Tjänsteutlåtande Göteborgs Stads bredbandsprogram

Transkript

1 Intraservice Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0250/17 Handläggare Johan Rülcker, Ronald Caous Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Göteborgs Stads bredbandsprogram Förslag till beslut Nämnden för Intraservice föreslår att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Fastställer föreliggande förslag till revidering av Göteborgs Stads bredbandstrategi, genom en anpassning till gällande nationell bredbandsstrategi. Genomför en anpassning till stadens riktlinjer för styrande dokument och därmed byter namn på strategin till Göteborgs Stads bredbandsprogram för Etablerar ett öppet, operatörsneutralt stadsbredband för stadens och samhällets behov av nätverk för att möjliggöra anslutning av sensorer och ting, för att utveckla en smart, hållbar stad med stöd av IT. Sammanfattning Göteborgs Stad antog en bredbandsstrategi för staden vid kommunfullmäktiges sammanträde 13 oktober 2016, 17 Dnr 1148/15. Beslutet innebar att nämnden för Intraservice fick i uppdrag att säkerställa att handlingsplaner och arbetssätt för samordning av bredbandsutbyggnaden togs fram. En väl utvecklad infrastruktur för IT är en avgörande faktor för digitalisering och för att uppnå de mål som en enkel, öppen och effektiv digital service innebär. Den utveckling som digitaliseringen inneburit i omvärlden och i Sverige gör att de mål som tidigare funnits i nationella relevanta strategier höjts. Stadens bredbandsmål behöver därför också anpassas till dessa höjda mål. I den för staden beslutade bredbandsstrategi är hushållen och civilsamhällets arbetsställen i fokus. Staden behöver utveckla detta perspektiv, dels med anledning av människors ökade behov av mobil uppkoppling, dels mot bakgrund av stadens ambitioner som en hållbar stad. Ambitionen innebär att staden behöver ett stadsbredband för anslutning av sensorer, publik trådlös anslutning, kameror och andra komponenter i det som kallas sakernas internet och är en förutsättning för att bli en smart stad. Ekonomiska konsekvenser För att nå uppsatta mål i den nu gällande nationella bredbandsstrategin och överlämnat förslag till reviderat bredbandsprogram för staden behöver strävan vara att 100 % av målgrupperna få tillgång till snabbt bredband. Det kan krävas stimulansåtgärder i områden som marknaden bedömer som olönsamma att etablera bredband i, för att nå det målet. Den utbyggnadsplan som de tre största nätägarna har i dagsläget innebär att 97-98% av stadens hushåll och arbetsställen kommer att ha tillgång till fiber Stimulansåtgärder för att ansluta återstoden kan vara exempelvis ekonomiska Göteborgs Stad [Intraservice], tjänsteutlåtande 1 (6)

