Handling 2016 nr 157 Göteborgs Stads bredbandsstrategi Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 30 juni 2016 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Göteborgs Stads bredbandsstrategi En infrastruktur för bättre service och likabehandling i enlighet med bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande antas. 2. Nämnden för Intraservice får i uppdrag att, inom befintlig ekonomisk ram, säkerställa att handlingsplaner samt arbetssätt för samordning av bredbandsutbyggnad tas fram för Göteborg Stad. 3. Kommunfullmäktiges uppdrag, 2014-06-05, 8, om att ta fram en bredbandsstrategi förklaras fullgjort. Göteborg den 21 september 2016 Göteborgs kommunstyrelse Ann-Sofie Hermansson Lina Isaksson 1(1)
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-06-30 Diarienummer 1148/15 Kommunikationsavdelningen Ante Baric Telefon 031-3680522 E-post: ante.baric@stadshuset.goteborg.se Göteborgs Stads bredbandsstrategi Förslag till beslut I kommunstyrelse och kommunfullmäktige 1. Göteborgs Stads bredbandsstrategi En infrastruktur för bättre service och likabehandling i enlighet med bilaga 4 i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande antas. 2. Nämnden för Intraservice uppdras att, inom befintlig ekonomisk ram, säkerställa att handlingsplaner samt arbetssätt för samordning av bredbandsutbyggnad tas fram för Göteborg Stad. 3. Kommunfullmäktiges uppdrag, 2014-06-05, 8, om att ta fram en bredbandsstrategi förklaras fullgjort. Sammanfattning I anslutning till stadens bolagsöversyn fick kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till bredbandstrategi, 2014-06-05 8. Stadsledningskontoret har med stöd av intraservice tagit fram en bredbandsstrategi för staden. I styrgruppen har ingått representanter för Förvaltnings AB Framtiden, GothNet AB, Stadshus AB och stadsledningskontoret. Kommunstyrelsen beslutade den 16 december 2015, i enlighet med stadsledningskontorets förslag att remittera förslag om bredbandsstrategi till fastighets-, byggnads- och trafiknämnden. Av remissvaren framgår att nämnderna är positiva till att staden antar en bredbandsstrategi, men man har följande önskemål: 1. Det krävs ett förtydligande av ansvar och förhållanden till ägande av nät. 2. Strategin uppfattas som orienterad mot ett område som är för detaljerad för stadens översiktsplan och behöver därför en särskild hantering. 3. Det krävs konkretiseringar i form av handlingsplaner. 4. Frågor rörande konkurrenslagstiftning och ägande behöver klarläggas. Stadsledningskontoret anser att ovanstående är rimligt, men att det ingår som en del av det arbete som en bredbandskoordinator bör utföra tillsammans med berörda bolag, förvaltningar och nämnder. 1(4)
Ekonomiska konsekvenser Stadsledningskontoret har i tidigare tjänsteutlåtande med dnr 1148/15 aviserat behovet av en bredbandskoordinator. En sådan funktion föreslås i den nationella bredbandsstrategin och Västra Götalandsregionen har sedan 2015 en bredbandssamordnare. Funktionen är viktig för samordningen av de planer som berörs av stadens bredbandsstrategi samt för den samverkan som krävs med till Göteborg gränsande kommuner och med övriga delar av regionen. Stadsledningskontoret föreslår därför att nämnden för intraservice får i uppdrag att, inom befintlig ram, utveckla funktionen och säkerställa att samordningen blir en del av det ordinarie planerings- och budgetarbetet. Trafiknämnden pekar på att förändrade arbetssätt kan komma att öka kostnaderna, liksom att det kan innebära förändrade förutsättningar för hantering av stadens infrastruktur. Men man säger också att det kan handla om ökade kostnader på grund av påverkan på trafiksystemet under anläggningsfas eller minskade kostnader till följd av en ökad tillgång på infrastruktur och kostnadsdelning mellan intressenter. Trafiknämnden pekar på sina egna ökade kostnader för trafikmätning och trafikreglering, till följd av ökat informationsbehov. Stadsledningskontorets bedömning är att en ökad samordning och förbättrad sammanhållen planering, genom en bredbandsstrategi och av berörda förvaltningars planer, exempelvis översikts- och detaljplaner, snarare kan minska kostnadsökningarna. Barnperspektivet, Jämställdhetsperspektivet, Mångfaldsperspektivet, Miljöperspektivet och Omvärldsperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter utifrån dessa perspektiv. Bilaga 1: Fastighetsnämndens beslutsprotokoll Bilaga 2: Byggnadsnämndens beslutsprotokoll Bilaga 3: Trafiknämndens beslutsprotokoll Bilaga 4: Göteborgs Stad Bredbandsstrategi En infrastruktur för bättre service och likabehandling Bilaga 5: Tidigare tjänsteutlåtande Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(4)
Ärendet Stadsledningskontoret har inhämtat remissvar från fastighets-, trafik- och byggnadsnämnden, angående Göteborgs Stads bredbandsstrategi: Göteborgs Stad - Bredbandsstrategi En infrastruktur för bättre service och likabehandling. Stadsledningskontoret återkommer nu med en sammanställning av remissvaren och förslag till beslut. Bakgrund Kommunstyrelsen gav 2014-06-05, 8 dnr 1721/11 stadsledningskontoret uppdraget att ta fram en bredbandsstrategi för Göteborgs Stad. Bland annat på grund av översynen av GothNet AB och stadsledningskontorets förändrade roll, vad avser IT, har intraservice bistått med att ta fram bredbandsstrategin. Denna överlämnades till kommunstyrelsen för beslut 2015-12-16. Vid sammanträdet beslöt kommunstyrelsen att inhämta remissyttranden från fastighets-, trafik- och byggnadsnämnden. Dessa har inkommit till stadsledningskontoret. Göteborgs Stad har tidigare saknat en bredbandsstrategi. Med det intensifierade arbetet med digitaliseringen av stadens digitala service, genom antagandet av program för e- samhälle samt de årliga handlingsplanerna för att genomföra digitaliseringen, har behovet av en bredbandsstrategi blivit tydligare. Såväl i Västra Götalandsregionen som på nationell nivå har det sedan länge funnits bredbandsstrategier och avsaknaden av en lokal motsvarighet kan ha påverkat bredbandsutbyggnaden inom staden. De höga förväntningarna hos boende i Göteborg, samt som de kommer till uttryck som mål i den digitala agendan för Sverige och regionen, innebär att behovet av en bredbandsstrategi för staden har blivit allt viktigare för att nå uppställda mål. Kommunstyrelsen har därför efterfrågat en bredbandsstrategi för staden. Stadsledningskontorets synpunkter och övervägande Stadens begrepp för styrande dokument exkluderar strategidokument. Fullmäktiges budget är det vägledande dokumentet på strategisk nivå. Samtidigt används begreppet bredbandsstrategi allmänt i såväl kommuner som i regioner och på nationell nivå. I staden