-2, SOCHVN :00

-2, SOCHVN 2018-12-11 15:00 Möteskallelse Tisdagen 11.12.2018 kl. 15.00 i Konferensrum Panama Beslutande Ordinarie ledamöter Personliga ersättare Henrik Sandberg, ordförande Carola Häggblom Annica Haldin, viceordförande Daniel Tunér Marcus Suojoki Mona Vikström Christer Tonberg Stefan Storholm Simon Holmstedt Bjarne Strengell Mervi Rantala Ulla Hellén Lisen Sundqvist Teija Löfholm Andreas Hjulfors Daniel Svenlin Bernice Törnqvist Görel Granholm Karita Nynäs Jan Ray Maria Palm Bo Kronqvist Roger Frostdahl Roy Björkman Stefan Grahn Mikael Lindvall Greger Forsblom Håkan Storbacka Johanna Holmäng Helena Berger Ralf Lindfors Benita Finne Övriga deltagare Lars Björklund, stadsstyrelsens representant Kristina Stenman, stadsdirektör Gun Kapténs, kommundirektör Stefan Svenfors, kommundirektör Mats Brandt, stadsdirektör Pia-Maria Sjöström, t.f. socialoch hälsovårdsdirektör Pirjo Knif, chef för äldreomsorgen Marit Björkstrand, chef för miljöhälsovården Marika Björkskog, t.f. ekonomichef Carola Lindén, chef för socialomsorgen Päivi Stenman, personalchef Lis-Marie Vikman, chef för vårdarbetet Christina Sundqvist, kanslisekreterare Ärenden Enligt bifogade föredragningslista. Enligt uppdrag: Christina Sundqvist kanslisekreterare

134, SOCHVN 2018-12-11 15:00 SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET Beslut Social- och hälsovårdsnämndens ordförande: Ordförande förklarade sammanträdet öppnat, samt konstaterade att kallelsen utfärdats i enlighet med förvaltningsstadgan och att sammanträdet med hänsyn till antalet närvarande medlemmar och ersättare, var beslutfört. -----

135, SOCHVN 2018-12-11 15:00 VAL AV TVÅ PROTOKOLLJUSTERARE I tur: Marcus Suojoki och Roger Frostdahl (Simon Holmstedt och Ralf Lindfors). Protokollet justeras fredagen 14.12.2018 och hålls framlagt måndagen 17.12.2018. Beslut Social- och hälsovårdsnämnden: Till protokolljusterare valdes

136, SOCHVN 2018-12-11 15:00 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTAN Beslut Social- och hälsovårdsnämnden: Föredragningslistan fastställdes ( ) i föreliggande form ( ) med tillägg av de ärenden som antecknats under.

137, SOCHVN 2018-12-11 15:00 INFORMATION TJÄNSTEINNEHAVARES BESLUTSFÖRTECKNING 1 30.11.2018 Enligt 92 kommunallagen meddelas tjänsteinnehavares beslut (till påseende) för kännedom, till den del socialoch hälsovårdsnämnden kan överta dem till behandling. MÄSSLING I JAKOBSTADSREGIONEN I Larsmo har det 29.11.2018 konstaterats ett fall av mässling hos ett barn i förskoleåldern. Det smittade barnet hade inte vaccinerats mot mässling. Social- och hälsovårdsverket har förstärkt sin beredskap för att sköta smittspårning, vaccinering och vid behov provtagning och vård av smittade. Vid behov skjuts planerad verksamhet, främst på rådgivningen och hvc:s sjukmottagning upp. Extra vaccinationstillfällen för allmänheten ordnas på Kållby mottagning. Situationen 4.12.2018 är att socialoch hälsovårdsverket har fått kontakt med cirka 250 personer som misstänks ha utsatts för smitta, knappa 40 av dessa har varit helt ovaccinerade. I samarbete med Vasa sjukvårdsdistrikt och Soite har skyddande antikroppsmedicinering eller extra vaccination getts. De som inte tagit emot vaccin eller medicinering har, enligt smittskyddslagen, satts i hemmakarantän. Läget kan ändra dag för dag och chefsläkaren informerar vidare om det aktuella läget muntligen. AKTUELLT OM SOTE UPPDATERING AV REGELBOK, SERVICESEDEL Regelbok för effektiverat serviceboenden uppdatering 6.3.10 I sedeln ingår inte - boendekostnader, bl.a. hyra - mediciner - personliga hygienartiklar - personliga vårdförnödenheter - kläder, linne e.d. personliga tillbehör Följande tillägg: Serviceavgift - Social- och hälsovårdsverket uppbär en serviceavgift av klienterna vid effektiverat serviceboende. Serviceavgiften är en prövningsbaserad avgift som socialoch hälsovårdsnämnden beslutar om. Serviceavgiften täcker trygghetstjänst 24 h/dygn som ordnas i boendeenheten samt begränsad mängd toalettpapper, städmaterial, klädvård och städning. - Serviceavgiftens storlek är nu 34 /mån. Serviceavgiften faktureras månatligen och för hela månaden, oberoende av klientens eventuella frånvaro.

137, SOCHVN 2018-12-11 15:00 Privata serviceproducenter kan fakturera motsvarande serviceavgift av de servicesedelklienter som socialoch hälsovårdsverket har placerat vid serviceproducentens enhet. KRAFT I ÅREN Bilaga A: Information

137, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A1 sochvn 11.12.2018

Voimaa vanhuuteen tutuksi ja tavaksi kuntien arviointikysely, n=100 137, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A2 sochvn 11.12.2018 Poikkisektorisella yhteistyöllä lisää toimintakykyisiä vuosia 80 70 60 50 40 30 Suosituimmat Voimaa vanhuuteen -hyvät käytännöt 49 52 75 31 54 Lähes ¾ otti käyttöön vähintään yhden käytännön Alkutilanne Hankkeen päättyessä 109 uutta kuntaa 76 % yli 75- vuotiaista asuu kunnassa, jossa käytössä Voimaa vanhuuteen - toimintamalli 20 10 0 12 Ikäihmisten liikuntaraati Liikkumiskyvyn testaus Tehoharjoittelujakso LÄPIMURROT 435 uutta kouluttajaa ja 668 vertaisohjaajaa 14 maakunnallista oppimisverkostoa #voimaavanhuuteen #hyvätervearki Terveysliikuntaa kotona asuville iäkkäille, joilla alkavia toimintakyvyn ongelmia.

137, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A3 sochvn 11.12.2018 Kärkihanke loppukartoitus Vastaaja: - Vastaus: 11.10.2018, 09:58-11.10.2018, 10:20 1. Kunnan nimi Pietarsaari 2. Lisätietoja antaa Etunimi Sukunimi Tove Jansson Matkapuhelin 044 785 1625 Sähköposti tove.jansson@pietarsaari.fi 3. Arviolta noin puolet 75 vuotta täyttäneistä ikäihmisistä on jossain määrin toimintakyvyltään heikentyneitä (THL) ja noin puolet on pienituloisia (Tilastokeskus). Arvioi prosentuaalisesti, miten suuri osuus kotona asuvista, toimintakyvyltään jossain määrin heikentyneistä ikäihmisistä (75+) osallistuu ohjattuun liikuntatoimintaan tällä hetkellä? 4. Arvioi miten suuri prosentuaalinen osuus ohjattuun liikuntatoimintaan osallistuneista ikäihmisistä (75+) on pienituloisia (noin 1185e/kk netto). 5. Mitkä tahot osallistuvat tällä hetkellä em. kohderyhmän ikäihmisten liikuntatoiminnan järjestämiseen kunnassanne? % 25 % 40 Sosiaali- ja terveystoimi Liikuntatoimi/erityisliikunta Kansalais-/työväenopisto Vanhusneuvostot Eläkeläisjärjestöt Kansanterveys- ja vammaisjärjestöt Liikuntajärjestöt/urheiluseurat Seurakunta Vapaa-ajan järjestöt (kotitalous-, metsästys-, kalastusseurat, hyväntekeväisyysjärjestöt) Yksityiset palveluntuottajat Muu, mikä projekteja (Green care) 6. Ikäihmisten liikuntaraati kyllä 7. Tehoharjoittelujakso ikäihmisille kuntosaliryhmässä kyllä 8. Ovatko tehoharjoittelujaksot kuntosaliryhmissä lisääntyneet? Kyllä

137, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A3 sochvn 11.12.2018 9. Ikäihmisten liikkumiskyvyn testaus kyllä 10. Onko testaamista lisätty? Kyllä 11. Mitä ikäihmisille tarkoitettuja liikkumiskyvyn testejä kunnassanne on käytössä? Bergin tasapainotesti SPPB, Lyhyt fyysisen suorituskyvyn testistö Timed Up & Go -testi Toimiva-testit Tuoliltanousutesti, 5 tai 10 kertaa muu testi, mikä? tasapainotestejä laatujärjes 12. Onko kunnassanne iäkkäiden terveysliikunnan vertaisohjaajia? Kyllä, montako? 10 13. Vertaisohjattu liikuntatoiminta Kyllä Suunnitteilla Ei Olohuone- tai tupajumppa Taloyhtiöjumppa Tuutorin tuella kotijumppaa Kuntosalikaveritoiminta Liikkuva minä -opintopiiri Sukupolvet kohtaavat kuntosalilla (kohderyhmän iäkäs ja keski-ikäinen läheinen, esim. äiti-lapsi -ryhmä) 14. Arvioi, kuinka monta vertaisohjattua ryhmää soveltuu kotona asuville, toimintakyvyltään jossain määrin heikentyneille ikäihmisille (75+)? Lukumäärä 14 15. Ulkoliikunta Kyllä Suunnitteilla Ei Ulkoiluystävätoiminta Ohjatut ulkoiluryhmät (esim. penkkilenkit/porukkalenkit) Ohjattu senioripuistotoiminta

137, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A3 sochvn 11.12.2018 Luontoelämyspolku tehtäväkortteineen 16. Onko kunnassanne kohderyhmän ikäihmisille soveltuvia esteettömiä ja turvallisia liikkumisympäristöjä? Kyllä Suunnitteilla Ei Esteetön kävelyreitti Senioripuisto Ulkoilua tukeva palvelutalon piha-alue Muu, mikä? pidempi esteetön reitti mere 17. Oletteko osallistuneet kärkihankkeen aikana Vie vanhus ulos -kampanjaan? kyllä 18. Toimiiko kunnassanne hyvinvoinnin ja terveyden edistämisen ryhmä tai vastaava, joka käsittelee ikäihmisten terveysliikunnan edistämistä? 19. Kuuluuko hyvinvoinnin ja terveyden edistämisen työryhmän tehtäviin edistää konkreettisin toimenpitein kotona asuvien, toimintakyvyltään jossain määrin heikentyneiden ihmisten (75+) terveysliikuntaa? 20. Mitkä tahot ovat edustettuina työryhmässä, jonka tehtävänä on edistää konkreettisin toimenpitein kotona asuvien, toimintakyvyltään jossain määrin heikentyneiden ihmisten (75+) terveysliikuntaa? kyllä kyllä Sosiaali- ja terveystoimi Liikuntatoimi/erityisliikunta Vanhusneuvostot Järjestöt Yksityiset palveluntuottajat 21. Jatkaako työryhmä toimintaansa kärkihankkeen jälkeen? Kyllä 22. Onko iäkkäiden terveysliikunta kirjattu kuntanne tai yhteistoiminta-alueenne strategisiin asiakirjoihin (esim. yleis- tai terveysliikuntastrategia, toimintasuunnitelma, hyvinvointisuunnitelma)? 23. Tarjoaako kuntanne ikäihmisille senioriliikuntakortteja? kyllä, mihin asiakirjoihin? vanhusväestön hyvinvointi kyllä 24. Kohdennetaanko senioriliikuntakorttia kotona asuville, toimintakyvyltään jossain määrin heikentyneille ikäihmisille (75+)? 25. Onko senioriliikuntakortti maksullinen ikäihmiselle? kyllä, miten uimahallin seniorikortti Kyllä

137, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A3 sochvn 11.12.2018 26. Oletteko päässeet hankkeen alussa asettamaanne tavoitteeseen? Kyllä 27. Mikä Voimaa vanhuuteen hyvä käytäntö on edistänyt eniten kohderyhmän ikähmisten liikunnan järjestämistä kunnassanne? 28. Toiveenne ja terveisenne Ikäinstituutille Vertaisohjattu liikuntatoiminta Toivomme että saamme olla mukana tulevaisuudessa. Tästä on ollut paljona apua ja potkua ja lisännyt keskustelua sektoreiden välillä. Hyvä että on Näitä deadlineja ja joku sparraa toimintaa. 29. Tietosuojaselosteen hyväksyminen Hyväksyn tietosuojaselosteen ja tietojeni tallentamisen

137, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A4 sochvn 11.12.2018

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 SOCHV: 9/2018 PLAN FÖR ÄLDRE BEFOLKNINGENS VÄLBEFINNANDE 2018-2021 Beredning: chefen för äldreomsorgen Bilaga A: Plan för äldre befolkningens välbefinnande 2018 2021 Bilaga B: Utlåtanden av äldreråden i kommunerna på samarbetsområdet Enligt socialoch hälsovårdsnämndens beslut tillsattes en arbetsgrupp för bearbetning av planen för äldre befolkningens välbefinnande (16.1.2018 12). Arbetsgruppen har färdigställt planförslaget som stöder planen för äldre befolkningens välbefinnande 2018 2021. Arbetsgruppen har sammanträtt 8 gånger och tjänsteinnehavarna har bearbetat planen utifrån diskussionerna som förts under mötena. Äldreråden på samarbetsområdet har ombetts kommentera utkastet till planen. Arbetsgruppen har gått igenom äldrerådens utlåtanden och bearbetat utkastet till planen utgående från dem. Kommunstyrelserna har inte i detta skede kommenterat utkastet till planen. Chefen för äldreomsorgen: Föreslår att socialoch hälsovårdsnämnden - tar del av och diskuterar planen för äldre befolkningens välbefinnande 2018 2021 och äldrerådens utlåtanden - ger utifrån diskussionen anvisningar till samarbetskommunernas fullmäktige, som för sin del godkänner planen. Tekniska justeringar görs vid behov. - ger tjänsteinnehavarna i uppdrag att beakta planen vid ordnandet av service för den äldre befolkningen fram till 2021. Förslag Beslut T.f. socialoch hälsovårdsdirektören: Social- och hälsovårdsnämnden - tar del av och diskuterar planen för äldre befolkningens välbefinnande 2018 2021 och äldrerådens utlåtanden - ger utifrån diskussionen anvisningar till samarbetskommunernas fullmäktige, som för sin del godkänner planen. Tekniska justeringar görs vid behov. - ger tjänsteinnehavarna i uppdrag att beakta planen vid ordnandet av service för den äldre befolkningen fram till 2021. Social- och hälsovårdsnämnden:

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 PLAN FÖR DEN ÄLDRE BEFOLKNINGENS VÄLBEFINNANDE 2018 2021

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 Arbetsgruppens representanter från samarbetskommunerna Greger Forsblom, ordförande, Pedersöre Stefan Grahn, Nykarleby Annica Haldin, Jakobstad Bernice Törnqvist, Larsmo Märta-Lisa Westman, Jakobstad (till sin bortgång) Äldrerådens representant Bertel Widjeskog Tjänstemannamedlemmar i arbetsgruppen och författare till planen Pia Nyman, utbildningsplanerare Pia-Maria Sjöström, tf socialoch hälsovårdsdirektör, chefsläkare Pirjo Knif, chef för äldreomsorgen (sekreterare) Pärmbild: Gun Österbacka 2

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 INNEHÅLL 1 INLEDNING... 5 2 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN... 6 2.1Nationella riktlinjer... 6 2.2 Förebyggande arbete och identifiering av riskfaktorer... 7 2.3 Rekommendationer om hälsofrämjande verksamhet... 9 2.4 Rekommendationer om vård och service för äldre... 10 2.5 Förutsättningar för rehabiliteringen... 11 3 SAMARBETSOMRÅDETS NULÄGE... 12 3.1 Befolkningsmängd och åldersstruktur... 12 Tabell 2. Procentuell andel av olika åldersgrupper i hela landet, i Österbotten och i samarbetsområdets kommuner... 12 3.2 Tillgängligheten i livsmiljön... 13 3.3 De äldres välfärd enligt statistiken (Sotkanet)... 14 3.4 Servicestrukturen för äldreservice... 15 3.6 Resurser och kostnader inom äldreomsorgen... 17 4 Mål och åtgärder för de äldres välbefinnande... 20 4.1 Rehabiliteringsfrämjande verksamhet... 21 4.1.1 Rehabiliteringsfrämjande verksamhet - mål och innehåll... 22 4.1.2 Rehabiliteringsfrämjande verksamhet i hemmet... 22 4.1.3 Ibruktagande av rehabiliteringsfrämjande verksamhetsmodeller... 23 4.2 Åtgärdsplan servicestrukturen... 25 4.2.1 De äldres delaktighet... 25 4.2.2 Äldreråd... 26 4.2.3 Stöd för närståendevård... 26 4.2.4 Hemvård och stödtjänster... 27 4.2.5 Dygnet runt vård... 29 4.2.6 Intervall- och korttidsvård... 31 5 NYCKELTAL FÖR UTVÄRDERING AV VÅRD OCH SERVICE FÖR DE ÄLDRE... 34 5.1 Kvalitets- och andra kriterier som används för uppföljningen av planen... 34 5.1.1 Nationella kvalitetskriterier (Sotkanet)... 34 5.1.2 RAI-mätning och kvalitetsindikatorer... 34 5.1.3 Andra kriterier... 35 5.2 Indikatorer för uppföljning och utvärdering av planen för de äldres välbefinnande... 36 6 SAMMANFATTNING... 37 TABELLER OCH FIGURER Tabell 1. Statistik över servicestrukturen inom samarbetsområdet, nationella medeltal och rekommendationer. Tabell 2. Procentuell andel av olika åldersgrupper i hela landet, i Österbotten och i samarbetsområdets kommuner. Tabell 3. Nyckeltalen för servicestrukturen för personer över 75 år och förändringar efter 2014 enligt nationella kvalitetsrekommendationer. Tabell 4. Kostnadsutvecklingen för äldreomsorgen i Jakobstads samarbetsområde. Tabell 5. Planerade åtgärder av rehabiliteringsfrämjande verksamhet fram till år 2021 Tabell 6. Platser som används för dygnet runt vård Tabell 7. Åtgärdsplan för förebyggande arbete, hemvård och dygnet runt boende Figur 1 Antalet 75 år fyllda i samarbetsområdets kommuner samt prognos om befolkningsutvecklingen Figur 2. Äldre enligt behov av stöd och boendeform 3

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 FÖRORD Plan för den äldre befolkningens välbefinnande är en plan som ska uppgöras varje fullmäktiges mandatperiod. Denna plan är uppgjord för mandatperioden 2018-2021 och är delvis en revidering och utvärdering av planen 2014-2017. Arbetsgruppen har utarbetat planen utgående från att den av regeringen aviserade social och hälsovårdsreformen förverkligas. Integreringen i landskapet kommer ifall reformen blir verklighet att på många sätt påverka äldreomsorgen i och med att verksamheten övergår i landskapets regi. Kommunernas roll kommer i framtiden att bestå av förebyggande arbete. Arbetsgruppen vill i denna plan lyfta upp det förebyggande arbetet i kommunerna samt den tredje sektorns viktiga roll i detta. En aktiv äldre befolkning är en målsättning som vi lyfter fram. De senaste åren har äldrevården alltmer övergått från anstaltboende till hemmaboende, en trend som säkert kommer att fortsätta. Arbetsgruppen ser orden trygghet, tillgänglighet och trivsel som ledorden i äldreomsorgen i regionen. Vi ser tanken med campusboende som en naturlig del av detta. Vi betonar kommunernas ansvar att i samhällsplaneringen beakta den äldre befolkningens behov. Vi hoppas att denna plan kan ses som en vision och ge beslutsfattarna riktlinjer för framtida beslut. Jag tackar arbetsgruppens medlemmar och socialoch hälsovårdsverkets tjänstemän för engagemang vid utarbetande av denna plan. Greger Forsblom Ordförande för arbetsgruppen 4

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 1 INLEDNING Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om socialoch hälsovårdstjänster för äldre 1 förutsätter att varje kommun gör upp en plan för att stödja de äldres välbefinnande. I denna plan förkortas namnet till Äldreomsorgslagen. Planen sträcker sig över en period på fyra år: vid övergången från en fullmäktigeperiod till en annan revideras planen. Lagen har kompletterats med nationella kvalitetsrekommendationer. Syftet med rekommendationerna är att stöda verkställandet av äldreomsorgslagen och att definiera den kvalitetsnivå som äldreomsorgens organisationer bör ha. Äldreomsorgslagen och rekommendationerna tar ställning till servicen på individ-, organisations- och befolkningsnivå. Social- och hälsovårdsnämnden i Jakobstad har i januari 2018 tillsatt en ny arbetsgrupp för att uppdatera den tidigare planen. I arbetsgruppen finns en representant från varje samarbetskommun, en representant för samarbetskommunernas äldreråd och tre tjänstemän från socialoch hälsovårdsverket. Den uppdaterade planen beaktar förberedelserna inför den nya landskapsmodellen och förändrade betingelser på nationellt och lokalt plan Mål med planen är att skapa ramar för ett relevant beslutsfattande inom äldreomsorgen. Planen tar ställning till nivån för socialoch hälsovårdstjänster för äldre och till åtgärder och lösningar som behövs i kommunerna för att stödja äldres välbefinnande funktionsförmåga och förutsättningar för att ta ansvar för sig själv. En analys av nuläget och befolkningsprognosen möjliggör en optimering av tillbudsstående resurser inom dels socialoch hälsovårdsverket, dels de enskilda kommunerna. Visionen är att de äldre trivs, känner sig trygga och själva aktivt bidrar till ett gott hälsotillstånd. Service och vård ska anpassas till de äldres behov. Kvalitetsnivån för servicen ska nå över landets medeltal, den ska vara kostnadseffektiv och integrerad, så att de äldre känner sig tillfreds med servicen. Stödjande av de äldres välbefinnande berör alla förvaltningsområden och inom kommunen 2. Målet är att åstadkomma en god livskvalitet med en välfungerande vardag för de äldre och trygga den äldre befolkningens möjligheter att leva ett fullvärdigt liv oberoende av funktionsförmåga och ålder. Utgångspunkten är en service som betonar det egna ansvaret för att främja hälsan och stöder de äldres delaktighet. Vid planering av service bör man beakta att de äldre inte är en homogen grupp utan har varierande behov av samhällets tjänster och att en stor del endast har ett tillfälligt behov av den service som äldreomsorgen erbjuder. Denna plan presenterar utgångsläget för äldreomsorgen inom Jakobstads samarbetsområde (med drygt 43 000 invånare). Planen lyfter fram åtgärder som krävs för att äldreomsorgen svarar mot den nationella kvalitetsnivån. Detta är en strategisk plan för äldreomsorg och för kommunal äldrepolitik. Den är riktad till alla inom kommunen som berörs av de äldres ärenden: tjänstemän, förtroendevalda, personal, privata och informella aktörer, de äldre själva och deras anhöriga. Planen utvärderas årligen. En reform av socialoch hälsovården förbereds på nationell nivå, där socialoch hälsovårdstjänster som produceras kommunalt, ska organiseras om i en landskapsmodell. Planen lyfter fram samarbetsområdets mål som behöver beaktas i samarbete på landskapsnivå. Oberoende av ändringar av verksamhetsmodeller för socialoch hälsovården är det viktigt att trygga högkvalitativa, flexibla och kostnadseffektiva tjänster, som motsvarar kommuninvånarnas behov också i framtiden. I denna plan avses med de äldre den del av befolkningen som är i en ålder som berättigar till ålderspension. Även en person vars fysiska, kognitiva, psykiska eller sociala funktionsförmåga är 5

