Slutrapport från SVEP-projektet Allmän del

2005-10-19 Jan Hagerlid KB/BIBSAM Slutrapport från SVEP-projektet Allmän del Denna rapport ger en övergripande redovisning av projektet och tar upp de gemensamma aktiviteterna i större detalj. Den ska läsas tillsammans med rapporterna för delprojekt 1, delprojekt 2 och delprojekt 3-5. Mål, deltagare, organisation och budget Beslut om projektet togs av riksbibliotekarie Tomas Lidman 2003-09-17. I ett samlat beslutsdokument angavs bakgrund, mål, delprojekt, budget, deltagare och organisation för projektet. Detta infogas nedan. Arbetsplan och närmare fördelning av uppgifter för delprojekten framgick av projektbidragsansökningar. Bakgrund Elektronisk publicering ger stora möjligheter till en snabbare och bredare spridning av forskares och studenters arbeten. Webbtekniken ger också nya uttrycksmöjligheter som inte finns i den tryckta miljön, som att kombinera text, bild och ljud, att länka till stora datasamlingar eller länka till arbeten runtom i världen. En snabb utveckling av nya standarder som Open Archives Initiative Protocol for Metadata Harvesting gör att elektroniska publikationer från svenska lärosäten kan bli internationellt åtkomliga i mycket större skala. Vidare finns påtagliga möjligheter att spara genom att dra ned på tryckkostnader. Elektronisk publicering har kommit igång i varierande takt vid svenska universitet och högskolor. Som regel har biblioteken ett mer eller mindre tydligt uttalat ansvar för att samordna insatserna i samarbete med forskare och studenter. Utvecklingen går dock betydligt långsammare än vad som vore möjligt och önskvärt. Det kan finnas flera hämmande faktorer såsom oklara uppdrag och ansvarsförhållanden, tveksamhet och bristande kunskaper om nya publiceringskanaler hos forskare och studenter m.m. En viktig hämmande faktor är de relativt stora krav som ställs på de inom lärosätena som är ansvariga för elektronisk publicering (vanligen biblioteken). Man måste skapa plattformar för elektronisk publicering i ett läge med en snabb internationell utveckling inom området. Övergripande mål 1

Projektet ska främja en mer samordnad och kraftfull utveckling av elektronisk publicering av forskares och studenters egna arbeten vid svenska universitet och högskolor. Genom samordning och rådgivning ska alla lärosäten få stöd att lägga ut sina forskares och studenters arbeten elektroniskt. Den elektroniska publiceringen ska ske på ett sätt som främjar maximal synlighet och långsiktig tillgänglighet. Arbetsmetodik och system för publicering ska vara resurssnåla och undvika dubblering av insatser för att bli långsiktigt hållbara. Projektet strävar efter att underlätta för biblioteken genom att gemensamt definiera standarder för metadata om publikationer, sprida lösningar för långsiktig tillgänglighet, ge råd om tillgängliga verktyg och system för elektronisk publicering samt utveckla nya söktjänster. Genom samordning och standardisering kan också bredare spridning och långsiktig tillgänglighet uppnås. Projektet är inriktat på fritt tillgängliga vetenskapliga publikationer utgivna vid enskilda svenska universitet och högskolor. Här innefattas även examensarbeten, eftersom de syftar till skolning i vetenskaplig publicering. Utanför avgränsningen faller andra publikationer från universitet och högskolor, t.ex. av mer administrativ karaktär. För examensarbeten skapas en särskild söktjänst riktad mot en nationell publik. Projektet har skapats genom en samordning av flera tidigare förstudier och ansökningar till BIBSAM. Projektplan Projektet ska pågå under två år med start hösten 2003. Arbetet bedrivs inom 5 nära sammanflätade delprojekt. Mål, uppgifter, organisation och budget för dessa framgår av nedanstående beskrivning. Arbetsplan och närmare fördelning av uppgifter för delprojekten framgår av bifogade projektbidragsansökningar. Delprojekt DP1: Interoperabilitet Harmonisering av beskrivningar och beskrivningsformat för fulltextpublicerade dokument Delprojektet ska leda till en harmonisering av metadatabeskrivningar för elektroniskt publicerade dokument vid svenska universitet och högskolor och ett antal rekommendationer som främjar utbyte av information om dessa dokument och som skapar förutsättningar för nya tjänster. Projektledning: Stefan Andersson, Enheten för digital publicering), Uppsala UB Deltagare: Uppsala UB, KB BUS, KB LIBRIS, Umeå UB, Biblioteksdirektionen samt medicinska fakultetens bibliotek vid LU, LiUB, SUB, Umeå UB, LuUB Budget för DP1: 955 tkr DP2: Långtidsbevarande/ett arbetsflöde och tekniska lösningar för arkivering av elektroniskt publicerade dokument vid svenska universitet och högskolor 2

Projektet ska leda till att gemensamma rutiner för överföring och lagring av dokument i det nationella digitala arkivet skapas och framtida tillgång därmed säkras. Projektledning: Eva Müller (eller någon annan från enheten för digital publicering), Uppsala UB Deltagare: Uppsala UB, KB-LIBRIS, KB DoIT, SUB, LiUB, SLU arkivarie och bibliotek, Umeå UB, Budget för DP2: 1 175 tkr DP3: ARKIV Ex Sverige Målet är att skapa en gemensam söktjänst för examensarbeten vid svenska universitet och högskolor. En prototyp ska utvecklas till en fungerande söktjänst och nya deltagare rekryteras. Delprojektledning: Jessica Lindholm, Biblioteksdirektionen, LU Deltagare: LU, BTH, SLUB, GUB, KB-LIBRIS, LiUB. DP4: Resurspersoner & informationssajt kring e-publicering verktyg och modeller Man ska bygga upp en webbplats där man kan nå både övergripande information om hela projektet och om delprojekten. Man ska organisera ett system med resurspersoner för rådgivning och ställa samman jämförande information om olika publiceringsprogramvaror. Delprojektledning: Jessica Lindholm, Biblioteksdirektionen, LU Deltagare: LU, BTH, SLUB, GUB, UUB DP5: Workshops kring e-publicering verktyg och modeller Projektet ska genomföra fyra workshops riktade till alla universitets- och högskolebibliotek för att föra ut och diskutera resultatet från övriga delprojekt. Delprojektledning: Jessica Lindholm, Biblioteksdirektionen, LU, huvudansvariga för planering av workshops är GUB och BTH Deltagare från alla delprojekt bidrar till innehållet Budget för DP 3,4,5: 1 040 tkr + rådgivningsmedel fördelade av BIBSAM ca 200 tkr Total budget Under perioden 2003 2005 fördelas 3170 på delprojekten. Internt inom BIBSAM avsätts 200 tkr till rådgivningsmedel och 75 tkr till resor för projekt- och styrgrupp. Projektsamordnare: Jan Hagerlid, BIBSAM Projektgrupp Jan Hagerlid, BIBSAM, Jessica Lindholm, LU, Eva Müller, UUB, Mats Almkvist, Umeå UB, Carin Björklund, GUB, Lisa Petersen, LIBRIS och Anders Cato, IDA. Projektgruppen ansvarar för den löpande samordningen och ledningen för hela projektet. 3