2 subventioner, bildande av fiberföreningar, som kan ansöka om regionala och nationella medel för utbyggnader, eller att staden etablerar ett öppet och operatörsneutralt nät i dessa områden, som sänker fiberoperatörernas kostnader för etablering. De ekonomiska konsekvenserna av detta får hanteras i den ordinarie budgetprocessen. Barnperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån dessa perspektiv med anledningen av revideringen. Jämställdhetsperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån dessa perspektiv med anledningen av revideringen. Mångfaldsperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån dessa perspektiv med anledningen av revideringen. Miljöperspektivet Ett tydligare och utökat program för bredband, där även ambitionen att bli en smart, hållbar stad är en del av programmet, får en tydligare koppling till stadens ambitioner att bli en hållbar stad, öppen för världen. I bredbandsperspektivet handlar detta inte enbart om saker som meddelar sig med omvärlden när de behöver tillsyn, eller andra liknande lösningar, utan om en nödvändig konsolidering av all infrastruktur för IT. Staden deltar i flera världsledande projekt, inom det område som internationellt kallas för Smart City, exempelvis DriveMe och ElectriCity. Den infrastruktur för IT som krävs för den framtida digitala stadsutvecklingen bör inte vara fragmentiserad, vare sig i sin arkitektur, eller ägandestruktur, om det ska vara optimalt för det ekologiska hållbarhetsperspektivet. Omvärldsperspektivet EU-kommissionen, genom Jean-Claude Junker, lanserade i ett linjetal i september 2016 en höjd målsättning inom ramen för Europa 2020 och den digitala agendan för EU. Linjetalet fokuserade på det ökande behovet av uppkoppling utanför hemmet och arbetsplatsen. Ambitionen är att den digitala servicen och tjänsterna ska existera i en digital single market. Det innebär att den digitala marknaden harmoniseras och standardiseras, för att åstadkomma ökad rörlighet och paneuropeisk sömlöshet i de digitala tjänsterna. I ett vidare perspektiv fortgår digitaliseringen i en ökande takt, allteftersom behoven tydliggörs, men också som en följd av den drivkraft digitaliseringen i sig skapar. Begrepp som datadriven och digitaliseringsdriven syns lika ofta som behovsdriven, medan begreppet verksamhetsdrivet blir allt ovanligare, i takt med att den digitala tjänsten blir e-tjänster som utförs av andra än verksamheten. Städer som Stockholm, Köpenhamn, Berlin och en lång rad till, har påbörjat utvecklingen av det som kallas smart city, eller smarta städer. Begreppet utgår ifrån att sensorer ansluts till saker i stadsmiljön som därefter kan kommunicera den information sensorn har funktioner för. I Göteborgs Stad pågår en del större och mindre projekt av det slaget. Miljöförvaltningen har med stöd av Vinnova inlett ett projekt med sensorer i Västlänken och Park och naturförvaltningen testar papperskorgar med sensorer som meddelar när de behöver tömmas. Trenden är tydlig och välmotiverad för att städerna ska bli mer hållbara. Göteborgs Stad [Intraservice], tjänsteutlåtande 2 (6)

3 För att nå visionen om en smart stad bygger de städer som kommit längst en ny typ av infrastruktur för bredband ett stadsbredband som gör att sensorerna kan förmedla sin information. Exempelvis har Bristol i England byggt en infrastruktur, ett stadsbredband, dit 1,500 lyktstolpar i centrum anslutits med fiber på ett 10-tal platser. Dessa lyktstolpar kan sedan kommunicera med varandra trådlöst och fånga upp signaler från exempelvis stadens fordon, kollektivtrafik, papperskorgar etc. Göteborgs Stad har under flera år, främst inom energiområdet, arbetat med smart city inom det EU-finansierade programmet Celsius. Inom energiområdet har det dock uttryckts att det är nödvändigt att nu också involvera IT för att kunna ta fler steg. Den EU-ansökan staden lämnade in 2015 fick därför inte tillräckligt hög värdering för att kunna förlängas. Senare ansökning har bedömts mer positivt, just för att IT inkluderats, men infrastrukturen har inte förändrats och begränsar därför stadens möjligheter till fortsatt digitalisering. Med en nationell målsättning att bli främst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, blir infrastrukturen för IT gränssättande och det är viktigt att den gränsen inte nås för tidigt. Samverkan Samverkan har skett med de fackliga organisationerna i förvaltningens samverkansgrupp (FSG) 201x-xx-xx Bilagor 1. Göteborgs Stads bredbandsprogram Göteborgs Stad [Intraservice], tjänsteutlåtande 3 (6)

