Utvärdering av SVEP-projektet

Transkript

1 Till Kjell Nilsson, BIBSAM Utvärdering av SVEP-projektet I Esbo, Finland, Den 24 oktober 2005 Bo-Christer Björk, utredare Syfte Ge underlag för beslut om framtida nationella satsningar inom området Uppdrag Projektet ska värderas i förhållande till uppställda mål och i relation till den internationella utvecklingen på området. Utvärderaren bör ta del av den externa och interna dokumentationen från projektet och inhämta synpunkter från ett urval av projektdeltagare. Bakgrund SVEP-projektet är en nationell svensk satsning för att utveckla teknik och processer för utbyggandet av såkallade publikationsarkiv (institutional repositories) för vetenskapliga skrifter publicerade av svenska forskare. För närvarande pågår det internationellt en intressant utveckling för att öka den öppna tillgängligheten på webben till vetenskapliga publikationer: artiklar i tidskrifter med sakkunniggranskning, konferensbidrag, monografier mm. Denna Open Access publicering kan ske genom flera olika kanaler: som primärpublicering om en tidskrift direkt är Open Access (exempelvis BioMed Centrals journaler) eller som sekundär publicering då författare laddar upp digitala kopior av sina annorstädes publicerade alster till ämnesspecifika eller organisationsspecifika arkiv. Speciellt organisationsspecifika arkiv kan även användas till digital primärpublicering av tex. doktorsavhandlingar eller examensarbeten. Alla dessa kanaler bjuder på utmaningar som måste lösas. I SVEP projektet har arbetet speciellt koncentrerats på utvecklandet av högskolarnas publikationsarkiv. Fastän globala ämnesspecifika arkiv nått betydande framgångar inom vissa vetenskapsområden (tex. fysiken) är det på de högskolespecifika arkivens område som koordinerade nationella satsningar kan ge snabb effekt. Ett bra exempel erbjuds av de Holländska universitetens DARE-projekt, som ju också studerades rätt noggrannt av projektets deltagare i samband med en studieresa. En utvärdering av ett projekt av SVEP:s karaktär kan göras på olika sätt. Ett sätt är att jämföra projektets resultat med de ursprungliga projektplanerna. På detta sätt kan man mäta om det man lovat utföra gjorts på rätt sätt. En viktig men svårare besvarad fråga rör om man gjort rätt saker i projektet dvs. om de saker man koncentrerat sig på varit de viktigaste för att bidra till en snabb utveckling på området i Sverige. För att besvara denna senare fråga är en jämförelse med utvecklingen i andra länder nödvändig. Det bör också konstaterats att det alltid är lättare 1

2 att vara efterklok, dvs. vid en bedömning idag känner man till mycket man inte kände till vid tidpunkten för projektets planering. De eventuella synpunkter som här framförs bör därför mer ses som ett bidrag till en diskussion om fortsatta koordinerade insatser i Sverige, än en direkt kritik av projektet. Ett nationellt samarbetsprojekt av detta slag kan uppstå på två olika sätt. Det kanske vanligare sättet är att utgå från en övergripande nationell strategi och sedan från den härleda de mest angelägna uppgifterna som sedan får utgöra delar i projektet. Man kan sedan antigen direkt planera vem som utför dessa eller konkurrensutsätta dessa uppgifter genom utlysning. Ett alternativt sätt är det som tillämpats i SVEP, dvs. finansiären har på basis av inkomna ansökningar aktivt bidragit till att sammanknyta ett antal relativt fristående projekt till en helhet. Båda förfaringssätten har fördelar och nackdelar. En klar fördel med det valda förfaringsättet är att rapporteringen om delprojektens resultat kunnat skötas på ett kostnadseffektivt sätt, jämfört med att projekten varit separata. Delprojekten har varit på såpass närliggande områden att samma personer i hög utsträckning är intresserade av allas resultat, varför det varit mycket bekvämt för dem att rapporteringen skett samlat, dels via webbsidorna, dels via gemensamma seminarier. En ytterligare icke oväsentlig fördel är att aktörerna i de olika centra där man sysslar med utvecklingsarbete kring Open Access i SVEP-projektet jobbat tillsammans vilket kan ge positiva effekter på lång sikt genom det nätverk av personkontakter och samarbetsrelationer som uppstått. Likaså har de arbetat med frågeställningar de känner ett starkt engagemang för och där de har goda förkunskaper. Den främsta nackdelen med projektets tillkomstsätt är att projektens temaområden nödvändigtvis inte till alla delar motsvarar de områden som eventuellt kommit ut som resultat av en övergripande strategi för vad som med högsta prioritet borde göras i Sverige. I fortsättningen följer en genomgång av de olika delprojekteten: DP1. Interoperabilitet Harmonisering av beskrivningar och beskrivningsformat för fulltextpublicerade dokument Inom detta delprojekt skedde en mycket intressant utveckling under projektets gång. Det ursprungliga målet var ju att ta fram en rekommendation för metadata angående forskningspublikationer i fulltextdatabaser ( institutional repositories ). Under projektets gång utvidgades uppgiften till att även ta fram en rekommendation för struktureringen av data som inkluderas i de administrativa register som högskolorna upprätthåller beträffande publikationerna från sina anställda. Dylika register 1 används i olika länder främst för mätning av resultat och ofta även för styrning av forskningsmedel. Det finns i ett flertal länder ett tryck från ministeriernas sida att köpa upp dylika data direkt från ISI (jmf situationen i Norge). En dylik utveckling kunde ha negativa följder eftersom ISI bara täcker en del av de vetenskapliga journalerna och därför bör det ligga i högskolornas intresse att utveckla effektiva metoder för rapportering som bättre avspeglar den totala publiceringen. En integrering av metadatastandarderna för fulltextarkiven och publikationsregistren vore synnerligen viktig. 1 föredrar personligen termen register, trots att dessa i dag i praktiken implementeras i databaser. För mig innehåller ett register bara metadata medan ett arkiv också innehåller metadata. 2