Styrgrupp Lars Björnshauge, LU, Ulf Göransson, UUB, Mats Herder, KB/LIBRIS, Gunilla Jonsson, KB/IDA, Kjell Nilsson, KB/BIBSAM Styrgruppen svarar för den övergripande styrningen och uppföljningen av hela projektet och företräder huvudintressenter och finansiärer. Deltagare i hela projektet: BTH, GUB, KB (BIBSAM, IDA, LIBRIS, DoIT), LiUB, LUB, LuUB, SLU, SUB, Umeå UB, UUB. Budgeten ovan för projektet avser enbart fördelade bidrag. Till detta kommer även arbete utfört vid KB av projektsamordnaren och andra vid BIBSAM samt personal vid LIBRIS och IDA. Exakt omfattning är svår att beräkna. Projektsamordnaren har ungefär använt ca 30 % av sin tid på projektet, personal inom LIBRIS har tidvis arbetat mycket intensivt med utveckling av Uppsök och personal inom IDA och DoIT har varit engagerade i utvecklingen av tekniska lösningar inom DP2. Tillkomst SVEP-projektet tillkom genom en samordning och vidareutveckling av två projektansökningar till BIBSAM 2003: - Interimslösning för svenska fulltextarkivs OAI-kompatibilitet / Uppsala universitetsbibliotek (Dnr 63-210-2003). Den byggde på en förstudie En gemensam portal för akademisk fulltextpublicering vid svenska universitet och högskolor som avrapporterades i april 2003 (Dnr 63-176-2002). - Samordning av söktjänster och metadatarepositorier för examensarbete - Fas 2 / Biblioteksdirektionen, Lunds universitet (Dnr 63-200-2003). Den byggde på en förstudie Samordning av söktjänster och metadatarepositorier för examensarbeten som avrapporterades i mars 2003 (Dnr 63-456-2002) Vid BIBSAM-rådets möte den 9-10 april 2003 rekommenderades att dessa två ansökningar skulle samordnas och vidareberedas. Under våren växte projektet fram i en diskussion mellan i första hand BIBSAM, LUB och UUB. Ett förslag till övergripande ram för projektet formulerades av BIBSAM. UUB respektive LUB utformade detaljerade ansökningar för de ingående delprojekten. Arbetsplaner och budgetönskemål diskuterades och reviderades. Ett slutförslag gick på remiss till BIBSAM-rådet i början av september. Det slutliga projektet var betydligt mer omfattande och allsidigt än de två ursprungliga ansökningarna. BIBSAM bedömde det som mycket angeläget att åstadkomma ett samlat projekt som kunde få ett ordentligt nationellt genomslag. UUB och LUB var de mest drivande universitetsbiblioteken inom området varför det var naturligt att bygga projektet kring ett samarbete med dessa. 4

UUB hade utvecklat en egen programvara och skapat ett konsortium kring denna. I DIVA-konsortiet ingick utöver UUB även Umeå UB, SUB, Södertörns högskolebibliotek samt Örebro universitetsbibliotek. Vid LUB, GUB och SLUB användes den fria programvaran eprints, andra bibliotek hade egna lösningar. För SVEP-projektet gjordes valet att samordna metadata och leveranser från dessa olika system genom att utveckla standardrekommendationer och tekniska lösningar. Ett alternativ kunde ha varit att eftersträva att alla lärosäten valde samma publiceringssystem och hade en centraliserad drift av den elektroniska publiceringen. Detta framstod inte som en framkomlig väg. BIBSAM hade inget mandat att beordra högskolorna att välja publiceringssystem och det är inte troligt att en gemensam frivillig beslutsprocess skulle ha kunna fungera. Den strategi BIBSAM valde var mycket lik modellen för det nederländska DAREprogrammet som hade startat i början av 2003. Där hade man likaså lagt tyngdpunkten på att samordna utprodukterna från de lokala systemen. En grundmodell för projektet var att data ligger lokalt och sedan kan höstas in till övergripande tjänster nationellt och internationellt med stöd av OAI-protokollet, OAI-PMH Projektet skilde sig på flera punkter i sin uppläggning från de flesta normala BIBSAMprojekt. Det var stort och uttalat nationellt både ifråga om deltagande och eftersträvat resultat. Både ett stort antal universitets- och högskolebibliotek samt flera enheter inom KB deltog aktivt i projektet. BIBSAM var inte bara finansiär/uppdragsgivare utan hade också en aktiv roll i den löpande samordningen av projektet. Projektets organisation utformades med tanke på att kombinera fördelat ansvar för delprojekten med integration och samordning. För samordningen skulle den gemensamma samordnaren, projektgruppen och styrgruppen svara. Därtill eftersträvades en viss korsvis integration mellan delprojekten genom sammansättningen av deltagare. I den första fasen av projektet, från starten i oktober 2003 till början av våren 2004 var det viktigt att bygga en fungerande organisation, skapa fora för intern kommunikation, göra projektet känt för alla berörda och ta kontakter med relevanta aktörer. Av delprojekten kom sedan DP3 snabbast fram till påtagliga resultat medan DP1 och DP2 arbetat med mer långsiktiga frågor och avsatte mer konkreta resultat under den senare delen av projektet. Gemensamma aktiviteter (möten, kontakter etc) Här tas upp sådana aktiviteter som organiserats utanför delprojekten, som regel av projektsamordnaren. Uppbygget av webbplatsen har legat på DP4 även om givetvis hela projektet bidragit med innehåll. Likaså har serien av work-shops organiserats av DP5 medan innehåll har kommit från hela projektet. Projektgruppen har hållit 10 möten. Styrgruppen har hållit 5 möten. För den interna kommunikationen i projektet etablerades en e-postlista och interna sidor för att göra olika slag av interna dokument tillgängliga. Detta skedde relativt snabbt under hösten 2003. 5