4 Ärendet Förvaltningens uppdrag att säkerställa att handlingsplaner tas fram av berörda förvaltningar och att utveckla arbetssätt för samverkan, utgår ifrån en bredbandsstrategi som är antagen med en äldre nationell bredbands- och digital strategi som utgångspunkt. Digitaliseringens snabba förlopp och ökade krav på mobilitet och bandbredd gör att stadens bredbandsstrategi behöver revideras, trots att den antogs så sent som hösten Utöver revideringen behöver den även utvecklas, för att täcka in behoven av ett stadsbredband. Förslag till beslut i detta tjänsteutlåtande innebär att nämnden för Intraservice ställer sig bakom behovet av en revidering och utveckling av stadens bredbandsstrategi. Beskrivning av ärendet I anslutning till stadens bolagsöversyn fick kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till bredbandstrategi, Stadsledningskontoret har med stöd av Intraservice tagit fram en bredbandsstrategi för staden. I styrgruppen ingick representanter för Förvaltnings AB Framtiden, GothNet AB, Stadshus AB och stadsledningskontoret. Bredbandsstrategin fastställdes, efter remittering till stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden och fastighetsnämnden, 13 oktober I stadens riktlinjer för styrande dokument är strategier och program vägledande, utan att ge detaljerade anvisningar för genomförande. En bredbandsstrategi för Göteborgs Stad har tidigare saknats och den strategi som fastställdes hösten 2016 var därmed stadens första vägvisande dokument för hur staden vill utveckla IT-infrastrukturen. Det är därför också rimligt att den utvecklas och tydliggör vad staden har för målsättningar. I samband med att framtagandet föreslogs namnet bredbandsstrategi, eftersom såväl nationella, som regionala motsvarigheten kallas för strategi. När detta gjordes saknade fortfarande en stor del av kommunerna en bredbandsstrategi, men sedan dess har de som saknat tagit fram motsvarande dokument och de som tidigt hade en, har i många fall reviderat sin och idag är begreppet program vanligare. Nämnden för Intraservice föreslår därför att bredbandsstrategin anpassas till stadens riktlinjer för styrande dokument och därmed byter namn till Göteborgs Stads bredbandsprogram. Kommunstyrelsen har under ett flertal år uttryckt bekymmer över kostnadsutvecklingen för IT. I program för e-samhälle har därför ett införande av e-delegations vägledning i nyttorealisering samt konsolidering varit några av de bärande strategierna för digitaliseringen. Vägledningen för nyttorealisering är införd, vilket innebär att alla förslag som innebär digitalisering bland annat ska genomföra en kostnads/nyttoanalys och arbeta utifrån en processtyrning som säkerställer effekthemtagning. När det gäller konsolidering så är det en redan pågående process som måste skyndas på. Ett större fokus krävs för att ekonomiska effekter ska bli synliggjorda, eftersom it-stöd och it-infrastruktur samtidigt ökar i sådan omfattning att kostnaderna ökar, trots åtgärder för konsolidering. Det är nödvändigt att fler områden, i betydligt högre tempo, omfattas av tankarna med konsolidering av it-infrastruktur. Det gäller såväl mjuk, som hård it-infrastruktur. Den pågående konsolideringen av it-arbetsplats, genom Office 365, är en sådan som omfattar bägge delar av it-infrastrukturen. Detsamma behöver göras för stadens nätstruktur, dvs det föreslagna stadsbredbandet, för att kunna möjliggöra kommande steg i stadens digitala utveckling, mot en smart, hållbar stad. Göteborgs Stad [Intraservice], tjänsteutlåtande 4 (6)