3 Om detta lyckas i Sverige (och SUHFs stöd är betydelsefullt) skulle jag bedöma detta vara det strategiskt viktigaste resultatet av SVEP-projektet. I förlaget till metadatastandard har man, förnuftigt nog, valt att enbart specificera vilken information som bör anges, utan att gå in på det exakta formatet. I fortsättningen kommer dock även formatfrågan att dyka upp på bordet. En liten teknisk detalj som jag tycker man ännu kunde förtydliga i rekommendationen gäller publikationer som publicerats på annat håll, men där författaren placerar tidigare versioner eller kopior i arkivet. Denna typ av parallelpublikation torde bli ganska vanlig (och är en av huvudvägarna till Open Access, the green route ). Nu finns det bland publikationstyperna i förslaget en kategori preprint och senare även en generell kategori relation, men dessa borde kanske göras ännu tydligare. Författaren kan tex. beträffande en artikel i en sakkunniggranskad tidskrift lägga upp följande versioner: Preprint dvs. inskickat manuskript innan review Postprint som såkallad personal version (dvs. efter reviewrättelser men innan slutgiltig typografi mm.) Postprint som är en exakt replika av den slutgiltiga publikationen (skannad eller som pdf från förlaget). Beträffande exempelvis personal version är det just denna som många förlag i dagsläget ger tillstånd till att publicera i publikationsarkiv. Det är viktigt att i metadatat självt klargöra relationen till den egentliga publikationen på ett standardiserat sätt och även ge länken till den primära publikationen i metadatat. Man bör inte heller ta bort en preprint från arkivet då postprinten finns tillgänglig (det kan finnas referenser till den som folk följer upp, utan det bör finnas en länk från preprinten till postprinten eller den externt publicerade versionen). En annan synpunkt gäller den ämnesklassificering som tagits fram. Undertecknad har inte tittat i detalj på den men det vore intressant att se hur väl den sammanfaller med eller mappar mot ISI:s klassificering. Detta för att möjligöra en smidig samkörning av informationen från arkivet och data från ISI. Denna typ av frågeställning torde tex. bli aktuell i Norge. DP 2. Långtidsbevarande/ett arbetsflöde och tekniska lösningar för arkivering av elektroniskt publicerade dokument vid svenska universitet och högskolor Detta delprojekt har till sin natur varit mer tekniskt och har sitt ursprung i den utvecklingsmiljö som byggts upp inom det tidigare DIVA-projektet. Inom delprojektet har det funnits ett antal delar som här kommenteras separat. DP2/Teoretisk fördjupning Eftersom projektdeltagarna i DP2 kom in i projektet med ganska olika nivåer av förkunskaper har det behövts en separat aktivitet för att de skulle kunna sätta sig in i frågeställningarna. Speciellt har man bekantat sig med Open Archival Information Standard - OAIS. 3