används program, för att ge inriktning och vägledning. Bredbandsstrategin är därför likvärdig med ett program och innehåller inga detaljerade anvisningar om exempelvis genomförande. Det uttrycks istället vanligtvis i handlingsplaner. I de remissvar som inkommit gör exempelvis fastighetsnämnden den reflektionen att bredbandsstrategin behöver kompletteras med handlingsplaner. Det är även stadsledningskontorets slutsats och uttrycks bland annat genom att bredbandsstrategin föreslår att översikts- och detaljplaner ska innehålla uppgifter om hur bredbandsmålen ska uppnås. På motsvarande sätt bör fastighetsnämnden och trafiknämnden överväga hur och vilka planer som påverkas av bredbandsstrategin. När det gäller de synpunkter fastighetsnämnden har rörande nätägande och konkurrenslagstiftning ser stadsledningskontoret att det främst gäller GothNet AB och Framtidens Bredband, som redan idag måste förhålla sig till detta. Det förhållandet påverkas därmed inte av att staden nu får en bredbandsstrategi. Sedan uppdraget initierades har beslut angående GothNet AB tagits av kommunfullmäktige. Beslutet innebär att GothNet AB kan antas få en betydande roll i det fortsatta arbetet med såväl det strategiska arbetet, som med det operativa arbetet med att utveckla stadens bredbandsinfrastruktur. Efter att byggnadsnämnden inkommit med ett remissvar, där nämnden ifrågasatte att översikts- och detaljplaner berörs av bredbandsstrategin, har en dialog med Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(4)
stadsledningskontoret genomförts. I dialogen har 2010 års plan- och bygglag och särskilt Boverkets handledning avseende elektronisk utrustning belystes. Stadsbyggnadskontoret har därefter inkommit med ett PM, där man tydliggjort hur bredbandsstrategin kan beaktas i planarbetet. Trafiknämnden pekar i sitt remissvar ut vissa ekonomiska risker. Stadsledningskontoret gör samma bedömning, men ser samordningsfunktionen, som en bredbandskoordinator kommer att utgöra, som en viktig förutsättning för att nå bredbandsmålen i den nationella bredbandsstrategin, samtidigt som staden har god hushållning med resurser. Med tanke på den mycket stora utbyggnadstakten staden står inför, är en ökad samordning och planering av åtgärder för en bredbandsutbyggnad i takt med att staden växer en förutsättning för att hushålla med resurserna och att nå högt ställda mål. Remissinstanserna Tjänsteutlåtande från remissgivarna finns tillgängligt på stadsledningskontoret. I nedanstående tabell redovisas kortfattat remissgivarnas synpunkter. Remissinstans Beslut Kommentar Fastighetsnämnden Tillstyrker FN önskar tydliggörande genom handlingsplaner samt av bl a juridiska frågor och ägarförhållanden. Byggnadsnämnden Tillstyrker BN menar att bredbandsstrategin är formulerad på för hög detaljnivå samt att den typ av anläggningar det handlar om inte bör regleras i en översiktsplan. Efter dialoger på tjänstemannanivå har SLK och SBK kommit överens om en acceptabel hantering för att säkerställa att bredbandsstrategin beaktas i planarbetet. Trafiknämnden Göteborg 2016-05-31 Avstår från ställningstagande TN önskar ett flertal förtydliganden och är tveksamma till jämförelsen med infrastruktur som vatten och avlopp. TN är också tveksam till bedömningen att de ekonomiska konsekvenserna inskränks till finansiering av en bredbandskoordinator. Ante Baric Digitaliseringsansvarig Helena Mehner Kommunikationsdirektör Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(4)
Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2016-02-08 Yttrande till kommunstyrelsen över bredbandsstrategi för Göteborgs Stad 38, diarienr 7115/15 HANDLING Fastighetskontorets tjänsteutlåtande 2016-02-08 BESLUT Enligt fastighetskontorets förslag: Som fastighetsnämndens yttrande till kommunstyrelsen över remiss Bredbandsstrategi för Göteborgs Stad, översänds tjänsteutlåtandet. Vid protokollet Sirpa Bernhardsson Justerat 2016-02-17 Justerare Hampus Magnusson Ordförande Jahja Zeqiraj Göteborgs Stad Fastighetsnämnden, utdrag ur protokoll 1 (2)
Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2016-02-09 Svar på remiss avseende Bredbandsstrategi för Göteborgs Stad 55, dnr 1651/15 Stadsledningskontoret hade för yttrande översänt ovan nämnda remiss. Stadsbyggnadskontoret hade ingett ett utlåtande: Tjänsteutlåtande bil. 9 Byggnadsnämnden beslöt: att tillstyrka ärendet under förutsättning att kommentarerna i tjänsteutlåtandet beaktas. Vid protokollet Agnetha Carlsson Sekreterare 1(1)
Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2016-05-20 Nummer 4/16 167 Diarienummer 3867/15 Bredbandsstrategi för Göteborgs Stad Yttrande stadsledningskontoret. Yrkande från Henrik Munck (MP) att utan ställningstagande från trafiknämnden bifalla trafikkontorets förslag. Nämnden beslutar bifalla yrkandet från Henrik Munck (MP) att utan ställningstagande från trafiknämnden som eget yttrande till stadsledningskontoret översända trafikkontorets tjänsteutlåtande. Vid protokollet Betty Karlsson Justerat Johan Nyhus Axel Josefson Rätt utdraget intygar i tjänsten Betty Karlsson
Bilaga 4 Göteborgs Stad - Bredbandsstrategi En infrastruktur för bättre service och likabehandling Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Sammanfattning... 2 Nuläge 2015... 3 Trender... 3 Prognos... 3 Nyttan av bredband... 4 Bredband i Stadens vision... 6 Mål... 6 Strategier... 6
Bakgrund Den tekniska utvecklingen gör att mycket av service och tjänster kan erbjudas oavsett tid och plats. Det ställer samtidigt krav på att tillgänglighet till och kapacitet för elektronisk kommunikation finns i tillräcklig omfattning. För Göteborgs stads utveckling är det viktigt att den kommunala servicen har möjlighet att utvecklas oavsett var man bor eller vistas i kommunen, såväl i tätort som i mer glesbygdsliknande förhållanden. Kvaliteten på den kommunala servicen är i hög grad beroende av att digital kommunikation med hög kapacitet finns tillgänglig över hela kommunen. För att näringslivet ska ha bra förutsättningar att utvecklas - även i områden som inte ligger i tätort - måste kommunikativa begränsningar byggas bort. Utveckling av turism och evenemang ställer också höga krav på tillgång till hög kapacitet. I regeringen bredbandsstrategi ställs två mål upp; år 2020 bör 90 % av alla företag och hushåll ha tillgång till 100 Mbit/s, år 2015 bör 40 % ha tillgång till detsamma. Regeringen uttalar också att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter (se It i människans tjänst en digital agenda för Sverige 1 ). Sammanfattning Bredbandsstrategin är en viktig förutsättning för att uppnå den beslutade målbilden i program för e-samhälle om att den digitala servicen ska vara så enkel, öppen och effektiv att den är det naturliga förstahandsvalet. En väl utbyggd infrastruktur för bredband är en förutsättning för att detta ska uppnås. Göteborg stad har ett väl utbyggt bredbandsnät. 