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 nedsatt på grund av sjukdomar eller skador som har uppkommit, tilltagit eller förvärrats i och med hög ålder, eller på grund av degeneration i anslutning till hög ålder. 2 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN 2.1Nationella riktlinjer I en färsk rapport 3 har Finland klassats som en av världens lyckligaste länder. Resultatet stärker oss i uppfattningen att livsmiljön är god i vårt land. Enligt äldreomsorgslagen (4 ) ska tjänster för äldre personer främja de äldres välbefinnande, hälsa och funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand. För att målen ska nås, måste förebyggande och rehabiliteringsfrämjande verksamhetsmodeller användas i alla skeden av vård- och servicekedjan. Resurser och aktiviteter för förebyggande arbete måste prioriteras mera än tidigare. Detta är också en grundförutsättning för att kunna dämpa kostnadsökningen som en åldrande befolkning innebär och svara på framtida utmaningar. En förutsättning för god vård är att alla yrkesgrupper har goda kunskaper i gerontologi, läran om det friska åldrandet. Å andra sidan betonar de nationella riktlinjerna för äldreomsorgen och hälso- och sjukvården förutom medborgarnas delaktighet också vars och ens eget ansvar för den egna hälsan, funktionsförmågan och välbefinnandet. Ansvarstagandet förutsätter att de äldre vid behov kan få handledning och rådgivning som främjar välbefinnandet och ändamålsenlig vård vid sjukdomar. I äldreomsorgslagen (22 ) betonas att de äldre ska få leva i en trivsam miljö. Utrymmena ska vara tillräckliga, trygga, hemtrevliga och behovsanpassade. Då de äldres funktionsförmåga utreds (15 ) bör tillgängligheten i livsmiljön, tryggheten i boendet och tillgången till närservice beaktas. Ute- och grönmiljön är av central betydelse för både det fysiska och psykiska välbefinnandet. På områden där många äldre bor och i närheten av serviceboende bör man säkra tillgången till tillräckliga och trygga gång- och cykelleder. Vardagsmotionen bör understödas genom att man bygger aktivitetsparker, motionsstigar och näridrottsplatser. Gårdsplanernas tillgänglighet och säkerhet bör garanteras med tillräcklig belysning, räcken och viloplatser samt regelbunden sandning och plogning på vintern. Det behövs även fler seniorgym. Social- och hälsovårdsministeriet och Finlands Kommunförbund har utfärdat kvalitetsrekommendationer om utveckling av servicen för äldre 4. Den beaktar förändringarna i styrningen och omvärlden samt målen i regeringsprogrammet och planen för finansiering. Kvalitetsrekommendationens övergripande mål är att trygga ett så friskt och funktionsdugligt åldrande som möjligt för hela den äldre befolkningen samt kvalitativa och effektiva tjänster för de äldre personer som behöver dem. Liksom äldreomsorgslagen 1 är en del av rekommendationerna avsedda att tillämpas på befolkningsnivå och en del på individnivå. 6

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 Kvalitetsrekommendationens centrala innehåll är följande: 1. Tillsammans tryggar vi en så funktionsduglig ålderdom som möjligt 2. Klient- och servicehandledningen i centrum 3. Kvalitet skapas av utförare 4. Åldersvänlig servicestruktur 5. Dra full nytta av tekniken. Varje delområde innehåller särskilda rekommendationer. Särskild uppmärksamhet har fästs vid de kunskapsbaserade motiveringarna för de helheter som rekommenderas samt tillgängliga indikatorer med hjälp av vilka man systematiskt kan utvärdera genomförandet av rekommendationerna 5. Motionsrådgivning har nationellt lyfts fram som en viktig del av hälso- och sjukvården samt inkluderats både i socialoch hälsovårdsministeriets samt kultur- och undervisningsministeriets strategi 6. Social- och hälsovårdsverket deltar, tillsammans med staden Jakobstad, i det nationella programmet Kraft i åren hälsomotion för äldre (2005-) sedan 2016. 2.2 Förebyggande arbete och identifiering av riskfaktorer I äldreomsorgslagen (12 ) betonas förebyggande åtgärder, identifiering av riskfaktorer och rehabiliteringsfrämjande verksamhet. Det är viktigt att identifiera riskfaktorer som ökar servicebehovet, speciellt när det gäller personer som inte själva aktivt söker service. Förebyggande arbete kan göras effektivt i samarbete mellan olika lokala aktörer. Boende, närmiljö och kommunaltekniska lösningar, samt tillgång till närservice utgör grunden för ett tryggt hemmaboende för äldre och personer med nedsatt funktionsförmåga. Förebyggande åtgärder kan vidtas till exempel vid rådgivningsbesök, på läkar- eller hälsovårdsmottagningar och på akutavdelningar. Målet är att stödja äldre personer så att de så självständigt som möjligt kan upprätthålla nivån på sin hälsa och sitt välbefinnande samt att skjuta upp behovet av regelbunden hemvård eller serviceboende. För att uppnå en så god nivå på funktionsförmågan som möjligt, förutsätts å andra sidan också att man satsar på att identifiera riskfaktorerna och på förebyggande verksamhet redan i medelåldern. Skörhet, är ett tillstånd av sårbarhet och begränsad reservkapacitet hos den åldrande individen. Detta leder till minskad förmåga att tåla belastning såsom trauma eller sjukdom. Tillståndet är främst relaterat till hög ålder, men anses ändå vara modifierbart genom livsstilsåtgärder. I den vanligast förekommande definitionen på skörhet ingår uppfyllandet av tre av fem kriterier: viktminskning, utmattning (trötthet), låg fysisk aktivitet, långsamhet (till exempel reducerad gånghastighet), svaghet (till exempel låg greppstyrka) 7. Få saker är så kostnadseffektiva som att uppmuntra de äldre och kroniskt sjuka till styrketräning för att minska deras vårdbehov 8. Att dessutom uppmuntra till tillräckligt energi- och proteinintag, och till att vara uppmärksam på att få i sig tillräckligt med näringsämnen som till exempel fleromättade fettsyror och D-vitamin, är förhållandevis billiga behandlingsalternativ. Forskning visar att risken för undernäring ökar markant efter 80- årsålder. Undernäring hos äldre innebär ofta att energi- och näringsbehovet speciellt av protein inte täcks 9. Äldre, speciellt de i institutionsboende, tenderar att förlora muskelmassa, som är svår att återhämta 10. En bra planerad nutrition höjer den äldres livskvalitet och förebygger skörhet 11. Personal kan med små insatser göra 7

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 mycket för de äldres nutritionstillstånd både hemma och på anstalt. Att väga den äldre en gång per månad är en enkel metod för att kunna följa upp förändringar i näringsstatus. Måltiderna ska fördelas jämt under hela dagen och dygnsfastan får inte överstiga 11 timmar 12. Ett försvagat näringstillstånd kan relateras till depression, ensamhet, fattigdom samt social isolering 13. Kostrådgivning för grupper som samlas och lagar mat tillsammans kan vara ett fungerande sätt att förebygga undernäring. Munhälsa Munhälsan har stor betydelse för äldre personers näringsintag och allmäntillstånd. Munhälsovården ingår i de tjänster som avses i äldreomsorgslagen. Målet är att förbättra munhälsan hos äldre personer genom att ändra på verksamhetsmodellerna 14. I socialoch hälsovårdsverket har man för den äldre befolkningen planerat praktiska åtgärder för munhälsovården. Hemvårdens servicehandledare bedömer först klientens behov av munhälsovårdstjänster och vid behov hänvisar klienten till munhälsovården. Inom munhälsovården görs med klienten, den klientansvariga och en eventuell närståendevårdare antingen en bedömning eller en plan för att främja hälsan. I planen beaktas till exempel näring, egenvård av munnen och hjälpmedel. Utgående från dem bedöms behovet av fortsatt tandvård. Tandvården genomförs antingen inom munhälsovården vid Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad med beaktande av vårdgarantibestämmelserna eller inom den privata sektorn. För klienten utarbetas en vårdplan och de individuella vårdintervallerna bedöms, enligt dem tar man sedan kontakt med klienten. Social- och hälsovårdsnämnden har beviljat krigsveteranerna avgiftsfri tandvård. Nedsättning i sinnesfunktionerna eller i den fysiska funktionsförmågan Med stigande ålder blir det allt vanligare med försämring av syn, hörsel och övrig funktionsförmåga. För att stödja de äldres funktionsförmåga och för att de ska kunna ta aktiv del i samhället är det viktigt omgivningen är anpassad för personer med olika funktionshinder. Det är också viktigt att få adekvat undersökning, utredning och vård vid nedsättning av syn, hörsel, minnesfunktion eller fysisk funktionsförmåga och att behövliga hjälpmedel provas ut. Mer än var tredje person i åldern 65 74 år och nästan 60 procent av alla över 85 år, har hörselnedsättning 15. Hörselnedsättning är en dold funktionsnedsättning som kommer med åren och det lönar sig att kolla hörseln i ett tidigt skede, då det är lättare att anpassa sig till hörapparaten om hörseln inte är alltför dålig. För att den hörselskadade kan vara delaktig i kommunikationen behövs anpassning också av omgivningen. Att få hjälp med hörselproblem minskar risken för depression, demens och annan ohälsa. Många hörselproblem kan avhjälpas med lämpliga hjälpmedel. Vasa sjukvårdsdistrikt ansvarar för bedömning av hjälpmedelsbehov och utprovning av hörapparater. I Finland råder brist på svenskspråkiga audionomer och för att verksamheten ska fungera är det av yttersta vikt att kunnig personal kan rekryteras. Orsaker till försämrad syn är många. Vid en del sjukdomar (t.ex. grönstarr) kan förloppet bromsas om behandling sätts in i tid. För att utreda orsaken till en synnedsättning är det viktigt att det finns tillgång till ögonläkare. Gråstarrsoperationer utförs på Malmska i Jakobstad, men i övrigt hänvisas patienter i behov av ögonläkare till centralsjukhusen. Tidigare har det funnits tämligen gott om privata ögonläkare i nejden, men för närvarande är väntetiderna långa även på privata sidan. Minnessjukdomar är en progressiv störning av hjärnfunktionen, som leder till att en persons förmåga att sköta sig själv och sina egna ärenden försämras så att personen slutligen är i stor utsträckning beroende av andras hjälp. Demens är en sjukdom som blir vanligare med tilltagande ålder och är ett globalt fenomen, 46,8 miljoner mänskor led av minnessjukdom 2015. Av 65 74-åringar lider 4 % av 8

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 75 84-åringar drygt 10 % och av de som är över 85 år lider ca en tredjedel av medelsvår eller svår demens. Ca 60 % av demenspatienterna lider av Alzheimers sjukdom. Minnessjukdomar är den största orsaken till behov av vård på institution och boende. Ca 60 procent, av dem som bor på enheter för effektiverat serviceboende i samarbetsområdets kommuner, har minnessjukdom. På demensenheterna sköter man personer med en långt framskriden demenssjukdom. De har ofta beteendestörningar och därför inte lämpliga att vårdas på andra enheter. Faktorer som utgör riskfaktorer för insjuknande i minnessjukdom är bl.a. riklig alkoholanvändning, rökning, övervikt, diabetes och ohälsosam kost. Skyddande faktorer är hälsosam kost, samt social-, kognitiv- och fysisk aktivitet. På senare tid finns mycket forskning kring den fysiska träningens betydelse för hjärnans funktion. Man har bl.a. noterat att fysisk träning kan påverka tillväxt i hippocampus. Fysisk aktivitet påverkar hjärnan på flera olika sätt och främjar en ökad hjärnplasticitet 16. 2.3 Rekommendationer om hälsofrämjande verksamhet Hälso- och sjukvårdslagen 17 förutsätter att hälsorådgivning kopplas till all kommunal service där det erbjuds hälsovårdstjänster. För motionsrådgivningens del är samarbetet mellan hälsovården och idrottssektorn det väsentliga. Social- och hälsovårdsministeriets rekommendationer för att främja motion är: - inkludera information om motion i det dagliga arbetet/verksamheten - för den åldrande befolkningen ordna regelbunden rådgivning om fysisk aktivitet och mäta funktionsförmågan - ombesörja att serviceboendens och institutionernas miljö är aktiverande, trygg och motiverar till självständig fysisk aktivitet - se till, att de som bor på serviceboende eller får hemservice erbjuds motionsprogram innehållande muskelstärkande övningar och balansträning samt får handledd utomhusmotion - följa med att personalen inom socialoch hälsovården har förutsättningar och redskap att kunna ge kvalitativ information enligt de nationella rekommendationerna. Att personalen uppmanar kommuninvånarna att ta del av den service inom motionsbranschen som erbjuds i kommunen - inom primärhälsovården borde också information om fysisk aktivitet synliggöras i patientjournalsystemet. Social- och hälsovårdsministeriet samordnar åtgärder som ska öka befolkningens välfärd, social delaktighet samt hälsa och funktionsförmåga. Målet är att främjande av välfärd och hälsa ska beaktas i alla beslut och i all verksamhet. Kommunerna ansvarar för främjande av välfärd och hälsa på sina områden, resultaten uppföljs vartannat år via TEA visaren 18 som är ett verktyg för kommuner och beskriver den hälsofrämjande verksamheten. Social- och hälsovårdssektorn påverkar kommuninvånarnas förutsättningar för hälsan samt för hälsofrämjande motion genom att ta del och att påbörja samarbete med andra sektorer och lokala aktörer. Målet är enligt Social- och hälsovårdsministeriet att minska skillnader i hälsan. Kommunernas hälsofrämjande motion har utvecklats positivt under de senaste åren 19. 9

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 Enligt Social- och hälsovårdsministeriet (2013:10) är visionen, fram till år 2020, är att finländarna ska röra sig mer och sitta mindre. I syftet att förbättra hälsan och välbefinnandet behöver den fysiska aktiviteten främjas och stillasittandet minskas genom en integrering av motionen i samtliga åldersgrupper och genom medverkan av samtliga förvaltningsområden och partnerskap. En del av rekommendationerna genomförs redan nu inom samarbetsområdet. Fastän detta arbete pågår, finns det många utmaningar kvar för att information om motionens betydelse ska bli en naturlig del av hälsofrämjande arbete. Genom att bland annat öka de hemmaboende äldres fysiska aktivitet och inkludera information om motion i samband med annan hälsorådgivning kunde dessa kostnader minskas. Forskningsresultat har bekräftat att motionen har nationalekonomiska effekter. Huvudprinciperna för hur hälso- och sjukvården ska ordnas för kommunerna i Jakobstadsregionen beskrivits i Vasa sjukvårdsdistrikts anordnandeplan för hälso- och sjukvården, planen uppdateras som bäst. I anslutning till vården av äldre lyfter man fram servicekedjan för geriatriska patienter och den rehabiliteringsfrämjande verksamheten. Motionskaka för över 65-åringar, UKK-institut, 2009: För äldre rekommenderas - att träna uthållighet, till exempel rask promenad minst 2,5 timmar per vecka eller röra på sig ansträngande 1,5 timmar per vecka (eller genom att kombinera dessa) - att träna muskelkraft och/eller kombinerad muskel- och balansträning och smidighetsträning minst två gånger i veckan 2.4 Rekommendationer om vård och service för äldre Servicebehovet beskrivs åldersgruppsvis enligt de nationella rekommendationerna för vården av äldre. Även om det i alla åldersgrupper finns personer som fungerar självständigt, ökar behovet och användningen av service i allmänhet med åldern. Personer i åldersgruppen 65 74 år är i princip självständiga och har ansvar för sin hälsa, sin funktionsförmåga och sitt eget välbefinnande. De använder i allmänhet samma hälso- och sjukvårdstjänster som yngre personer. Samtidigt är det viktigt att identifiera riskgrupper och satsa på förebyggande verksamhet. Kvalitetsrekommendationerna för vården av äldre gäller i huvudsak personer fyllda 75 år. I den nyaste kvalitetsrekommendationen beaktas även äldre åldersgrupper (80, 85, 90 år) och deras behov av service separat. I den föregående planen för den äldre befolkningens välbefinnande var mål för service uppgjord på basis av den tidigare kvalitetsrekommendationen (SHM 2013). I Tabell 1 framkommer utgångsläget och målet för servicestrukturen år 2017, ändringen från år 2014 till år 2017, och hur äldreservicen förhåller sig till det nationella medelvärdet och rekommendationerna. 10

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 Tabell 1. Statistik över servicestrukturen inom samarbetsområdet, nationella medeltal och rekommendationer Under fullmäktigeperioden 2014 2017 har utvecklingen varit positiv, inte minst inom hemvården. Dygnet runt boende (inkluderar effektiverat serviceboende och långvård) är också på en bra nivå. Nivån för servicestrukturen når ändå inte till alla delar det nationella medeltalet och inte heller de nationella rekommendationerna. Ändringarna för äldreservicen under perioden 2014-2017 har varit stora och de har förutsatt en anpassning av hela vård- och servicekedjan. 2.5 Förutsättningar för rehabiliteringen För att ett rehabiliteringsfrämjande arbete ska lyckas behövs flexibla tankesätt, arbetsrutiner, mångprofessionellt samarbete, klienternas deltagande, innovativ verksamhet, granskning av helheter och utveckling av beslutsprocesserna. För att följa upp förändringsarbetet krävs systematisk användning av mätare. Kraven på förändring berör alla som deltar i vården av äldre, inklusive de äldre själva och deras anhöriga. Närmaste förmannen har en nyckelposition när det gäller att förändra verksamhetskulturen, att möjliggöra personalens kunnande och att göra upp gemensamma mål. Också aktörerna och organisationerna inom tredje sektorn spelar en viktig roll när det gäller att bearbeta attityderna i en mer rehabiliteringsfrämjande riktning. Inom socialoch hälsovårdsverket har man sedan 2012 utbildat ca 250 inom personalen i ett aktiverande arbetssätt som heter kinestetik. Det är inte en samling tekniker utan ett övergripande sätt att tänka och vara medveten om hur mänskokroppen fungerar samt hur bemöta de äldre respektfullt 20. 11

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 3 SAMARBETSOMRÅDETS NULÄGE 3.1 Befolkningsmängd och åldersstruktur Invånarantalet för samarbetsområdets fyra tvåspråkiga kommuner är 43 248 21. Befolkningsstrukturen avviker från landets medeltal. I Pedersöre och Larsmo är andelen barn och unga högre än genomsnittet i landet och andelen äldre är färre. I Jakobstad och Nykarleby är de äldres andel av befolkningen högre jämfört med hela landet. Medellivslängden i Österbotten är högre än i övriga delar av landet. Andelen invånare över 75 år kommer markant att öka även efter 2020. I tabell 2 presenteras uppgifter om samarbetsområdets befolkning, procentuell fördelning enligt ålder och motsvarande uppgifter för hela landet samt Österbotten. I figur 1 framgår uppgifter om antalet 75 år fyllda och äldre samt prognosen hur situationen utvecklas fram till 2040. Tabell 2. Procentuell andel av olika åldersgrupper i hela landet, i Österbotten och i samarbetsområdets kommuner 2017 Hela landet Österbotten Jakobstad Larsmo Nykarleby Pedersöre 0-6 år 7,3 7,9 6,8 14,6 8,4 10,4 7-15 år 9,9 10,6 10,3 16,7 11 14,8 16-24 år 10,3 10,9 10,6 12,7 8,7 12,1 25-64 år 51,1 48,3 47,1 41,6 47,4 45 65-74 år 12,3 12,1 13,3 8,5 13 10,3 75-84 år 6,5 6,9 8,5 4 7,7 5,1 85 år och över 2,7 3,2 3,4 1,9 3,7 2,4 12

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 8000 75 år och över, antal Befolkningsprognos 2015 THL, Statistik- och indikatorbanken Sotkanet.fi 2018 7000 6793 6000 5753 6296 5000 4000 3894 4311 3000 2939 3132 3272 2000 1000 0 2313 2037 1576 1392 1228 1086 1214 1277 763 820 832 858 500 558 668 274 308 2012 2017 2025 2030 2040 Jakobstad Larsmo Nykarleby Pedersöre K4 Figur 1. Antalet 75 år fyllda i samarbetsområdets kommuner samt prognos om befolkningsutvecklingen 3.2 Tillgängligheten i livsmiljön Staden Jakobstad har i samverkan med socialoch hälsovårdsverket gått med i det riksomfattande programmet Kraft i åren hälsomotion för äldre (2005-). Syftet med programmet är att med hjälp av hälsomotion främja livskvaliteten och möjligheterna att klara sig på egen hand för personer över 75 år som bor hemma och har nedsatt funktionsförmåga. Med nedsatt funktionsförmåga avses till exempel svårigheter att röra sig, begynnande minnessjukdomar eller lindrig depression, vilka kan leda till att personen rör sig mera begränsat och behöver mera hjälp. Hälsomotion har visat sig vara ett effektivt och förmånligt sätt att främja äldre personers välfärd och välbefinnande på bred front. För att nå målen utvecklas och utökas de äldres motionsrådgivning handledd motion där innehållet rör muskelstyrka, balans och övrig muskelvård möjligheterna till vardagsmotion och utomhusmotion. Verksamheten anordnas genom att de goda verksamhetsmodeller som tagits fram inom programmet Kraft i åren införs via samarbete mellan olika organisationer och den offentliga sektorn. I Jakobstad fungerar numera ett idrottsråd där äldre och representanter för äldrerådet diskuterar tillgänglighet och 13