4 Denna typ av delprojekt är mycket svår att evaluera eftersom det närmast ger ett input till projektet och inte ett synligt resultat i form av en rapport eller prototyp. DP2/Resolution Service Detta är en tjänst som i framtiden bör skötas av nationalbiblioteket. Enligt projektplanen har målet för denna aktivitet varit att förbättra den prototyp av en resolution service (uppslagstjänst) som ursprungligen har utvecklats inom ramen för ett samarbetet mellan KB och DIVA-projektet. Rapporten resolution service (Hansson, Klosa) innehåller en rätt teknisk beskrivning av bla källkoden i protypen. Vad som däremot inte tydligt framgår är vilken del av koden som tillkommit specifikt inom SVEP-projektet, i jämförelse med den tidigare prototypen. Under intervjun med Eva Müller framkom att detta är avsikten Verktyget har testats i bla. Finland och Danmark vilket är ett positivt tecken. Det är också bra att verktyget erbjuds med en sk. open source licens. DP2/Format- och datamiljölexikon Detta delprojekt rör sig på ett område som är av stor betydelse för långtidsbevarandet av digitala dokument. Efter ett antal år kan det vara omöjligt att hantera och öppna ett dokument pga utvecklingen på mjukvarusidan och då behövs exakt information om använd programvara mm. Den prototyp finns på webben ( är i detta skede ännu ett verktyg utan data och det är aningen svårt att uttala sig om den kommande funktionaliteten. 4

5 Bild 1. Prototypen för format- och datamiljölexikon. På detta område är det helt klart att utvecklingsarbete helst bör ske som ett internationellt samarbete, och att nationalbiblioteken har en viktig roll. Det kontinuerliga underhållet av data om format mm. kommer att vara ett resurskrävande arbete. Med tanke på de arkiv av typ UPPSÖK, eller DIVA, som är i fokus för insatserna i SVEP, är formatproblematiken dock enklare, genom att det i hög grad är fråga om traditionella vetenskapliga artiklar och rapporter som i dagsläget främst lagras som PDF-filer, som ju blivit en de fakto standard. Relevansen av arbetet med format- och datamiljölexikonet blir större när man talar om långtidsbevarandet av museers, TV-bolags mm. elektroniska samlingar. DP3. Arkiv Ex - Sverige Detta delprojekt har varit intressant genom att man i det har utvecklat en fungerande tjänst som redan fått en viss grad av användning. I början av projektet utvecklade man en prototyp men genom att LIBRIS visade intresse för att ta över tjänsten kunde den garanteras en miljö som gör att den kommer att överleva projektet. Ett positivt drag med detta delprojekt är att tjänstens brukargränssnitt och användbarhet även testats metodiskt med ett tiotal användare. Testresultaten var överlag positiva. En central fråga har varit hurudan metadatamodell man använt och här har av allt att döma en kompromiss gjorts mellan behovet att få med en kritisk massa av högskolor från starten (vettiga metadatakrav ur deras sida) å ena sidan och en önskan om att tillämpa den metadatastandard som DP1 utvecklat å andra sidan. 5

6 En jämförelse av tjänsten Uppsök, det system DIVA-konsortiet tidigare tagit fram för fulltextpublicering av doktorsavhandlingar och examensarbeten, samt LIBRIS katalogsystem väcker en del frågor: Systemen täcker delvis samma typer av dokument (speciellt examensarbeten). DIVA har börjat uppifrå n, med doktorsavhandlingar och har även inkluderat examensarbeten. Uppsök har från början koncentrerat sig på studentuppsatser. Metadatat är till stora delar detsamma. Däremot är täckningen beträffande deltagande högskolor avvikande. En del högskolor deltar både i DIVA och Uppsök, andra bara i endera. Långtifrån alla högskolor är med (utgår från att de däremot är med i LIBRIS) 6