2015 har ca 70 % av boende och företagen tillgång till fiberbaserat bredband och hela staden har mobil bredbandstäckning. Tillgången till bredband bör jämställas med tillgången till el eller vatten. För att säkerställa detta bör etablering av fibernät bli en del av stadens översiktsplan. Vid nästa tillfälle av revidering av översiktsplanen bör detta inarbetas. De bredbandsmål som har satts upp för Göteborgs stad ligger i linje med nationens och Västra Götalands Regionens mål. År 2020 ska: 90 % av Göteborgs Stads hushåll och företag ska ha tillgång till bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s symmetriskt 100 % av Göteborgs Stads yta ska nås av bredband med 30 minst Mbit/s Post- och telestyrelsen (PTS) bedömer i sina prognoser att Sverige som nation kommer nå bredbandsmålen 2020. Storstadsregionerna har bäst förutsättningar att nå målen jämfört med landsbygden. Stadens bredbandstrategier beskriver hur etablering av infrastruktur ska säkerställas, så att operatörer kan leverera tjänster till boende, besökare, organisationer och företag. 1 http://www.regeringen.se/rapporter/2011/10/n2011.12/
Nuläge 2015 Post- och telestyrelsen (PTS) 2 kartläggning visar att i dagsläget så har 70 % av stadens boende och företag tillgång till fiberbaserat bredband. Tillgång till innebär att ett internetabonnemang på kort tid och utan särskilda kostnader kan beställas till adressen för en stadigvarande bostad eller ett fast verksamhetsställe 3. Enligt PTS har hela staden mobil bredbandstäckning med den senaste tekniken, 4G. Marknadens aktörer har ambitiösa utbyggnadsplaner för de närmaste tre åren, och då främst kopplat till villaområden eftersom områdena med flerfamiljshus har en hög bredbandstäckning. Dessa planer baseras på att man kan använda ny teknik för att få ner fiber i marken. Fräsning och s.k. micro-trenching 4 är viktiga nya tekniker för detta. Tillsammans bedöms dessa kända planer kunna bidra med att öka tillgången på fiber till boende och företag med mer än 10%. Det är flera kommunala verksamheter inblandade för att få upprättat ett grävtillstånd. Stora förbättringar av samordningen har åstadkommits på senare tid, men det finns potential till ytterligare tidsvinster för att underlätta för marknadens aktörer. Investeringsviljan i bredbandsinfrastruktur ökar om staden på olika sätt underlättar och sänker kostnaderna för etablering. Trender I princip har alla personer idag tillgång till internet. Trenderna handlar om hur vi allt mer använder nätet. Det driver behovet av bredband med allt högre hastigheter som kan sammanfattas i fyra trender: Nya TV- och streamingvanor med detaljerad bild driver kraven på höga överföringshastigheter Fler saker blir uppkopplade och dela med sig -kulturen i sociala media driver trafik i båda riktningar, vilket ställer krav på bredband med mer symmetriska hastigheter Applikationer levereras som molntjänster vilket ställer ökade krav på hastighet, tillgänglighet och korta fördröjningar Allt fler jobbar utanför kontoret och utbildar sig på distans vilket medför ökat krav på att nätens tillgänglighet E-samhällets tjänster är ett område som ytterligare kommer att driva trafiken i näten. Tjänsterna inom området är i sig inte lika krävande som nya strömmade videotjänster. I de flesta fall kommer det att räcka med de hastigheter som det mobila bredbandsnätet levererar. Prognos Fiberbaserat bredband i kombination med mobilt bredband är de tekniska lösningarna som täcker dagens och framtidens behov. Från 2008 har två tredjedelar av marknadens investeringar gått till att etablera fiberbaserade nät. Den fördelningen kommer även att gälla framöver. Under 2014 investeras det drygt 10 Miljarder kronor i bredband. 2 https://www.pts.se/ 3 http://bredbandskartan.se 4 https://en.wikipedia.org/wiki/trencher_(machine)#micro_trencher
PTS bedömer att Sverige som nation kommer att nå målen 2020. Deras antaganden är baserade på att marknadens aktörer kommer att behålla sin investeringsvilja. Storstadsregionerna kommer att ha lättast att nå målen, de stora utmaningarna finns i glesbygden. Vid PTS kartläggning 2014 hade 70 % av stadens boende och företag tillgång till fiberbaserat bredband. Marknadens aktörer har konkreta planer på utbyggnad av framförallt Göteborgs villaområden. Det kommer resultera i att minst 80 % kommer ha tillgång till bredband. Då återstår det ca 10 % för att de nationella målen ska nås 2020. Prognosen bygger på att Staden genomför de föreslagna strategierna. Eftersom planer och prognoser har en inbyggd osäkerhet så kommer en årlig uppföljning och kontroll att göras med hjälp av Post- och telestyrelsens (PTS) återkommande mätningar. Detta ger möjlighet för Staden att vid eventuell prognosavvikelse tillföra extra stimulansåtgärder för att nå de uppsatta målen. Nyttan av bredband Nyttan för bredbandets olika intressegrupper Nyttan med ett bra bredband kan beskrivas olika beroende på för vilken intressegrupp det gäller. Nyttan för stadens boende: att ge förutsättning för trygghet i hem- och äldrevård att erbjuda olika kommunala och kommersiella e-tjänster, ett område där vi står inför enorm expansion att erbjuda moderna tjänster i hemmet som TV, underhållning, distansutbildning och samhällstjänster att möjliggöra hållbar utveckling genom att underlätta för hemarbete att kunna använda kollektivtrafik effektivare och ha god kommunikationsmöjlighet med mobilt bredband under resan att öka möjligheterna för deltagande i den demokratiska processen att förstärka stadens attraktivitet för att säkerställa inflyttning av arbetskraft och nyskapande av arbetstillfällen Nyttan för staden och annan offentlig verksamhet: att ge möjlighet till kvalitetssäkrad vård och behandling av sjuka och bättre omsorg av de äldre i hemmiljö att ge förutsättningar för rationalisering, samordning och effektivisering av offentliga verksamhetssystem att möta ökade krav på offentlig service till oförändrade eller sänkta kostnader så att skattehöjningar kan undvikas att ge skolor och universitet en förbättrad tillgång till bredbandsuppkopplingar av både fast och trådlös karaktär för att ge elever, studenter och forskare de bästa förutsättningar för sitt arbete
