Medborgardialog. Retorik eller praktik?

Medborgardialog Retorik eller praktik? Simon Uggla Uppsala Universitet Statsvetenskapliga institutionen Kandidatuppsats HT 2016 Handledare: Paula Blomqvist 1

Innehållsförteckning 1. Introduktion....3 1.1 Syfte.4 1.2 Frågeställningar.5 2. Bakgrund..6 2.1 SKL - Projekt Medborgardialog 8 2.2 Medborgardialog i Stockholms stad.10 3. Teori - Deliberativ demokrati 12 3.1 Inbjudet deltagande och demokratisk vitalisering - myt eller samband? 12 3.2 Hur?..13 3.3 Medborgardialog och dess kritiker 15 3.4 Stegen och trappan.16 4. Metod och material 20 4.1 Val av fall..21 4.2 Trappan som analysverktyg 23 5. Empirisk analys I: Hökarängens Stadsdelsråd 25 5.1 Delaktighetstrappan 29 6. Empirisk analys II: Norra Järva Stadsdelsråd.31 6.1 Delaktighetstrappan 33 7. Slutsatser.37 7.1 Diskussion.39 Referenslista 42 2

1. Introduktion Regeringsformens inledande paragraf fastslår att all offentlig makt utgår från folket, att folkstyret bygger på fri åsiktsbildning och allmän och lika rösträtt, samt förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och kommunalt självstyre. 1 Som en representativ demokrati har valdeltagandet, historiskt sett, utgjort den huvudsakliga länken mellan medborgare och makthavare i Sverige. Medlemsskap i politiska partier har varit utbrett och partisympatier följt klasstillhörighet. Dagens samhälle och politiska engagemang ser annorlunda ut. Medlemsskap i politiska partier är sedan länge på nedgång, förtroendet för regeringen i synnerhet och politiker i allmänhet är lågt. Valdeltagandet nådde rekordlåga nivåer runt millennieskiftet. Samtidigt är befolkningen mer välutbildad än någonsin. Det politiska intresset, trots det sviktande engagemanget i dess traditionella kanaler, är stort bland unga. 2 Detta manifesteras inte minst genom den kraftiga ökningen i andelen svenskar som deltar i demonstrationer, av vilka majoriteten är ung. 3 Engagemanget i sig tycks således inte vara ett problem, utan snarare misslyckandet med att tillvarata detsamma. Redan år 2000 propagerades, i Demokratiutredningens slutbetänkande En uthållig demokrati! - Politik för folkstyrelse på 2000-talet (SOU 2000:1), för en deltagardemokrati med deliberativa kvaliteter. 4 En offentlig utredning tillsatt med utgångspunkt i föregående riksdagsvals låga valdeltagande. Idag pågår en alltmer levande debatt kring de deliberativa inslagens varande i den svenska representativa demokratin. Frågan om medborgerligt deltagande lyfts fram som ett svar på utmaningar som sjunkande valresultat, tillit och ökad mångfald. Ett område där denna debatt sedan tio år tillbaka omsatts i handling är bland Sveriges kommuner och landsting, vars centralorganisation, SKL, 2006 startade projektet Medborgardialog med avsikt att uppmuntra deliberativa inslag i den kommunala politiken och därigenom öka det medborgerliga inflytandet över dess riktning. Jämte denna utveckling finns det i litteraturen en hel del material som pekar ut problematik förknippad med medborgardialog; vilka är det egentligen som hörs? Blir deltagandet verkligen mer utbrett eller stärks inflytandet för ett fåtal? Kort och gott - funkar det i praktiken? 1 2 3 4 SFS 1974:152. Kungörelse om beslutad ny regeringsform. DN Debatt. Unga politiskt intresserade engageras inte av partierna. Bäck, Bäck, Gustavsson. Ungas politiska deltagande - Nya former och aktivitet genom sociala medier?, 6 SOU 2000:1. En uthållig demokrati! Politik för folkstyrelse på 2000-talet, 23 3