7 Bild 1. DIVAs platform och Uppsök innehåller i någon mån överlappande information 7

8 Målen bakom utvecklandet av DIVA systemet har framför allt varit att ta fram tekniska lösningar som understöder publiceringen av doktorsavhandlingar mm. Uppsök har däremot mera jobbat som en harvester (behovet av svensk terminologi är skriande, höstare har föreslagits) av material som på olika vägar publicerats lokalt. LIBRIS är ett nationellt katalogsystem men kan i vissa kategorier (ex. doktorsavhandlingar) även innehålla länkar till fulltextmaterial (speciellt doktorsavhandlingar) om dessa lagts upp elektroniskt på lokal basis. IT-tekniskt använder Uppsök samma programmeringstekniska lösningar som LIBRIS fastän systemet är en separat databas. LIBRIS har tagit över driften av Uppsök. För närvarande torde Libris innehålla katalogdata över alla doktorsavhandlingar i bokform med länkar till fulltextversioner för en liten del. DIVA har 874 doktorsavhandlingar från 2004 i fulltext vilket torde vara ca en fjärdedel av det totala antalet (har inte tillgång till statistik). DIVA innehåller 695 examensarbeten för 2004 medan uppsök har Täckningen är alltså betydligt lägre än för doktorsavhandlingar, vilket delvis beror på hur aktiva högskolorna är i att publicera materialet ifråga (doktorsavhandlingar publiceras ju däremot alltid). Som utomstående betraktare får man det intrycket att det i fortsättningen behövs en ökad samordning mellan dessa system. Ur slutanvändarens synvinkel kan det inte vara rationellt att man är tvungen att söka i ett antal separata databaser som inte har en relativt komplett täckning av det relevanta materialet. En ytterligare fråga är om de verkligen finns ett behov att satsa på en nationell databas över A- och B-uppsatser. Till dags dato utgör dessa en mycket liten del av materialet i Uppsök (384/12327). Mot denna bakgrund känns det litet onödigt att man i DP1 enligt slutrapporten använt betydande tid till att diskutera klassificeringen av uppsatser. I den närmaste framtiden känns det att det vore angeläget att koncentrera ansträngningarna kring doktorsavhandlingar och att få en snabbt ökande andel av dessa att göras tillgängliga elektroniskt samt helst alla sökbara genom samma tjänst. DP4. Resurspersoner & informationssajt kring e-publicering verktyg och modeller DP4 har bestått av tre delar. Framtagande och underhållet av projektets webbplats, En översikt över publiceringsverktyg och kontakt/resurspersoner. Här kommenteras dessa separtat. DP4/webbplats Att upprätthålla en webbplats kräver mycket resurser. SVEP-projektets webplats innehåller en samlad presentation av olika slag av rapporter och konferenspresentationer mm. som kommit fram i projektet och är helt tillfredsställande. Däremot saknas i någon mån den typ av material som utlovades i projektansökan ( Här skall finnas steg för steg -manualer för hur man går tillväga för att uppnå OAI-kompabilitet, presentation av programvaror,...,beskrivningar av 8

9 arbetsflöden, diskussionsforum, FAQs, presentation av resurspersoner mm. ). Materialet är ganska heterogent och skulle ännu behöva en ordentlig genomgång för att bli en väl fungerande informationsportal. Det har inte framgått hur man tänkt göra med webbplatsen framöver, efter att projektet formellt avslutas. DP4/Översikt över publiceringsverktyg Denna rapport publicerades i Maj/Juni 2004 och det fanns då planer på att uppdatera den senare under projekttiden, vilka dock inte förverkligades. Mellan denna rapport och den översikt som uppgjorts av Open Society Institute (som refereras till i översikten) finns stora likheter. Nu finns för tre av de studerade systemen nästan exakt samma uppgifter att hämta i OSIs översikt. Skillnaden är att SVEP:s översikt i tillägg tar upp DIVA och en tillämpning baserad på Lotus Notes som tagits fram av BTH, samt ger uppgifter om antal användare i Sverige. DP4/ Kontakt-/resurspersoner Här är avrapporteringen i någon mån bristfällig och det är svårt att dra några slutsatser. DP5: Workshops kring e-publicering verktyg och modeller Det har varit lyckat att placera de workshops som ordnats i olika delar av landet för att öka tillgängligheten. Undertecknad deltog i en av dem, i Lund, och tillfället lyckades väl, med en synnerligen fullsatt sal. För närvarande diskuterar man i Finland ett liknande upplägg i regi av FinnOA kommitteen, ev. med finansiellt stöd av undervisningsdepartementet. Slutsatser Tidigare i denna rapport diskuteras olika upplägg för hur nationella samarbetsprojekt kan planeras och uppstå (top-down vs. bottom-up). I projektet har främst en bottom-up ansats använts, kompletterad med vissa övergripande synpunkter från finansiären. När arbete nu går vidare kunde det vara motiverat att mera övergå till en top-down ansats. Det skulle behövas ett nationellt strategiarbete för att se vilka de konkreta målen borde vara för de svenska högskolornas del inom ett femårs perspektiv. Den redan utförda kartläggningen (exjobbet) ger en bra beskrivning av läget år noll och man kunde uppställa kvantitativa mål för var man bör befinna sig inom ett antal år (inte enbart hur många högskolor som har publikationsarkiv utan även graden av täckning av olika slag av material, doktorsavhandlingar, kopior av refereeartiklar mm). Baserad på dessa mål kan man sedan diskutera vilka konkreta åtgärder av olika slag som behövs för att stöda utvecklingen och denna analys kunde utgöra en grund för fortsatta gemensamma satsningar. Nedan kommer några kommentar: Det arbete som igångsatts i DP1 med metadatarekommendationerna bör fortsätta både på det tekniska (syntax) och politiska planet. Mycket vore vunnet om rapportering av forskningens resultat både inom högkolorna och till forskningsfinansiärer och departementet skedde med användning av samma metadataformat (och samma metadataformat användes inom publikationsarkiven). Genom det stöd som SUHF uttalat för rekommendationen är man nu på 9