Nyttan för företag: att skapa förutsättning för expansion och utveckling av befintliga företag att ge möjlighet till nyetablering av företag att ge företag en plattform och möjlighet att leverera tjänster mot hela världen Nyttan för besökare: att erbjuda en grundinfrastruktur som ex. möjliggör Wifi-hotspots på fler ställen i staden. Vilket underlättar besökarnas möjligheter att ta del av sevärdheter och attraktioner samt underlättar deras möjligheter att hålla kontakt med släktingar och vänner på hemmaplan En bra och miljöeffektiv infrastruktur för bredband är också en viktig förutsättning till en förbättrad miljö och en hållbar utveckling. Stora minskningar av koldioxidutsläpp kan uppnås genom användandet av fler digitala tjänster som kan leda till minskat resande överlag. Nyttan ur de olika perspektiven Man kan även beskriva nyttan utifrån ett antal olika målsättningar som t.ex. tillväxt, attraktionskraft och bärkraft. Dessa målsättningar kan också användas för att beskriva nyttan av tillgång till bredband och till digitala tjänster. Tillväxt En högklassig Infrastruktur för bredband gynnar tillväxten av näringslivet. Företagens bredbandsanvändning växer snabbt, med ökade krav på kapacitet som följd. Till exempel blir det allt vanligare att företag abonnerar på datorprogram. Detta ställer höga krav på stor kapacitet i överföringen och också hög driftssäkerhet. Attraktionskraft En attraktiv stad kräver bredband till alla. Att kunna arbeta hemifrån är en självklarhet för många och en förutsättning för att attrahera medarbetare till en ort eller region. Hushållens användning av digitala tjänster för nytta och nöje ökar snabbt. Allt fler sköter sina affärer, söker tjänster och service via sin dator samt använder massmedierna (sociala medier, film, tv, radio, tidningar med mera) via Internet. Sjukvården utvecklar ständigt nya tjänster. Snabbare bredband skapar nya förutsättningar för att utveckla kulturen och dess tillgänglighet. Förbättrade uppkopplingsmöjligheter är också av betydelse för besöksnäringen. Tillgängligheten till natur och kultur kan öka med hjälpmedel som exempelvis GPS. Bärkraft Bredband är viktigt för vård och omsorg. Stora informationsmängder överförs mellan olika institutioner. Även från ett enskilt hushåll kan kapacitetskrävande information behöva föras över till en vårdinrättning i samband med kvalificerad vård i hemmet. Betydelsen av IT ökar i utbildningssammanhang, där allt mer av undervisningen sker på distans. Det är också viktigt att kunskap i hantering av IT-baserade hjälpmedel blir en naturlig del för barnen i undervisningen. Men det finns också andra exempel på kopplingen mellan energi, IT och miljö. Ny teknik är energibesparande. Undersökningar visar att övervakning och styrning med hjälp av IT kan minska energibehovet i
byggnader med upp till 17 procent och minska koldioxidutsläppen med upp till 27 procent. Bredband- en del av stadens utveckling Utfallet av bredbandsstrategin är en av flera förutsättningar för att skapa en hållbar tillväxt för staden, den ger möjlighet till innovation, öppenhet och delaktighet. Detta genom att man som företagare, boende och besökare kan ta del, och vara en del av det digitala samhället på det sätt som man behöver, och när man behöver det. Stadens handlingsplaner för att förverkliga e-samhället, bygger på öppenhet, enkelhet och effektivitet. Bredbandsstrategin ger förutsättningar för e-samhällets målsättningar. Strategin har öppenhet som grundpelare. Den förenklar för marknadens aktörer och effektiviserar stadens arbete genom en samordnad hantering. Mål Bredbandsstrategin är en viktig förutsättning för att staden ska bli en modern, digital stad. I Stadens program för e-samhälle anges att den digitala servicen ska vara så enkel, öppen och effektiv att den är det naturliga förstahandsvalet. En väl utbyggd infrastruktur för bredband är en förutsättning för att detta ska uppnås. Bredbandsstrategin ska också säkerställa att staden når de mål som är uppsatta av vår omvärld (EU:s digitala agenda 5, Bredbandsstrategi för Sverige 6 och Bredbandsstrategi 2.0, Västra Götalands län). Följande mål ska vara uppfyllda år 2020 i Göteborg Stad: 90 % av Göteborgs Stads hushåll och företag ska ha tillgång till bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s symmetriskt 100 % av Göteborgs Stads yta ska nås av mobilt bredband med minst 30 Mbit/s Staden kommer årligen att använda sig av Post- och telestyrelsens (PTS) mätningar och prognoser för den uppföljning som behöver göras inom ramen för Stadens bredbandsstrategi. Eventuell prognosavvikelse mot måluppfyllelsen ska hanteras i ordinarie planering och budgetprocess. Strategier Staden ska säkerställa att fiber- och bredbandsinfrastruktur kan etableras så att operatörer kan leverera tjänster till stadens boende, besökare och företag. Infrastruktur för bredband ska vara en del av stadens översiktsplaner och ska likställas med annan infrastruktur, såsom el och vatten. Ledorden för bredbandsstrategin är enkelhet, öppenhet och effektivitet. Enkelhet; Staden ska förenkla all hantering vid etablering av infrastruktur Öppenhet; Staden ska sträva efter att all infrastruktur inom staden kan användas på ett konkurrensneutralt sätt Effektivitet; Stadens arbete med infrastruktur ska samordnas och förenklas 5 http://ec.europa.eu/digital-agenda/en/broadband-strategy-policy 6 http://www.regeringen.se/rapporter/2009/11/n20098317itp/
Infrastrukturen för fiberbaserat bredband består av kanalisation och svartfiber. Kanalisation utgörs av kanalrör som det går att lägga fiber i. Rören grävs eller fräses ner i marken. Svartfiber är förbindelser utan kommunikationsutrustning, Stadens strategier för fiber- och bredbandsinfrastruktur: I samband med bygg- och anläggningsprojekt alltid se till så att kanalisation förläggs, antingen i egen ägo eller genom marknaden. Kanalisationen ska erbjudas marknaden på ett konkurrensneutralt sätt Marknadens aktörer ska ha en kontaktyta vid etablering och det ska finnas en gemensam plan för all etablering Staden ska arbeta proaktivt för att tillåta ny teknik för förläggning, såsom fräsning i gator Hantering av och uthyrning av staden ägd kanalisation ska samordnas Den infrastruktur som ägs av staden ska göras tillgänglig för marknadens aktörer på lämpligt sätt för att understödja strategins mål Stadens fiberinnehav ska konsolideras i möjligaste mån för att marknadens aktörer ska ha få och tydliga kontaktytor mot staden
Bilaga 1. Täckningskartor for fiber enligt PTS mätningar Göteborg har ett bra fibernät PTS 2014 PTS statistik är markerad inom 250 m rutor, dvs. typ av bredbandsmöjlighet i en ruta anges där det bor någon. I vita områden bor det ingen men där kan mycket väl finnas LTE/CDMA/HSPA. Adresser som nås av Framtidens bredband är inrapporterade av kommunikationsoperatören Fiber XDSL Mobil 70 % hade tillgång till fiber 2014 Resultatet är baserat på en matematisk modell.