För att nå ut brett i ett tidigt skede av projektet organiserades ett stort offentligt möte på KB den 16 januari 2004. Detta administrerades utanför workshop-serien av projektsamordnaren med medverkan av projektgruppen. Här presenterades projektet i stort och de olika delprojekten. Vidare hade vi inbjudit företrädare för forskarsamhället att ge olika perspektiv på högskolornas elektroniska publicering. Sålunda medverkade Inge-Bert Täljedal, professor i histologi och rektor vid Umeå universitet, Johan Svedjedal, professor i litteratursociologi vid Uppsala universitet, Lars M. Nilsson från avdelningen för forskningspolitiska frågor vid Vetenskapsrådet samt Eva Brittebo, professor i farmaceutisk toxikologi och ordförande i Styrgruppen för elektronisk publicering vid Uppsala universitet. Det blev en bitvis mycket livlig diskussion om utvecklingen av publiceringssystemet och nuvarande praxis för meritering. Mötet bedömdes som mycket lyckat och hade ca 110 deltagare med bred spridning. Det innebar att projektet fått en bra offentlig start och snabbt hade nått ut brett. I syfte att föra ut resultaten från i synnerhet delprojekten 1 och 2 arrangerades ett möte på KB den 18 oktober 2005. Mötet hade rubriken Elektroniska publikationer tillgänglighet nu och i framtiden. Vid mötet presenterades också KB:s arbete med digitala leveranser och förslag om en e-pliktlag. Vidare presenterades en utredning från Statens Kvalitets- och Kompetensråd (KKR) om en söktjänst för statliga rapporter och skrifter. Mötet vände sig både till högskolor och myndigheter och hade fokus på metadata och leveranser av digitala publikationer för långsiktig tillgång. Vid mötet framträdde också företrädare för Finansdepartementet och Utbildnings- och Kulturdepartementet. Mötet samlade drygt 100 besökare och upplevdes som mycket givande. Nationella kontakter Projektet hade väckt stort intresse och kontakter togs under de närmaste månaderna bl.a. från Vetenskapsrådet och Statskontoret som ville informera sig om projektet och identfiera tänkbara samarbetsområden. Vid ett möte med ansvariga för Forskning.se vid Vetenskapsrådet diskuterades tänkbar synergi mellan SVEP-projektet och en planerad vidareutveckling av Forskning.se med utökade sökmöjligheter och inhämtning av metadata. Vid ett möte med Statskontorets nya enhet för samhällsinformation diskuterades portalstrategier och metadataformat. Vi kontaktades också av ett litet företag, som ville erbjuda sökning av elektroniska avhandlingar från sin webbplats Politiken.se. Kontakten ledde inte till något direkt samarbete, vi informerade om vårt arbete och klargjorde på vilka villkor de skulle kunna använda lokala poster. Däremot avböjde vi att gå in i en gemensam projektansökan till ett EU-program. Ett samarbete mellan Vetenskapsrådet och ett antal lärosäten hade redan 2002 initierats av Utbildningsdepartementet med syfte att få en bättre redovisning av lärosätenas vetenskapliga publicering som underlag för forskningspolitiken. Sedan valde Vetenskapsrådet att licensiera svenska data från ISI som underlag för sina analyser medan ett antal lärosäten fortsatte diskussionen om eventuell samordning av lokala 6

publiceringsdatabaser 1 i lösare former. Vid ett möte som organiserats av dessa lärosäten i januari 2004 tog DP1 på sig uppgiften att utarbeta formatrekommendationer för publiceringsdatabaser och skapade en särskild arbetsgrupp med företrädare för de lärosäten som redan var engagerade i frågan. För SVEP-projektet var det viktigt att garantera att metadata för dessa databaser var kompatibla med metadata för fulltextpublikationer. Detta var inte givet eftersom publiceringsdatabaser främst var motiverade ur utvärderingssynpunkt och ofta organiserades av högskoleadministrationen snarare än av biblioteket. Det var också viktigt att integrera dessa system för att göra det enkelt för forskarna. De ska bara behöva registrera en publikation på ett ställe. Därmed borde det också bli lättare att få dem att i växande omfattning även deponera fulltexten. Vid samma möte i januari överläts de övergripande policyfrågorna kring frågan till SUHF:s informationsförsörjningsgrupp. Projektsamordnaren utsågs också under våren att efterträda Gunnar Sahlin som ledamot av nämnda grupp. Frågan om samordning av publiceringsdatabaserna kom sedan att diskuteras vid flera möten i gruppen och SUHF sände ut en version av SVEP:s formatrekommendationer för publiceringsdatabaser på remiss till samtliga universitet och högskolor under våren 2005. SVEP-projektet tog också kontakt med Vetenskapsrådet i frågan och hade ett möte med företrädare för dess forskningspolitiska avdelning i augusti 2004. Det var ett givande informationsutbyte men vi kunde också konstatera att vi arbetade med olika strategier. Vetenskapsrådet ville ta ISI-data som grunden för en nationell databas över forskningspubliceringen medan vi ville bygga på samsökning av lokala publiceringsdatabaser och ansåg att ISI-data hade för starka begränsningar i fråga offentlighet och uppgiftskvalitet för att kunna användas som en grund. SUHF intog senare samma ståndpunkt i rundbrev till lärosätena som svar på ett förnyat förslag från Vetenskapsrådet i samma riktning som också innehöll förslag på hur lärosätena skulle kunna få köpa ISI-data om det egna lärosätet. Internationella kontakter Vi ansåg det vara viktigt att få till stånd ett närmare erfarenhetsutbyte och samarbete med kollegor i övriga nordiska länder som arbetade med samma frågor. Ett första möte hölls i samband med NCSC i Lund i april 2004. Det ledde vidare till ett mer ambitiöst 2-dagars samrådsmöte den 5-6 oktober 2004 i Uppsala. Här deltog ett 20-tal personer, från universitetsbibliotek, forskningsinstitutioner, nationalbibliotek etc i Sverige, Finland, Norge och Island. Det danska deltagandet uteblev av olika skäl. Mötet gav en ingående bild av arbetet i de nordiska länderna och ledde vidare till insatser på två områden: Det skapades samrådsgrupper dels för nationell policy ifråga om Open Access (NordOA), dels för frågor om harmonisering av metadata,bevarandemetadata och URN:NBN. 1 Med publiceringsdatabaser avses här en redovisning av den totala forskningspubliceringen vid ett lärosäte i form av referenser, som i och för sig kan vara länkade till publikationer i fulltext 7