1.1 Syfte Bland samtliga partier i Stockholms kommunfullmäktige råder något slags konsensus kring att ett fördjupat medborgerligt deltagande är önskvärt. Politiskt engagemang bör uppmuntras och fler kanaler för politiskt inflytande bör öppnas upp. Denna deliberativa ådra har, på pappret, slagit rot i svensk politik och bland dess aktörer. Hur tar sig denna strävan då uttryck i praktiken i kontakter mellan tjänstemän, folkvalda representanter och de medborgare som engagerar sig politiskt i sin stadsdel i Stockholms stad. Det finns gott om dokumentation och utvärdering kring medborgardialog, inte minst bland SKLs egna publikationer. Det som publiceras beskriver och utvärderar främst medborgardialoger, strategier och erfarenheter ur ett politiker- och tjänstemannaperspektiv. Syftet med deliberation i allmänhet och medborgardialog i synnerhet är att fördjupa deltagandet, öka känslan av inklusion och i förlängningen stärka demokratin. Detta är en process som börjar och slutar med medborgaren och dennes upplevelser. Att politiker och tjänstemän visar uppskattning för ett, i deras mening, framgångsrikt koncept är fullständigt betydelselöst om inte deras upplevelser, i någorlunda grad, delas av medborgaren med vilken dialogen förs. Forskningen pekar på organisation, intention och reell omfördelning av makt som avgörande faktorer för framgångsgraden hos deliberativa demokratiinslag. God organisation krävs för att skapa ett stabilt ramverk för implementering och upprätthållande. Intentionen bör vara att tillvarata medborgarnas åsikter. Att omfördela makt signalerar denna intention och lyfts som en förutsättning för förtroende och legitimitet. Vidare framhålls hur implementering utan hänsyn till dessa aspekter riskerar bli kontraproduktiv. Medborgardialog kan då uppfattas som ett sätt för makthavare att påverka medborgarna snarare än tvärtom. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal individer engagerade i stadsdelsråd i Stockholmsförorterna Järva och Hökarängen uppfattar sin sociala verklighet som deltagare i politiken. Genom att studera deras upplevelser av medborgardialog och mötet med stadens politiker och tjänstemän är förhoppningen att göra ett bidrag till forskningen kring medborgardialog och liknande deliberativa demokratiinslag. Studiens huvudsakliga fokus ligger på hur den upplevda verkligheten svarar mot de förväntningar och förhoppningar som finns på medborgardialog utifrån det som förmedlas från makthavare såväl nationellt som lokalt i Stockholms stad. Studien bygger på tidigare forskning kring deliberativ demokrati, dess möjligheter och begränsningar samt semi-strukturerade intervjuer med representanter från ovan nämnda stadsdelsråd. 4

1.2 Frågeställningar I. Hur upplevs medborgardialog av medborgare aktiva i stadsdelsråd i Stockholms stad? II. Skiljer sig upplevelserna mellan medborgare i Hökarängen respektive Järva? 5

2. Bakgrund - Medborgardeltagande och deliberativ demokrati i Sverige Deliberativ demokrati i Sverige har en relativt kort historia, åtminstone i dess institutionaliserade form. 2000-talets första statliga offentliga utredning har titeln En uthållig demokrati! - Politik för folkstyrelse på 2000-talet. Utredningen utgör slutbetänkande i den statliga utredning kring demokrati i Sverige, Demokratiutredningen, som pågick mellan 1997 och 2000. Bakgrunden till utredningen och de slutsatser som framförs i dess slutbetänkande var bland annat 1998 års riksdagsval vars valdeltagande innebar det ditintills lägsta valdeltagandet någonsin sedan införandet av allmän rösträtt. Valet 2002 innebar ytterligare en bottennotering med sitt valdeltagande på 80,1 %. 5 Följande stycke återfinns i SOU 2000:1. Nittiotalet ökade den kulturella mångfalden. I mötet mellan människor med olika kulturella erfarenheter finns en sprängkraft som kan berika demokratin och fördjupa centrala demokratikvaliteter som empati, tolerans och solidaritet. Hur den kommunikativa kapaciteten utvecklas är en ödesfråga för svensk folkstyrelse. Det ställer krav på såväl den individuella som den institutionella kompetensen att lyssna, tala och vara beredd att 6 ompröva. Utgångspunkten för utredningen var sjunkande valdeltagande och lösningen på detta problem stavades mer deltagande och mer deliberation. Under de 15 år som gått sedan utredningen publicerades har begreppet deliberation blivit närmast trendigt. Delaktighet målas ut som lösningen på alla möjliga samhälleliga problem och samtliga svenska partier ställer sig, med varierande emfas, bakom idén om en mer lokalt förankrad demokratisk process i vilken medborgarna utgör självklara och viktiga deltagare. Att medborgare mobiliserar sig för att söka påverka samhällsutvecklingen är i sig inget nytt i Sverige. Under 1800- och 1900-talet bildades stora folkrörelser. Arbetar-, kvinno- och nykterhetsrörelsen samlade stora mängder människor över hela landet och kunde med sina antal göra sig hörda och påverka politiken på det nationella planet. Rörelser som dessa bidrog till den svenska demokratiseringen och stora politiska reformer. Efterkrigstidens framväxt av folkhemmet och välfärdssamhället innebar ett förändrat landskap för medborgardeltagandet. Makten blev alltmer centraliserad och byråkratiseringen tilltog. 7 5 6 7 Statistiska centralbyrån. Svenskt valdeltagande under 100 år, 31 SOU 2000:1. En uthållig demokrati! Politik för folkstyrelse på 2000-talet, 56 Johansson, M, Khakee, A. Etik i stadsplanering, 56 6