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-11-30 Diarienummer 1148/15 Repronummer 359/15 Kommunikationsavdelningen Helena Mehner Telefon 0702879702 E-post: helena.mehner@stadshuset.goteborg.se Bredbandsstrategi för Göteborgs Stad Förslag till beslut I kommunstyrelsen Förslag till Bredbandsstrategi för Göteborgs Stad, bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänstutlåtande, remitteras utan eget ställningstagande till fastighetsnämnden, byggnadsnämnden samt trafiknämnden med begäran om svar senast 2016-02-20. Sammanfattning I anslutning till stadens bolagsöversyn fick stadsledningskontoret 2014-05-21 uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram förslag till en bredbandstrategi samt att utreda framtida ägandeformer av GothNet. Intraservice fick stadsledningskontorets i uppdrag att hålla i arbetet med att ta fram förslag till bredbandsstrategi. Förslaget till bredbandsstrategi, Göteborgs Stad - Bredbandsstrategi En infrastruktur för bättre service och likabehandling, föreslås av stadsledningskontoret nu remitteras för synpunkter till fastighetsnämnden, byggnadsnämnden och trafiknämnden. Stadens program för e-samhälle, bygger på öppenhet, enkelhet och effektivitet. Förslaget till bredbandsstrategi ger förutsättningar för e-samhällets målsättningar. Förslaget har öppenhet som grundpelare. Den förenklar för marknadens aktörer och effektiviserar stadens arbete genom en samordnad hantering. Målet är att den är en del av stads översiktsplan. Förslaget till bredbandsstrategin ger Göteborgs Stad förutsättningar att nå de mål som är uppsatta av vår omvärld (EU:s digitala agenda, Bredbandsstrategi för Sverige och Bredbandsstrategi 2.0, Västra Götalands län). De bredbandsmål som föreslås för Göteborgs Stad ligger i linje med regeringens och Västra Götalands Regionens mål. Strategin föreslår att år 2020 ska: 90 procent av Göteborgs Stads hushåll och företag ha tillgång till bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s symmetriskt 100 procent av Göteborgs Stads yta nås av någon typ av mobilt bredband med minst 30 Mbit/s Förslaget till Stadens bredbandsstrategi beskriver hur etablering av infrastruktur ska säkerställas, så att operatörer kan leverera tjänster till stadens boende, besökare och företag. 1 (13)
2(13) Ekonomiska konsekvenser För att arbeta med samordningen av bredbandsutbyggnad föreslås att en bredbandskoordinator tillsätts i staden. Kostnader för detta hanteras i ordinarie budgetprocess. Baserat på de prognoser som PTS tagit fram så innebär det i nuläget att inga ytterligare ekonomiska medel behöver skjutas till ifrån staden, utan ekonomiska investeringar kommer göras ifrån marknadens aktörer, stadens boende och företag. Staden kommer dock kontinuerligt och aktivt behöva arbeta tillsammans med marknadens aktörer för att säkerställa att rätt förutsättningar finns på plats för den tänkta utbyggnaden. Barnperspektivet Dagens barn lever i en alltmer digitaliserad värld. Digitala tjänster används för att både leka och inhämta kunskap. Ett väl utbyggt bredband som når alla hushåll ger barn samma förutsättningar. Jämställdhetsperspektivet Bredband är en förutsättning för att göra digitala tjänster tillgängliga i alla boende, oavsett såväl geografisk plats som familjesammansättning. Mångfaldsperspektivet Utifrån ett mångfaldsperspektiv bör alla boende, besökare och företag ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Tillgång till digitala verktyg och digitala tjänster ökar förutsättningarna för att personer med t.ex olika hemspråk eller funktionsnedsättning ska kunna studera, arbeta och självständigt klara det dagliga livet. Miljöperspektivet IT har potential för miljöförbättringar inom flera samhällsområden, framförallt inom byggnads-, fastighets-, energi- och transportbranscherna. Undersökningar visar att övervakning och styrning med hjälp av IT kan minska energianvändningen i byggnader med upp till 17 procent och minska koldioxidutsläppen inom transportlogistiken med upp till 27 procent. Bredband i alla hushåll möjliggör också för långt fler än idag att arbeta hemifrån vilket bedöms kunna ge ett minskade tranportbehov och därmed mindre koldioxidutsläpp. Omvärldsperspektivet Europakommissionens Digital Agenda för Europa beslutades 2010. Den innehåller tretton konkreta målsättningar. Bland annat ska alla hushåll och företag i EU per år 2020 ha tillgång till bredband om minst 30 Mbit/s och 50 procent av dessa ska ha tillgång till kapacitet på minst 100 Mbit/s. 2009 antog regeringen Bredbandsstrategi för Sverige. Bredbandsstrategin är utformad med utgångspunkten att elektroniska kommunikationstjänster och bredband ska tillhandahållas av marknaden och att statens huvudsakliga roll är att skapa förutsättningar för marknaden, formulera politiska mål och undanröja hinder för utvecklingen. Ett flertal kommuner i landet har baserat på detta, tagit fram en bredbandsstrategi och Västra Götalandsregionen har aktivt arbetat med bredbandsutbyggnad i många år. 2 (13)
3(13) Bilaga Göteborgs Stad - Bredbandsstrategi 3 (13)
4(13) Ärendet I anslutning till stadens bolagsöversyn fick stadsledningskontoret 2014-05-21 uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram förslag till en bredbandstrategi samt att utreda framtida ägandeformer av GothNet. I bilaga 1 redovisas förslaget till bredbandsstrategi, Göteborgs Stad - Bredbandsstrategi En infrastruktur för bättre service och likabehandling, och stadsledningskontoret föreslår att detta remitteras för synpunkter till fastighetsnämnden, byggnadsnämnden och trafiknämnden. Remissen ska besvaras senast 2016-02-20. Bakgrund Intraservice fick i uppdrag att hålla i arbetet med att ta fram förslag till bredbandsstrategi. Bredbandsstrategin har arbetats fram tillsammans med förvaltningar och bolag. Samverkan och dialog har också skett med de stora leverantörerna och ägarna av bredbandsnät i staden, såväl privata som kommunala bolag. En styrgrupp som letts av förvaltningschefen på intraservice har arbetat aktivt med de strategier och ställningstagande som tagits fram. Den