Vidare diskuterade mötet utförligt vad som kunde vara en lämplig översättning till nordiska språk av det engelska begreppet institutional repositories. Det är viktigt med en begriplig nordisk term. Förledet "institutionell" är inte bra eftersom det kan komma att tolkas som "institutions". Termen "arkiv" kan användas, men det bör då klargöras att man inte avser ett traditionellt myndighetsarkiv. Flera aspekter diskuterades: En publiceringskanal. Vad som publiceras skiljer sig dock åt. Kan vara forskning eller material relaterat till undervisning, publikationer eller andra digitala resurser. Ett arkiv - materialet skall bevaras. Öppen tillgänglighet. "Digitalt" eller "nätbaserat" är kanske så självklart att det inte behöver ingå i namnet. Slutförslag: Högskolornas/universitetens/institutens öppna arkiv som grundelement i begreppet.. Man kan sedan lägga till t ex forsknings- eller publikations- till arkiv. Fullständiga minnesanteckningar från det nordiska mötet bifogas som bilaga 1. Projektet presenterades i maj 2004 för en delegation från JISC och DARE som reste runt i de nordiska länderna. Kontakterna med DARE-programmet vidareutvecklades sedan i samband med att vi från projektet gjorde en studieresa till Nederländerna i februari 2005, då vi träffade ledningen i DARE-programmet och studerade DARE-projekt vid flera universitet: vi besökte också det nederländska nationalbiblioteket, Koninklijke Bibliotheek, och tog del av deras arbete angående långsiktigt digitalt bevarande. En fullständig reserapport finns på projektets interna sidor SVEP besöker DARE. En reserapport, samt bifogas här som bilaga 2. Syftet med resan var flerfaldigt: - Att närmare studera arbetet inom DARE-programmet som inspiration för våra egna framtidsplaner - Att göra SVEP-projektet bättre känt internationellt - Att lägga grund för framtida kontakter och eventuellt projektsamarbete med DAREprogrammet - Att stärka kommunikationen inom SVEP-projektet Alla syftena uppfylldes i mindre eller högre grad. Man kan peka på några viktiga erfarenheter: DARE-programmets framgång i att skapa en community och få ett brett genomslag för centrala aktiviteter, den höga kvaliten på insatserna inom digitalt bevarande vid KB i Haag, grundmodellen med en data- och servicenivå, inriktningen om utvidgning av öppna arkiv konceptet till att även innefatta digitala forskningsdata och digitala lärresurser. Vi hade mycket att lära men kunde också se att vi själva låg relativt 8

långt framme och även ibland kommit längre t.ex. i fråga om söktjänsten för examensarbeten och digitala leveranser till nationalbiblioteket. I juli 2004 presenterades projektet för en delegation från CARL, Canadian Association of Research Libraries, som besökte KB. I övrigt har projektet presenterats internationellt vid konferenser vid flera tillfällen utifrån någondera av delprojekten. ProQuest kontaktade projektet för att få oss att marknadsföra deras nya produkt Digital Commons, ett programvarupaket för att skapa öppna arkiv. Slutsatserna av diskussionerna var att vi inte ansåg det vara motiverat att ta upp en ny programvara i översikten utifrån de kriterier vi angivit från början. Däremot föreslog vi att de skulle se till att deras programvara var kompatibel med SVEP-projektets rekommendationer, vilket de också skulle göra. Presentationer Projektsamordnaren har presenterat projektet vid ett antal möten utöver projektets egna möten: På BIBSAM-rådet vid flera tillfällen, på ett TLS-möte på Studsvik i mars 2004, i montern vid Bok och Bibliotek i september 2004, på Voyager-bibliotekens användarmöte i Borås i maj 2005. Dessutom har projektets tagits upp av projektledaren i samband med mer allmänna presentationer av förändringar inom vetenskaplig publicering; vid bibliotekarieutbildningen i Uppsala vid flera tillfällen, på offentligt möte om Open Access vid Stockholms universitet i november 2004 och på en doktorandkurs Vetenskap och massmedia: Kritik, kommunikation, propaganda i regi av Uppsala universitets centrum för teknik- och vetenskapsstudier (Uppsala STS) i april 2005. I en artikel till InfoTrend (f d Tidskrift för dokumentation) gav projektsamordnaren en översikt över läget i projektet, (SVEP-projektet en lägesrapport, InfoTrend 1, 2005, s. 3-7). Artikeln finns tillgänglig från projektets webbplats. Kartläggning Vi ansåg det viktigt att få en mer uppdaterad och allsidig bild av hur den vetenskapliga e- publicering utvecklades vid högskolorna. I rapporten En gemensam portal för akademisk fulltextpublicering vid svenska universitet och högskolor (2002) gavs vissa data över läget då. Det visade sig finnas ett intresse från några studenter på BIVIL, bibliotekarieutbildningen i Lund, att göra en sådan studie som examensarbete för magisterexamen. Vi gav från projektet synpunkter på enkätfrågor och skickade ut enkäten från BIBSAM med ett följebrev som tryckte på vikten av att svara. Enkäten skickades ut till 38 högskolor och besvarades av 26. Bland dem som inte svarade fanns flera små högskolor med mycket liten publiceringsaktivitet men också några tunga universitet som Linköpings universitet och KTH. Underlaget får ändå sägas vara tillräckligt omfattande och representativt. I rapporten görs jämförelser med data från studien 2002. 9

Slutsatserna är i korthet följande. Volymen e-publicerat material har växt, men inte så kraftigt. Fler högskolor är aktiva och samtliga planerar att utveckla sina insatser inom området. Ungefär lika många e-publicerar avhandlingar, fler publicerar rapporter och det är fortfarande bara några få som lägger ut artiklar. Antalet OAI-kompatibla fulltextarkiv har växt från 7 till 16. En tydlig svaghet är att flertalet saknar en tydlig policy och en särskild budget för området. Avsättningen av personal till e-publiceringsarbete är relativt liten och mycket ojämn med några få som avsätter mer än 2 heltider till arbetet och ett flertal som inte ens kommer upp i en halvtid. Respondenternas bedömning av SVEP-projektet är överlag mycket positiv. Nästan samtliga har deltagit i aktiviteter inom projektet och anser också att de haft användning av projektet. Källa: Holmqvist, Kristoffer och Johansson, Tobias, Organiserad vetenskaplig elektronisk publicering vid universitet och högskolor i Sverige. Examensarbete (20 poäng) för magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet, 2005. Fulltext finns i Uppsök, http://www.libris.kb.se/uppsok. Interna diskussionsfrågor: Intern diskussion inom projektet har pågått på den gemensamma e-post-listan, inom den samordnande projektgruppen och styrgruppen samt inom arbetsgrupper och referensgrupper för delprojektgruppen. Diskussionen inom den gemensamma e-postlistan har inte varit modererad, däremot har projektsamordnaren ibland väckt frågor, pekat på exempel och aktuella rapporter etc. Projektgruppen har haft som uppgift att samordna den löpande verksamheten men ibland också kommit in på mer strategiska frågor. Styrgruppen har däremot i sitt uppdrag att ta upp övergripande frågor vilket den också gjort. Det kan vara intressant att se vilka frågor som tagits upp: - Behovet av en beständig identifikator och valet av en sådan - Nivå på metadata i olika sammanhang - Inriktning och val av ämnen för workshops/seminarier - Termfrågor: Hur översätter man harvesting och institutional repositories? Är publiceringsdatabaser en bra term? - Hur får rekommendationer något genomslag i verkligheten - Deponering/parallelpublicering av artiklar (pre- och post-print), vilka problem är förknippade med detta - Behov av nationell söktjänst för akademiska e-publikationer (ej examensarbeten) - LIBRIS roll i samband med e-publicerat material - Förhållandet mellan publiceringsdatabaser och fulltextdatabaser - Hur gå vidare med arbetet efter projektets slut? 10