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 önskemål gällande motion. Deltagande i projektet rekommenderas även de andra samarbetskommunerna. Social- och hälsovårdsverket har tillsammans med äldreråden och Larsmo När-TV startat en serie som heter Må bra, främst med tanke på hemmaboende äldre. Må bra-sändningarna sänds på kanal 944 och kan ses av alla som är anslutna till JNTs kabelnät (från Karleby i norr till Maxmo i söder). I programmen ingår inne- och utemotion för äldre, information om vanliga folksjukdomar, kostråd, information om volontärverksamhet och annat som intresserar äldre. Genom detta projekt når man många och kan på ett enkelt sätt aktivera de hemmaboende. Genom att utveckla tekniska lösningar kan de äldre bo hemma längre. Idag finns t.ex. trygghetslarm, stöd för påminnelser när medicin ska tas och olika verktyg för att kommunicera digitalt med personal och anhöriga eller att ha social gemenskap och till exempel gruppgympa med andra äldre. De äldre behöver få utbildning om hur man använder datorer, smarttelefoner och surfplattor. Tillgänglighet behöver också beaktas i all planering av offentliga utrymmen, genom en kartläggning och anpassning av tillgänglighet, och också i samhället i övrigt. Sedan början av år 2018 har samarbetsområdets hjälpmedelsutlåning överförts från socialoch hälsovårdsverket till Vasa sjukvårdsdistrikt. Utlåning av hjälpmedel sker lokalt, som tidigare. Hjälpmedel för minnessjuka, så som spisvakter, veckokalendrar och alarmmattor, samt omändringsarbeten i hemmet vid långvarig funktionsnedsättning ordnas tillsvidare av socialoch hälsovårdsverket (äldreomsorgen resp. handikappomsorgen). Planen är att även den servicen på sikt ska ske på landskapsnivå. På boendeenheterna har klienterna sina personliga hjälpmedel. Utöver det skaffar enheterna själva de hjälpmedel som behövs för boendenas allmänna bruk. Användningen av välfärdsteknologin i Jakobstads samarbetsområde är ännu småskalig och inom vårt samarbetsområde behövs mera satsningar på mångsidig och innovativ teknisk utrustning för de hemmaboende. 3.3 De äldres välfärd enligt statistiken (Sotkanet) Det finns inte statistik över de 75 år fyllda och äldre i samarbetsområdets kommuner som känner sig ensamma. I hela landet är deras procentuella antal 9,4 % (Sotkanet 2017). En persons bostadshushåll i åldrarna 75 år och över, % av bostadshushållen med personer i samma: ålder. 2010 2014 2017 Hela landet 59,0 58,1 57,7 Jakobstad 57,1 54,5 55,7 Larsmo 43,5 46,7 47,7 Nykarleby 53,6 51,9 52,2 Pedersöre 58,0 53,6 49,9 Äldres välfärd kan beskrivas med olika mätare. För många indikatorer finns uppgifter för hela landet men inte skilt för samarbetsområdets kommuner. Andel 75 år fyllda som är nöjda med tryggheten i sitt bostadsområde är 93 %. Cirka 50 % av de äldre (> 75 år) upplever god livskvalitet. Andelen nöjda har stigit de senaste åren. Andelen äldre som deltar aktivt i organisationsverksamhet har de senaste åren ökat. 27 % av de äldre (>75 år) deltog aktivt i föreningsverksamhet år 2017. 14

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 Personer i åldrarna 65 år och över som fått full folkpension, % av befolkningen i samma ålder: 2015 2016 2017 Hela landet 2,3 % (c 25300) 2,1 % (c. 24600) 2,0 % (c.24200) Jakobstad 2,0 % (90) 1,7 % (83) 1,8 % (90) Larsmo 2,1 % (15) 1,9 % (14) 1,7 % (13) Nykarleby 1,4 % (24) 1,2 % (22) 1,3 % (23) Pedersöre 0,8 % (16) 0,8 % (15) 0,8 % (16) Indikatorn visar den procentuella andelen personer i åldrarna 65 år och över som fått full folkpension, av befolkningen i samma ålder. Medelfolkmängden används som befolkningsuppgift. De personer som får små eller inga förvärvspensioner alls har full folkpension. Den FPA-försäkrade befolkningen har använts vid beräkningen av antal i relation till befolkningen. Andelen personer som får full folkpension visar omfattningen av låga inkomster bland befolkningen i pensionsålder. År 2017 var andelen personer som på grund av brist på pengar varit tvungna att pruta på mat, läkemedel eller läkarbesök (%), 65 år och äldre 9,4 % i hela landet. Motsvarande siffror finns inte för samarbetsområdets kommuner. 3.4 Servicestrukturen för äldreservice I planen för de äldres välbefinnande 2014 2017 uppsattes, utifrån nationella rekommendationer 22, målet att servicestrukturen inom äldreomsorgen i samarbetsområdet ska motsvara de nationella rekommendationerna. Med tanke på utgångsläget lades tidtabellen för en del av förändringarna gällande indikatorerna för kvalitetsrekommendationerna fram till 2020. Klienternas funktionsförmåga inom äldreomsorgen i Jakobstads samarbetsområde motsvarar numera den nationella nivån. Det har kunnat uppnås genom att använda gemensamma kriterier för service. Förändringen gäller både hemvården och serviceboendet, där det tidigare funnits klienter som haft bättre funktionsförmåga. Klienter som inte konstateras ha servicebehov enligt kriterierna kan hänvisas till lättare stödformer, som privata sektorn, föreningar, frivilliga och andra inom tredje sektorn kan ge. Behovet av förbättringar för att nå den nationella nivån finns ännu inom boendeverksamheten. Det gäller till exempel aktiverande vårdarbete, rehabiliterande verksamhet och klienternas delaktighet. Serviceboendeplatser i förhållande till befolkningen över 75 år varierar också mellan samarbetskommunerna Även inom hemvården får klienterna, trots att de skulle ha kapacitet, för lite rehabiliterande verksamhet. Klienterna i Jakobstads samarbetsområde har en högre medelålder på 2,3 år vid boenden och 2,5 år i hemvården jämfört med det nationella medeltalet. Med stigande ålder ökar behovet av sjukhusvård och vårdperioderna blir längre. Den fysiska funktionsförmågan är sämre för klienterna i boenden och hemvård, vilket kan bero på deras högre ålder. Som jämförelsematerial har använts data som producerats av det system som används för uppföljning av funktionsförmåga, Resident Assessment Instrument (RAI), under åren 2017 och 2018. 15

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 Tabell 3. Nyckeltalen för servicestrukturen för personer över 75 år och förändringar efter 2014 enligt nationella kvalitetsrekommendationer 3.5 Förändringar i verksamheten åren 2014 2018 Från år 2013 har en målmedveten strukturförändring skett inom äldreomsorgen. Tyngdpunkten har flyttats från institutionsboende till hemmaboende med olika former av stödåtgärder, samt förebyggande och rehabiliterande arbetssätt. - En geriatrisk avdelning (avdelning 7) avslutades år 2016. - Två avdelningar (avdelning 8 och Nykarleby vårdavdelning) ändrades till allmänmedicinska avdelningar år 2017. - År 2016 ändrades verksamheten på Hagaborg i Nykarleby från effektiverat serviceboende till effektiverat serviceboende för klienter med långvarig psykiatrisk problematik. - I och med detta har kommunala långvårdsplatserna minskat med ca 90 och platserna för effektiverat serviceboende med 12. Det sammanlagda platsantalet för effektiverat serviceboende och åldringshem inom hela samarbetsområdet (inkl. köptjänster) är nu på samma nivå som de nationella rekommendationerna (Tabell 3). Det finns variationer mellan kommunerna; tillgången till boendeplatser med dygnet runtvård är bättre i Pedersöre och Larsmo och mera utmanande i Jakobstad och Nykarleby. Förändringar som skett inom den privata sektorns boendeservice: - De Gamlas Hem (34 platser) avslutade verksamheten med serviceboende i januari 2018 - Pietarkoti (10 platser) avslutade sin serviceboendeverksamhet i maj 2018 16

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 - Florahemmet i Nykarleby har ändrat verksamheten från effektiverat serviceboende till seniorboende (år 2016). - Mariahemmet har ändrat verksamheten från effektiverat serviceboende till seniorboende och öppnat en demensenhet med 7 platser (år 2016). - Rauhala har nyligen ändrat verksamheten till 12 platser för effektiverat serviceboende, 11 demensplatser och 8 övriga platser för seniorboende. - Ny serviceproducent i Jakobstad sedan år 2017 är Esperi Cares vårdhem Edit med 32 platser för effektiverat serviceboende. - Attendo bygger ett effektiverat serviceboende i Nykarleby som beräknas var färdigt att tas i bruk hösten 2018. - Social- och hälsovårdsverket köper långvårdsplatser från Folkhälsan Välfärd Ab, Östanlid fram till slutet av år 2018. Efter att avtalet gått ut ändrar verksamheten till effektiverat serviceboende. - Servicesedel för effektiverat serviceboende togs i bruk år 2017 och för närvarande finns tre godkända producenter (Esperi Care, Rauhala och Ahlbäckhemmet). Servicesedel för minnesjukas boendeservice togs bruk i augusti 2018. Förändringar som skett i hemvården: - Hemvård beviljas enligt gällande kriterier 23. Hemvårdens resurser styrs till rätt målgrupp utgående från vård- och serviceplan samt Rai-mätningar. Man har utrett möjligheterna att ordna tjänster som inte fodrar vårdpersonal, (t.ex. butikskasse, tvättjänst) med hjälp av privata producenter och tredje sektorn. - Personalstrukturen har ändrats på grund av att klienterna, utifrån RAI bedömning, är mera vårdkrävande, vilket ställer större krav på personalens kompetens. Personalens kompetens gällande t.ex. minnesjukdomar och rehabilitering har ökat. - Planeringen av klientarbetet (servicen) och personalens arbetstider görs med hjälp av optimeringsprogrammet (dataprogram). Verksamheten startade år 2017. Optimeringscentret administrerar verksamheten med att t.ex. skaffa vikarier. - Servicehandledningens arbetsmodeller har utvecklats under en längre period. Personalen som jobbar inom servicehandledningen har gett information till äldre, anhöriga och samarbetspartner. Servicehandledningen kontaktas först då man t.ex. har behov av handledning, information och utredning av vårdbehov. Kontakt kan fås antingen per telefon eller genom att besöka servicehandledare. Hembesök ordnas enligt behov. - Servicesedlar har tagits i bruk år 2017 för tillfällig hemvård och för avlastning. Efterfrågan av servicesedlar har ökat med tiden. Servicesedel för avlastning ger närståendevårdare flera alternativ att ordna sina lediga dagar. - Produktifiering av alla hemvårdstjänster gjordes i slutet av år 2017 och dessa togs i bruk i början av år 2018. 3.6 Resurser och kostnader inom äldreomsorgen I socialoch hälsovårdsverkets ekonomiplan för år 2018 har de ekonomiska resurserna inom hemvården och serviceboende ökat något jämfört med bokslutet för år 2017 (Tabell 4). Väntetiderna till olika former av boendeservice har minskat jämfört med 2017, men översteg delvis 3 månader ännu under våren 2018. De äldres vård- och servicekedja har effektiverats och köptjänster i form av servicesedel har införts. Med förebyggande arbete kan de äldres egna resurser och egen funktionsförmåga stödas. Resurser för detta har delvis beaktats i budgeten 2018. 17

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 Tabell 4. Kostnadsutvecklingen för äldreomsorgen i Jakobstads samarbetsområde ÄLDREOMSORG TOTALA KOSTNADER 2012 2013 2014 2015 2016 2017 budget 2018 Administration äldreomsorg (fördelas internt) 761 021 778 832 487 991 451 881 431 363 438 728 438 667 Hemvård och stöd för hemmaboende 10 617 956 11 635 691 12 623 041 13 241 973 14 298 679 14 889 166 14 914 283 Servicehandledning äldreomsorg 0 0 0 405 062 473 057 499 086 582 935 Stöd för närståendevård äldreomsorg 668 539 719 592 730 023 763 030 946 740 965 205 1 059 300 Stödtjänster (mat, dagcenter mm.) 1 511 641 1 665 323 1 772 750 1 820 316 1 870 550 1 830 445 1 884 093 Hemvård 8 114 174 8 703 759 9 180 894 9 655 127 10 295 698 10 942 235 10 634 998 Minnesrådgivning, projekt, övrigt 323 602 547 017 939 374 598 438 712 634 652 195 752 957 Serviceboende och åldringshem 22 416 035 22 397 549 22 097 993 23 391 893 23 568 600 22 741 130 22 844 521 Serviceboende egna 10 428 031 10 878 056 13 950 098 14 666 934 14 682 797 14 236 815 14 111 526 Åldringshem egna 4 937 657 5 241 479 2 168 068 2 217 618 2 330 665 2 304 951 2 306 995 Köptjänster serviceboende +långvård 7 050 347 6 278 014 5 979 827 6 507 341 6 555 138 6 199 364 6 426 000 Sammanlagt 33 795 012 34 812 072 35 209 025 37 085 747 38 298 642 38 069 024 38 197 471 Geriatriska avdelningar* 8 109 093 8 235 970 7 763 692 6 790 081 4 831 652 0 0 ÄLDREOMSORG TOTALT 41 904 105 43 048 042 42 972 717 43 875 828 43 130 294 38 069 024 38 197 471 *Geriatrisk avdelning 7 avslutades 31.3.2016. Geriatrisk avdelning 8 och Nykarleby vårdavdelning ändrade 2017 verksamhetesform till allmänmedicinska avdelningar och flyttades i bokföringen från äldreomsorgen till hälso- och sjukvården. Platsantalet ändrade inte. I bokslutet för 2017 ses detta som en kostandsökning inom hälso- och sjukvården på 5,1 milj. euro. Motsvarande kostnadsminskning ses för äldreomsorgen. Under de senaste åren har kostnaderna för hemvården och stöd för hemmaboende ökat. Det förklaras med att mängden äldre som behöver stöd växer. Stöd för närståendevård beviljas enligt socialoch hälsovårdsnämndens beslut till alla som fyller kriterierna för det. Behovet av andra stödformer ökar också. De totala kostnaderna för serviceboende är tämligen konstanta. En del åldringshemverksamhet har ändrats till effektiverat serviceboende, vilket förklarar minskningen av kostnaderna för åldringshem och ökningen för de kommunala serviceboendena. Kostnaderna för köptjänster har hållits på jämn nivå senaste åren. Enligt socialoch hälsovårdsverkets vårddygnsuppföljning statistik för de allmänmedicinska avdelningarna 6 8 och Nykarleby vårdavdelning vårdades mellan januari och juli 2018 ca 1550 patienter på avdelningarna. Av patienterna under vårdperioderna var 74 % över 75 åringar och 39 % var äldre än 85 år. Vårddygnen var ca 18 000. Av dessa var 81 % av patienterna över 75 år och 51 % äldre än 85 år. Äldreomsorgens totala kostnader har sedan år 2012 sjunkit med ca 3,8 milj. euro. Detta beror främst på förändringarna för de geriatriska avdelningarna enligt ovan. Enligt socialoch hälsovårdsverkets vårddygnsuppföljning statistik för de allmänmedicinska avdelningarna 6 8 och Nykarleby vårdavdelning vårdades mellan januari och juli 2018 ca 1550 patienter på avdelningarna. Av patienterna under vårdperioderna var 74 % över 75 åringar och 39 % var äldre än 85 år. Vårddygnen var ca 18 000. Av dessa var 81 % av patienterna över 75 år och 51 % äldre än 85 år. 18

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 I Figur 2 illustreras de olika gruppernas hjälpbehov och boendeform. Äldre som behöver regelbunden hjälp dagligen för att klara sig utgör 10 15 %. Största delen klarar sig hemma, antingen helt självständigt eller med olika typer av stöd och hjälp. Kostnaderna ökar ju mera service klienten behöver. Figur 2. Äldre enligt behov av stöd och boendeform Kostnaderna för en klient med regelbunden hemvård varierar beroende på antalet timmar hemvård/månad. Hemvårdskostnaderna är i regel betydligt lägre jämfört med kostnaderna för boendeservice. Kostnaden för ett boende varierar mellan 100 och 400 euro/dygn. I hemvården kan klientens egna och nätverkets resurser användas, vilket påverkar de totala vårdkostnaderna. För gruppen som är högst i triangeln (figur 2) används mera resurser än för de tre andra grupperna tillsammans. Mera resurser än tidigare behöver reserveras för förebyggande tjänster och arbete och det bör riktas speciellt till riskgrupper. På så sätt kan man stödja äldre att bo hemma, vid behov med stöd och regelbunden hjälp och skjuta fram behovet av dygnet runt vård. 19

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 4 MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR DE ÄLDRES VÄLBEFINNANDE En klar strukturomvandling inom äldreomsorgen har skett sedan 2013 och antalet boendeplatser på effektiverat serviceboende och åldringshem motsvarar nu de nationella rekommendationerna. Däremot är antalet allmänmedicinska bäddplatser något högre än den nationella rekommendationen till följd av att verksamheten på två avdelningar ändrat från långvårdsavdelningar inom socialvården till allmänmedicinska avdelningar. Satsningar har gjorts på att utveckla servicehandledning och resurserna till hemvården har ökat. Optimeringssystemet inom hemvården möjliggör en mera ändamålsenlig styrning av personalresurser. Hemsjukhuset stödjer tidig utskrivning från sjukhuset genom specialsjukvårdsbehandlingar i hemmet. Möjligheter till avancerad geriatrisk rehabilitering finns på avdelning 2 på Malmska enheten. Också i fortsättningen behöver det rehabiliterande arbetet inom hemvården och möjligheterna till hemrehabilitering vidareutvecklas. Eftersom antalet äldre inom samarbetsområdet snabbt ökar behöver behovet av resurser för hemvård, effektiverat serviceboende och sjukvårdsplatser kontinuerligt utvärderas. Den kommande socialoch hälsovårdsreformen ställer krav också på det förbyggande arbetet och den service som ska ges av andra instanser än den offentliga socialoch hälsovården ska tydligt definieras. Det är också viktigt att utvecklingen inom alla kommuner i landskapet går åt samma håll och att gemensamma riktlinjer och anvisningar inom landskapet utarbetas. Vårt mål för de äldres välbefinnande är att: De äldre är själva delaktiga i planeringen av sin vård och service Egna resurser tillvaratas och används för att uppnå målen för de äldres fysiska funktionsförmåga, rehabilitering och välmående Erbjuda en gränsöverskridande äldreomsorg som har hög kvalitet och är kostnadseffektiv Servicen och vården som erbjuds för de äldre är på rätt nivå - de äldre kan bo hemma eller i en hemlik miljö så länge som möjligt och uppnå den bästa möjliga funktionsförmågan, hälsan och välbefinnandet - de äldre kan utan fördröjning erbjudas en plats på effektiverat serviceboende ifall de inte längre, trots rehabiliteringsinsatser och andra stödinsatser, klarar av eget boende De äldres välbefinnande ska vara bland de bästa i landet när det gäller rehabiliteringsfrämjande verksamhet inom äldreomsorgen. Servicehandledningen utgör en viktig kontaktyta till äldre och deras anhöriga. Servicehandledningen vidareutvecklas och äldre ska få bättre möjlighet att själva välja typ av service och serviceproducent utifrån sina behov. Informationen om vilka stödtjänster som är tillgängliga för dem som inte uppfyller kriterierna för vård och service finansierad via social och hälsovårdsverket behöver också förbättras. Utvecklingen stöds under år 2018 av projekten Österbottens servicehandledning i skick - landskapets del i regeringens spetsprojekt för äldre och genom att utveckla system för personlig budget via statligt beviljade medel för pilotprojekt inför planerad valfrihetslagstiftning. Förslag till åtgärder för att öka användningen av ibruktagandet av rehabiliteringsfrämjande och förebyggande verksamhetsmodeller berör alla aktörer (Tabell 5). Åtgärderna påverkar hur 20

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 servicestrukturen som helhet ordnas och förutsätter samarbete mellan offentliga, privata och tredje sektorn. Allas medverkan behövs för att kunna påverka äldres förutsättningar för dagligt liv oberoende av livsmiljö. 4.1 Rehabiliteringsfrämjande verksamhet Målen som ställs upp för den rehabiliteringsfrämjande verksamheten utgår från den äldres prestationsnivå som har definierats och skrivits in i vård- och serviceplanen. Mätbara, konkreta mål styr valet av rehabiliteringsfrämjande vårdåtgärder. Användningen av RAI-instrumentet vid vårdplaneringen gör det möjligt att mäta prestationsnivån. RAI används på enheterna för effektiverat serviceboende och inom hemvården vid uppföljningen av nivån på de äldres funktionsförmåga samt i vårdplaneringen. Implementering av rehabiliteringsfrämjande arbetssätt pågår som bäst och där behövs inga nya strukturella förändringar. Alla nya arbetstagare introduceras till det rehabiliterande arbetssättet och personalens kompetens utvecklas kontinuerligt via fortbildning. Äldre personer och deras närstående stöds med handledning för rehabilitering. Med dessa och andra liknande åtgärder kan rehabiliteringen av äldre främjas och attityden till arbetssättet påverkas. Rehabiliteringsfrämjande verksamhet effektiveras genom mångprofessionellt teamarbete. Det förutsätter ett nära samarbete i alla skeden i vård- och servicekedjan för äldre och sakkännedom, samt den äldres egen aktivitet och delaktighet. Tanken är att det specialkunnande som olika yrkesgrupper har ger större effekt då alla som deltar i rehabiliteringen jobbar i team mot samma mål med den äldre i fokus. Övergången till en rehabiliteringsfrämjande vårdmodell påverkar strukturerna för verksamheten och på sikt minskar behovet av institutionsvård. Användningen av rehabiliteringsfrämjande verksamhetsmodeller förutsätter att innehållet i den rehabiliteringsfrämjande verksamheten har definierats och att alla som arbetar på enheten har en gemensam uppfattning om principerna och målen för verksamheten. Mot en rehabiliteringsfrämjande vårdmodell ansvarsområden Klienterna Klienten/vårdnätverket har ansvar för att personen enligt sina egna förutsättningar kan främja sin egen hälsa, välbefinnande, funktionsförmåga och fysiska kondition. Tillräckliga kunskaper, motivation och färdigheter för att personen/vårdnätverket ska kunna verka på ett rehabiliteringsfrämjande sätt. Verksamheten i praktiken Ansvarar för att verksamheten är mångprofessionell och rehabiliteringsfrämjande. Den rehabiliteringsfrämjande verksamheten är förankrad bland personalen. Alla känner till principerna och målen för verksamhetsmodellen. Ledning på mellannivå och närmaste chefer Ansvarar för att rehabiliteringsfrämjande verksamhetsmodeller tas i bruk i den egna enheten och också för att man förbinder sig att använda verksamhetsmodellen. Resultaten av den rehabiliteringsfrämjande verksamheten ska utvärderas och verksamheten utvecklas regelbundet och systematiskt. 21