ansvarige för utredningen av GothNets framtida ägande har varit representerade i styrgrupp och projektgrupp för att säkerställa att uppdragen hänger ihop. Förslaget tillbredbands strategi Ledorden för bredbandsstrategin är enkelhet, öppenhet och effektivitet. Enkelhet; Staden ska förenkla all hantering vid etablering av infrastruktur. Öppenhet; Staden ska sträva efter att all infrastruktur inom staden kan användas på ett konkurrensneutralt sätt Effektivitet; Stadens arbete med infrastruktur ska samordnas och förenklas Målen i strategin är i allt väsentligt samma som de mål som anges i bredbandstrategi för Västra Götalandsregionen och i de nationella målen för bredbandsutbyggnad. Förslaget till bredbandsstrategin ger Göteborgs Stad förväntas därför ge förutsättningar att nå de mål som är uppsatta av omvärlden (EU:s digitala agenda, Bredbandsstrategi för Sverige och Bredbandsstrategi 2.0, Västra Götalands län). Staden gör inga egna mätningar utan förlitar sig på de årliga mätningar som görs av Post- och telestyrelsen (PTS). PTS bedömer att Göteborgs Stad men även Sverige som nation kommer att nå målen 2020. Deras antaganden är baserade på att marknadens aktörer kommer att behålla sin investeringsvilja. Storstadsregionerna kommer att ha lättast att nå målen, de stora utmaningarna finns i glesbygden. Göteborgs Stad har idag ett väl utbyggt bredbandsnät. Ca 70 procent av medborgarna och företagen har tillgång till fiberbaserat bredband och hela staden har mobilt bredbandstäckning, med den senaste tekniken enligt kartläggning från Post- och telestyrelsen (PTS). Tillgång till fiber innebär att ett internetabonnemang på kort tid och utan särskilda kostnader kan beställas till adressen för en stadigvarande bostad eller ett fast verksamhetsställe. De bredbandsmål föreslås för Göteborgs Stad ligger, som angivits ovan, i linje med regeringens och Västra Götalands Regionens mål. Strategin förslår att år 2020 ska: 90 procent av Göteborgs Stads hushåll och företag ha tillgång till bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s symmetriskt 4 (13)
5(13) 100 procent av Göteborgs Stads yta nås av någon typ av mobilt bredband med minst 30 Mbit/s Stadens bredbandsstrategi beskriver hur etablering av infrastruktur ska säkerställas, så att operatörer kan leverera tjänster till stadens boende, besökare och företag. Målet är att den är en del av stads översiktsplan Stadsledningskontorets bedömningar Utfallet av förslaget till bredbandsstrategin är en av flera förutsättningar för att skapa en hållbar tillväxt för Staden, den ger möjlighet till innovation, öppenhet och delaktighet. Detta genom att man som företagare, boende och besökare kan ta del, och vara en del av det digitala samhället på det sätt som man behöver, och när man behöver det. Staden kommer kontinuerligt och aktivt behöva arbeta tillsammans med marknadens aktörer för att säkerställa att rätt förutsättningar finns på plats för den tänkta utbyggnaden. Årlig uppföljning och kontroll kommer göras med hjälp av Post- och telestyrelsens (PTS) återkommande mätningar. Eventuell prognosavvikelse mot måluppfyllelsen ska hanteras i ordinarie planering och budgetprocess. Stadens strategier för att skapa rätt förutsättningar gällande bredbandsinfrastruktur innebär ett aktivt arbete för några av stadens nämnden inom sina ordinarie uppdrag som markägare, tillståndsgivare mm. Därför anser stadsledningskontoret att det är viktigt att berörda nämnder får möjlighet att yttra sig om hur strategin påverkar deras förvaltningar. Samverkan Centrala Samverkansgruppen kommer att informeras om förslaget till Bredbandsstrategin 2015-12-17. Stadsledningskontoret Helena Mehner Kommunikationsdirektör Ronald Caous t f digitaliseringsansvarig 5 (13)
Bilaga Göteborgs Stad - Bredbandsstrategi En infrastruktur för bättre service och likabehandling Innehållsförteckning Bakgrund... 7 Sammanfattning... 7 Nuläge 2015... 8 Trender... 8 Prognos... 8 Nyttan av bredband... 9 Bredband i Stadens vision... 11 Mål... 11 Strategier... 11
Bakgrund Den tekniska utvecklingen gör att mycket av service och tjänster kan erbjudas oavsett tid och plats. Det ställer samtidigt krav på att tillgänglighet till och kapacitet för elektronisk kommunikation finns i tillräcklig omfattning. För Göteborgs stads utveckling är det viktigt att den kommunala servicen har möjlighet att utvecklas oavsett var man bor eller vistas i kommunen, såväl i tätort som i mer glesbygdsliknande förhållanden. Kvaliteten på den kommunala servicen är i hög grad beroende av att digital kommunikation med hög kapacitet finns tillgänglig över hela kommunen. För att näringslivet ska ha bra förutsättningar att utvecklas - även i områden som inte ligger i tätort - måste kommunikativa begränsningar byggas bort. Utveckling av turism och evenemang ställer också höga krav på tillgång till hög kapacitet. I regeringen bredbandsstrategi ställs två mål upp; år 2020 bör 90 % av alla företag och hushåll ha tillgång till 100 Mbit/s, år 2015 bör 40 % ha tillgång till detsamma. Regeringen uttalar också att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter (se It i människans tjänst en digital agenda för Sverige 1 ). Sammanfattning Bredbandsstrategin är en viktig förutsättning för att uppnå den beslutade målbilden i program för e-samhälle om att den digitala servicen ska vara så enkel, öppen och effektiv att den är det naturliga förstahandsvalet. En väl utbyggd infrastruktur för bredband är en förutsättning för att detta ska uppnås. Göteborg stad har ett väl utbyggt bredbandsnät. 2015 har ca 70 % av boende och företagen tillgång till fiberbaserat bredband och hela staden har mobil bredbandstäckning. Tillgången till bredband bör jämställas med tillgången till el eller vatten. För att säkerställa detta bör etablering av fibernät bli en del av stadens översiktsplan. Vid nästa tillfälle av revidering av översiktsplanen bör detta inarbetas. De bredbandsmål som har satts upp för Göteborgs stad ligger i linje med nationens och Västra Götalands Regionens mål. År 2020 ska: 90 % av Göteborgs Stads hushåll och företag ska ha tillgång till bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s symmetriskt 100 % av Göteborgs Stads yta ska nås av bredband med 30 minst Mbit/s Post- och telestyrelsen (PTS) bedömer i sina prognoser att Sverige som nation kommer nå bredbandsmålen 2020. Storstadsregionerna har bäst förutsättningar att nå målen jämfört med landsbygden. Stadens bredbandstrategier beskriver hur etablering av infrastruktur ska säkerställas, så att operatörer kan leverera tjänster till boende, besökare, organisationer och företag. 1 http://www.regeringen.se/rapporter/2011/10/n2011.12/ 7 (13)