I fråga om behovet av en nationell söktjänst skickade projektsamordnaren ut ett diskussionsinlägg till projekt- och styrgruppen i slutet av oktober 2004, vilket bifogas som bilaga 3. Huvudsakliga resultat Projektet har definitivt främjat en mer samordnat och kraftfull utveckling av elektronisk publicering. Man har gett ett uppskattat stöd genom samordning och rådgivning. Konkret har detta tagit sig uttryck i utvecklingen av Uppsök, work-shops och seminarier information på projektets webbplats, bl.a. översikt av publiceringsverktyg, formatrekommendationer både för publiceringsdatabaser och fulltextpublikationer, gemensam ämneskategorilista med mappningar mot andra klassifiaktionssystem utveckling av arbetsflöde och verktyg för långsiktig tillgång till digitala dokument innefattande digitala leveranser till nationalbiblioteket. Både utvecklingen av Uppsök och utvecklingen av verktyg för långsiktig digital tillgång har presenterats mer utförligt internationellt och väckt betydande intresse. Ett mer allmänt resultat är att projektet väckt uppmärksamhet för frågan om utvecklingen av högskolornas elektroniska publicering långt utanför den krets som i dagsläget aktivt arbetar med frågan. Modellen med ett nationellt storprojekt har haft påtagliga fördelar. Projektet engagerade de i utgångsläget mest involverade intressenterna i en gemensam insats. Både de mest aktiva universitets- och högskolebiblioteken samt berörda enheter inom KB har deltagit aktivt i projektet. Utvecklingen av Uppsök är ett exempel. Genom att LIBRIS var en aktiv deltagare i projektet gick det smidigt att föra över Uppsök från utveckling till en permanent drift. Det har också gått bra att efterhand utvidga deltagandet i Uppsök från andra högskolor än de som deltog från början. På samma sätt har det aktiva deltagandet från avdelningen för insamling och dokumentation på KB (IDA) gjort det lättare att utveckla och ta i drift en lösning för digitalt långtidsbevarande byggd på en beständig identifikator. Här kunde vi konstatera att vi kommit betydligt längre än man gjort i DARE-programmet. Det breda deltagande har också gett tyngd åt de rekommendationer kring metadata och ämneskategorier som kommit ut från projektet. Rent allmänt har också den breda ramen gjort projektet mer intressant för andra intressenter. Formatrekommendationerna om publiceringsdatabaserna fick en extra skjuts i spridningen genom SUHF:s remiss. Utvecklingsarbetet kring långsiktigt bevarande har nått ut även utanför högskolebiblioteken till arkiven och myndighetssektorn. Vad gäller en del av formatrekommendationerna och arbetsflödet för digitala leveranser så är vi ännu bara i början av process av bredare implementering varför det är svårt att göra en slutlig värdering. 11

Den redovisade kartläggningen visar att projektet nått ut bra till biblioteken, att dessa aktivt arbetar för att utveckla de öppna arkiven men att verksamheten i de flesta fall saknar tydliga och utvecklade organisatoriska och policymässiga ramar. Innehållet i arkiven växer men långt ifrån i den takt som skulle vara önskvärd och möjlig. En snabbare ökning kräver antagligen ett betydligt mer aktivt engagemang från högskolornas ledningar och forskningsfinansiärerna. När projektet inleddes saknades en medvetenhet om frågans betydelse hos dessa. Denna har dock gradvis växt, vilket yttrat sig i SUHF:s ställningstagande för rapporten Vägar för kunskap och det arbete som följt denna, den växande aktiviteten från enskilda forskare och lärosäten inom ramen m SRVK:s nätverk samt ställningstagandena för Berlin-deklarationen från SUHF och Vetenskapsrådet. Under projekttiden har ett konkret och värdefullt samarbete utvecklats med SUHF medan kontakterna med Vetenskapsrådet ännu är på ett diskussionsplan. SVEP-projektet har i många avseende lagt en nödvändig grund för att nu skala upp volymen och bredden på de öppna arkiven vid högskolorna. Nu krävs ett nytt steg som mer aktivt drar in enskilda forskare, högskoleledningar, forskningsfinansiärer. 12

Bil. 1 Sammanfattning av slutdiskussioner Nordiskt samrådsmöte om elektronisk publicering Uppsala Universitetsbibliotek, Carolina Rediviva 5-6 oktober 2004 Deltagare Jan Hagerlid, Kungl.Biblioteket, BIBSAM, Sverige Stefan Andersson, Uppsala universitetsbibliotek, Sverige Jessica Lindholm, Lunds universitets bibliotek, Sverige Eva Müller, Uppsala universitetsbibliotek, Sverige Ingegerd Rabow, Lund universitets bibliotek, Sverige Gunilla Jonsson, Kungl. Biblioteket, Sverige Kjell Nilsson, Kungl. Biblioteket, BIBSAM, Sverige Ulf Göransson, Uppsala universitetsbibliotek, Sverige Mats Lindquist, KB, BIBSAM, Sverige Kristine Abelsnes, ABM-utvickling, Norge Arne Jakobsson, Universitetsbiblioteket i Oslo, Norge Stein Høydalsvik, Universitetsbiblioteket, Tromsø, Norge Carol van Nuys, Nasjonalbiblioteket, Norge Arthur Olsen, Høgskolen i Agder, Norge Bo-Christer Björk, HANKEN, Finland Turid Hedlund, HANKEN, Finland Jonas Holmström, HANKEN, Finland Rita Voigt, Helsinki University of Technology, Finland Kimmo Kuusela, The National Library of Finland Thorsteinn Hallgrímsson, The National and University Library of Iceland Två grupper skapades för diskussion av 1. Politiska frågor (upphovsrätt, EU etc.). 2. Praktiska / tekniska frågor. Samråd gällande metadata, -bevarande metadata. Sammanfattning, Grupp 1 Nordiskt politiska initiativ inom OA EU Utredning om den vetenskapliga publiceringsmarknaden NordOA 13