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 Social- och hälsovårdsnämnden och den högsta ledningen Ansvarar för att främjandet av rehabilitering syns i strategin och visionen för samarbetsområdet. Den rehabiliteringsfrämjande verksamheten är gränsöverskridande och jämlik inom samarbetsområdet. Rehabiliteringsfrämjande åtgärder har skrivits in i verksamhetsplanen med konkreta mål och nyckeltal, och uppnåendet av dessa utvärderas systematiskt på alla nivåer inom organisationen. Kommunnivå Ansvarar för att främjandet av äldre personers rehabilitering beaktas i kommunens beslutsfattande inom olika förvaltningsområden 4.1.1 Rehabiliteringsfrämjande verksamhet - mål och innehåll Målet är att främja personens funktionsförmåga och förutsättningar så att hen klarar sig så självständigt som möjligt och anpassar sig till sin nuvarande livsmiljö eller till den miljö, som det är meningen att personen ska flytta till efter rehabiliteringen. Dessutom har vi som mål att stöda och handleda den äldres närstående och andra i det sociala nätverket för att uppnå ovannämnda mål. Begrepp som används i den rehabiliteringsfrämjande verksamheten Förebyggande verksamhet innehåller identifiering av riskfaktorer i alla servicekontakter i alla skeden av vårdkedjan samt handledning i aktiviteter som främjar välbefinnande och hälsa. Rehabiliteringsfrämjande vårdarbete är en mångprofessionell och målinriktad verksamhet, som koordineras av en vårdare och där klienten har en aktiv roll. Läkaren fungerar som medicinsk expert och terapeuterna fungerar som stöd för vårdaren. Vårdaren handleder, stöder och genomför det målinriktade träningsprogram som man enligt vårdplanen kommit överens om med klienten. Geriatrisk rehabilitering är en mångprofessionell verksamhet, som leds av en geriatriker och som innehåller rehabiliteringsfrämjande verksamhet med en vårdare och terapi som ges av terapipersonalen samt arbetsinsatser av en socialarbetare, näringsterapeut eller motsvarande. Krävande rehabilitering är en mångprofessionell verksamhet, som leds av en specialistläkare i rehabiliteringsmedicin och som omfattar rehabiliteringsfrämjande verksamhet med vårdare och terapeuter. Neuropsykologers och socialarbetares arbetsinsatser är också viktiga. 4.1.2 Rehabiliteringsfrämjande verksamhet i hemmet Rehabilitering i hemmet är avsedd både för hemmaboende äldre som inte ännu har behov av annan service och för hemvårdens klienter. Rehabiliterande vårdarbete och rehabilitering i hemmet poängterades som en viktig åtgärd i Planen för den äldre befolkningens välbefinnande 2014 2017. Målet med rehabilitering är att stöda de äldres funktionsförmåga, välbefinnande och möjligheter att bo hemma. I hemvårdens budget för år 2018 ökades resursen för rehabilitering i syfte att anställa två 22

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 terapeuter för att stärka rehabiliteringen i hemmet, speciellt den förebyggande rehabiliteringen för att föregripa t.ex. ett kommande behov av stöd och handleda den äldre att upprätthålla sin funktionsförmåga. I slutet av år 2017 bearbetades en plan för hemrehabilitering, vilken innehåller många olika åtgärder för att stärka förebyggande rehabilitering och upprätthålla klientens funktionsförmåga. En del som ingår i planen har redan börjat förverkligas. För äldre som behöver handledning och en noggrannare utredning av sin situation med tanke på rehabilitering, finns möjlighet att söka sig till fysioterapeuters öppna mottagning. Fallpoliklinikverksamheten startar hösten 2018. Till fallpolikliniken hänvisas äldre, som har konstaterats ha en benägenhet att falla. Vid poliklinikbesöket utreds orsaken till fallbenägenheten. Åtgärder t.ex. fysisk träning, medicinkontroll, behov av hjälpmedel eller ändringar i hemmet planeras. Till planen för hemrehabiliteringsåtgärder hör att utöka de rehabiliteringsåtgärder som ordnas i grupp. Redan nu ordnar rehabiliteringsenheten flera olika gruppaktiviteter. Gruppaktiviteter för olika målgrupper bl.a. styrke- och balansgrupper, artrosgrupp samt bassänggrupper ordnas regelbundet. Även rygg- och nackgrupper ordnas efter behov. Hälsoundersökningar av närståendevårdare inleds hösten 2018. Som stöd för den rehabilitering som sker hemma används också de sammanlagt 6 geriatriska platser som finns reserverade på Malmskas avdelning för avancerad rehabilitering. Under en geriatrisk rehabiliteringsperiod, som omfattar 1 2 veckor, stärker man den äldres funktionsförmåga och handleder en anhörig eller annan person att verka som stöd.. Äldre personer hänvisas till en geriatrisk rehabiliteringsperiod främst från hemvården eller vårdavdelningarna, när man märker att det finns behov. Hemvårdspersonalens kunskap och kompetens inom rehabilitering förstärks med kinestetik utbildning samt fysioterapeuter och ergoterapeuter som handledare. Rehabiliteringsåtgärderna ska uppföljas och utvärderas under perioden 2019 2021. 4.1.3 Ibruktagande av rehabiliteringsfrämjande verksamhetsmodeller Implementeringen av rehabiliteringsfrämjande verksamhet presenteras i Tabell 5 på en allmän nivå. Ett konkret åtgärdsprogram på enhetsnivå utarbetas separat. För uppgörandet av ett planenligt verkställighetsprogram med tidtabell ansvarar chefen på enhetsnivå för i samarbete med organisationens ledning och ledningsgruppen. Tabell 5. Planerade åtgärder av rehabiliteringsfrämjande verksamhet fram till år 2021 REHABILITERINGS- FRÄMJANDE VERKSAMHET En rehabiliteringsfrämjande verksamhetsmodell är i bruk ÅTGÄRDER 2018 19 En rehabiliteringsfrämjande verksamhetsmodell används på enheterna inom äldreomsorgen och på andra enheter där äldre är klienter/patienter/kunder Nyckeltal för uppföljningen av vårdresultaten utvecklas och personalen förbinder sig att använda dem. Nyckeltalen uppföljs, utvärderas systematiskt och jämförs med nyckeltalen på nationell nivå. ÅTGÄRDER 2020 21 Personalen och ledarna förbinder sig till principerna för och användningen av rehabiliteringsfrämjande verksamhet på alla enheter. Den rehabiliteringsfrämjande verksamheten påverkar beslutsfattandet och nyckeltalen beaktas i ledandet av organisationen. 23

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 Hemrehabilitering i bruk Rehabiliterande arbetssätt i servicehandledningen Rehabiliterande intervallvård som stöder äldres hemmaboende Rehabiliteringsmöjligheten och riskfaktorerna för äldre identifieras Förebyggande verksamhet för personer, som inte har regelbundet behov av service eller inte omfattas av regelbunden service Hemrehabilitering används för utvalda klientgrupper, t.ex. riskgrupper. Resultaten för hemrehabilitering uppföljs och utvärderas på klientnivå. Nyckeltalen för uppföljning och utvärdering av hemrehabiliteringens effekter tas i bruk. I servicehandledningen betonas bedömningen av rehabiliteringsmöjligheter; klienten handleds i rehabiliteringen. Servicehandledningsteamets verksamhet integreras i hälso- och sjukvårdens verksamhet. Samarbetsmodeller som främjar äldre personers rehabilitering byggs upp. Klar arbetsfördelning för rehabilitering mellan olika aktörer; avd. 2, 6, 8 och Nykarleby vårdavd. samt servicehandlening, hemvård och intervallvård. Platser för intervallvård har koncentrerats till Pedersheim, Björkbacka, Nykarleby vårdavd. och MKS avd. 8. Intervallvården blir rehabiliteringsfrämjande. Stöd och handledning för närståendevårdare och andra anhöriga i samband med intervallvård utvecklas. Äldres rehabiliteringsmöjlighet identifieras och beaktas i vårdplanen vid alla enheter, också vid enheter för hälso- och sjukvård, bl.a. rådgivningar, sköterske- och läkarmottagningar, sjukhusets avdelningar. Gemensamma nyckeltal för äldreomsorgen samt hälso- och sjukvården utvecklas. Personalen förbinder sig till att använda dem. En klar arbetsfördelning mellan olika aktörer behövs för att skapa ett sektoröverskridande samarbete och ordna hälsorådgivning för riskgrupper. T.ex. Nykarleby sjukhem; stöd för hemrehabilitering. Producenter av övrig service; stöd för 24 Hemrehabilitering utvidgas till att omfatta alla klienter som behöver hemrehabilitering. Verksamhetsmodellen för hemrehabilitering uppdateras på basis av utvärderingen. Bedömning av kostnadseffekter genomförs systematiskt och genomförandet är förankrat i hela service- och vårdkedjan. I servicehandledningen används och utvecklas nyckeltal som beskriver klienternas rehabiliteringsmöjligheter. Nyckeltal som beskriver rehabiliteringsmöjligheten är i bruk inom hela vård- och servicekedjan. Nyckeltal som mäter kostnadseffekten av geriatrisk rehabilitering är i bruk och personalen beakter dem Den rehabiliteringsfrämjande verksamheten följs upp och utvärderas med hjälp av nyckeltalen. Resultaten påverkar beslutsfattandet och ledningen inom hela organisationen. Utgående från de nyckeltal som används uppföljs effekterna av den förebyggande verksamheten för enskilda klienter och för service- och vårdkedjan. En verksamhetsmodell för samarbetet med andra aktörer för förebyggande arbete samt en

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 Samarbete med kommuner, privata aktörer och tredje sektorn (hytearbete) hemmaboende eller skapande av en hemliknande miljö och olika slag av stöd (otrygghet, ensamhet och gemenskap). Gemensamma nyckeltal används för att identifiera riskgrupper inom hela vård- och servicekedjan. Allas resurser och insatser behövs för förebyggande arbete och för att nå riskgrupperna i tidigt skede. Gemensam plan för förebyggande arbete, koordinering och uppföljning av det. systematisk uppföljning av kostnadseffekter utarbetas. Information som kan fås via nyckeltalen används för prognoser för de äldres servicebehov och för bedömning av kostnadseffekter i regionen. Information som kan fås via nyckeltalen används för prognoser för de äldres välbefinnande och hur det kan stödas i förebyggande syfte samt för bedömning av kostnadseffekter i regionen. 4.2 Åtgärdsplan servicestrukturen Via den reform som förbereds som bäst kommer ansvaret för att organisera servicen flyttas till landskapet. Reformen inkluderar flera nya lagar som ännu inte är färdiga, bland annat lagen om valfrihet. I planen för äldres välbefinnande 2018 2021 kan inte alla kommande ändringar med landskapsmodellen beaktas. Däremot är det viktigt att kommunernas önskemål om hur äldreservicen inom samarbetsområdet ska ordnas kommer fram i planen och att dessa beaktas i den kommande landskapsmodellen. Samarbete på landskapsnivå ger bättre förutsättningar att ordna sådan service som fodrar specialkunskap och där klientunderlaget är mindre. Bland annat i frågor som rör äldre personers och specialgruppers boende är det viktigt med samarbete mellan de kommande landskapen och kommunerna. Uppgifterna som gäller boende och boendeservice kommer att delas upp mellan olika enheter när socialoch hälsotjänsterna överförs till landskapen. De uppgifter kring boende och samhällsplanering som kommunerna sköter idag är avgörande för stödet för hemmaboende och utvecklandet av olika framtida boendeformer. Som förberedande arbete har utretts nuläget för ordnandet av boende och boendeservicen i kommunerna och samarbetet kring dessa. Rapporten ger förslag till nya samarbetsformer i de nya landskapen. Det finns tillsvidare få färdiga samarbetsstrukturer mellan landskapen och kommunerna. Däremot är samarbete mellan olika förvaltningsområden inom kommunerna vanligt. I och med vård- och landskapsreformen måste dessa samarbetsstrukturer och processer byggas upp på nytt för att man ska kunna ordna bostäder och tjänster som stöder boendet enligt klienternas behov. Det föreslås också sektorövergripande planeringsgrupper för planläggningen och utvecklandet av bostadsområden. Avtalade åtgärder och avgörande frågor ska behandlas under regelbundna möten med anställda, under årligen återkommande planeringsmöten i kommunen och genom kontinuerliga och öppna konsultationer och diskussioner. Samarbetet stöds av information om boendet och boendeservicen som samlas in i kommunerna, analyseras och erbjuds alla aktörer och ledningen. 24 4.2.1 De äldres delaktighet I äldreomsorgslagen betonas de äldres egen aktivitet och delaktighet. Servicesystemet ska bearbetas så att de äldres egen delaktighet kan stödas, till exempel så att de äldre aktivt deltar i uppgörandet av en egen serviceplan. Samtidigt förbinder de sig till mål som de själva är med och sätter upp. De äldres egna resurser kan bättre tas i bruk på detta sätt. De äldre förväntar sig stöd och handledning av 25

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 sakkunniga så att de får förutsättningar att ta eget ansvar. Det krävs en attitydförändring och kunskap om delaktighet hos personalen, anhöriga och även hos äldre för att de äldres delaktighet ska förverkligas. Delaktighet innebär möjlighet för äldre att delta och påverka i samhället. Med hjälp av delaktighet bekämpar man den isolering och otrygghet, som utgör en påtaglig risk för ensamma åldringar. Eventuella fysiska hinder ska avlägsnas, den sociala miljön ska göras trygg. I anslutning till all offentlig service och verksamhet ska man fästa uppmärksamhet vid fysiska hinder. Sociala hinder avlägsnas genom att man förstärker en positiv attityd till äldre personer. En trygg atmosfär och verksamhetsmiljö ger var och en möjlighet att vara sig själv. Samarbetet mellan äldreråden och kommunens olika sektorer ska vara regelbundet. 4.2.2 Äldreråd Äldreråden är ett forum för de äldre som stöder de äldres delaktighet. I socialoch hälsovårdsverkets kommuner har äldreråden redan fungerat länge och befäst sin ställning. Enligt äldreomsorgslagen ska äldreråden tas med redan i det skedet då man bereder planen för de äldres välbefinnande. De ska också ha möjlighet att utvärdera servicens kvalitet och tillräcklighet. Äldreråden består av representanter för olika organisationer. Organisationerna spelar en viktig roll som samarbetspartner för kommunerna. Organisationerna erbjuder sina medlemmar samhörighet och meningsfull verksamhet, såsom frivillig verksamhet. I kommunens verksamhet kan äkta delaktighet uppstå när man gör någonting tillsammans, över sektorgränserna. Också andra aktörer, till exempel organisationer, församlingar och privata aktörer, kan ansluta sig till de gemensamma arenorna. Äldrerådet kan påverka det kommunala beslutsfattandet genom att lämna in motioner, ge förslag och utlåtanden ur den äldre befolkningens synvinkel. De äldres egen delaktighet behövs speciellt vid ärenden som gäller den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa, livsmiljö, boende och funktionsförmåga. Äldreråden kan till exempel fästa uppmärksamhet vid omständigheter som hindrar eller stör äldre personers delaktighet. De samarbetar med olika aktörer, till exempel politiska beslutsfattare, aktörer inom tredje sektorn och tjänstemän. Äldreråden aktiverar de äldre att använda sina egna resurser för sitt eget och gemenskapens bästa. Äldreråden är med och utarbetar, följer upp och utvärderar kommunens/samarbetsområdets plan för att stödja äldres välbefinnande. Äldreråden ombeds årligen utvärdera hur planen för äldres välbefinnande förverkligas. Från början av år 2018 har socialoch hälsovårdsnämnden gett äldreråden möjlighet att ge sina utlåtanden till de ärenden som behandlas i nämnden och som på något sätt har anknytning till äldre befolkningens välmående. Ett gemensamt äldreråd för landskapet är under planering. I landskapets äldreråd ska finnas representanter från alla kommuner i landskapet. Landskapsäldrerådet kompletterar de kommunala äldreråden. 4.2.3 Stöd för närståendevård Stödet för närståendevården består av ett vårdarvode för närståendevårdaren samt service och stöd som ges till både den vårdbehövande och vårdaren. Vårdbehovet och helhetssituationen utreds alltid individuellt. Stöd för vårdtagare över 65 år hör till äldreomsorgen, de under 65 år sköts av 26

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 handikappomsorgen. Gemensamma kriterier för stöd för närståendevård används för alla oberoende åldern 25. Kommunen kan inom ramen för sina anslag bevilja stöd för lång- eller kortvarigt behov av vård, utgående från de kriterier som kommunen fastställt. Lagen om närståendevård ger riktlinjer för beviljandet. Alla som fyller kriterierna beviljas stöd för närståendevård enligt socialoch hälsovårdsnämndens beslut. Stödet utbetalas enligt vårdtyngd. Då närståendevård planeras, ingår socialoch hälsovårdsverket ett avtal om närståendevård med en anhörig eller annan närstående person. Till avtalet bifogas en vård- och serviceplan för vårdtagaren som alla involverade gör upp tillsammans. I planen ska ingå omfattningen av och innehållet i tjänster till stöd för närståendevårdarens vårduppdrag. Storleken på det arvode som utbetalas åt närståendevårdaren beror på hur bindande vården är. En närståendevårdare har rätt till minst tre dygns ledighet i månaden. Närståendevårdarna hjälper på ett betydande sätt till exempel hemmaboende minnessjuka personer. Som närståendevårdare fungerar för det mesta makar, näst vanligast är vårdtagarens barn. När en äldre make/maka fungerar som närståendevårdare bör de ha möjlighet till avlastning. Enligt ändringen i lagen för stöd för närståendevård 26 ska kommunen vid behov förbereda närståendevårdare för vårduppdraget och ordna utbildning för dem. Kommunen ska också vid behov ordna hälsoundersökningar för närståendevårdarna. I dessa bedöms graden av välmående och hälsa samt sådana socialoch hälsovårdstjänster som stöder vårdarnas välmående och vårduppdrag. Under perioden 2014 2017 har stödåtgärderna för närståendevårdare utvecklats, bland annat intervallvård, dagverksamhet och servicesedel för avlastning i hemmet eller på boende. Närståendevårdare för minnesjuka erbjuds möjlighet att hålla sina möten i socialoch hälsovårdsverkets utrymmen. Närståendevårdare ges också sakkunnigstöd enligt behov. Närståendevårdarens och vårdtagarens situation hemma följs upp regelbundet. Under geriatriska rehabiliteringsperioder på avd. 2 är även anhörigvårdare delaktiga och kan handledas i vårdtagarens rehabilitering. Möjlighet till familjevård ska utredas nästa år (2019). Om intresse för familjevård finns påbörjas den verksamheten. Familjevård kunde passa bra för en del. Hälsogranskningar för anhörigvårdare påbörjas under pågående år (2018). För att kunna vidare utveckla modeller för att stöda närståendevårdare bör anhörigas och vårdtagares önskemål beaktas. 4.2.4 Hemvård och stödtjänster Med hemservice och stödtjänster stöds hemmaboende för de äldre som inte klarar sig utan utomstående hjälp. Endast en liten del, cirka 15 %, av alla äldre behöver regelbundet service eller stöd för att kunna bo självständigt hemma. Tillfälligt kan de behöva hemservice till exempel efter sjukhusvistelse. Ofta kan anhöriga eller andra närstående som ger någon form av hjälp eller stöd till den äldre. På grund av att familjerna är mindre, flyttrörelsen större och ensamboendet (i alla åldersgrupper) ökar, kan den äldre sakna en närstående som vid behov kan hjälpa. Då kan service och tjänster från offentliga sektorn vid behov beviljas. Tredje sektorns, föreningarnas och frivillig verksamhet används om möjligt före offentlig service. Utbudet av privata tjänster har blivit betydligt större och utnyttjas. De äldre behöver förbereda sig för sitt åldrande. De behöver kunskap om åldrandet och behöver känna igen sina egna riskfaktorer och svagheter. Att förbereda sig kan innebära ibland att ta ställning till 27

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 beslut om ändringar beträffande till exempel bostaden ifall den inte kan anpassas till den äldres rörelseförmåga. Delaktighet, aktivt upprätthållande av den fysiska konditionen och de sociala nätverken förutsätter att den äldre kan ta sig in och ut från sin bostad. Ibland behöver man också vara villig att ta emot hjälp då det behövs. För att realistiskt kunna bedöma sin egen situation behöver den äldre ofta stöd och handledning av sakkunniga, till exempel servicehandledning. Hemmaboende Hemmaboende betyder inte nödvändigtvis hemmet där den äldre har bott största delen av sitt liv. Likvärdigt med hemmaboende är seniorboende, campusboende eller liknande boendeformer. Hemvården kan ordnas på dessa boenden på motsvarande sätt som för klienter som bor hemma (i traditionell betydelse). Serviceboende eller effektiverat serviceboende räknas också till hemmaboende. Klienten gör eget hyresavtal. På vanligt serviceboende där det inte finns personal nattetid kan hemservicen kopplas in för att ge vård nattetid enligt klientens behov. Hemservice som ges inom olika boendeformer kan vara offentlig eller privat. Kommunla fastighetsbolagen är viktiga samarbetspartners då det gäller planering av äldres boende. Genom tillgång till anpassade bostäder, hemvård och stödtjänster kan de äldres hemmaboende stödas. Hemvården fungerar enligt samma principer 24/7 i samarbetsområdets alla kommuner. Långvarig vård och omsorg för äldre personer ordnas med hjälp av socialoch hälsovårdstjänster (bl.a. hemvård, stödtjänster) i första hand i deras eget hem. För att planera vården för hemvårdsklienter görs Raimätning. Vård- och serviceplanen baserar sig på resultaten av mätningen. Hemvårdsarbetet planeras med hjälp av optimering. Planering med hjälp av optimering betyder att planen görs i digital form i ett dataprogram. Det är viktigt att vård- och servicekedjan för äldreomsorgen fungerar bra i samarbetsområdet och att äldre har lätt tillgång till information om befintliga tjänster. Servicehandledningen inom hemvården utreder äldre persons behov av socialoch hälsovårdstjänster samt annan service som stöder hälsa och funktionsförmåga. Hemvårdens stödtjänster har utvecklats enligt klienternas behov med mål att senarelägga behovet av regelbundna hemvårdstjänster. Nya privata företagare som producerar hemvårds- eller/och stödtjänster har ökat. Åtgärder och tidtabell för utvecklandet av hemvård och stödtjänster Målet är att höja andelen hemmaboende så att av 75 år fyllda bor 92 % hemma under åren 2020 2021. En ökning av andelen äldre som bor hemma påverkar servicestrukturen och förutsätter ändringar i den. Stöd för hemmaboende och åtgärder samt stödtjänster som stöder dessa bör också ökas (Tabell 7). För att kunna genomföra strukturella förändringar har hemvårdens resurser förstärkts under de senaste åren (Tabell 4). Samtidigt har de äldres antal ökat och därför syns inte dessa positiva ändringar tydligt i statistiken. Det krävs flexibla personallösningar eftersom klienternas behov varierar. För att kunna svara på olika vård- och servicebehov ställs större krav på personalens kompetens både inom hemvården och på boenden. Med hjälp av att utöka användningen av servicesedlar, till exempel för hemvård och dagverksamhet, kan man reagera snabbare på förändringar i klientens behov. Resurserna inom hemvården behöver omfördelas: Till stödtjänster behövs ökade resurser. Olika tekniska lösningar borde i ännu större utsträckning kunna användas inom hemvården och det bör också beaktas då man gör upp budgeten. 28