Nuläge 2015 Post- och telestyrelsen (PTS) 2 kartläggning visar att i dagsläget så har 70 % av stadens boende och företag tillgång till fiberbaserat bredband. Tillgång till innebär att ett internetabonnemang på kort tid och utan särskilda kostnader kan beställas till adressen för en stadigvarande bostad eller ett fast verksamhetsställe 3. Enligt PTS har hela staden mobil bredbandstäckning med den senaste tekniken, 4G. Marknadens aktörer har ambitiösa utbyggnadsplaner för de närmaste tre åren, och då främst kopplat till villaområden eftersom områdena med flerfamiljshus har en hög bredbandstäckning. Dessa planer baseras på att man kan använda ny teknik för att få ner fiber i marken. Fräsning och s.k. micro-trenching 4 är viktiga nya tekniker för detta. Tillsammans bedöms dessa kända planer kunna bidra med att öka tillgången på fiber till boende och företag med mer än 10%. Det är flera kommunala verksamheter inblandade för att få upprättat ett grävtillstånd. Stora förbättringar av samordningen har åstadkommits på senare tid, men det finns potential till ytterligare tidsvinster för att underlätta för marknadens aktörer. Investeringsviljan i bredbandsinfrastruktur ökar om staden på olika sätt underlättar och sänker kostnaderna för etablering. Trender I princip har alla personer idag tillgång till internet. Trenderna handlar om hur vi allt mer använder nätet. Det driver behovet av bredband med allt högre hastigheter som kan sammanfattas i fyra trender: Nya TV- och streamingvanor med detaljerad bild driver kraven på höga överföringshastigheter Fler saker blir uppkopplade och dela med sig -kulturen i sociala media driver trafik i båda riktningar, vilket ställer krav på bredband med mer symmetriska hastigheter Applikationer levereras som molntjänster vilket ställer ökade krav på hastighet, tillgänglighet och korta fördröjningar Allt fler jobbar utanför kontoret och utbildar sig på distans vilket medför ökat krav på att nätens tillgänglighet E-samhällets tjänster är ett område som ytterligare kommer att driva trafiken i näten. Tjänsterna inom området är i sig inte lika krävande som nya strömmade videotjänster. I de flesta fall kommer det att räcka med de hastigheter som det mobila bredbandsnätet levererar. Prognos Fiberbaserat bredband i kombination med mobilt bredband är de tekniska lösningarna som täcker dagens och framtidens behov. Från 2008 har två tredjedelar av marknadens investeringar gått till att etablera fiberbaserade nät. Den fördelningen kommer även att gälla framöver. Under 2014 investeras det drygt 10 Miljarder kronor i bredband. 2 https://www.pts.se/ 3 http://bredbandskartan.se 4 https://en.wikipedia.org/wiki/trencher_(machine)#micro_trencher 8 (13)
PTS bedömer att Sverige som nation kommer att nå målen 2020. Deras antaganden är baserade på att marknadens aktörer kommer att behålla sin investeringsvilja. Storstadsregionerna kommer att ha lättast att nå målen, de stora utmaningarna finns i glesbygden. Vid PTS kartläggning 2014 hade 70 % av stadens boende och företag tillgång till fiberbaserat bredband. Marknadens aktörer har konkreta planer på utbyggnad av framförallt Göteborgs villaområden. Det kommer resultera i att minst 80 % kommer ha tillgång till bredband. Då återstår det ca 10 % för att de nationella målen ska nås 2020. Prognosen bygger på att Staden genomför de föreslagna strategierna. Eftersom planer och prognoser har en inbyggd osäkerhet så kommer en årlig uppföljning och kontroll att göras med hjälp av Post- och telestyrelsens (PTS) återkommande mätningar. Detta ger möjlighet för Staden att vid eventuell prognosavvikelse tillföra extra stimulansåtgärder för att nå de uppsatta målen. Nyttan av bredband Nyttan för bredbandets olika intressegrupper Nyttan med ett bra bredband kan beskrivas olika beroende på för vilken intressegrupp det gäller. Nyttan för stadens boende: att ge förutsättning för trygghet i hem- och äldrevård att erbjuda olika kommunala och kommersiella e-tjänster, ett område där vi står inför enorm expansion att erbjuda moderna tjänster i hemmet som TV, underhållning, distansutbildning och samhällstjänster att möjliggöra hållbar utveckling genom att underlätta för hemarbete att kunna använda kollektivtrafik effektivare och ha god kommunikationsmöjlighet med mobilt bredband under resan att öka möjligheterna för deltagande i den demokratiska processen att förstärka stadens attraktivitet för att säkerställa inflyttning av arbetskraft och nyskapande av arbetstillfällen Nyttan för staden och annan offentlig verksamhet: att ge möjlighet till kvalitetssäkrad vård och behandling av sjuka och bättre omsorg av de äldre i hemmiljö att ge förutsättningar för rationalisering, samordning och effektivisering av offentliga verksamhetssystem att möta ökade krav på offentlig service till oförändrade eller sänkta kostnader så att skattehöjningar kan undvikas att ge skolor och universitet en förbättrad tillgång till bredbandsuppkopplingar av både fast och trådlös karaktär för att ge elever, studenter och forskare de bästa förutsättningar för sitt arbete 9 (13)