OA två vägar. Nordiskt politiska initiativ inom Open Access Finland: Utbildningsministern har tillsatt en kommitté för dessa frågor. Norge: Inspel till departementet (KUF) från Universitets- og høyskolerådet Danmark: Rektorssammanslutningar har tagit upp frågan. Sverige: Sveriges Universitets- och högskoleförbund (SUHF) tar upp frågan i en rapport och diskuterar nu ett stöd för Berlin-deklarationen Samarbete & stöd för nordiska e-tidskrifter, oklart läge. Finns förslag om en tidskriftsportal och ett nätverk. Har fått visst stöd från NORDINFO under rubriken NOPe.net. Inväntar ställningstaganden från den Nordiska Publiceringsnämnden Samhällsvetenskap och humaniora. EU EU-komissionen har nyligen satt igång en utredning om den vetenskapliga publiceringsmarknaden: An effective scientific publishing system for European research. Information om detta hittas på ScieCom: www.sciecom.org (Info, nummer 3). Denna utredning bör följas upp. NordOA Start av en nordisk samrådsgrupp för nationell policy i fråga om Open Access (NordOA). Samrådsgruppen ska sättas ihop från högskole- forsknings- och biblioteksorgan; förslagsvis med 2-3 representanter från varje land. Syfte: Samråda nationella policyfrågor, följa internationell utveckling, informationsutbyte. Uppföljning av EUutredningen en samordnad nordisk hållning behövs. Kontakta ansvarig (spokesman) för EU-kommissionens utredning. Innehåll vilka frågor ska drivas? Ge forskare stöd/möjlighet för att publicera sig OA genom olika kanaler, genom OA-tidskrifter och/eller självarkivering i lokala/globala arkiv. Stöd till nordiska tidskrifter (inom hum-sam) på webben Forskningsfinansiärers policy Lärosätena stöd för egen publicering. Upphovsrätt: Inom EU arbetar man för att snarare stärka rättighetshavarnas ställning. Bo-Christer Björk svarar för att samla in förslag på representanter till NordOA. Kontaktpersoner från varje land är: Norge: Kristine Abelsnes Sverige: Jan Hagerlid Danmark: Hanne Marie Kvaerndrup? Island: Thorsteinn Hallgrímsson 14

OA - två vägar Fri tillgång till vetenskapligt material genom att forskare publicerar i Open Accesstidskrifter. Fri tillgång till vetenskapligt material genom arkivering i universitetens öppna arkiv. En livlig diskussion fördes om för- och nackdelar med dessa båda vägar. Slutsatsen var att man bör satsa på båda. Sammanfattning, Grupp 2 En nordisk samrådsgrupp behövs för frågor om harmonisering av metadata, - bevarande metadata och URN:NBN. Bevarande Metadata Med bevarande metadata menas metadata som följer med dokumentet med syftet att göra det läsbart och åtkomligt i framtiden. Exempel: Beständiga Identifikator ( Persistent Identifier ), Provenance metadata (dokumentets historik), Tekniska metadata, Rights metadata etc. En dialog mellan nationalbibliotek och dataproducenter (i norden) behövs. Eva Müller, Uppsala universitetsbibliotek och Carol van Nuys, Nasjonalbiblioteket i Norge svarar för framtagning av krav på bevarande metadata. Viktigt att nationalbiblioteken kan utfärda rekommendationer på miniminivå av bevarande metadata. URN:NBN Vi behöver enas om en nordisk identifikator. Vill nationalbiblioteken ha NBN? För vilket material skall man generera NBN? En internationellt anpassad Resolution Service behövs. Gunilla Jonsson, Kungl. Biblioteket i Sverige, svarar för att kontakta nordiska nationalbibliotek. Kontaktpersoner för dataproducent-sidan är Eva Müller, Arne Jakobsson, Rita Voigt och Thorsteinn Hallgrímsson. Institutional Repositories - Vad kan det heta på svenska/norska/danska? Togs upp i slutdiskussionen: Ansågs viktigt att ha en begriplig nordisk term. Förledet institutionell är inte bra, kommer att tolkas som institutions. Termen arkiv kan användas, men det bör då klargöras att man inte avser ett traditionellt myndighetsarkiv. Flera aspekter diskuterades: En publiceringskanal. Vad som publiceras skiljer sig dock åt. Kan vara forskning eller material relaterat till undervisning, publikationer eller andra digitala resurser. Ett arkiv materialet skall bevaras. Öppen tillgänglighet. Digitalt/nätbaserat är kanske så självklart att det inte behöver ingå i namnet. 15

Slutförslag: Högskolornas/universitetens/institutens öppna arkiv som grundelement i begreppet. Man kan sedan lägga till t.ex. forsknings- eller publikations - till arkiv. Bil. 2 2005-02-24 Jan Hagerlid KB/BIBSAM SVEP besöker DARE rapport från en studieresa den 8-11 februari 2005 Inom SVEP:s projektgrupp föreslogs i början av hösten 2004 att vi skulle göra en gemensam studieresa för att förstärka våra internationella kontakter. Vi valde att besöka DARE-programmet i Nederländerna eftersom detta hade en nationell omfattning och tog upp många frågor som också var aktuella inom SVEP-projektet. Inbjudan gick ut till SVEP:s projekt- resp styrgrupp, SUHF:s informationsförsörjningsgrupp samt ytterligare några tänkbart intresserade. Gruppen kom att bestå av Jan Hagerlid (samordnare inom SVEP-projektet och för resan), Mats Herder och Gunilla Jonsson (chefer för LIBRISavdelningen resp IDA inom KB och deltagare i styrgruppen), från projektgruppen Carin Björklund, GUB, Anders Cato, KB/IDA, Jessica Lindholm, LUB, Eva Müller, UUB samt därutöver även Mats Lindquist, BIBSAM. Syfte Syftet med resan var flerfaldigt: - Att närmare studera arbetet inom DARE-programmet som inspiration för våra egna framtidsplaner - Att göra SVEP-projektet bättre känt internationellt - Att lägga grund för framtida kontakter och eventuellt projektsamarbete med DAREprogrammet - Att stärka kommunikationen inom SVEP-projektet Resplan Den 8/2: Resa till Amsterdam, inlogering på gemensamt hotell där för hela resan 16

Den 9/2: Resa till Utrecht, möte med projektledningen inom DARE, besök till DAREansvariga inom Utrecht universitet Den 10/2: Resa till Haag, besök på KB med gemensamt program förmiddag och enskilda överläggningar eftermiddag (Gunilla, Mats, Eva). Övriga deltagare i gruppen reste sedan till Delft på eftemiddagen för besök på Technical University Delft. Den 11/2 Besök på Amsterdam University och möte med DARE-ansvariga där. Hemfärd på kvällen. Vad är DARE? DARE, Digital Academic Repositories, är ett nationellt program för att främja utvecklingen av öppna digitala arkiv. Deltagare är Nederländernas alla 13 universitet, nationalbiblioteket Koninklijke Bibliotheek (KB), Royal Netherlands Academy of Arts and Sciences (KNAW) och Netherlands Organisation for Scientific Research (NWO). Programmet löper under tiden 2003 2006 och har en finansiering med ca 6 miljoner EURO, varv regeringen bidrar med 2 miljoner EURO, PICA med 1,7 miljoner EURO och universiteten med 2,2 miljoner EURO. Programmet koordineras av SURF som beskrivs som the higher education and research partnership organisation for network services and information and communications technology (ICT). SURF:s basfinansiering kommer från avsättningar från universiteten och dess uppdrag förnyas vart fjärde år. Regeringen bidrar med medel för särskilda projekt. Man betonade att denna uppdragsmodell var stimulerande för nytänkande och kundanpassning. Målet för DARE är to store the results of all Dutch research in a network of so-called "repositories", thus facilitating access to them. All the institutions involved do this in a similar way, but retain responsibility for and control over their own data. This material can then be made available in a range of ways and forms: online through personal or university websites, existing preprint servers or e-journals, or in traditional journals or books. Or even in new, yet to be developed means of academic communication. (http://www.darenet.nl) Målet är således högt ställt. Man återkommer ofta till vad som kallas en data and services model. Där skiljer man på å ena sidan den grundläggande information som skapas och presenteras lokalt i enlighet med internationella standarder och å andra sidan alla typer av tjänster som på något sätt förädlar denna information, de må vara lokala, nationella eller internationella. Till den grundläggande informationen hör elektroniska dokument men också digitala forskningsdata och lärresurser, dvs alla tänkbara produkter av forskning och utbildning. Man menar att denna åtskillnad mellan nivåer gör det lättare att göra cost/benefit analyser. Man har i projektet skapat ett DARE community med ett löpande samarbete mellan de deltagande institutionerna. Man ställer upp gemensamma mål, man försöker komma överens om gemensamma standarder och man marknadsför programmet gemensamt utåt. Inom programmet sker också utlysningar där medel fördelas till specifika projekt, som kan drivas av en eller flera institutioner i samverkan. Beslut om fördelning av projektmedel tas av en kommitté inom SURF. Man eftersträvas consensus vad gäller 17