5 Kommunfullmäktige uttrycker i sin budget för 2018 att konsolidering av all IT är ett strategiskt mål. Genom en tydligare målbild för bredband, särskilt i de delar som nu byggs upp av olika förvaltningar och bolag, för specifika behov, kan en samordning och konsolidering av it-infrastruktur också ske. En sådan tydlig målbild kan vara ett stadsbredband, som är öppet och operatörsneutralt, ägt av staden. En konsolidering, men samtidigt öppen för andra aktörer, sänker kostnadströsklar och underlättar för näringslivets och stadens innovationsmöjligheter. Förvaltningens bedömning Den gällande bredbandsstrategin, Göteborgs Stad - Bredbandsstrategi En infrastruktur för bättre service och likabehandling; har i första hand ett fokus på hushållens och till viss del arbetsställenas, behov av bredband. När nyttorna uttrycks i dokumentet, är det i första hand som konsumenter vi tar del av nyttorna. Mindre ofta som anställda och i princip inte alls som stad. En utvecklad bredbandsstrategi är ett sätt att beskriva en sammanhållen målbild för hur ett väl utbyggt, snabbt bredband, skulle kunna tillgodose bredband genom hela spektrumet av behov, det vill säga: hushållens behov till en snabb och säker uppkoppling, som gör det möjligt att använda de digitala tjänster som finns; kommunens verksamheter stödjs i att leverera enkla, öppna och effektiva digitala tjänster till boende besökare och näringsliv näringslivet stödjs genom att stadsbredbandet bidrar till att stärka Göteborg både som destinationsort och plats för att bedriva sin verksamhet och slutligen staden skapar potential att bli en smart, hållbar stad, genom att i ett sammanhållet öppet och operatörsneutralt stadsbredband kunna bereda möjlighet för sakernas internet. 1 En sådan utveckling av nuvarande bredbandsstrategi har stor betydelse för att driva konsolideringen av all it-infrastruktur i högre takt och bidrar samtidigt till att hålla kostnadsökningar nere för såväl staden som övriga som kan bidra till visionen om en smart, hållbar stad. Kostnaderna för etablering av ett stadsbredband är beroende av flera faktorer och svåra att beräkna. Trots att det inte finns en sådan kalkyl idag är slutsatsen den att utbyggnad av ett stadsbredband ändå kommer att ske och har faktiskt redan påbörjats, men inte med ett fastställt program som grund. Därför saknas ett gemensamt vägledande dokument, vilket kan leda till att ett sådant nät är sektionerat och att noderna därför har svårt att kommunicera med varandra, att olika komponenter väljs, som inte är kompatibla och risken att ett sådant nät inte blir öppet och operatörsneutralt är stor. Ett stadsbredband kan anta tre principiellt olika strukturer, eller modeller: Operatörsmodellen, där staden väljer att en extern operatör tar hela ansvaret, vilket leder till inlåsningseffekter. Specialistmodellen, där ett flertal operatörer/och eller aktörer utvecklar egna, så kallade vertikala lösningar eller silos, för olika områden. 1 Sakernas internet, eller Internet of Things (IoT), är en beskrivning av de sensornätverk som krävs för att sammankoppla saker som finns i vår stadsmiljö, t ex papperskorgar, lyktstolpar, väntplatser i kollektivtrafiken m fl. Göteborgs Stad [Intraservice], tjänsteutlåtande 5 (6)

6 Samverkansmodellen, där staden tar huvudansvaret för infrastrukturen. Modellerna har utvärderats av Stockholm stad, mot bakgrund av att de har ambitionen att bli världens smartaste stad Utvärderingen har genomförts av Deloitte januari Utredningen visar att samverkansmodellen 3 : Ger stadens egna verksamheter och externa aktörer tillgång till öppen och operatörsneutral fiberinfrastruktur, vilket ger möjlighet till konkurrens och mångfald för slutkonsumenten, minskar risken för vertikalisering och inlåsningseffekter och ger staden möjlighet till effektiva och konkurrenskraftiga upphandlingar och leverantörsval. Ger staden möjlighet att driva horisontella lösningar som möjliggör högre grad av interoperabilitet mellan tillämpningar och tekniker samt i högre utsträckning möjliggöra synergieffekter och säkerställa skalfördelar. Gör att staden kan utveckla en kravställande organisation där upphandling och utveckling inte sker i silos och viktig kompetens kan behållas. Därmed blir det möjligt att mer effektivt länka samman interna behov med externa aktörer och leverantörer. Samverkansmodellen ger staden möjlighet att bibehålla kontroll över central data-, integritets- och säkerhetsaspekter. Utredarna menar att ett flertal studier de genomfört har belyst de positiva effekterna av att staden tar huvudansvaret för infrastrukturen. Utredarna pekar exempelvis på betydelsen för konkurrens och mångfald, operatörers och tjänsteutvecklares möjlighet att utveckla och driva tjänsteutveckling och innovation och därigenom skapa större mångfald och konkurrens. Rapportens slutsats är att detta blir än viktigare i den kommande utvecklingen av en smart stad, där många av stadens ansvarsområden digitaliseras. Genom samverkansmodellen skapas en plattform för såväl utveckling av stadens smarta tjänster som kommersiella tjänster och kommunikation. Sammantaget stimulerar denna modell innovation och tjänsteutveckling i det framtida digitala samhällets digitala ekosystem och kostsamma alternativ, ineffektiva silos med inlåsningseffekter undviks. Utredningen är mycket entydig och går troligtvis att applicera på Göteborgs Stad. Johan Rülcker Nisse Waldefeldt Handläggare Förvaltningschef Ibid sid 3. Göteborgs Stad [Intraservice], tjänsteutlåtande 6 (6)