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 För att de äldre i större utsträckning ska kunna bo hemma, är det nödvändigt att hela kommunen deltar i planeringen och förverkligandet av de äldres boende och samarbetar med övriga kommuner. Samarbetet bör vidare utvecklas också med tanke på hur kommande landskapsmodellen påverkar arbetsfördelningen mellan olika aktörer. Samarbetsområdets kommuner har redan tidigare uppmanats att i sina kommunala planer beakta de äldres boendebehov och att sträva till lösningar av s.k. campustyp i samarbete med olika aktörer. 4.2.5 Dygnet runt vård Behovet av dygnet runt vård kan vara långvarigt eller kortvarigt. Dygnet runt vård kan ordnas som effektiverat serviceboende/demensboende, på åldringshem eller av medicinska orsaker på en allmänmedicinsk avdelning. Boendeservice är socialservice som omfattas av socialvårdslagen, och det är kommunen som ansvarar för anordnandet av den. Syftet med socialvårdslagen är att bristfälliga boendeförhållanden inte ska vara orsak till att äldre personer behöver institutionsvård eller annan service. Boendeservicen är avsedd för personer som av olika orsaker behöver stöd och service för att ordna sitt boende. Social- och hälsovårdsverket både producerar själv och köper boendeservice. Inom dygnet runt vård håller man på att avstå från anstaltsvård och att övergå till mera personlig boendeservice som motsvarar de nya kraven och där den äldre har möjlighet att bo i en egen bostad. Klienten får hjälp med att leva ett individuellt och kvalitativt liv i ett servicehus med social gemenskap. Strävan är att klienten kan uppleva glädje i vardagen och en känsla av att klara sig. En yrkeskunnig personal tar hand om klienterna dygnet runt. Klienterna har egen ansvarig vårdare och valmöjligheterna, självbestämmanderätten och delaktigheten förstärks. Klienten kan känna delaktighet, bo tryggt och leva ett värdigt liv till livets slut på ett serviceboende. Olika sätt att ordna dygnet runt vård Effektiverat serviceboende ordnas för dem som behöver mycket hjälp, omsorg och tillsyn och som inte längre klarar av att bo självständigt hemma med hjälp av närstående och/eller hemvårdens tjänster. På enheterna för effektiverat serviceboende har klienterna eget rum eller egen bostad och dessutom finns det gemensamma utrymmen. Det finns personal på plats dygnet runt. Personalstyrkan är minst 0,5/klient. Klienternas vårdtyngd ska styra personaldimensioneringen. Demensboende är effektiverat serviceboende som är ämnat för minnesjuka klienter vilka inte klarar sig på vanligt effektiverat serviceboende till exempel på grund av beteendestörningar. Demensboende är en sluten enhet för att trygga klienternas boende. Personalstyrkan på ett demensboende är högre jämfört med ett vanligt effektiverat serviceboende. Effektiverat serviceboende och demensboende kan ordnas också med servicesedel. Användningen av denna form har börjat snabbt stiga under år 2018. Långvarig vård och omsorg ordnas för äldre personer med hjälp av socialoch hälsovårdstjänster (bl.a. hemvård, stödtjänster) i första hand i deras eget hem. Långvarig vård och omsorg får ges som vård, s.k. långvård på institution endast om det finns medicinskt motiverade skäl till detta eller om det annars är motiverat med tanke på den äldres säkerhet och ett värdigt liv (Äldreomsorgslagen 14 ). I så fall ska kontinuiteten i vården tryggas. Institutionsvård (långvård) kan ordnas på åldringshem och räknas då som socialomsorg eller på hälsovårdscentralens bäddavdelning, där vården räknas som hälso- och sjukvård. 29

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 Inom samarbetsområdet används gemensamma kriterier för boendeservice som har godkänts av socialoch hälsovårdsnämnden 27. Klienter beviljas effektiverat serviceboende utgående från kriterierna för boendeservice. Man ansöker om boendeservice via hemvårdens SAS-team. Avgifterna för det serviceboende som kommunen ordnar är inkomstrelaterade. För boendet uppbärs hyra och skrivs ett hyreskontrakt. Beslut om långvård görs av SAS-teamet tillsammans med läkaren. Under perioden 2014 2017 skett ändringar som påverkat organiseringen av vård- och servicekedjan för dygnet runt vård samt platsantalet. Verksamheten på de geriatriska avdelningarna (avdelning 7, 8 och 9) hörde tidigare under socialvårdslagen men har ändrats till primärhälsovårdens verksamhet. Verksamheten på avdelning 7 avslutades 1.4.2016 och avdelning 8 ändrades till allmänmedicinsk avdelning från 1.2.2017 och avdelning 9 från 1.7.2017. Verksamheten på Hagaborg ändrades så att den hör till socialomsorgens verksamhet och platserna används för äldre psykiatriska klienter. För köptjänsterna har det under det pågående året skett förändringar på grund av att verksamheten på De Gamlas Hem och Pietarkoti avslutats. Social- och hälsovårdsverket grundar sig på ett avtal mellan samarbetsområdets kommuner. Enligt avtalet utarbetar socialoch hälsovårdsnämnden tillsammans med avtalskommunerna ett fungerande system så att vårdkedjorna i samarbetsområdet fungerar friktionsfritt och kostnadseffektivt enligt principen om gränslös och jämlik service. Platserna används effektivt över kommungränserna. Vid ordnandet av dygnet runt vård beaktas klienternas önskemål i mån av möjlighet och i första hand ordnas plats i egen kommun. Enligt hemkommunlagen kan vården ordnas även i en annan kommun utanför samarbetsområdet. Tabell 6. Platser som används för dygnet runt vård Platser som används för Egna platser 15.8.2018 Köpplatser 15.8.2018 Totalt Effektiverat serviceboende 164 51 215 Demensboende 77 67 144 Åldringshem (långvård) 35 36 71 Långvård på hvc-bäddavdelning används cirka 8 platser 0 8 Totalt 284 154 438 Dygnet runt vård ordnas på följande kommunala boenden: Effektiverat serviceboende Björkbacka, Jakobstad, 58 platser Sandlunden, Larsmo, 28 platser Pedersheim, Pedersöre (2 avd.), 45 platser Esselunden, Pedersöre, 22 platser Purmohemmet, Pedersöre, 20 platser Hagalund, Nykarleby, 28 platser Demensboende Solbacken, Jakobstad, 27 platser 30

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 Roslunden, Larsmo, 10 platser Pedersheim, Pedersöre (1 avd.), 17 platser Hagalund, Nykarleby (2 avd.), 23 platser Åldringshem Pedersheim, Pedersöre (1 avd.), 15 platser Purmohemmet, Pedersöre, 20 platser Dygnet runt vård som köps av privata boenden Antalet platser som socialoch hälsovårdsverket köper/ totala antalet platser Effektiverat serviceboende (köpta platser/antal platser totalt) Rauhala, Jakobstad, 2/10 Esperi Edit, Jakobstad, 20/32 (socialomsorgen köper en plats) Ahlbäckhemmet, Jakobstad, 18/19 Nykarleby Sjukhem, Nykarleby, 2/28 Hedbo, Pedersöre (vanligt serviceboende), 6/20 Utanför samarbetsområdet 2 platser Demensboende: (köpta platser/antal platser totalt) Mariahemmet, Jakobstad, 7/7 Rauhala, Jakobstad, 11/11 Folkhälsan Betzy, Jakobstad, 16/16 Viivi&Wilhem, Jakobstad, 17/17 Hötorgcenter, Gruppboende, Jakobstad, 16/16 Långvård (köpta platser/antal platser totalt) Folkhälsan, Jakobstad, 36/36 Platsantalet kontrollerat 15.8.2018 Platserna köps enligt avtal eller med servicesedel. 4.2.6 Intervall- och korttidsvård Intervall- och korttidsvård ordnas på flera olika boendeenheter och åldringshem så att en del av dygnet runt platserna används för intervallvårdsklienter. Dessutom har 3 5 köpplatser använts för intervallvård. Intervallvården stöder hemmaboendet och används speciellt för avlastning för närståendevårdare. Målet för intervallvård är att få en mer helhetsbetonad syn. Intervallvård har ordnats på en egen avdelning på Pedersheim från år 2015. Erfarenheterna från denna intervallvårdsmodell har varit bra. Enligt samma modell påbörjas intervallvård på Björkbacka hösten 2018. Att koncentrera intervallvård till en egen avdelning ger möjlighet att bättre planera intervallvården utgående från klientens behov. Det ger också möjlighet att utveckla intervallvårdsverksamheten till ett eget specialområde. Kravet på de anställda på intervallvårdsavdelningarna är att de har kunskap om hur de kan upprätthålla klienternas funktionsförmåga och stöda förmågan att bo hemma. För intervallvård används totalt 39 43 platser. Platserna koncentreras till intervallvårdsavdelningarna. Lilla Fridolf i Pedersheim har 10 platser. På Björkbacka ändras en boendeavdelning till intervallvårdsavdelning från början av september 2018 då den nya byggnaden för avd. 3 tas i bruk. Utöver intervallvårdsavdelningarna finns det några ströplatser på de kommunala 31

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 (Solbacken 3 pl; Hagalund 2 pl; Esselunden 2 pl; Sandlunden 2 pl; Pedersheim Alina 2 pl; Nykarleby Vårdavd. 3 5 pl) och på de privata boendena (Viivi & Wilhelm 1 pl; Nykarleby Sjukhemmet 2 pl). På avdelning 8 finns reserverat 10 12 platser för klienter som i samband med intervallvård behöver till exempel kontroll av sin grundsjukdom. Platsantalet som används för intervallvård justeras efter behov. Åtgärder och tidtabell för dygnet runt vård Enligt socialoch hälsovårdsnämndens tidigare beslut skulle den boendeservice som anskaffas via köptjänst minska. Ändringen som har skett under 2014 2017 har lett till att köptjänsterna har ökat i förhållande till den egna verksamheten. Ändringen beror delvis på att den geriatriska verksamheten på avdelning 7 avslutades. En varierande del av köptjänsterna skaffas med servicesedlar. Andelen köptjänster kommer att bli större redan under hösten 2018 och från början av år 2019 då servicesedlar för demensboende tas i bruk. Samtidigt minskar långvårdspatienterna på allmänmedicinska avdelningarna. Köptjänsternas totala antal har inte ökat mycket men den egna verksamheten har minskat på grund av ändringar gällande de geriatriska avdelningarna och Hagaborg. Det kan konstateras att dessa enheter, Hagaborg, avdelning 6 och 8, samt Nykarleby vårdavdelning används främst för äldre trots att dessa inte hör till äldreomsorgens verksamhet. Ändringen av en boendeavdelning på Björkbacka till intervallavdelning betyder att platserna inte mera används för boende. Platserna ingår i dygnet runt vård men klienterna som använder dem har annat behov. Intervallvården stöder äldres hemmaboende och deras anhörigas arbete. Enligt äldreomsorgslagen ska service för äldre ordnas enligt behov. Behovet av dygnet runt vård påverkas av hur servicen för äldre annars har ordnats. Det gäller hela vård- och servicekedjan, förebyggande verksamhet, servicehandledning, rehabilitering, stödtjänster, hemvård, primär hälsovård och specialsjukvård. Inom landskapet räknar man med att det vid sidan om digitaliseringen av tjänster bör finnas möjlighet att även på traditionellt sätt skaffa service. På det sättet säkras att alla äldre kan inkluderas i servicesystemet. För att säkra ett tillräckligt utbud av dygnet runt- vård ska behovet, kösituationen och väntetiderna följas upp kontinuerligt. De äldres antal växer men utvecklingen av vården och servicen kan ge bättre förutsättningar för äldre att klara sig självständigt längre. Användning av köptjänster ger möjlighet att snabbt kunna reagera på det varierande behovet av servicen. I tabell 7 framgår åtgärder för perioden 2018 2021 för förebyggande arbete och för servicen inom hemvården och boende. Nyckeltalen för servicestrukturen för personer över 75 år enligt nationella kvalitetsrekommendationer. I tabellen 3 finns motsvarande siffror för nuläget. Tabell 7. Åtgärdsplan för förebyggande arbete, hemvård och dygnet runt boende (*SOTKAnet statistik 2017). 32

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 Förebyggande arbete 2018 19 2020 21 De äldres hemmaboende stöds med förebyggande arbete. Målet är att behovet av den offentliga servicen, t.ex. hemvård kan framskjutas. Andelen personer som fyllt 75 år och som bor hemma ökar. Målsättningen är 94 % av dem som fyllt 75 år bor hemma enligt förslaget av landskapets arbetsgrupp för äldre service Hemvård, stödtjänster och stöd för närståendevård Minst 14 % av dem som fyllt 75 år får regelbunden hemvård Hemvårdens klienter har klientplan som utvärderas regelbundet Rehabilitering ingår i klientplan Hemvårdens resurser räcker till att besvara äldres behov av service (resurser = personal, kompetens, teknisk utrustning och datasystem, utrymmen, köptjänster/ servicesedel) Stödet för närståendevård ökas så att 6 7 % av dem som fyllt 75 år omfattas av stödet Förebyggande arbete som stöder äldres välfärd och hälsa förverkligas tillsammans med kommunen, frivilliga, föreningar och privata aktörer. Frivillig verksamhet koordineras. Plan för välmående och hälsofrämjande arbete (Hyte-plan) görs upp tillsammans med kommuner. 91 % (=3923*) av dem som fyllt 75 år bor hemma Utvärdering av välmående och hälsofrämjande arbete (Hyte). Samarbete för förebyggande arbete utvidgas och flera frivilliga med. 92 % (=4200*) av dem som fyllt 75 år bor hemma 2018 19 2020 21 14 % (=603*) över 75 åringarna får regelbunden hemvård. Klientplan för hemvårdsklienter 100 %. Användningen av servicesedel utökas. Förebyggande verksamheten förstärks. Servicens kvalitet utvecklas kontinuerligt. Äldres behov beaktas mångsidigt i den kommunala planeringen. Stöd för närståendevård erhålls av 7 % (= 301*). Stödåtgärder för närståendevårdarna och möjligheter till ledighet vidareutvecklas. 15 % (=750*) av dem som är över 75 åringar får regelbunden hemvård. Hemvårdens verksamhetssätt omändras så, att det stöder de äldres möjlighet att bo hemma. Servicehandledningen stöder äldre och deras anhöriga så att de äldre kan fungera självständigt. Ordnandet av stöd för närståendevård bearbetas enligt förverkligandet av det nationella utvecklingsprogrammet för närståendevård och de ändringar som det medför. 7 % (= 350*) Serviceboende 2018 19 2020 21 6-7 % av dem som fyllt 75 år bor i effektiverat serviceboende 1-2% av dem som fyllt 75 år får institutionsvård. Målsättningen är enligt förslaget av landskapets arbetsgrupp för äldre att år 2025 inte finns långvård. Antalet personer över 75 år i effektiverat serviceboende motsvarar kvalitetsrekommendationen på 6-7 % (=258-301*) Demensboendeplatser ökas efter behov. För psykogeriatrisk vård ordnas en skild enhet. En kortvarig ökning av servicebehovet kan lösas genom köptjänster/ servicesedel. 1-2 % andel av institutionsvård motsvarar 43-86 platser. 33 Mängden och behovet av effektiverat serviceboende uppföljs och utvärderas. Platser ordnas enligt behovet. En kortvarig ökning av servicebehovet kan lösas genom köptjänster/ servicesedel. 7 % (=350*) Satsningar på andra vårdformer, hemvård och boendeservice minskar behovet av institutionsvård. Primärhälsovårdens platser används för dem som behöver institutionsvård pga. medicinska orsaker.

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 Plan för den äldre befolkningens välbefinnande 2018 2021 5 NYCKELTAL FÖR UTVÄRDERING AV VÅRD OCH SERVICE FÖR DE ÄLDRE Äldreomsorgens service behöver utvärderas kontinuerligt. Också i äldreomsorgslagen ingår bestämmelser om servicens kvalitetsnivå och tillgång till den. Olika nyckeltal och indikatorer kan användas för att följa upp och utvärdera servicens/vårdens kvalitet samt tillgång till service/vård. I den här delen av planen presentera kvalitetsindikatorerna som används för att följa upp och utvärdera äldreservicen som produceras inom socialoch hälsovårdsverkets samarbetsområde. Med servicens kvalitet avses hur väl servicen enligt bestämmelserna motsvarar klienternas utredda servicebehov på ett systematiskt, verkningsfullt och kostnadseffektivt sätt. Service av god kvalitet är effektiv och trygg. Dess effekt kan mätas och utvärderas, vilket också görs regelbundet. Service av god kvalitet är klientcentrerad och motsvarar klientens behov. För att förverkliga en högkvalitativ service krävs god koordinering. Personalen, personalens antal, utbildning och struktur är grunden för servicens kvalitet, vilket bör motsvara äldre personers servicebehov. En verksamhet av hög kvalitet förutsätter dessutom kompetent och sakkunnigt ledarskap. Verksamheten ska ledas så att den stöder kvalitativa och klientcentrerade socialoch hälsovårdstjänster som helhet, främjar ett rehabiliterande arbetssätt och möjliggör samarbetet mellan olika myndigheter och yrkesgrupper samt utvecklar verksamhetssätten. En högkvalitativ verksamhet förutsätter dessutom tillräckliga och trygga, hindersfria utrymmen, som också i övrigt motsvarar de passar de äldres behov. Genom egenkontroll säkerställer man att servicen på de olika verksamhetsenheterna har hög kvalitet, är trygg och ändamålsenlig. 5.1 Kvalitets- och andra kriterier som används för uppföljningen av planen I början av planen presenteras de kvalitetskriterier som iakttas vid uppföljningen och utvärderingen av de åtgärder som stöder äldres välbefinnande. Vid behov kan man också ta i bruk andra kriterier, tillfälligt eller mer bestående. Kvalitetskriterierna granskas årligen i samband med uppdateringen av planen för de äldres välbefinnande. 5.1.1 Nationella kvalitetskriterier (Sotkanet) För 75 år fyllda gäller följande nationella kvalitetskriterier: hemmaboende regelbunden hemvård stöd för närståendevård effektiverat serviceboende åldringshem och/eller institutionsvård 5.1.2 RAI-mätning och kvalitetsindikatorer RAI (Resident Assesment Instrument) är ett multiprofessionellt arbetsredskap utvecklat för äldreomsorgen. Den lämpar sig bra för individuell vårdplanering, klientstyrning och för att mäta 34

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 Plan för den äldre befolkningens välbefinnande 2018 2021 kvaliteten. Institutet för hälsa och välfärd upprätthåller en nationell databas för RAI-benchmarking. Detta möjliggör att organisationer och enheter kan jämföra sin egen verksamhet, klientstruktur och vårdkvalitet. RAI-indikatorer som valts att användas som kvalitetsindikatorer uppföljs regelbundet i socialoch hälsovårdsverket. För hemvården och för boenden används skilda Rai-indikatorer för kvaliteten. Boenden Hemvård förändringar i ADL-funktioner viktminskning sängliggande 22 h/dygn läkaren har inte granskat medicinering begränsningar i rörelsefrihet saknar nödvändiga hjälpmedel medicinanvändning fall användning av sömnmediciner social isolering social inaktivitet otillräcklig smärtlindring sjukhusvård 5.1.3 Andra kriterier Det finns också ett rikt utbud på andra kriterier, som kan användas vid bedömningen av äldre personers välbefinnande och tjänster inom äldreomsorgen. Till exempel Sotkanet 28 innehåller 288 indikatorer som gäller service för äldre. Dessutom finns där indikatorer gällande befolkning, levnadsvanor, hälsa, social miljö osv. I många kommuner har man tagit i bruk en elektronisk välfärdsberättelse. Dessa är tillgängliga i hela landet och indikatorerna gällande välbefinnandet, är färdigt integrerade. Vid bedömningen av de äldres välbefinnande finns också andra mätare och undersökningar tillgängliga som granskar medborgarnas välbefinnande (Gerda-undersökningen, TEAviisari, De österbottniska landskapens välfärdsbarometer, THL-statistik). Vid uppföljningen av välbefinnandet har det visat sig vara bra att koncentrera sig på några nyckelindikatorer men om det finns behov av vidare utredning så finns det mera specifika mätare att tillgå. Andra kriterier som används Demensindex Ensamboende Användning av läkartjänster Social- och hälsovårdsverkets egen statistik Haipro Respons Klagomål 35

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 Plan för den äldre befolkningens välbefinnande 2018 2021 5.2 Indikatorer för uppföljning och utvärdering av planen för de äldres välbefinnande Insamlade uppgifter används för att utvärdera planen för de äldres välbefinnande. Effekten av de åtgärder som vidtagits i relation till de uppställda målen utvärderas. Planerade åtgärder preciseras och inriktningen ändras vid behov. I samband med uppdateringen och utvärderingen används andra indikatorer och forskningsrön vid svårtolkade faktorer. Jämförelser med andra kommuner och med det nationella medeltalet görs vid behov. Väntetiden till olika tjänster uppföljs och uppgifter om väntetiden insamlas systematiskt. Uppgifterna om väntetiderna publiceras halvårsvis på socialoch hälsovårdsverkets hemsidor 29. 36

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 Plan för den äldre befolkningens välbefinnande 2018 2021 6 SAMMANFATTNING Åtgärdsplan för rehabiliteringsfrämjande verksamhet, strukturförändringar och förberedelse inför landskapsmodellen 2021: 1. De äldres deltagande förstärks 2. Planering gällande de äldres välbefinnande berör förutom socialoch hälsovårdsverket alla sektorer i kommunen. Beaktas t.ex. i kommunalteknisk planering och strategiarbete 3. Samarbetet med kommunerna för befrämjandet av välfärd och hälsa (hyte-arbetet) utökas 4. Rehabiliteringsfrämjande tankesätt inkluderas i all verksamhet - Deltagande i projektet Kraft i åren rekommenderas till de andra samarbetskommunerna (Jakobstad är med) 5. Samarbetet med föreningar, volontärer och privata utökas och nya samarbetsformer utvecklas 6. Hemvårdens verksamhet utvecklas så att den stöder de äldres hemmaboende på bästa möjliga sätt - förebyggande arbete förstärks - stödtjänster för närståendevårdare utvecklas - användning av tekniska hjälpmedel utökas 7. Användning av servicesedel utökas och nya servicesedlar planeras att ta i bruk - servicesedel för dagverksamhet tas i bruk 2019 - servicesedel för hemvård tas i bruk senast 2020 8. Dygnet runt vård ordnas enligt nationella nyckeltal och genom att beakta behovet av boendeservice och långvård inom samarbetsområdet 9. Intervallvård ordnas enligt behov - på egna avdelningar på boendeenheter och på allmänmedicinska avdelningar - behovet är relaterat till tillgången av närståendevård (antal närståendevårdare) 10. Uppföljning av kvaliteten och nyckeltal för verksamheten 37