gemensamma standarder. Projektledningen kan givetvis i praktiken styra en hel del, t ex genom hur man utformar utlysningar. Programmets sekretariat består idag av Leo Waaijers, projektledare och Annemiek van der Kuil, community manager men man engagerar även andra för gemensamma uppgifter som metadatastandarder. Universiteten har liksom i Sverige valt olika publiceringsplattformar, varav DSpace är välkänt för oss medan i-tor och ARNO är utvecklade i Nederländerna. Man har skapat en gemensam söktjänst, DAREnet, som inte ses som en permanent tjänst utan som en demonstrator för att testa och visa upp interoperabilitet. Idag finns ca 20 000 e- dokument sökbara DARE-net. Erfarenheter och diskussion Man verkar ha lyckats bra med att skapa en community, en känsla av en gemensam satsning och med att bli synliga utåt. Så satte man till exempel upp målet att alla deltagare skulle ha sitt öppna arkiv igång i slutet av 2003. Detta skulle firas med en fest, förutsatt att alla kommit igång. Nu samlar man sina krafter kring storprojektet Keur de Wetenschap, Cream of Science, vilket går ut på att varje universitet/akademi ska lägga ut samtliga arbeten från respektive institutions 15 främsta forskare. Man ska skapa en särskild tjänst av detta för att synliggöra idén om öppna arkiv. Detta ska högtidligt invigas den 10 maj. För närvarande ingår arbeten från 200 forskare och 40 står på väntelistan. Författarna uppges vara entusiastiska för detta, medan förlagen inte är särskilt hjälpsamma. En liknande idé har redan prövats i ett projekt på Amsterdams universitet, där man kan hitta en authors showcase, http://dare.uva.nl. Som PR-projekt verkar detta mycket smart, vem vill inte ansluta sig till gräddan? Å andra sidan fick vi höra att det innebar ett oerhört jobb att få fram materialet. Vid Utrecht universitet hade man avsatt 3 heltider för att klara projektet i tid! Vi frågade oss också hur man sedan vidmakthåller och vidareutvecklar en sådan tjänst. Vi tyckte också det var förvånande att man begränsat projektet till universiteten och inte tagit med polytechnics och konstaterade att vi aldrig skulle ha kunnat dra igång SVEP med bara universitetsbibliotek som deltagare. Nu ska man i framtiden dra med polytechnics, säger man. Vi fick också ta del av en del mer specifika projekt av varierande intresse: -Det finns ett projekt, CoMa, som ska samla information om förläggares copyrightkrav och automatiskt generera brev till förlag angående publicering i öppna arkiv. -Det finns ett projekt som arbetar med att göra studentuppsatser tillgängliga på nätet, Essays on-line (Twente). Den omfattade än bara några universitet och var i en uppbyggnadsfas. -I ett annat projekt arbetade man med integration mellan DARE och ett forskningsinformationssystem kallat METIS (Delft). Vi såg en parallel här till vårt arbete med standard för publiceringsdatabaser. -I projektet DARELUX utvecklade man modeller för att göra digitala rådata från forskning, miljödata från ett område i Luxemburg, tillgängliga i ett DARE repository (Delft). 18

-I Utrecht arbetade man med att utveckla en veterinärtidskrift till en allmän portal för veterinärer, Vetscite, samt en söktjänst för arbeten inom biblioteks- och informationsvetenskap, Darlin. Vi ställde oss väl frågande om det inte redan fanns liknande tjänster i drift på andra håll. - Electronic Learning Journal (Rotterdam) var inriktat mot studenter och skulle ge stöd för arbetsprocessen att skapa en e-tidskrift i form av en overlay journal eller virtuell tidskrift. Se http://www.surf.nl/en/projecten/index2.php?oid=115 I sin framtidsdiskussion tog Waaijers upp att man skulle satsa på att bygga Educational repositories och skapa strukturer för digitala forskningsdata (DANS). Vidare var han mycket upptagen av potentialen i Google Scholar. På KB i Haag gavs utomordentliga presentationer av deras aktiviteter inom digitalt bevarande överhuvudtaget. I KB:s e-depot lagrar man e-tidskrifter inte bara från holländska förlag utan även ett antal av de största från andra länder. Man hade avtal med förlag motsvarande 80 % av STM-marknaden. Idag finns ca 3 miljoner e-publikationer (artiklar?, häften?) från 2 000 e-tidskrifter i arkivet. Det är tillgängligt på plats på KB, för fjärrlån inom Nederländerna och i framtiden globalt om förlagen av olika skäl (katastrof, bankrutt etc) inte kan ge tillgång till materialet. Vi var imponerade men frågade också försynt varför man har gjort ett så globalt åtagande. Kunde man inte fördela ansvaret mellan flera stora nationalbibliotek? Man har också ett imponerande FoU-arbete om digitalt bevarande. Strategin bygger i första hand på emulering och man har ett stort projekt på gång i samarbete med IBM som heter Universal Virtual Computer. Vidare skulle man nu sätta igång ett projekt för att spara den nederländska webben. I KB:s åtagande i DARE ligger att skapa en tjänst för digital leverans av e-dokument från de öppna arkiven. Där verkade man inte ha kommit lika långt som vi gjort hos oss. Det var svårt att komma överens om standarder, bl.a. fanns ingen enighet om en beständig identifikator. Överlag så kunde vi konstatera att KB i Haag har en annan position än KB i Sverige, som inom sig rymmer även den nationella samkatalogen (LIBRIS) och samordning av informationsförsörjningen (BIBSAM). I Nederländerna fungerar PICA som nationell samkatalog och samordningsfrågor kring informationsförsörjning verkar i huvudsak ligga hos SURF. Det kan finnas fördelar med denna ordning, men vi tyckte oss också se att det verkade skapa problem med att genomdriva nationell samordning i t ex standardfrågor och att gå från projekt till permanenta nationella tjänster. Vi kände oss något kluvna angående storprojektet Keur de Wetenschap. Visst är det genialt som marknadsföring, men vad händer sedan? Man verkade vara inställd på att inmatning i de öppna arkiven i första hand ska göras av bibliotekarier. Är det en långsiktigt hållbar lösning? 19