Demokratin var i allra högsta grad representativ, och utrymmet för medborgardeltagandet var begränsat. Det var en tid då den svenska ekonomin växte och grunden för folkhemmet lades. I denna expansiva fas uppfattades engagerade medborgare som ville vara med och påverka mest som något besvärligt, ett störningsmoment. Den deliberativa ådran i svensk politik under denna tid var närmast symbolisk, och inget som uppmuntrades från statsmaktens håll. 8 Samtidigt ledde de stora samhällsomvälvningarna och ingrepp som saneringen av stadskärnor till starka reaktioner och motsättningar. Ur dessa växte proteströrelser som Alternativ Stad snabbt fram. 9 Medborgardeltagandet hade vid den här tiden skiftat karaktär, från stora nationella folkrörelser till ett mer lokalt, individ-centrerat engagemang. Det lokala engagemanget vid den här tiden innebar ofta ett engagemang mot något - en protest. Alternativ Stad bildades i Stockholm 1969 och engagerade sig lokalt i olika miljö-, trafik- och stadsplanerings-frågor. Organisationen är kanske mest känd för sitt deltagande i striden om Almarna i Kungsträdgården 1971. Alternativ Stad, liksom andra organisationer med dem, tillkom som en reaktion mot en offentlig makt som inte ansågs ta hänsyn till medborgarna och deras syn på stadens utveckling i en tid då Stockholm expanderade och rustades för framtiden. 10 Den nuvarande fasen i medborgardeltagandet ser annorlunda ut. Deliberation och medborgardialog är modeord. Som tidigare nämnt pågår det på kommunal nivå sedan 10-15 år en utveckling mot en demokrati med mer deliberativa kvaliteter. Riksdagspartierna, SKL och statens utredningar är överens. Medborgardeltagandet uppmuntras idag av statsmaktens företrädare. Det lyfts fram som en naturlig och viktig del i den politiska processen. Dialogen, som i sig inte är något nytt, institutionaliseras. Vissa typer av deltagande utgör grundbultar i den demokratiska ordningen. De integrerade deltagarformerna, valdeltagande och partipolitiska förtroendeuppdrag, är nära kopplade till de offentliga institutionerna. 11 Det krävs i princip partipolitiskt engagemang för deltagande. Detta i kombination med sjunkande medlemstal i politiska partier (15 % 1984, 7 % 2002) samt nedgången i antalet förtroendevalda (kommunsammanslagningen som avslutades 1973 innebar en nedgång från 8 9 10 11 Ibid, 57 Andersson, E. All makt åt förorten Andersson, E. All makt åt förorten Nilsson, T. Till vilken nytta? - Om det lokala politiska deltagandets karaktär, komplexitet och konsekvenser, 101 7