Nyttan för företag: att skapa förutsättning för expansion och utveckling av befintliga företag att ge möjlighet till nyetablering av företag att ge företag en plattform och möjlighet att leverera tjänster mot hela världen Nyttan för besökare: att erbjuda en grundinfrastruktur som ex. möjliggör Wifi-hotspots på fler ställen i staden. Vilket underlättar besökarnas möjligheter att ta del av sevärdheter och attraktioner samt underlättar deras möjligheter att hålla kontakt med släktingar och vänner på hemmaplan En bra och miljöeffektiv infrastruktur för bredband är också en viktig förutsättning till en förbättrad miljö och en hållbar utveckling. Stora minskningar av koldioxidutsläpp kan uppnås genom användandet av fler digitala tjänster som kan leda till minskat resande överlag. Nyttan ur de olika perspektiven Man kan även beskriva nyttan utifrån ett antal olika målsättningar som t.ex. tillväxt, attraktionskraft och bärkraft. Dessa målsättningar kan också användas för att beskriva nyttan av tillgång till bredband och till digitala tjänster. Tillväxt En högklassig Infrastruktur för bredband gynnar tillväxten av näringslivet. Företagens bredbandsanvändning växer snabbt, med ökade krav på kapacitet som följd. Till exempel blir det allt vanligare att företag abonnerar på datorprogram. Detta ställer höga krav på stor kapacitet i överföringen och också hög driftssäkerhet. Attraktionskraft En attraktiv stad kräver bredband till alla. Att kunna arbeta hemifrån är en självklarhet för många och en förutsättning för att attrahera medarbetare till en ort eller region. Hushållens användning av digitala tjänster för nytta och nöje ökar snabbt. Allt fler sköter sina affärer, söker tjänster och service via sin dator samt använder massmedierna (sociala medier, film, tv, radio, tidningar med mera) via Internet. Sjukvården utvecklar ständigt nya tjänster. Snabbare bredband skapar nya förutsättningar för att utveckla kulturen och dess tillgänglighet. Förbättrade uppkopplingsmöjligheter är också av betydelse för besöksnäringen. Tillgängligheten till natur och kultur kan öka med hjälpmedel som exempelvis GPS. Bärkraft Bredband är viktigt för vård och omsorg. Stora informationsmängder överförs mellan olika institutioner. Även från ett enskilt hushåll kan kapacitetskrävande information behöva föras över till en vårdinrättning i samband med kvalificerad vård i hemmet. Betydelsen av IT ökar i utbildningssammanhang, där allt mer av undervisningen sker på distans. Det är också viktigt att kunskap i hantering av IT-baserade hjälpmedel blir en naturlig del för barnen i undervisningen. Men det finns också andra exempel på kopplingen mellan energi, IT och miljö. Ny teknik är energibesparande. Undersökningar visar att övervakning och styrning med hjälp av IT kan minska energibehovet i 10 (13)
byggnader med upp till 17 procent och minska koldioxidutsläppen med upp till 27 procent. Bredband- en del av stadens utveckling Utfallet av bredbandsstrategin är en av flera förutsättningar för att skapa en hållbar tillväxt för staden, den ger möjlighet till innovation, öppenhet och delaktighet. Detta genom att man som företagare, boende och besökare kan ta del, och vara en del av det digitala samhället på det sätt som man behöver, och när man behöver det. Stadens handlingsplaner för att förverkliga e-samhället, bygger på öppenhet, enkelhet och effektivitet. Bredbandsstrategin ger förutsättningar för e-samhällets målsättningar. Strategin har öppenhet som grundpelare. Den förenklar för marknadens aktörer och effektiviserar stadens arbete genom en samordnad hantering. Mål Bredbandsstrategin är en viktig förutsättning för att staden ska bli en modern, digital stad. I Stadens program för e-samhälle anges att den digitala servicen ska vara så enkel, öppen och effektiv att den är det naturliga förstahandsvalet. En väl utbyggd infrastruktur för bredband är en förutsättning för att detta ska uppnås. Bredbandsstrategin ska också säkerställa att staden når de mål som är uppsatta av vår omvärld (EU:s digitala agenda 5, Bredbandsstrategi för Sverige 6 och Bredbandsstrategi 2.0, Västra Götalands län). Följande mål ska vara uppfyllda år 2020 i Göteborg Stad: 90 % av Göteborgs Stads hushåll och företag ska ha tillgång till bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s symmetriskt 100 % av Göteborgs Stads yta ska nås av mobilt bredband med minst 30 Mbit/s Staden kommer årligen att använda sig av Post- och telestyrelsens (PTS) mätningar och prognoser för den uppföljning som behöver göras inom ramen för Stadens bredbandsstrategi. Eventuell prognosavvikelse mot måluppfyllelsen ska hanteras i ordinarie planering och budgetprocess. Strategier Staden ska säkerställa att fiber- och bredbandsinfrastruktur kan etableras så att operatörer kan leverera tjänster till stadens boende, besökare och företag. Infrastruktur för bredband ska vara en del av stadens översiktsplaner och ska likställas med annan infrastruktur, såsom el och vatten. Ledorden för bredbandsstrategin är enkelhet, öppenhet och effektivitet. Enkelhet; Staden ska förenkla all hantering vid etablering av infrastruktur Öppenhet; Staden ska sträva efter att all infrastruktur inom staden kan användas på ett konkurrensneutralt sätt Effektivitet; Stadens arbete med infrastruktur ska samordnas och förenklas 5 http://ec.europa.eu/digital-agenda/en/broadband-strategy-policy 6 http://www.regeringen.se/rapporter/2009/11/n20098317itp/ 11 (13)
Infrastrukturen för fiberbaserat bredband består av kanalisation och svartfiber. Kanalisation utgörs av kanalrör som det går att lägga fiber i. Rören grävs eller fräses ner i marken. Svartfiber är förbindelser utan kommunikationsutrustning, Stadens strategier för fiber- och bredbandsinfrastruktur: I samband med bygg- och anläggningsprojekt alltid se till så att kanalisation förläggs, antingen i egen ägo eller genom marknaden. Kanalisationen ska erbjudas marknaden på ett konkurrensneutralt sätt Marknadens aktörer ska ha en kontaktyta vid etablering och det ska finnas en gemensam plan för all etablering Staden ska arbeta proaktivt för att tillåta ny teknik för förläggning, såsom fräsning i gator Hantering av och uthyrning av staden ägd kanalisation ska samordnas Den infrastruktur som ägs av staden ska göras tillgänglig för marknadens aktörer på lämpligt sätt för att understödja strategins mål Stadens fiberinnehav ska konsolideras i möjligaste mån för att marknadens aktörer ska ha få och tydliga kontaktytor mot staden 12 (13)