Det verkade finnas en osäkerhet om den fortsatta utvecklingen av de inhemska publiceringsplattformarna, fr a nämndes ARNO. På flera av de universitet vi besökte fanns också en sedan tidigare etablerad university press. Vi fick inte riktigt klart för oss hur dessa enheter skulle relateras till DARE repositories. Det kanske inte heller fanns ett enda svar på den frågan. Vi tyckte det var intressant att man arbetade för integration av digitala fulltextarkiv med forskningsinformationssystem/publiceringsdatabaser (METIS). I Amsterdam hämtade man alla metadata från sitt lokala METIS. Den grundläggande modellen med data och services är mycket intressant men verkar inte alltid lätt att tolka i det enskilda fallet. Sammanfattning Det var en mycket givande studieresa. Våra holländska värdar hade genomgående gjort intressanta program och vi förde många spännande diskussioner. Säkert kan vi hämta en del inspiration från DARE. Det viktigaste tror jag är deras arbete med att skapa en community och marknadsföra sig. Å andra sidan kunde vi också se att vi faktiskt hade kommit lika långt eller längre vad gäller praktiska lösningar till vissa gemensamma problem och att vi kanske hade bättre organisatoriska förutsättningar nationellt. De var klart intresserade av vårt arbete, bl.a. angående digitala leveranser och Uppsök, och jag tror resan har bidragit till att förankra SVEP-projektet internationellt. Vi såg från båda håll en potential för utvecklat samarbete på vissa områden, t.ex. kring digitala leveranser och bevarande. Detta återstår att göra något konkret av. Källor Det finns relativt fyllig information på engelska på DARE:s hemsida, http://www.darenet.nl/en/. Vidare har Annemiek van der Kuil och Martin Feijen skrivit en intressant artikel om programmets utveckling i Ariadne, Issue 41, October 2004. The Dawning of the Dutch Network of Digital Academic REpositories (DARE): A Shared Experience Jag har också en laddning Power-point-presentationer från de olika besöken om någon är specialintresserad. 20

Bil. 3 2004-11-29 Jan Hagerlid KB/BIBSAM Behövs en nationell söktjänst för akademiska e-publikationer? Nu när vi kommit halvvägs igenom SVEP-projektet kan det vara dags att ta upp frågan om det behövs en särskild nationell söktjänst för akademiska e-publikationer, nu med delvis nya förutsättningar. SVEP-projektet ska främja maximal synlighet för högskolornas elektroniska publikationer. Vi har skapat en söktjänst för examensarbeten som säkert kommer att öka synligheten för denna publikationskategori. Vi lägger en grund för en bättre synlighet genom arbete med interoperabilitet in Delprojekt 1. En förbättrad kvalitet på metadata ger i förlängningen förutsättningar för att skapa bättre söktjänster. Räcker det med att akademiska e-publikationer är synliga i LIBRIS och på webben överhuvudtaget, där de kan nås av allmänna sökmotorer och av internationella OAIbaserade tjänster? Synligheten genom webbsidor och via sökmotorer är enligt Stefan Andersson rapport den kanal som idag är överlägset viktigast för tillgängligheten till DiVAs e-publikationer. Troligen är läget likartat för andra högskolors digitala publikationer. Vad vi än gör i övrigt är det angeläget att exponera högskolornas e-publikationer för sökmotorerna så effektivt som möjligt. De internationella OAI-baserade söktjänsterna verkar än så länge vara en mindre viktig kanal men kommer troligen att spela en växande roll. Synligheten genom LIBRIS för elektroniska avhandlingar fungerar inte bra idag. Projektgruppen bad vid sitt senaste möte Anders Cato att tillsammans med Stefan Andersson utreda tänkbara lösningar. Vad jag förstår kan det finnas en del relativt enkla åtgärder för att öka synligheten. 21

Men mycket talar för att högskolornas öppna arkiv i allt högre grad även kommer att innehålla självarkiverade artiklar och dessutom s k grått material i form av arbetsrapporter mm, samt efterhand även material som vi inte alls skulle kalla publikationer (digitala forskningsdata, multimedia, simuleringar etc). Det är mycket tveksamt om det kommer att anses rimligt att dessa materialkategorier katalogiseras i LIBRIS. Det finns visserligen en del artiklar i LIBRIS idag, men nu kan det efterhand bli fråga om väsentligt större kvantiteter. Parallellen till examensarbeten ligger nära. Många bibliotek katalogiserar dem inte, men nu kommer de ändå att bli tillgängliga i elektronisk form genom en tjänst baserad på höstning enligt OAI-protokollet. Den nya tjänsten, UPPSÖK, ligger än så länge vid sidan av LIBRIS webbsök, men kommer att bli sökbar inom den nationella biblioteksportalen. Skulle man inte på ett liknande sätt skapa en söktjänst för akademiska e- publikationer (utöver examensarbetena) som bygger på höstning enligt OAIprotokollet och som skulle vara samsökbar med andra resurser inom den nationella biblioteksportalen (och därmed även inom de lokala biblioteksportaler som bygger på denna)? Man kan givetvis fråga sig vad det finns för mervärde i en särskild nationell OAI-baserad söktjänst om materialet ändå blir tillgängligt via sökmotorer och internationella OAItjänster. Jag tror att det finns ett sådant mervärde ur användarsynpunkt, särskild om söktjänsten även kan vara tillgänglig inom en nationell biblioteksportal. Det är ibland intressant att avgränsa till forskning producerad i Sverige. Det finns också möjlighet att skapa en mer kvalificerad söktjänst på svensk nivå där vi gemensamt kan komma överens om kvalitén på metadata. Jag föreslår att ett planeringsarbete med en sådan söktjänst dras igång så fort som möjligt och bedrivs i nära anslutning till SVEP-projektet under projektets slutår. Det finns intressanta exempel på liknande initiativ på relativt nära håll. I Storbritannien bedrivs ett stort projekt som heter Eprints UK med stöd av JISC. En söktjänst i demoversion finns på http://eprints-uk.rdn.ac.uk/ Det nederländska programmet Digital Academic Repositories har också startat en söktjänst: http://www.darenet.nl/en Jag skulle nu först vilja höra vad projektgruppen och styrgruppen tycker om dessa tankar. Om det visar sig att vi är överens om att ett initiativ av detta slag vore bra, kan vi återkomma till frågor om utförande, organisation och kostnader. Jan 22