200 000 platser till 40 000), gör det integrerade deltagandet tillgängligt för en allt mindre krets. Tom Nilsson konstaterar i boken Till vilken nytta? att partiernas roll som folkrörelser är förbi. Att allt färre identifierar sig med ett parti innebär att dessa i allt större utsträckning består av avlönade politiker och allt mindre av vanliga medlemmar. De politiska partierna har genomgått en professionalisering. Målet är att värva väljare snarare än att mobilisera och representera medlemmar. Partierna är idag i huvudsak skattefinansierade, och bidragens storlek baseras på väljarstöd snarare än medlemsantal. Detta, menar Nilsson, minskar partiernas incitament att värva fler medlemmar, hålla organisationen öppen för dessa och vara lyhörda för deras åsikter. 12 Det pågår en utveckling på kommunal nivå där befintliga former för medborgardeltagande stärks, och nya öppnas upp. Nilsson kallar dessa nya former för utökat inflytande för de inympade deltagandeformerna. SKL kallar det medborgardialog. Nya former av deltagande som på olika sätt söker svara mot problematiken med den begränsade tillgänglighet som de integrerade deltagarformerna dras med. Vad som är nytt, utöver själva institutionaliseringen, är att man i dessa inympade deltagandeformer deltar som medborgare, alternativt brukare, och inte som partipolitisk representant eller bråkdel i en nationell folkrörelse. Man får alltså, i exempelvis medborgarråd, brukarråd eller ungdomsråd, i egenskap av medborgare delta lokalt i institutionaliserad dialog med politiska representanter och tjänstemän. 13 2.1 SKL - Projekt Medborgardialog Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), arbetsgivarorganisation för kommuner, landsting och regioner, lanserade 2006 projektet Medborgardialog. Syftet är att uppmuntra kommuner och landsting att med SKLs hjälp utveckla metoder för fördjupad medborgerlig delaktighet i den politiska processen. Projektet motiveras av SKLs kongressbeslut 2003 och 2007 att hjälpa dess medlemmars arbete med att ta fram nya kanaler för medborgerlig delaktighet och integrera detta i den befintliga styrprocessen. Tanken är att medborgardialogen ska komplettera tjänstemännens faktakunskap med medborgarnas tankar och åsikter. 12 13 Ibid, 102 Nilsson, T. Till vilken nytta? - Om det lokala politiska deltagandets karaktär, komplexitet och konsekvenser, 113 8

Detta ska i sin tur ge de förtroendevalda ett bredare underlag inför beslutsfattande. 14 Bredare underlag leder sedermera rimligtvis till beslut som har större förankring hos de människor de berör, vilket i sin tur antas stärka förtroendet och engagemanget hos befolkningen. Projektet motiveras ytterligare med hänvisning till den förändrade svenska demokratin, där bland annat sjunkande valdeltagande, markanda skillnader i deltagande mellan olika kommuner och valkretsar samt dalande medlemsskap i politiska partier pekas ut som orosmoln. 15 SKLs målsättning är att alla svenska kommuner och landsting ska inkludera medborgardialog i styrningen, för att på detta vis skapa ett mer hållbart samhälle. För att medborgare ska kunna utgöra en naturlig del i styrprocessen så måste denna utvecklas och utvidgas. Det är här som Projekt Medborgardialog kommer in i bilden. SKLs roll går ut på att, som myndighetstöd, bistå och förmedla utbildningsmaterial och kunskap om de byggstenar som behövs för att möjliggöra en sådan utveckling. SKL erbjuder således en plattform beståendes av utbildningsmaterial och vägledning för kommuner och landsting. Det är sedan upp till dessa att själva besluta om och hur implementering av medborgardialog ska genomföras. Begreppet medborgardialog används som ett samlingsnamn för att beskriva alla former av institutionaliserat medborgardeltagande i den politiska processen. Rent praktiskt innebär SKLs roll i Projekt Medborgardialog bland annat att man driver olika typer av nätverk med regelbundna möten - både fysiska och webbaserade. Ett så kallat kunskapsnätverk riktar sig till tjänstemän, ett till politiker. Man driver även utvecklande nätverk för utveckling av olika typer av dialoger - ett för medborgarbudget, ett för medborgardialog i platsutveckling och ett för medborgardialog i komplexa samhällsfrågor. Till dessa nätverk bjuds kommuner och landsting in för att delta. 16 Deltagande innebär också en överenskommelse om genomförande av utvecklingsarbete inom projekt Medborgardialog. Inom SKL:s olika nätverk erbjuder man även stöd i form av exempelvis utbildning och mentorskap. Tillsammans med Göteborgs Universitet genomför man en uppdragsutbildning inom medborgardialog för tjänstemän på 7.5 högskolepoäng. Man har utbildningar för politiker och tjänstemän på fyra dagar som erbjuds antingen på plats i kommunen eller hos SKL. 14 15 16 Sveriges Kommuner och Landsting. Medborgardialog som del av styrprocessen, 1 Sveriges Kommuner och Landsting. Om projekt medborgardialogs bakgrund och uppdrag, 1 Langlet, Lena. E-mail. 2016-05-26. lena.langlet@skl.se 9