10 god väg. I förlängningen kunde de centrala myndigheterna tom av högskolorna kräva att få in metadataposterna för publikationer istället före tabeller med antalet publikationer (vilket är dagsläget i tex. Finland). Det går ju lätt att automatiskt producera tabellerna från metadataposterna. Samtidigt skulle ett dylikt krav tvinga högskolorna att se över hur de internt bokför publikationerna och relationenen till sina publikationsarkiv. Här kunde det vara motiverat med ett pilotprojekt av något slag. Inom området för DP3 borde insatserna framöver koncentreras till att få till stånd en nationell tjänst som skulle ge tillgång till alla i Sverige publicerade doktorsavhandlingar. Informationsarbetet för att stöda de olika personer ute i högskolorna som konkret arbetar med att implementera publikationssysem bör fortsätta men helst inte i form av en webplats för ett avslutat projekt utan som en mer nationell portal för Open Accessfrågor. I dagsläget döljs alltför mycket av det nyttiga material som finns på webplatsen av administrativa rapporter mm. Samtidigt finns det ju andra webtjänster på området i Sverige (närmast SCIECOM) men även DIVA:s platform. All konkret information borde kunna fås från en tjänst ( I Finland har FinnOA:s websidor denna funktion). I tillägg måste det finnas tillräcklig med resurser för att underhålla en dylik webplats. Arbetet med workshops ute i regionerna kunde även gärna fortsätta. Man kan dock fråga sig om tiden för generella open access workshops, som främst lockar personal vid universitetsbiblioteken, börjar vara förbi. Vad som kunde behövas i nära framtid är: Workshops för personer ute i högskolorna men även i den centrala förvaltningen rörande forskningsrapportering och dess eventuella koppling till publikationsarkiven Enstaka presentationer inbakade i seminarier med andra teman ordnade för forskare inom olika forskningsområden En central grupp att påverka är den skara av internationellt kända svenska forskare som i hög grad är tongivande i forskarsamfundet när det gäller val av var och hur man publicerar sig. Om man kunde få några av dessa synligt engagerade vore mycket vunnet. Ett exempel på denna typ av strategi är den holländska satsningen på forskarnas grädda som ju Leo Waijers presenterade nyligen på ett seminarium i Lund. Ett nationellt samarbetsprojekt av SVEP:s karaktär har inom ett nytt område såsom detta ett stort ansvar för att styra språkbruket på området. Det finns ett antal centrala termer på området som på engelska stabiliserats (Open Access, Institutional Repository, Harvester) men som ännu inte riktig hunnit stadgas inom de olika nordiska språken. Genom de presentationer som tex SVEP-deltagare håller på olika nationella workshops eller genom artiklar i pressen, rekommendationstexter mm. har de en viktig roll. Saken togs ju också upp på det nordiska möte som SVEP ordnade i Oktober 2005 i Uppsala. Under den närmaste tiden när de tekniska lösningarna börjar komma på plats borde mer tyngd åt att studera de processer (tvång, incentiv) som behövs för att få forskarna att på egen hand leverera de skrifter de publicerar annorstädes till arkiven. (Doktorsavhandlingar och rapporter i högskolornas egna publikationsserier är ju relativt problemfria i detta hänseende relativt problemfria). I många sammanhang har det ju påtalats att det är svårt att få forskare att 10

