bra kursboksalternativ som sådant. Eventuellt kommer studenterna ha en annan kunskapsgrund att stå på då nästa kull kommer att ha haft en lärobok på T6 som innehåller ett grundläggande kapitel om migrationsrätt. Seminariematerialet kommer som angivits ovan att ses över gällande omfattning. Däremot kommer sannolikt inte alla rättsfall inkluderas, av skäl som anges under punkten 9 ovan (rättsteknikträning). 12. Internationalisering Den internationella rätten i form av internationell flyktingrätt, mänskliga rättigheter och humanitär rätt är en fundamental del av kursen och ingår som ett självklart element i undervisningen (samma sak gäller i relevanta delar EU-rätten). En betydande del av materialet i kurskompendiet är på engelska. Ing större förändringar när det gäller omfattningen av internationellt material planeras, möjligtvis kommer fler utländska rättsfall användas i undervisningen. 4

13. Hållbar utveckling Kursen tar inte upp frågor om hållbar utveckling i någon särskild omfattning mer än att fenomenet klimatflyktingar diskuteras. Möjligtvis skulle ovan nämnda perspektiv kunna beredas mer utrymme. 14. Genus och andra kritiska perspektiv Genusperspektivet har varit genomgående på kursen, i synnerhet i asylrättsdelen. I och med att kursen haft ett tydligt rättighetsperspektiv har även olika kritiska förhållningssätt lyfts fram, liksom den kritik som framförts av Arendt m.fl. mot mänskliga rättigheter som idé. Inga förändringar planeras på denna punkt. 15. Former för kursvärdering Kursutvärdering har skett genom ett omfattande skriftligt formulär som gjorts tillgängligt på kursens hemsida på studentportalen. 15 av 24 studenter har besvarat kursutvärderingen. 16. Lärargruppens sammansättning och kompetens (med uppgift om kvinnlig lärarmedverkan) Antal lärare på kursen: 8, av vilka 7 är kvinnor. Denna övervikt på kvinnor beror främst på att det är en större andel kvinnor än män som ägnar sig åt migrationsrättslig och migrationsrättsligt relaterad forskning i Sverige. Ytterligare en man (ombud med lång erfarenhet av migrationsrättsliga ärenden) skulle ha undervisat på kursen men ställde in med kort varsel. Av lärarna är fyra disputerade; tre är anställda vid Uppsala universitet och en vid Malmö Högskola. Vidare har tre doktorander undervisat (två från Uppsala, en från Stockholm) samt en praktiker med lång erfarenhet av ämnet (kammarrättsråd vid Migrationsöverdomstolen). Majoriteten av doktoranderna samt kursföreståndaren har vidare betydande erfarenhet av att arbeta praktiskt med migrationsrätt på myndighet, domstol eller som juridiskt ombud. Könsfördelningen i lärargruppen skulle kunna förbättras på så sätt att fler manliga lärare engageras, vilket är något att arbeta på inför nästa kursomgång. Detta bör emellertid inte premieras framför att de bästa och mest relevanta lärarna engageras. De doktorander som undervisar tillför i och med sin praktiska erfarenhet ett viktigt perspektiv till kursen som också uppskattats av studenterna, vilket motiverar att doktorander undervisar i den utsträckning som förekommer på kursen. Förhoppningsvis kan även praktiker i form av ombud medverka nästa kursomgång. 17. Kursens timtilldelning (För 2014: 45 timmar för 15 hp och 91 timmar för 30 hp fördjupningskurser exklusive kursföreståndarnedsättning) 45 tim enl. ovan. Kursen har HT 14 tagit 42 timmar i anspråk för undervisning. Bilagor: 1. Kursplan 2. Undervisningsplan med kursinformation och litteraturlista (materialkompendium bifogas) 5

3. Samtliga tentamensskrivningar samt tentamenskommentar 4. Schema 5. Kursvärderingsformulär med resultatsammanställning (kommentarerna ska vara sammanfattade (max 6 rader) och anonymiserade (med kodnyckel) samt godkända av kursföreståndaren. 6