Man ger även en webb-utbildning för medborgardialog som syftar till att ge grundkunskaper i hur man som förtroendevald eller tjänsteman kan skapa system, struktur och kultur för medborgardialog som en del i styrningen. 17 Utöver detta genomför SKL uppdrag i kommunerna i form av föreläsningar eller utbildningar, tar fram faktablad och skrifter samt den s.k. Dialogguiden som är en webbaserad guide med exempel och metoder för medborgardialog. 18 SKL är med andra ord aktiva i sitt stöd till kommuner och landsting med en uppsjö av olika typer av projekt för utbildning, stöd och spridning av kunskap. Vad gäller de dialoger som SKLs utbildningsarbete mynnar ut i så är det dock kommunerna som själva står för detta. 2.2 Medborgardialog i Stockholms Stad Idag använder sig en majoritet av Sveriges kommuner och landsting av inbjudet deltagande i styrprocessen. 19 Stockholms stad är sedan 2014 en av dem. Stadens vägledning för medborgardialog och delaktighet inleds som följer: Medborgardialoger är ett viktigt verktyg för att involvera de människor som rör sig i staden till vardags och ta tillvara på deras engagemang och synpunkter. Vision 2040 - Ett Stockholm för alla fokuserar på social, ekologisk, ekonomisk och demokratisk hållbarhet. Samtliga nämnder och bolag inom staden ska utgå från visionen i sin verksamhetsplanering. För att förverkliga visionen om ett Stockholm för alla, behöver stockholmarna vara delaktiga. Det betyder att alla stockholmare ska ha möjlighet att påverka stadens utveckling. Arbetet med medborgardialoger ska skapa en starkare känsla av samhörighet och tillit i lokalsamhället, samt generera insikter till den löpande verksamhetsutvecklingen. 20 Stockholms stads vision är således en engagerad stockholmare vars engagemang välkomnas och tas till vara. Syftet är att stärka det samhälleliga kittet samt att ta till vara på de erfarenheter och insikter som genereras och låta dessa bidra till att förbättra den befintliga verksamheten. Staden problematiserar begreppet medborgardialog och det faktum att begreppet i sig stänger ute människor som inte är medborgare. 17 18 19 20 Sveriges Kommuner och Landsting. E-utbildning medborgardialog Langlet, Lena. E-mail. 2016-05-26. lena.langlet@skl.se Skr. 2013/14:61. En politik för en levande demokrati, 108 Stockholms stad. Vägledning medborgardialog och delaktighet, 2 10

Man väljer ändå att använda sig av uttrycket som är allmänt accepterat, men slår fast att begreppet medborgare i detta sammanhang inte är begränsat till människor med svenskt medborgarskap, utan till alla människor som lever och rör sig i Stockholm. 21 Begreppet dialog definieras av Stockholms stad som ett samtal mellan medborgarna och stadens tjänstemän och/eller politiker.. Medborgardialog, konstateras, handlar om ett utbyte som en del av en beslutsprocess. Vidare fastslås att medborgarnas synpunkter alltid tas i beaktning, men att huruvida dessa har någon möjlighet att påverka processer och beslut varierar. 22 Stockholm växer. Bostäder byggs, staden förtätas. Många människor påverkas då deras närområden förändras - grönområden får ge plats för bostäder, mer eller mindre eftersatta områden rustas och lägenheter renoveras - ibland med kraftiga hyreshöjningar som följd. Stadens Vision 2030 kungör att staden hela tiden ska utvärdera och förbättra de befintliga formerna för lokal demokrati och deltagande. Stadsbyggnadskontoret påbörjade 2011 det så kallade Dialogprojektet vilket syftar till utveckling av dialoger kring stadsutvecklingsprocesser som de ovan nämnda. Detta som ett svar på det stora engagemang som väckts bland stockholmarna till följd av stadens omfattande byggprojekt. Det är politikerna i stadsbyggnadsnämnden eller kommunfullmäktige som fattar besluten. Beslutsfattandet föregås av att stadsbyggnadskontorets tjänstemän bereder ärenden och avväger allmänna och enskilda intressen. Dialogen med medborgarna är, enligt Stockholms stad, en mycket viktig del i processen. 23 Staden lägger stor vikt vid medborgarnas delaktighet. I stadens budget för 2015 fastslås att den pågående utvecklingen där klyftorna växer ska stoppas och vändas. Stockholm ska vara en sammanhållen stad. Detta är ett av stadens fyra huvudmål för dess verksamhet fram till 2018. Det pågår således ett arbete med att fördjupa medborgardeltagandet i kommunen. Frågan är hur visioner, målbilder, slogans och emfas omsätts i konkret handling på marken av politiska representanter och tjänstemän i deras kontakter med medborgare genom olika alternativa former för deltagande. 21 22 23 Ibid, 5 Stockholms stad. Medborgardialog inom Stockholms stad. Stockholms stad. Medborgardialog och samråd 11