11 komma till de seminarier som ordnas om open access (oftast är det ju mest representanter för bibliotek). För att lösa problemet måste man ändra på informationsstrategin och försöka få med Open Access presentationer till de sammankomster dit forskarna i alla fall kommer. Praktisk information om speciellt copyrightfrågor är mycket viktig. På det hela taget kan man säga att Sverige ligger väl framme på detta område och att det genom insatser som SVEP-projeketet, SCIECOM, DIVA mm skapats ett utmärkt nätverk med experter som är kunniga på området. Likaledes har det gjorts framsteg på det politiska planet i form av undertecknande av Berlindeklarationen. Nu känns det som att nästa steg borde vara att formulera en nationell strategi som sedan kunde omsättas i en konkret handlingsplan. Man kunde tom fråga sig om det kunde vara motiverat att involvera helt utomstående experter på marknadsföring i framtagningen av en informationsdelen av en sådan strategi. 11

12 Underlaget för rapporten: Deltagande i Nordiskt möte ordnat av SVEP i Uppsala, Oktober 2004 Deltagande i SVEP-workshop i Lund, April 2005 Intervju med Stefan Andersson, Intervju med Peter Linde, Intervju med Eva Müller, Deltagande i Styrgruppens möte, Deltagande i projektgruppens möte, Intervjuer med Jan Hagerlid SVEP-projektets webplats Uppsöks gränssnitt. Halmqvist, Kristoffer; Johansson, Tobias Organiserad vetenskaplig elektronisk publicering vid universitet och högskolor i Sverige Examensarbete, Biblioteks- och informationsvetenskap, Lunds universitet, 2005 Andersson, Stefan et al. Rekommendation för harmonisering av metadatabeskrivningar för elektroniskt publicerade vetenskapliga publikationer vid svenska universitet och högskolor, SVEP: DP1 Enheten för digital publicering, Uppsala universitet, version 1.0, Mars 2005 Andersson, Stefan; Eriksson, Leif; Kinger, Maria; Lakomaa, Eeva SVEP: DP1 Rekommendationer Nationellt format för publiceringsdatabaser (lokala register över akademisk publicering) Augusti 2005, Version 1.2 Andersson, Stefan SVEP: DP1, Statusrapport 1 Enheten för digital publicering, Uppsala universitetsbibliotek, juni 2004 Andersson, Stefan SVEP: DP1, Slutrapport Enheten för digital publicering, Uppsala universitetsbibliotek, Sept Linde, Peter, Björklund, Carin, Svensson, Aina Putting a National Portal for Undergraduate Theses into Production In: Proceedings of the ELPUB2005 Conference on Electronic Publishing, Kath. Univ. Leuven, Belgium, June 2005 Müller, Eva SVEO 2: Långtidsbevarande, Statusrapport 1 Enheten för digital publicering, UUB Juni 2004, uppdaterard i augusti 2004 Müller, Eva SVEP2, slutrapport, utkast,

13 Format- och datamiljölexikon Hansson, Peter, Klosa, Uwe Resolution service, Enheten för digital publicering, UUB, Maj 2004 Jessica Lindholm SVEP: delprojekt 3, 4 och 5 Statusrapport n:o 1 Lunds Universitets Bibliotek, juni 2004 Hagerlid, Jan SVEP-projektet Preliminär slutrapport med självvärdering KB/BIBS AM Hagerlid, Jan Samordning av den Svenska högskolans elektroniska publicering SVEP Projektbeskrivning , Kungl Biblioteket, BIBSAM Översikt over publiceringsverktyg för elektronisk publicering Senaste uppdatering Ansökan om projektbidrag Sökande Eva Müller Uppsala universitetsbibliotek Augusti 2003 Beslutsprotokoll BIBSAM 2003: (Beviljandet av ansökningarna) Linde, Peter SVEP: Slutrapport projekt 2,3 och 5 Blekinge Tekniska Högskolas Bibliotek September