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 Plan för den äldre befolkningens välbefinnande 2018 2021 1 Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om socialoch hälsovårdstjänster för äldre. 28.12.2012/980. 2 Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om socialoch hälsovårdstjänster för äldre. 28.12.2012/980, 5. 3 Helliwell, J., Layard, R., & Sachs, J. 2018World Happiness Report, New York: Sustainable Development Solutions Network. 4 Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen 2017 2019. Social- och hälsovårds publikationer 2017:7, SHM. 5 Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen 2017 2019. Social- och hälsovårds publikationer 2017:7, SHM. 6 Rekommendationer för främjande av motion i kommunerna, SHM:s broschyrer 2010:3. 7 Fried m.fl 2001. Frailty in older adults: Evidence for a phenotype. Journal of Gerontology 56: 146 156. 8 Karvinen E & Sarvimäki A 2010. Kraft i åren hälsomotion för äldre. Socialmedicinsk tidsskrift 87: 3. 9 Haveman-Nies A, de Groot L. C, van Staveren W. A 2003. Dietary quality, lifestyle factors and healthy ageing in Europe: the SENECA study. Age and Ageing, 32, 365 366. 10 Carlsson M m.fl 2011.Effects of high-intensity exercise and protewin supplement on muscle mass in ADL dependent older people with and without malnutrition: a randomized controlled trial. The Journal of Nutrition Health & Aging, 15: 554 560. 11 Akner G, Flöjstrup H 2004. Individual assessment of intake of energy, nutrients and watwe in 54 eldery multidiseased in nursing home residents. The Journal of Nutrition, Health & Aging, 7: 2-11. 12 Näringsrekommendationer för äldre 2010. Statens näringsdelegation. 13 Engelhart S, Lammes E, Akner G 2006. Elderly peoples meals. A comparative study between elderly living in a nursing home and frail selfmanaging elderly. The Journal of Nutrition Health and Aging 10: 96 102. 14 Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja 2015:6. Toimintamalleja muuttamalla parempaan suun terveyteen ikääntyneillä. (http://urn.fi/urn:isbn:978-952-00-3727-7 15 Hörsellinjen: Hörselnedsättning på äldre dar. https://horsellinjen.se/fakta-och-rad/aldre/horselskadade-pa-aldredagar/#horselnedsattning-ar-vanligt-bland-aldre 16 Stiftelsen Peter Erikssons minnesfond för hjärnforskning. Hjärnan och fysisk aktivitet. http://www.petererikssonstiftelsen.se/hjarnplasticitet/hjarnan-och-fysisk-aktivitet 17 Hälso- och sjukvårdslagen. 30.12.2010/1326. 18 TEAvisare, Institutet för hälsa och välfärd. www.teaviisari.fi 19 TEAvisare, THL, 2016. 20 Kinestetik http://www.kinestetiikka.fi/sample-page/pa-svenska/ www.kinestetiikka.fi. 21 Statistikcentralen 2017. 22 Kvalitetrekommendation för äldres service SHM 2013:11. 23 Kriterier för hemvård. https://www.sochv.jakobstad.fi/aldre/hemvard. 24 Pressmeddelande 156/2018. Statsrådets kommunikationsavdelning. 25 Kriterier för närståendevård. https://www.sochv.jakobstad.fi/aldre/narstaendevard-over-65-ar 26 Lagen för stöd för närståendevård. 511/2016. 27 Kriterier för boendeservice. https://www.sochv.jakobstad.fi/aldre/boende/effektiverat-serviceboende 28 Statistik- och indikatorbanken, Institutet för hälsa och välfärd. 29 Social- och hälsovårdsverket, Jakobstad, hemsida. www.sochv.jakobstad.fi 38

138, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: B1 sochvn 13.11.2018

139, SOCHVN 2018-12-11 15:00 SOCHV: 638/2018 VERKSAMHETEN VID HEDBO Beredning: chefen för äldreomsorgen Bilaga A: Avtal Med seniorboendeföreningen Hedbo rf finns ett avtal om köptjänster, vilket innefattar totalt sex (6) stycken köptjänstplatser. Hedbo rf producerar vanligt serviceboende för äldre. Under år 2018 har köptjänstplatserna använts enligt planerat. SASgruppen har skött placeringen av klienterna. Hemvårdens nattpatrull har kopplats till vården av de klienter som har behövt nattbesök. Seniorboendeföreningen Hedbo rf och Pedersöre kommun har diskuterat med socialoch hälsovårdsverket om verksamheten och försäkrandet av den i fortsättningen. Ett alternativ som uppkommit är en eventuell förändring av verksamheten till verksamhet för handikappservice. Man har diskuterat möjligheten att socialoch hälsovårdsverket skulle producera dessa tjänster som egen verksamhet och hyra Hedbos verksamhetsutrymmen för detta. Utrymmena är framkomligt byggda och de lämpar sig väl för den här typen av verksamhet. Planerna för ändring av verksamheten fortsätter. Ändringen av den nuvarande verksamheten till verksamhet för handikappservice är tänkt att förverkligas under 2019. Förändringen förutsätter godkännande av regionförvaltningsverket. I diskussionerna har man ansett det ändamålsenligt att Hedbos verksamhet och personal överförs till socialoch hälsovårdsverket innan ändringen börjar förverkligas. Ändringen förutsätter att man går igenom klienterna för att utreda deras behov. På basis av det utvärderar och utreder man ett lämpligt boendealternativ för klienterna i fortsättningen. Handikappservicens klienter kunde placeras på de platser som frigörs vid Hedbo. Ändringen av verksamheten till handikappserviceverksamhet förutsätter annorlunda kunnande av personalen. En preliminär tidtabell för ändringen är 1.5.2019. För Hedbos köptjänster har reserverats 17 000 /mån i äldreomsorgens budget. Nuvarande avtal förlängs för tiden 1.1 31.12.2019. Avtalet upphör om verksamhetsförändringen förverkligas före 31.12 och verksamheten överförs till socialoch hälsovårdsverket innan avtalet går ut. Chefen för äldreomsorgen: Föreslås att socialoch hälsovårdsnämnden godkänner att nuvarande avtal med Hedbo för köptjänster inom äldreomsorgen förlängs för tiden 1.1 31.12.2019 och att avtalet upphör ifall Hedbos verksamhet överförs till socialoch hälsovårdsverket innan avtalet upphör.

139, SOCHVN 2018-12-11 15:00 SOCHV: 638/2018 Förslag Beslut T.f. socialoch hälsovårdsdirektör: socialoch hälsovårdsnämnden godkänner att nuvarande avtal med Hedbo för köptjänster inom äldreomsorgen förlängs för tiden 1.1 31.12.2019 och att avtalet upphör ifall Hedbos verksamhet överförs till socialoch hälsovårdsverket innan avtalet upphör. Social- och hälsovårdsnämnden: ----- Delges: Hedbo Äldreomsorgen Ekonomi

139, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 AVTAL Social- och hälsovårdsverket som köpare och Seniorbostadsföreningen Hedbo r.f. som serviceproducent har avtalat om följande köp av tjänster för personer bosatta i Seniorbostadsföreningen Hedbo r.f:s serviceboende Hedbo i Sandsund, Pedersöre. 1. Avtalets syfte Avtalet gäller köp av tjänster som främjar hyresgästers trygga boende vid serviceboendet Hedbo. 2. Hyresavtal och val av hyresgäster Nya hyresgäster väljs i samråd med socialoch hälsovårdsverkets placeringskoordinator. Placeringskoordinatorn styr klienter på socialoch hälsovårdsverkets köptjänstplatser. Hyresgästerna ingår hyresavtal direkt med föreningen. 3. Fastställande och uppbärande av klientavgift Klienterna betalar en vård-, service- och måltidsavgift till socialoch hälsovårdsverket. Social- och hälsovårdsnämnden har fastställt avgifterna. Klienten har möjlighet att söka om nedsättningen av avgifter på grund av egna inkomster. 4. Betalningar och ersättningar För de tjänster som socialoch hälsovårdsverket köper av föreningen betalas 17 000 /månad. Summan motsvarar totalt 6 köptjänstplatser. 5. Sekretess och utlämnande av uppgifter Seniorbostadsföreningen Hedbo r.f. samt dess funktionärer och anställda förbinder sig att följa i socialvårdslagen stadgad sekretess och tystnadsplikt samt uppfylla de riktlinjer som krävs från Staden Jakobstad, Social- och hälsovårdsverket. Pb 111, 68601 Jakobstad. Tfn (06) 786 1111. www.sochv.jakobstad.fi Pietarsaaren kaupunki, Sosiaali- ja terveysvirasto. Pl 111, 68601 Pietarsaari. Puh. (06) 786 1111. www.sote.pietarsaari.fi

139, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 övervakande myndigheter. Parterna i avtalet förbinder sig att hålla varandra underrättade om sina aktiviteter inom avtalets verksamhetsområde, om förändringar i verksamheten och om sina utvecklingsplaner. 6. Avtalets giltighet och uppsägande Detta avtal gäller för tiden 1.1.2019 31.12.2019. För Social- och hälsovårdsverket För Seniorbostadsföreningen Hedbo r.f. Jakobstad..2018 Pedersöre..2018 Pia-Maria Sjöström, socialoch hälsovårdsdirektör Bodil Dahlin, ordförande Pirjo Knif, chef för äldreomsorgen Karl-Gustav Molander, ekonomiansvarig Staden Jakobstad, Social- och hälsovårdsverket. Pb 111, 68601 Jakobstad. Tfn (06) 786 1111. www.sochv.jakobstad.fi Pietarsaaren kaupunki, Sosiaali- ja terveysvirasto. Pl 111, 68601 Pietarsaari. Puh. (06) 786 1111. www.sote.pietarsaari.fi

140, SOCHVN 2018-12-11 15:00 SOCHV: 761/2018 KÖPTJÄNSTER FRÅN PRIVATA SERVICEBOENDEENHETER, INDEXJUSTERING 2019 Beredning: ekonomichefen och chefen för äldreomsorgen Enligt det beslut som socialnämnden i Jakobstad fattade 24.10.2007, 110, och det beslut som stadsstyrelsen i Jakobstad fattade 21.11.2007, 540, ska dygnspriserna för de platser som staden köper av privata och föreningsbaserade boenden indexjusteras en gång om året fr.o.m. år 2009. Justeringen ska göras utgående från ett index, som är uppbyggt till 75 % av det kommunala lönekostnadsindexet och till 25 % av levnadskostnadsindexet. Enligt socialoch hälsovårdsnämndens beslut 25.11.2013, 138, har de köpta platserna sagts upp och upphandlingsförfaranden inletts. Boendet för de klienter som socialoch hälsovårdsnämnden tidigare har placerat på köpta platser har ordnats med betalningsförbindelse. 1.9.2017 har en servicesedel för effektiverat serviceboende har tagits i bruk (beslut 8.6.2017, 85) och 1.8.2018 en servicesedel för demensboende (12.6.2018, 78). Användningen av servicesedlar har ökat under 2018 och användningen förväntas öka ännu mera under 2019. Antalet godkända servicesedelproducenter är nu 4 och flera ansökningar är på kommande. År 2019 köps platser med betalningsförbindelse för de klienter som beviljats plats innan servicesedlar togs i bruk. Köptjänsterna nu: - Demenshemmet Viivi & Wilhelm 17 platser (en intervallplats) - Hötorgscentrets gruppboende 16 platser - Ahlbäckhemmet 8 platser - Servicehemmet Rauhala 2 platser - Mariahemmet 7 platser Regelbundna indexjusteringar görs på köptjänstpriserna och de nya priserna tas i bruk 1.1.2019. Enligt indexjusteringen justeras dygnspriset för tung vård (demensvård) och dygnspriset för medeltunga vårdplatser på följande sätt år 2019: Kommunernas förtjänstnivåindex 75 % (2005=100, II kvartalet) lönegrupperna sammanlagt: 132,9 II kvartalet/2017 134,7 II kvartalet/2018. Förändringen är + 1,36 % Levnadskostnadsindex 25 % (1951:10=100) 1928 månad 6/2017 1950 månad 6/2018 Förändringen är + 1,14 %

140, SOCHVN 2018-12-11 15:00 SOCHV: 761/2018 Det här betyder att dygnspriserna för de platser som köps av ovannämnda enheter för serviceboende skulle vara följande år 2019 (ersättningen år 2017 inom parentes): Medeltung vård 96,81 /plats/dygn (95,56 ) Tung vård (demensvård) 127,84 /plats/dygn (126,19 ) Den procentuella skillnaden i jämförelse med dygnspriserna för 2018 är + 1,31 %. För sådana köpta platser som är demensplatser betalas ersättning för en tung vårdplats. För övriga platser betalas ersättning enligt avgiften för medeltung vård. För tomma köpta platser (som det finns ett giltigt avtal för) betalas ingen ersättning, om det inte är frågan om kortvarig frånvaro (mindre än två månader). Om det under år 2019 sker väsentliga förändringar i serviceproducenternas verksamhet, som kan inverka på hur köptjänsten förverkligas, är serviceproducenten skyldig att utan dröjsmål informera socialoch hälsovårdsverket om saken. Då kommer socialoch hälsovårdsverket och serviceproducenten vid behov separat överens om hur ersättningen för köptjänsten ska erläggas. Ekonomichefen och chefen för äldreomsorgen: Föreslås att socialoch hälsovårdsnämnden godkänner dygnspriserna för år 2019 - medeltung vård 96,81 /plats/dygn (95,56 ) - tung vård (demensvård) 127,84 /plats/dygn (126,19 ) och villkoren för köptjänster. Förslag Beslut T.f. socialoch hälsovårdsdirektören: Social- och hälsovårdsnämnden godkänner dygnspriserna för år 2019 - medeltung vård 96,81 /plats/dygn (95,56 ) - tung vård (demensvård) 127,84 /plats/dygn (126,19 ) och villkoren för köptjänster. Social- och hälsovårdsnämnden: ----- Delges: Demenshemmet Viivi & Wilhelm Jakobstads Åldringsvänner rf Ahlbäckhemmet Servicehemmet Rauhala Mariahemmet

141, SOCHVN 2018-12-11 15:00 SOCHV: 778/2018 STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD, INDEXJUSTERING 2019 Beredning: chefen för äldreomsorgen En indexjustering av de vårdarvoden som utbetalas som stöd för närståendevård genomförs fr.o.m. 1.1.2019. I lagen om stöd för närståendevård (937/2005, 5) finns bestämmelser om storleken på de vårdarvoden som utbetalas åt närståendevårdare och om de lägsta vårdarvodena. Enligt lagen om närståendevård ( 6) ska vårdarvodet justeras varje kalenderår med den lönekoefficient som avses i 96 i lagen om pension för arbetstagare. Den lönekoefficient som fastställts för år 2018 är 1,391 och för år 2019 har det fastställts en lönekoefficient på 1,417. Som stöd för närståendevård utbetalas ett vårdarvode på minst 399,91 /mån fr.o.m. 1.1.2019. Det vårdarvode som utbetalas under en tung behandlingsfas är minst 799,81 /mån. Beloppet på vårdarvodet justeras fr.o.m. 1.1.2019 också när det gäller sådana vårdarvoden, som avviker från lägsta arvodet och som grundar sig på avtal om närståendevård som var i kraft före justeringstidpunkten. Den lönekoefficient som fastställts för år 2019 innebär en förhöjning av vårdarvodena med ca 1,87 % jämfört med år 2018. Den avlösarservice som behövs under närståendevårdarens ledighet eller annan tillfällig frånvaro, kan kommunen med stöd av 4a i lagen om stöd för närståendevård, ordna genom att ingå ett uppdragsavtal med en person som förbinder sig att ge vården. Kommunen bestämmer storleken på vårdarvodena för avlösarservicen. Den förhöjning av vårdarvodena med ca 1,87 % som görs fr.o.m. 1.1.2019 gäller också arvodena för den avlösarservice som ordnas som stöd för närståendevård. Chefen för äldreomsorgen: Föreslår för socialoch hälsovårdsnämnden att arvodena inom stödet för närståendevård indexjusteras fr.o.m. 1.1.2019: Klass I 399,91 /mån (392,57) Klass II 540,84 /mån (530,91) Klass III 799,81 /mån (785,14) gamla avtal som var i kraft före 1.1.2010 och som avviker från beslutet om harmonisering, fortsätter enligt tidigare beslut och indexjusteras med 1,87 %. vårdarvodena för avlösarservice indexjusteras fr.o.m. 1.1.2019: Klass I 45,20 /dygn (44,38) Klass II 67,82 /dygn (66,58) Klass III 90,43 /dygn (88,77)

141, SOCHVN 2018-12-11 15:00 SOCHV: 778/2018 Förslag Beslut T.f. socialoch hälsovårdsdirektören: Social- och hälsovårdsnämnden godkänner att arvodena inom stödet för närståendevård indexjusteras fr.o.m. 1.1.2019: Klass I 399,91 /mån (392,57) Klass II 540,84 /mån (530,91) Klass III 799,81 /mån (785,14) gamla avtal som var i kraft före 1.1.2010 och som avviker från beslutet om harmonisering, fortsätter enligt tidigare beslut och indexjusteras med 1,87 %. vårdarvodena för avlösarservice indexjusteras fr.o.m. 1.1.2019: Klass I 45,20 /dygn (44,38) Klass II 67,82 /dygn (66,58) Klass III 90,43 /dygn (88,77) Social- och hälsovårdsnämnden: ----- Delges Socialarbetarna inom stöd för närståendevård Avdelningschefen för öppenvården Avdelningschefen för handikappomsorgen Chefen för socialomsorgen

142, SOCHVN 2018-12-11 15:00 SOCHV: 758/2018 ARVODEN OCH ERSÄTTNINGAR FÖR STÖDFAMILJS- OCH STÖDPERSONS- VERKSAMHETEN INOM FAMILJESERVICEN 2019 Beredning: Chefen för socialomsorg Stödfamiljs- och stödpersonsverksamhet kan ges som förebyggande stödåtgärd enligt socialvårdslagens 28 till barn eller familjer i behov av särskilt stöd eller som öppna vårdens stödåtgärd enligt barnskyddslagen. Huvudsyftet med verksamheten är att stöda barnen, men även att stöda föräldrarnas ork genom att avlasta i vård- och omsorgsfrågor. Stödfamiljs- och stödpersonsverksamheten kan också vara en stödåtgärd för placerade barn eller för barn/ ungdomar i eftervård. Till verksamheten hör att rekrytera, godkänna stödfamilj- och stödperson, ge utbildning, besluta om beviljande av verksamheten, göra uppdragsavtal, övervaka, handleda och stöda familjer. Stödfamiljs- och stödpersonsverksamhetens arvoden och ersättningar har senast justeras år 2017 och är följande: Arvode för stödfamilj: Deltid (under 5 timmar) 9,60 /h (8,50 /h) Heltid (över 5 timmar) 48 /dygn (42,50 /dygn) Barn med specialbehov 56 /dygn (50,50 /dygn) Om under 5 timmar 11,20 /h (10,10 /h) Barn med krävande specialbehov 76 /dygn (70,00 /dygn) Om under 5 timmar 15,20 /h (14 /h) Arvode för stödperson: 9,60 / h max 48 /dygn (8,50 /h max 42,50 /dygn) 14,40 /h om 2 barn samtidigt 19,20 /h om 3 barns samtidigt 15,00 /h för barn med specialbehov (maxbelopp 75 /dygn) Kostnadsersättning för stödfamilj: Deltid (under 5 timmar) 5,70 /dag Heltid (över 5 timmar) 16,30 /dag (16,10 /dag) Stödfamiljs- och stödpersonverksamheten är avsedd att minska behovet av kostsammare köptjänster. Ersättningar som gäller utrustning, intressen och sjukvård finns specificerade i anvisningarna för familjevård. Chefen för socialomsorg: Föreslår att socialoch hälsovårdsnämnden godkänner att nuvarande arvoden och ersättningar inom familjeservicens stödfamiljs- och stödpersonsverksamhet är oförändrade år 2019.

142, SOCHVN 2018-12-11 15:00 SOCHV: 758/2018 Förslag Beslut T.f. socialoch hälsovårdsdirektör: Social- och hälsovårdsnämnden godkänner att nuvarande arvoden och ersättningar inom familjeservicens stödfamiljs- och stödpersonsverksamhet är oförändrade år 2019. Social- och hälsovårdsnämnden: ----- Delges: Chefen för socialomsorg Enhetschefen för familjeservicecentralen Socialarbetarna/socialhandledarna vid enheterna för familjetjänster och barnskydd Servicesekreterarna vid familjeservicecentralen

143, SOCHVN 2018-12-11 15:00 SOCHV: 759/2018 RIKTLINJER VID BEVILJANDE AV KOMPLETTERANDE OCH FÖREBYGGANDE UTKOMSTSTÖD 2019 Beredning: Chefen för socialomsorg Bilaga A: Tillämpningsguide för kompletterande utkomststöd fr.o.m. 1.1.2019. Riktlinjer vid beviljande av kompletterande och förebyggande utkomststöd år 2019. Riktlinjerna vid beviljande av kompletterande utkomststöd har inom vuxensocialarbetet gåtts igenom under hösten 2018 med representanter från alla österbottniska kommuner. Riktlinjerna har processats gemensamt och uppdaterats så att samma kriterier gäller för hela landskapet. Chefen för socialomsorg: Föreslår att socialoch hälsovårdsnämnden omfattar förslaget till riktlinjer för det kompletterande utkomststödet att gälla fr.o.m. 1.1.2019 och förebyggande utkomststödet år 2019. Förslag Beslut T.f. socialoch hälsovårdsdirektör: Social- och hälsovårdsnämnden omfattar förslaget till riktlinjer för det kompletterande utkomststödet att gälla fr.o.m. 1.1.2019 och förebyggande utkomststödet år 2019. Social- och hälsovårdsnämnden: ----- Delges: Chefen för socialomsorg Enhetschefen för vuxensocialarbete

143, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A1 sochvn 11.12.2018 Tillämpningsinstruktioner för kompletterande utkomststöd 1.1.2019 - I samarbete med kommunerna i Österbotten

143, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A1 sochvn 11.12.2018 Innehållsförteckning 1. KOMPLETTERANDE UTKOMSTSTÖD (utgifter)... 3 1.1. Utgifter som berör barn och familjen... 3 1.1.1. Barnens förnödenheter... 3 1.1.2. Barnens hobbyutgifter... 4 1.1.3. Kostnader som uppstår i samband med umgänge med barnet... 4 1.2. Kostnader i samband med boende... 4 1.2.1. Hushållslösöre och -maskiner... 4 1.2.2. Övriga boendekostnader... 5 1.3. Klädesinköp p.g.a. särskilda behov (t.ex. romsk klädsel)... 5 1.4. Andra av särskilda skäl eller omständigheter beroende utgifter... 5 1.5. Intressebevakarens arvode... 6 1.6. Skulder... 6 1.7. Begravningskostnader... 6 2. STUDERANDE... 7 2.1. Primära studieförmåner... 7 2.1.1. Lyftande av studielån... 8 2.2. Situationer där den primära förmånen inte betalas... 8 2.2.1. Anteckning om kreditstörning... 8 2.3. Studieutgifter... 8 2.3.1. Läroböcker, studiematerial och dylikt... 8 3. FÖRETAGARE... 9 4. VÄRNPLIKTIGA OCH CIVILTJÄNSTGÖRARE... 9 5. FÅNGAR... 9 6. UTLÄNNINGAR OCH INVANDRARE...10 6.1. Hemkommun, uppehållstillstånd och bosättningsbaserat socialskydd...10 6.2. Utlänningar och invandrare/utkomsten tryggad på annat sätt...10 6.2.1. EU/EES-medborgare...11 6.2.2. Medborgare från ett s.k. tredje land utanför EU/EES-området...11 6.2.3. Turist...11 6.2.4. Vistelse i Finland utan det krävda uppehållstillståndet...11 6.2.5. Offer för människohandel...11 6.2.6. Personer som fått internationellt skydd...12 6.3. Inledande kartläggning och integrationsplan...12 1

143, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A1 sochvn 11.12.2018 6.4. Andra kostnader som uppstår vid stödande av integration...12 7. FÖREBYGGANDE UTKOMSTSTÖD...13 8. SERVICEPLAN...13 9. UTKOMSTSTÖDETS FÖRHÅLLANDE TILL BARNSKYDDET...14 9.1. Syftet med barnskyddet samt förebyggande barnskydd...14 9.2. Tryggande av försörjning och boende...14 9.3. Eftervård...14 9.4. Ett privat placerat barn...14 10. DEFINIERING AV BEGREPP...15 2

143, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A1 sochvn 11.12.2018 1. KOMPLETTERANDE UTKOMSTSTÖD (utgifter) Enligt 7 c i lagen om utkomststöd beaktas då kompletterande utkomststöd beviljas särskilda uppgifter i behövlig utsträckning och dessa omfattar: 1) andra utgifter på grund av boende än de som avses i 7 b 2) utgifter som på grund av en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden ansetts nödvändiga för tryggande av försörjningen eller främjande av förmågan att klara sig på egen hand. Som en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden kan anses till exempel långvarigt utkomststöd, en långvarig eller svår sjukdom samt särskilda behov i anslutning till barns hobbyverksamhet. Behovet till kompletterande utkomststöd bör bedömas klientspecifikt. Inom kompletterande utkomststöd har inga former av utgifter uteslutits, ifall utgifterna anses vara nödvändiga för klienten. Utkomststödslagen ställer inga övre gränser för den mängd som beviljas som kompletterande stöd, utan uppskattningen görs enligt övervägande från fall till fall. 1.1. Utgifter som berör barn och familjen 1.1.1. Barnens förnödenheter Utgifter utifrån särskilda behov eller omständigheter kan beaktas t.ex. för barnförnödenheter såsom kostnader p.g.a. barnvagnar samt för utgifter som förorsakats av större uppköp till hemmet. I synnerhet hushåll som länge varit utkomststödsklienter har problem att klara av ifrågavarande utgifter. Utifrån den klientspecifikt övervägande bör det bedömas huruvida anskaffningen är nödvändig och ifall man kan förutsätta att klienten sparar ihop till den. Av särskilda behov eller omständigheter beaktas följande som utgifter i fråga om förnödenheter för barn: kombivagn, högst 200 syskon-/tvillingvagn, högst 250 ifall kombivagn inte har beviljats, kan högst 50 beviljas för en vagn spjälsäng + madrass, högst 85 barnsäng + madrass, högst 150 matstol, högst 30 barnsits till cykel, högst 40 bilbarnstol, högst 80 skidpaket, hägst 100, om man kan inte låna från skolan skridskor + hjälm, högst 40, om man kan inte låna från skolan Det bör fästas vikt i tidigare utrustning, i eventuellt tidigare beviljat utkomststöd samt i verkliga behov. Även familjens helhetssituation bör beaktas. Förnödenheterna förutsätts primärt skaffas använda (inte madrasser).förnödenheterna som ingår i barnavård beviljas som kompletterande utkomststöd. Inköp av material intygas på ett tillförlitligt sätt. Barnvagnar och andra förnödenheter återanvänds inom familjen. Utkomststöd för småbarns förnödenheter kan beviljas före barnet föds, exempelvis efter att moderskapspenningsperioden har inletts. 3

143, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A1 sochvn 11.12.2018 1.1.2. Barnens hobbyutgifter Barnens hobbyutgifter inkluderas i regel av de utgifter som täcks genom grunddelen för barn. Kompletterande utkomststöd kan beviljas för att främja barnets delaktighet i en utgift p.g.a. ledd hobbyverksamhet, då det är fråga om långvarigt klientskap inom utkomststödet eller att en långvarig hobby hotas att avslutas p.g.a. familjens ekonomiska svårigheter. Genom utkomststödet stöds i regel högst en hobby/barn med högst 200 /termin eller 400 euro/år (period-, medlems- och verksamhetsavgifter, nödvändig utrustning).ifall en lämplig hobby inte hittas, kan även motiverad dyrare verksamhet stödas. Separata hobbyutgifter beviljas i regel först åt barn i förskoleålder. Cykel För en cykel kan man åt ett barn bevilja högst 120 + hjälm 20 i utkomststöd. Kompletterande utkomststöd för barncykel beviljas enbart då nuvarande cykel blivit för liten och det ej finns återanvändbara inom familjen. Utkomststöd kan beviljas åt en vuxen person för inköp av cykel, ifall personer är i arbete eller har studier och behöver en cykel för att utföra resorna till dessa. 1.1.3. Kostnader som uppstår i samband med umgänge med barnet Om det för boendeföräldern uppstår kostnader i samband med att hen möjliggör umgänge mellan barnet och umgängesföräldern ersätts boendeförälderns resekostnader i enlighet med förmånligaste färdmedel. Om umgänget med barnet dröjer längre än det som står i det bestyrkta avtalet, kan man för de överskridande dagarna betala matpeng åt den förälder som träffar barnet. Längden på umgänget bör bestyrkas på ett trovärdigt sätt. 1.2. Kostnader i samband med boende Förutom det grundläggande utkomststödet är det möjligt att bevilja kompletterande utkomststöd för utgifter som uppstår p.g.a. boende. Kompletterande utkomststöd beviljas enligt 7 c i lagen om utkomststöd i andra än i 7 b avsedda nödvändiga utgifter som uppstår för boende. Hyresgaranti kan beviljas enligt prövning. Detta förutsätter att ett beslut om grundläggande utkomststöd finns. Garantiavgiften återkrävs enligt 23 i lagen om utkomststöd. Och meddelande om återkravet sänds till hyresvärden. 1.2.1. Hushållslösöre och -maskiner Då kompletterande utkomststöd beviljas för t.ex. inköp till hushållet är det motiverat om man varit utkomststödsklient under längre tid. Eventuellt beviljande sker mot uppvisande avköpkvitto eller genom betalningsförbindelse. Skulder och avbetalningar kan i denna punkt vara avsedda utgifter då de riktar sig till upphandlingar, till vilka man av särskilda skäl beviljar utkomststöd retroaktivt.(shm:s instruktion 2013:5, sida 121) Kompletterande utkomststöd kan i regel som engångsföreteelse beviljas för nödvändiga inköp till hushållet enligt följande: Nödvändigt lösöre i hemmet barnförnödenheter, se punkt 5.1.4. säng + madrass högst 180 /person sängkläder högst 50 /person, (innehåller handdukar + täcken och örngott) 4

143, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A1 sochvn 11.12.2018 matbord + stolar beroende på familjens storlek, högst 100 /1-2 personer, för barnfamiljer högst 200 ovan nämnda inköp dock högst 400 /1 person, 600 /2 personer och 800 /barnfamilj (2-4 barn) I första hand beviljas stöd för begagnade möbler (inte madrass eller sängkläder). Tvättmaskin högst 350, i första hand till barnfamiljer Dammsugare högst 60. För tvättmaskin beviljas kompletterande utkomststöd i första hand till barnfamiljer, sjuka eller funktionshindrade personer. Vid beviljande av tvättmaskin bör det beaktas huruvida det i bostadshuset finns skäliga tvättmöjligheter. Det är möjligt att även för barnfria hushåll bevilja kompletterande utkomststöd för en tvättmaskin. I detta fall beviljas i regel ett stöd på högst 200 för inköp av en tvättmaskin. Det till en tvättmaskin beviljade utkomststödet inkluderar hemtransport och montering. Ifall handikappservicen beviljar stöd för inköp av hushållsmaskiner (50 %) är det möjligt att stöda inköpet genom kompletterande utkomststöd. 1.2.2. Övriga boendekostnader Hälsomyndigheternas utlåtande uppvisas i situationer, där man är tvungen att p.g.a. mögelskador eller andra motsvarande hälsoolägenheter måste bo i en annan än den egna bostaden. Invånaren bör av hyresvärden utreda huruvida invånaren har skyldighet att betala hyra för en bostad som är oduglig för boende. De nödvändiga boendekostnaderna beaktas så länge som hushållet nödvändigt måste bo borta från sin lägenhet. Digibox, tv, dator och mobiltelefon beaktas som regel inte som nödvändiga utgifter för en persons utkomst och självständiga avklarande. Skyldigheten att ordna lagring av lösöre innehas inte av utkomststödet. Det går att bevilja stöd för kostnaderna, ifall det finns särskilda orsaker för det och ifall att lagringstiden är skälig. En dylik grund kan t.ex. vara vräkning från bostaden, en fängelsedom eller anstaltsvård. I regel används stadens egna lager. Ett skriftligt avtal bör alltid ingås. I regel beaktas överlappande hyror inte i utkomststödet. 1.3. Klädesinköp p.g.a. särskilda behov (t.ex. romsk klädsel) Klädesutgifterna ingår i grunddelen och för dessa beviljas i regel inga separata utkomststöd. Ifall personen har sådana särskilda klädeskostnader som inte ingår i de utgifter som täcks genom grunddelen, kan dessa beaktas som utgifter i kalkylen för kompletterande utkomststöd. Den sökande bör framföra en utredning över de särskilda behov och utgifter som ansöks ersättas och samtidigt även framföra en kostnadskalkyl och vid behov ett myndighetsutlåtande. För romska kvinnor, som faktiskt använder en romsk kjol dagligen beviljas högst 500 med två års intervaller som kompletterande utkomststöd. Beviljande av utkomststöd förutsätter långvarigt eller återkommande klientskap inom utkomststödet. 1.4. Andra av särskilda skäl eller omständigheter beroende utgifter Utgifter för rekreationsverksamhet ingår i grunddelen (lagen om utkomststöd 7 a ).För rekreationsutgifter är det möjligt att bevilja kompletterande utkomststöd, ifall det finns särskilda behov eller omständigheter 5

143, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A1 sochvn 11.12.2018 som kräver detta (lagen om utkomststöd 7 c ).Alternativt kan resekostnaderna för att besöka släktingar beviljas. För rekreationsutgifterna kan kompletterande utkomststöd beviljas högst en gång per år. I lägerutgifter kan man i huvudsak stöda långvariga och återkommande klienter. Ifall det anses motiverat att bevilja kompletterande utkomststöd för lägerverksamhet kan man även beakta lägrets självrisk- och resekostnader. Kompletterande utkomststöd kan även beviljas åt läger för vuxna.(exempelvis läger ordnade av församlingen, Rädda barnen r.f. och motsvarande). Kostnader som berör grundskolan kan beviljas som kompletterande utkomststöd (exempelvis klassresa, lägerskola, redskap för gymnastiktimmar, olika evenemang, skolfotografer). Varje elev bör avgiftsfritt ha möjligheten att delta i skolans läroplan och den årliga verksamhet som baserar sig på läroplanen. Kostnader som uppstår av skriftskolan beviljas i regel inte genom utkomststödet, men möjlighet finns att ansöka. 1.5. Intressebevakarens arvode Intressebevakarens arvode kan beaktas som utgift i det kompletterande utkomststödet. Detta bör beaktas under den månad då arvodet förfaller för betalning. Så bör även ageras i de fall, i vilka klienten enbart sköter ärenden då intressebevakararvodet förfaller. 1.6. Skulder Betalning av skulder anses i regel inte vara utgifter som beaktas av utkomststödet. En person förutsätts i första hand trygga sitt eget utkomststöd. Inom det kompletterande utkomststödet har inga former av utgifter uteslutits, ifall utgifterna anses vara nödvändiga för klienten. Det är avgörande huruvida personen har bestämmanderätt i betalandet av skulden. I förhållande till utkomststödet ses skuldsaneringen som en form av primär form för tryggande av utkomststödet. Skuldsaneringen genomförs så att den skuldsatte har tillgångar att betala de nödvändiga utgifterna från sina egna inkomster. En klient som är i skuldsanering bör vid ansökan om utkomststöd uppvisa ett beslut om skuldsanering samt en kalkyl över betalningsförmåga. Ifall betalningsförmågan för den skuldsatte försvagas under betalningsprogrammets tid, har denne möjlighet att skjuta på betalningsutförandet enligt vissa förutsättningar. Ifall det inte är fråga om tillfällig försvagning av betalningsförmåga, bör den skuldsatte handledas till att förhandla med sina fordringsägare om sänkande av betalningsraterna eller sändas till ekonomi- och skuldrådgivningen för ändring av betalningsprogrammet som ansöks från tingsrätten. Med utkomststödet kan man i vissa fall säkra att den skuldsatte förmår följa det bekräftade betalningsprogrammet oberoende av den tillfälligt nedsatta betalningsförmågan eller de förändrade omständigheterna. Då utkomststödsbeslutet fattas bör det beaktas att skuldsaneringens bekräftade betalningsmån inte är inkomst som finns till den sökandes eller familjens förfogande i fråga om utkomststöd. Hyresskulder anses inte vara sådana löpande boendekostnader som avses i 6 av lagen om bostadsbidrag. Kompletterande eller förebyggande utkomststöd kan beviljas enligt särskild prövning för obetalda hyror och obetald elavgift. Kompletterande utkomststöd kan ej ses som en långvarig lösning för utgifter som ej beaktas av FPA i det grundläggande utkomsstödet, t.ex. boende- och elkostnader som FPA anser vara oskäliga 1.7. Begravningskostnader Begravningsbidrag ansöks direkt från kommunen och kan beviljas som kompletterande utkomststöd. I samband med begravningskostnader beaktas dödsboets medel samt änkans/änklingens inkomster och 6

143, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A1 sochvn 11.12.2018 tillgångar. (SHM:s handbok 2013:5 sida 123). Då begravningsbidrag ansöks bör dödsboets bouppteckning, begravningsbyråns samt församlingens fakturor jämte specifikationer uppvisas. Den avlidnes eventuella sjukhus-, hyres- och andra skulder beviljas inte som utkomststöd. Ifall boet är medellöst, återstår räkningarna som förlust för fordringsägarna. Kontonas saldon beaktas enligt dödsdagen. Förvaltaren av dödsboet kan med bouppteckningen ansöka om avskrivningar eller betalningssänkning i eventuella sjukhusräkningar. Begravningsbidrag beviljas så att förutom den kyrkliga samfällighetens eller en annan religiös/ideell gemenskaps faktiska kostnader även kostnader som uppstår p.g.a. begravningen, gravstenen och tidningsannonserna högst får vara 1500, dock högst de faktiska utgifterna. Ifall den avlidne begravs på en annan ort, beaktas den andra ortens kyrkliga samfällighets räkning. Transportkostnader till annan ort beaktas inte. Begravningskostnader som uppstår utomlands beaktas inte. För långvariga klienter kan utkomststöd beviljas för deltagande i en nära anhörigs begravning. Som nära anhörig anses make/maka, barn, barnbarn, syskon, föräldrar och mor-/farföräldrar. Nödvändiga begravningskostnader: blomsterarrangemang högst 30 klädeskostnader för vuxna, högst 50 /person resekostnaderna enligt det billigaste resesättet inom Finlands gränser Ifall den avlidne inte har anhöriga eller andra boutredningsmän, bör socialarbetaren/socialhandledaren efter att ha fått kännedom om bortgången vara i kontakt med den lokala rättshjälpsbyrån. Åt tingsrätten bör en fritt formulerad ansökan göras om utnämnande av konkursförvaltare. För praktiska uppgifter såsom sökande av testamente och uppgörande av bouppteckning ansvarar i dessa fall boutredningsmannen /konkursförvaltaren. Socialmyndighetens uppgift är att bevilja ekonomiskt bidrag för begravningskostnaderna. Ifall det i boet finns tillgångar, uppgör rättshjälpsbyrån en anmälan om ärendet åt Statskontoret för att den avlidnes arv överskrivs åt staten. Transporten av den avlidne samt förfaranden i fråga om begravningen ligger på begravningsbyråns och församlingens ansvar. 2. STUDERANDE Se SHM:s handbok 2013:5, sidorna 22-30 2.1. Primära studieförmåner Den studerandes primära utkomstsystem är studiestödet (vuxenutbildningsstöd, studiepenning, bostadstillägg och studielån), som avsetts täcka studie- och utkomstkostnaderna under studietiden. Även stöd som ges i form av ett av staten garanterat lån är primärt i förhållande till utkomststöd. Därtill kan FPA betala skolresestöd för personer som studerar i yrkesinriktade läroanstalter och i gymnasier. Ifall den studerande inte har ansökt om eller lyft sin primära förmån studielån, kan ansökan förkastas genom att hänvisa till personens skyldigheter i att enligt sin förmåga sköta sitt eget underhåll.(lagen om utkomststöd 2 2 mom.) 7

143, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A1 sochvn 11.12.2018 Studerandet sker på heltid då studeranden har rätt till studiestöd. De gymnasiestudier som sker på gymnasiets vuxenlinje anses inte vara studier på heltid. En 17 64 årig person som ansöker om utkomststöd är skyldig att anmäla sig som arbetslös arbetssökande vid TE-byrån, ifall denne inte studerar på heltid. Privat utbildning, till vilken studiestöd eller andra primära förmåner inte kan fås, stöds i regel inte. Avgifterna för utbildningen är inte utgifter som godkänns i utkomststödet, ifall det inte finns särskilda skäl till detta. Den sökande handleds till att söka sig till utbildning som ingår kretsen för studiestöd eller till att finansiera sina studier på annat sätt än utkomststöd. 2.1.1. Lyftande av studielån I regel förutsätts lyftande av studielån av alla studeranden. Myndiga som utför yrkesinriktade studier och bor hos sina föräldrar samt självständigt boende gymnasiestuderanden och studeranden som utför yrkesinriktade studier förpliktigas att lyfta studielån oberoende av ålder, ifall inga särskilda sociala eller andra orsaker framförs för varför lån inte lyfts. Tagande av studielån förutsätts inte: av under 18 åriga andra stadiets studerande som bor med föräldrarna av unga som omfattas av den eftervård som avses i barnskyddslagen av de gymnasieelever som bor med föräldrarna, ifall föräldrarna är klienter inom utkomststödet av de personer som studerar inom sådan utbildning som ger beredskap till fortsatta studier, men som inte förbättrar studerandens arbetskraftsberedskap eller ett yrke (exempelvis utbildning riktad till invandrarunga som förbättrar språkfärdigheten samt beredskapen att studera) av under 25 åriga studeranden efter integrationstiden (utifrån serviceplanenoch enligt prövning) av 10-klassister samt grundlinjer för vuxna (enligt serviceplanen) 2.2. Situationer där den primära förmånen inte betalas 2.2.1. Anteckning om kreditstörning Statsgaranti beviljas inte för studielån åt en studerande som har kreditstörningar antecknade i kreditupplysningsregistret. Anteckningen om betalningsstörningar som hindrar tillgång till studielån kan även vara ett av personen själv meddelar kreditförbud för sig själv. Märkningen hindrar tillgång till studielån, ifall studeranden inte uppvisar FPA ett intyg om att märkningen har varit frivillig. En frivillig anteckning om kredituppgifter är i kraft två år i taget. Möjligheterna att ta bort betalningsstörningen kan utvärderas för att kunna erhålla primära förmåner. 2.3. Studieutgifter 2.3.1. Läroböcker, studiematerial och dylikt Undervisningen i utbildning efter grundutbildningen och som leder till examen är avgiftsfri. Detta omfattar avgiftsfri undervisning i gymnasium, yrkesinriktad utbildning, yrkeshögskolor och universitet. Avgiftsfriheten täcker dock inte exempelvis läroböcker eller resor. I kompletterande utkomststödet kan följande kostnader beaktas: medlemsavgift till studentkåren studentexamensavgiften (grundavgift samt provspecifik avgift) 8

143, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A1 sochvn 11.12.2018 de nödvändiga läroböckerna i gymnasiet. Beviljas i första hand för använda böcker genom betalningförbindelse eller uppvisande mot kvitto. Läroanstaltens intyg bör finnas över de böcker som skall skaffas. de nödvändiga läromedel, såsom arbetsredskap som är ämnade för personligt bruk (exempelvis de skaffningar en kockstuderande måste göra) samt andra tillbehör som efter att utbildningen har avslutats lämnar hos den studerande (exempelvis handfärdighetsarbeten). de nödvändiga myndighetsavgifterna (exempelvis kortet för heta arbeten samt hygienpasset) dator för gymnasiestudier (högst 350, beviljas 1 gång) egenandel för skolresor Gymnasieförbundets avgifter beaktas inte. Inträdesprovsavgifterna stöds under ett läsår till deltagande i högst tre inträdesprov inom Finland. Därtill kan resekostnader enligt billigaste resesättet beaktas som utgifter och likaså de nödvändiga inkvarteringsutgifter som uppstår, ifall personen inte kan ordna inkvartering på annat sätt. För studentfester eller examinering från en yrkesinriktad läroanstalt kan högst 200 beviljas som kompletterande utkomststöd (kläder, mössa högst 100 och festservering högst 100 ) enbart åt de familjer/den studerande som regelbundet har fått utkomststöd. I regel beviljas inget stöd för andra fester som sker i samband med skolgången, såsom t.ex. självständighetsmottagningen för 9 klassister eller de gamlas dans. 3. FÖRETAGARE Se(SHM:s instruktion 2013:5, sidorna 30-33). Företagaren är som sökande av kompletterande utkomststöd i samma ställning som andra sökanden av kompletterande utkomststöd. Utkomststödet är en socialskyddsförmån i sista hand även för företagare, därav innehar även företagaren skyldighet att enligt sin förmåga sköta om sig själv och sitt eget underhåll. 4. VÄRNPLIKTIGA OCH CIVILTJÄNSTGÖRARE De värnpliktigas och civiltjänstgörarnas primära utkomstsystem täcker omfattande personens och dennes familjs utkomst under tjänstgöringstiden. Utkomsten för de personer som tjänstgör värnplikt och civiltjänst är tryggad, och oftast uppstår inte de rättigheter eller behov som avses i 2 i lagen om utkomststöd. 5. FÅNGAR Se(SHM:s instruktion 2013:5, sidorna 34-38). Underhåll enligt fängelselagen samt häktningslagen är fångens primära utkomststödssystem. I ett slutet fängelse sköter fängelset om det dagliga grundunderhållet av fångarna och i detta ingår förutom boende även bl.a. ordnande av kläder, bespisning samt ändamålsenlig hälso- och sjukvård. Personer i öppna anstalter bör använda sina egna kläder. Fången kan hamna i behov av utkomststöd, till vilket denne har rätt lika som andra som är i behöv av stöd. Lagerförvaringen bör primärt ordnas på egen hand. 9

143, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A1 sochvn 11.12.2018 Klädeskostnader för fängelsetiden beviljas inte som utkomststöd som regel. För resekostnader som uppstår då fången har tillstånd att avlägsna sig från fängelset beviljas inget utkomststöd. Barnfamiljen kan stödas för de kostnader som uppstår för nödvändiga träffar. Ansvaret att ordna kompletterande utkomststöd överförs inte till den ort där fängelset är lokaliserat. Ansvaret att ordna kompletterande utkomststöd innehas av den kommun som varit stadigvarande bostadskommun och vistelsekommun före personen i fråga hamnade i fängelse. Ifall en häktad fånge av utländsk härkomst inte har en hemkommun eller stadigvarande bostadskommun i Finland, bör den kommun häktningsfängelset finns beläget i ordna det kompletterande utkomststöd som behövs. De utgifter som Brottspåföljdsverket bekostar kan kontrolleras under rubriken "aktuellt" på webbsidorna www.rikosseuraamus.fi. För fångar i övervakad frihet på prov tillämpas inte instruktionerna för fångar. 6. UTLÄNNINGAR OCH INVANDRARE Se(SHM:s instruktion 2013:5, sidorna 52-60 och 167-181). 6.1. Hemkommun, uppehållstillstånd och bosättningsbaserat socialskydd Karaktären för utlänningens eller invandrarens vistelse i Finland har betydelse då det är fråga om rätten till utkomststöd. Förutsättningen för uppehållstillståndet beviljat av tillståndsmyndigheten är i regel tryggande av utkomsten genom förvärvsarbete, företagsverksamhet eller andra inkomster och tillgångar. Då uppehållstillståndet för invandraren är på visstid (A- eller B-beteckning) eller om EU/ETA-medborgaren sammanhängande vistats i Finland under fem år, borde denna i regel klara sig genom egna inkomster och tillgångar. Enbart i några specifika situationer förutsätts ingen tryggad utkomst för att utlänningen eller invandraren ska få uppehållstillstånd. I vissa situationer kan utkomststöd beviljas tillfälligt, t.ex. vid permittering, sjukskrivning osv. Av en kompletterande utkomststödsansökande förutsätts att det finns ett beslut om grundläggande utkomststöd från FPA. Det är även möjligt att t.ex. en av makarna anses bo i Finland stadigvarande och den andra enbart tillfälligt. Det finns alltid orsak att kontrollera uppehållstillståndsrättigheterna för samtliga familjemedlemmar. Ifall den ena har rätt till bostadsbaserat socialskydd, kan det påverka den andras rätt att få utkomststöd.(shm:s instruktion sidorna 174-177) Kostnader för förnyande av uppehållstillstånd, pass och passfoto samt resor till närmaste ambassad hör till det grundläggande utkomststödet. Ansökan om medborgarskap samt de kostnader som uppstår p.g.a. detta godkänns i regel inte som utgifter som beaktas av det kompletterande utkomststödet. 6.2. Utlänningar och invandrare/utkomsten tryggad på annat sätt I utlänningslagen ingår ett krav på en tryggad utkomst som baserar sig på utkomst enligt annat än utkomststöd som berör såväl EU/EES-medborgare som invånare från utanför EU/EES-området, s.k. medborgare av tredje land. (Utlänningslagen 11 mom. 3) 10

143, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A1 sochvn 11.12.2018 (SHM:s instruktion 2013:5, sidorna 167-173). 6.2.1. EU/EES-medborgare En EU/EES-medborgare kan vistas i Finland i över tre månaders tid, ifall denne har tillräckliga tillgångar för sig själv och sina familjemedlemmar och vid behov en sjukförsäkring så att de inte återkommande tryggar sin tillvaro genom utkomststöd eller på andra sätt fungerar som belastning för det finska socialvårdssystemet. EU/EES-medborgare som lagligen och sammanhängande har vistats i Finland fem år, har rätt till stadigvarande vistelse).(utlänningslagen 161 f).i uppehållstillståndskortet finns beteckningen P.Personen har då rätt till bosättningsbaserat socialskydd och utkomststödsansökan behandlas enligt normala grunder vid FPA. 6.2.2. Medborgare från ett s.k. tredje land utanför EU/EES-området Förutsättningen för uppehållstillstånd för en medborgare från ett tredje land är att personens utkomst är tryggad på ett sådant sätt att personen i fråga inte hamnar i behov av utkomststöd. Beviljaren av fortsatt uppehållstillstånd har rätt att få kännedom om huruvida personen i fråga har beviljats kopletterande utkomststöd, eftersom att kontinuerligt skydd i form av utkomststöd kan vara ett hinder för att erhålla fortsatt tillstånd. 6.2.3. Turist Se(SHM:s instruktion 2013:5, sidorna 167-169). Turister hänvisas i första hand till FPA. Med turist avses en utlänning som kommer till Finland för att vara här en kort tid (högst 3 månader) i rese- eller annat motsvarande syfte. Beviljande av utkomststöd kommer i fråga först i sista hand, ifall nödvändigt hjälpbehov inte kan skötas på något annat sätt, exempelvis genom att be om hjälp från det egna landets ambassad eller genom att överföra pengar från hemlandet. Utkomststödet begränsar sig enbart till hemresekostnaderna samt de måltids- och andra nödvändiga utgifter som uppstår före turisten skäligt hinner återvända till sitt boendeland. 6.2.4. Vistelse i Finland utan det krävda uppehållstillståndet Ifall en utlänning vistas i Finland utan det uppehållstillstånd som krävs, anses personens vistelse i landet i princip inte vara stadigvarande på det sätt som avses i lagen om utkomststöd. I dessa fall kan man i regel förutsätta att utlänningen så snart som möjligt återvänder till sitt boendeland. I dessa fall begränsar sig ett eventuellt kompletterande utkomststöd till nödvändiga rese- och andra kostnader. I första hand förutsätts dock att utlänningen hjälper sig själv med exempelvis de metoder som förutsätts att turister använder sig av. (Se SHM:s instruktion 2013:5) 6.2.5. Offer för människohandel I Finland fungerar ett biståndssystem för offer för människohandel i Joutseno mottagningscentral. Direktören för Joutseno mottagningscentral beslutar om att ta in och skriva ut personer i hjälpsystemet. Offren för människohandel kan vara i Finland p.g.a. mycket olika tillstånd och med olika former av uppehållstillstånd. De kan även vara finska medborgare eller vistas i landet utan lagligt uppehållstillstånd. Upptagande i hjälpsystemet garanterar inte uppehållstillstånd. Tillståndsmyndigheten kan bevilja ett tillfälligt uppehållstillstånd (beteckning B) för offret för människohandel, ifall det är motiverat med anledning av förundersökningar eller domstolsbehandling av människohandelsärendet, men personen kan även vistas i landet med t.ex. arbetstillstånd. 11

143, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A1 sochvn 11.12.2018 Lagen om mottagning av personer som söker internationellt skydd 33 fastställer hurdan service som kan ordnas för offer för människohandel. Servicen och stödåtgärderna kan t.ex. vara rådgivning, krishjälp, socialoch hälsovårdsservice, tolk- och översättningsservice, inkvartering eller boende, mottagningspenning eller utkomststöd samt annan omsorg och stödande av en trygg återvändning. En klient i hjälpsystemet för offer för människohandel, som har en hemkommun, är berättigade till ovannämnda service från sin hemkommun så länge personen ifråga ingår i hjälpsystemet. Joutseno mottagningscentral ansvarar för servicen, ifall personen inte har en hemkommun. Efter utskrivningsbeslutet har personen inte längre rätt till utkomststöd enligt den ovannämnda paragrafen, utan en eventuell rätt till utkomststödet beror på karaktären av uppehållstillståndet. 6.2.6. Personer som fått internationellt skydd Som boende i Finland har personer som fått internationellt skydd rätt till kompletterande utkomststöd enligt samma förutsättningar som de övriga invånarna i kommunen. 6.3. Inledande kartläggning och integrationsplan Invandraren har rätt att i initialskedet av invandringen få grundinformation om det finska samhället; handledning och rådgivning, inledandekartläggning och vid behov en integrationsplan.(lagen om främjande av integration 1386/2010). Socialarbetare och/eller TE-byrån utför inledande kartläggningen och integrationsplan för de invandrare som finns som arbetssökande i TE-byrån. Socialarbetarna uppgör kartläggningar och integrationsplaner för sina klienter, som inte är arbetssökande i TE-byrån, och vars källa för utkomst är annat en ett tillfälligt utkomststöd. TE-byrån eller kommunen kan därtill påbörja inledande kartläggning för en annan invandrare som bett om detta. Inledande kartläggningen påbörjas inom två månader från att klientskapet har inletts eller att begäran har gjorts.(lagen om främjande av integration 1386/2010 10). Utifrån kartläggningen påbörjas vid behov uppgörande av integrationsplan senast två månader från att initialkartläggningen har gjorts för invandraren. 6.4. Andra kostnader som uppstår vid stödande av integration De nödvändiga kostnader som främjar integrationen som överenskommits i integrationsplanen eller på annat sätt främjar integrationen beviljas som utkomststöd, ifall de övriga förutsättningarna för utkomststöd uppfylls. Dessa kan t.ex. vara kostnader som uppstår i samband med likställande/godtagande av examen, nödvändiga studiekostnader som uppstår vid studerande av språk och yrke (i regel 1 ordbok/familj, läro- och uppgiftsböcker). Därtill beaktas de nödvändiga utgifterna som stöder barnens integration i form av ledd hobbyverksamhet, ifall de övriga förutsättningarna för utkomststöd uppfylls.(en hobby/barn). För under 25 åriga unga, som studerar grundskolestudier för vuxna efter integrationstiden beviljas utkomststöd under den tid studierna pågår, eftersom de kanske inte kan få studiestöd eller arbetsmarknadsstöd för sina studier. Vid bedömande av behovet till stöd för integrationen bör det beaktas att integrationen är individuell och att varaktigheten på integrationen inte är bunden till de ersättningar som betalas för flyktingar. 12

143, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A1 sochvn 11.12.2018 7. FÖREBYGGANDE UTKOMSTSTÖD Syftet med förebyggande utkomststöd är att främja en persons och familjs sociala trygghet och förmåga att klara sig på egen hand samt att förebygga marginalisering och långvarigt beroende av utkomststöd. Kommunen beviljar förebyggande utkomststöd enligt de grunder som den beslutat. Förebyggande utkomststöd kan användas som redskap för målinriktat och planenligt socialarbete. Förebyggande utkomststöd kan bl.a. beviljas för att aktivera stödtagaren samt åtgärder som stöder sysselsättningen tryggande av boende att lindra problemen som uppstår i samband med överskuldsatthet eller ifall den ekonomiska situationen hastigt har försvagats krissituationer (exempelvis allvarlig sjukdom, skilsmässa och dylikt) att förebygga utslagning av barn och unga andra syften som främjar att stödtagaren klarar sig självständigt Förebyggande utkomststöd kan även användas i sådana fall, där beviljande av egentligt utkomststöd i regel inte kommer i fråga. Med tillräckligt tidig och planenlig användning kan man förbättra klientens förutsättningar att själv höja på sina sociala och ekonomiska omständigheter. Vid situationen för beviljande bör det övervägas hur den sociala förmågan att klara sig stöds så att de positiva verkningarna skulle vara hållbara. Beviljande av förebyggande utkomststöd baserar sig på individuellt övervägande. I regel förutsätter beviljande av förebyggande utkomststöd även att en klientplan uppgörs tillsammans med klienten, förutom i brådskande fall. Beslutet kan även basera sig på en plan gjord av en annan myndighet (t.ex. klientplan från barnskyddet).förebyggande utkomststöd återkrävs inte. 8. SERVICEPLAN Enligt klientlagen inom socialvården bör en service-, vård-, rehabiliterings- eller annan motsvarande plan uppgöras för en klient inom socialvården, ifall det inte är fråga om tillfällig rådgivning och handledning. Ett viktigt mål är att få klienten och den anställde att binda sig till en gemensam process. Syftet med planen är att främja att klientens önskemål, åsikter, förmåner, individuella behov, egna resurser samt dennes modersmål och kulturella bakgrund i ärenden som berör klienten själv allt bättre skulle beaktas. Klienten har även rätt att få en utredning över åtgärdsalternativen. Som ansvarsperson för planen fungerar en socialarbetare. Planen kan även uppgöras i samarbete med t.ex. TE-byrån, barnskyddet, missbrukarvården, handikappservicen eller någon annan samarbetspart beroende på klientens situation. Planen uppgörs i synnerhet för följande klientgrupper: personer som är långvariga klienter inom utkomststödet, unga klienter och sådana personer som har svåra och komplexa problem med sin livshantering (SHM:s instruktion 2013:5, sida 88) Ifall det i planen tagits ställning till ekonomiskt stödande, binder detta behandlingen av utkomststödet. En plan bör alltid uppgöras i samband med sänkande av grunddelen (Lagen om utkomststöd 10 2 mom.). 13

143, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A1 sochvn 11.12.2018 9. UTKOMSTSTÖDETS FÖRHÅLLANDE TILL BARNSKYDDET 9.1. Syftet med barnskyddet samt förebyggande barnskydd Syftet med lagen är att trygga barnets rätt till en trygg uppväxtmiljö, en harmonisk och mångsidig utveckling samt till särskilt skydd. Syftet med barnskyddslagen är att man så tidigt som möjligt kunde svara på barnets och familjens hjälp- och stödbehov. På ett sådant sätt så att den enligt mån av möjlighet skulle förebygga eller minska risken att problemen förvärras och således även minska på behovet till de tyngre åtgärderna inom socialoch hälsovården. Hela servicesystemet för kommunen, med utkomststödet inräknat, är en del av det förebyggande barnskyddet. Med förebyggande barnskydd främjar och tryggar man barns tillväxt, utveckling och välfärd samt stöder föräldraskapet. Förebyggande barnskydd förverkligas exempelvis genom att ta tag i saker och problem i ett så tidigt skede som möjligt samt genom att beakta barnets bästa i alla situationer. 9.2. Tryggande av försörjning och boende Då behovet till barnskydd till väsentliga delar beror på otillräcklig utkomst, bristfälliga boendeomständigheter eller avsaknad av bostad eller då nämnda orsaker är ett väsentligt hinder för rehabiliteringen av barn och familjen, bör kommunen utan dröjsmål ordna ett tillräckligt ekonomiskt stöd samt korrigera de brister som hör till boendeomständigheterna eller ordna en ändamålsenlig bostad. Ett tillräckligt ekonomiskt stöd och boende bör ordnas även för barn eller unga som omfattas av eftervård, ifall barnets eller den unges rehabilitering förutsätter detta.(barnskyddslagen 35 ) De rättigheter som avses i 35 i barnskyddslagen i fråga om utkomststöd är subjektiva rättigheter, till vilka klienten inom barnskyddet har rätt då de i författningarna avsedda förutsättningarna uppfylls. I detta fall är beslutsfattaren inte bunden till författningarna inom lagen om utkomststöd i fråga om mängden utkomststöd, utan man bör ingripa i familjens problem genom att ordna en tillräcklig mängd stöd och hjälp.(instruktionen för utkomststöd 2013:5, sida 49) Enligt 36 i barnskyddslagen ska sådana socialvårdstjänster som är nödvändiga med tanke på barnets hälsa eller utveckling tillhandahållas i enlighet med den bedömning av behovet av dem som den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter har gjort i barnets eller förälderns klientplan. Syftet med klientplanen inom barnskyddet är att heltäckande bedöma barnets och dennes familjs situation samt på tillräckligt lång sikt trygga stöd enligt barnets bästa. Enbart det att servicebehovet inte har hunnit antecknas i klientplanen befrias kommunen inte från skyldigheten att ordna service i t.ex. brådskande situationer. 9.3. Eftervård Utkomststödet för de unga som är i eftervård behandlas enligt eftervårdsplanen. Barnskyddet överväger från fall till fall huruvida den unga sköter ärenden i socialväsendet på vistelsekommunen eller kommunen som ansvarar för eftervård. 9.4. Ett privat placerat barn En fosterförälder eller en person som fastställts vara barnets vårdnadshavare i stället för föräldern är inte skyldig för underhållet av det barn som sköts. För ett privat placerat barn görs en egen utkomststödskalkyl, i vilken man beaktar de inkomster barnet har till sitt förfogande (såsom underhållsbidrag eller -stöd, familjepension, barnbidrag eller dylika).barnets vårdnadshavares och dennes familjs inkomster påverkar inte 14

143, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A1 sochvn 11.12.2018 den mängd utkomststöd som beviljas åt barnet. I kalkylen för den biträdande vårdnadshavaren beaktas alla boendekostnader samt hela bostadsbidraget. För den biträdande vårdnadshavaren används inte normen för ensamförsörjare. I fråga om ett privat placerat barn hålls underhållsskyldigheten hos barnets föräldrar. Det utkomststöd som betalas åt barnet kan återkrävas av föräldrarna, ifall föräldrarna avsiktligen har försummat sin underhållsskyldighet. 10. DEFINIERING AV BEGREPP Långvarig klient inom utkomststödet: Ett klientskap som varat minst ett år (12 månader) i sträck under den period som föregår ansökningsmånaden (ansökanden har fått utkomststöd). Återkommande klient inom utkomststödet: Ett klientskap på minst 6 månader totalt, då ansökningar har gjorts under det senast gångna årets lopp (ansökanden har fått utkomststöd) Låginkomsttagare: Det ansökande hushållet har under den tid som föregår ansökningsmånaden minst levt ett år (12 månader) genom FPA:s minimiförmåner (exempelvis arbetsmarknadsstöd, hemvårdsstöd för barn) eller genom andra små inkomster saknat rätt till utkomststöd men att de månatliga inkomstöverskotten har varit föga med tanke på familjens storlek. Ny klient: En klient fastställs som ny klient/ett nytt klientskap ifall inga ärenden har skötts under det pågående året eller det föregående kalenderåret. 15

143, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A2 sochvn 11.12.2018 RIKTLINJER FÖR FÖREBYGGANDE UTKOMSTSTÖD 2019 FÖREBYGGANDE UTKOMSTSTÖD Förebyggande utkomststöd beviljas för att främja en persons eller familjs sociala förmåga att klara sig på egen hand och för att förebygga utslagning och långvarigt behov av utkomststöd. Vid akuta/speciella situationer kan förebyggande utkomststöd för t.ex. mat, mediciner, oljeräkningar, elskulder, elgaranti, hyresskulder och/eller hyresgaranti beviljas enligt prövning. Papperslösa personer beviljas enligt prövning en matnorm på 49 % av grunddelen. Det förebyggande utkomststödet beviljas som betalningsförbindelse. Vuxensocialarbetet i Jakobstad hyr 3 lägenheter av Realia, vilka används som krisbostäder för personer som inte lyckats få en bostad på bostadsmarknaden t.ex. personer som frisläppt från fängelser, unga med drogproblematik och skulder, papperslösa personer. Personerna erlägger ingen hyra för boendet. Socialkredit beviljas inte. STARTBIDRAG FÖR NYINFLYTTADE MED FLYKTINGBAKGRUND Kvotflyktingar Möbler och nödvändigaste husgeråd införskaffas enligt av socialoch hälsovårdsnämnden godkänd förteckning. I samband med flytten utbetalas ett engångsbelopp som motsvarar en extra grundnorm i förhållande enligt person eller familjestorlek. Asylsökande med uppehållstillstånd Möbler och nödvändigaste husgeråd beviljas enligt den förteckning som socialoch hälsovårdsnämnden tidigare godkänt. När personen fått kommunplats utbetalas ett engångsbelopp som motsvarar en extra grundnorm enligt person eller familjestorlek. PB 111, 68601 JAKOBSTAD PL 111, 68601 PIETARSAARI Tfn (06) 786 1111 Puh (06) 786 1111 Fax (06) 786 1504 Faksi (06) 786 1504 e-post fornamn.efternamn@jakobstad.fi s-posti etunimi.sukunimi@pietarsaari.fi www.jakobstad.fi www.pietarsaari.fi FO-nummer/Y-tunnus 0209242-0

144, SOCHVN 2018-12-11 15:00 SOCHV: 771/2018 AVGIFTER OCH ERSÄTTNINGAR INOM HANDIKAPPOMSORGEN OCH VUXEN- SOCIALOMSORGEN 2019 Beredning: Chefen för socialomsorg Bilaga A: Avgifter och ersättningar år 2019 Social- och hälsovårdsnämnden beslutar om taxor och avgifter som inte är fastställda i lag och förordning, och som ska fastställas årligen. Ersättningar som betalas inom handikappomsorgen: - arbetsersättning till klienter (funktionshindrade och psykiskt handikappade) vid placering i sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden - lön för personliga assistenter - arvode/kostnadsersättning för stödperson/stödfamilj - arvode för vårdperson (krävs närvårdarutbildning) - stöd för närståendevård - arvode för avlösare av närståendevård För funktionshindrade uppbärs i enlighet med lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda inga avgifter i anslutning till den service som ges vid serviceboende eller avlastning, utan endast avgifter för uppehälle. Vid för- och eftermiddagsvård för funktionshindrade barn och ungdomar uppbärs enbart måltidsavgifter. Ersättningar inom vuxensocialarbete: -arvode för stödperson I bilagan finns förslag till avgifter och ersättningar ifyllda. Där avgifter/ersättningar föreslås justeras, finns de befintliga avgifterna/ersättningarna utmärkta inom parentes. Indexjusteringarna för närståendevården har ännu inte publicerats, varvid de nya ersättningarna inte ifyllts. De med närståendevården sammanhängande indexjusteringarna uträknas när socialoch hälsovårdsministeriet meddelar den gällande lönekoefficienten för år 2019. Därefter justeras de beloppen samt tas till socialoch hälsovårdsnämnden för fastställande. Chefen för socialomsorg: Föreslår att socialoch hälsovårdsnämnden fastställer avgifter och ersättningar att gälla från 1.1.2019 enligt bilaga. Förslag Beslut T.f. socialoch hälsovårdsdirektör: Social- och hälsovårdsnämnden fastställer avgifter och ersättningar att gälla från 1.1.2019 enligt bilaga. Social- och hälsovårdsnämnden:

144, SOCHVN 2018-12-11 15:00 SOCHV: 771/2018 ----- Delges: Avdelningschefen för handikappomsorg Ledande socialarbetare Socialarbetare/ socialhandledare/ servicesekreterare

144, SOCHVN 2018-12-11 15:00 / :s bilaga: A sochvn 11.12.2018 AVGIFTER OCH ERSÄTTNINGAR INOM HANDIKAPPOMSORG OCH VUXENSOCIALARBETE 2019 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN 11.12.2018 Social- och hälsovårdsnämnden besluter om taxor och avgifter som baserar sig på annat än lag och förordning inom uppgiftsområdet. Avgifterna inom handikappomsorgen fastställs årligen. Avdelningschefen kan bevilja nedsättning eller befrielse från avgifter om speciella sociala omständigheter förutsätter det. BOENDESERVICE; handikappomsorg Avgift för uppehälle baserar sig på lagen om klientavgifter inom socialoch hälsovården (734/1992) samt författningen (912/1992) inklusive de tillägg och ändringar som gjorts därefter. Enligt lagen angående specialomsorger för utvecklingsstörda (519/1977) skall kostnader för service och vård, som en utvecklingsstörd person har behov av för att trygga boendet, betalas av kommunen. Klientavgifter inom boendeservice enligt specialomsorgen som klienten själv betalar, är måltidsavgifter och kostnader för uppehälle som hör till ett normalt liv och boende. I avgiften för uppehälle ingår följande: - informationskostnader (t.ex. tidningar, kabel-tv, IT och telefon) - bastuavgifter - gemensamma fritids- och sysselsättningsförnödenheter - utgifter för allmän trivsel (inredningsartiklar) - städredskap och rengöringsmedel - klädvård (tvättmaskin) och tvättmedel - WC- artiklar, hushållspapper, energisparlampor, biopåsar m.m. För hyresgästens personliga bruk skall vid Kevakoti och Grönkulla lämna minst 220 /mån. För klienter, som beviljas serviceboende enligt förordningen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987) eller enligt socialvårdslagen (1301/2014), fastställs utgående från bruttoinkomsterna en serviceavgift enligt tabellen för hemvård. Avgift för måltider tillkommer. KEVAKOTI, Jakobstad, gruppboende för finskspråkiga utvecklingsstörda Hyra, där allmänna utrymmen ingår Mat; Middag Lunch Morgonmål Kvällsmål fastställs senare 4,40 4,40 1,20 1,20 Avgift för uppehälle/mån. 140,00