3. Teori - deliberativ demokrati Deliberativ demokrati, eller samtalsdemokrati, innebär en politisk process präglad av samtal och överläggning. Genom deliberation nås överenskommelse och konsensus. Beslutsfattande baserat på en sådan process är legitim såtillvida att det accepteras av dem det påverkar. Acceptans, är tanken, åstadkoms genom att beslut och lagar förankras genom samtal mellan de människor som påverkas och de politiker som ansvarar för beslutsfattandet. Deliberativ demokrati tillhör familjen deltagande demokrati. Den samsas där med andra varianter baserade på andra typer av deltagande. Ett exempel är direkt demokrati, vilken bygger på att beslutande makt överförs direkt till medborgarna. Deliberativ demokrati, däremot, bygger på en mer indirekt makt där medborgarnas medverkan är grundläggande, men där besluten fortfarande fattas av folkvalda. Den deliberativa demokratin tar sig rent praktiskt uttryck i olika typer av kanaler för medborgardeltagande i politiska processer. 3.1 Inbjudet deltagande och demokratisk vitalisering - myt eller samband? Archon Fung och Erik Olin Wright vill med artikeln Deepening Democracy göra ett empiriskt bidrag till debatten och forskningen kring deliberativ demokrati, vilken de menar alltför ofta förblir konceptuell. Med sitt bidrag vill de bidra både till att bredda horisonten för hur deliberativ demokrati kan praktiseras och verklighetsförankra samtalet om densamma. 24 Fung och Olin Wrights studie undersöker fem empiriska exempel på lokala deliberativa demokratiinitiativ i USA, Brasilien och Indien - vitt skilda inte bara geografiskt utan även vad gäller design, spörsmål och storlek. Dess gemensamma nämnare är en strävan mot fördjupat, lokalt medborgardeltagande. De tillhör därmed den reform-kategori som Fung och Olin Wright kallar Empowered Deliberative Democracy, (EDD). I inledningen av sin studie frågar de sig huruvida det kan vara så att demokratins erosion är en ofrånkomlig följd av komplexitet och storlek. Kanske handlar det om maskineriet som sådant och dess kapacitet. Kanske handlar det istället om dess design. Genom att undersöka olika typer av deliberativa demokratiinitiativ söker författarna identifiera vilka demokratiska strategier som har potential att lösa demokratins existentiella kris och bidra till dess vitalisering. 25 24 25 Fung, A, Olin Wright, E. Deepening Democracy: Innovations in Empowered Participatory Governance, 3 Fung, A, Olin Wright, E. Deepening Democracy: Innovations in Empowered Participatory Governance, 4 12

Genom att utvärdera sina fem deliberativa initiativ kommer Fung och Olin Wright fram till tre principer för EDD: 1. Fokus på specifika, konkreta problem 2. Delaktighet från vanliga människor som påverkas av problemet i fråga, samt lokala makthavare 3. Deliberativ utveckling av metoder för problemlösning Vidare härleder de sedan tre attribut för institutionell design med syfte att stärka möjligheterna att praktisera dessa principer: 1. Omfördelning av beslutsfattande makt till lokala aktörer 2. Skapandet av formella förbindelser för ansvar, resursfördelning och kommunikation som binder dessa aktörer till varandra och till centralmakten 3. Instiftandet av nya statliga institutioner med uppgift att understödja dessa decentraliserade 26 satsningar snarare än att behandla dem som informella eller frivilliga förehavanden Fung och Olin Wrights studie pekar således på att det kan finnas ett samband mellan deliberation och fördjupad demokratisering, men att detta vilar på ett antal förutsättningar. A och O för att skapa förutsättningar för lyckad medborgardialog är (1) att det sker en faktisk omfördelning av makt, vilket förutsätter makthavare som på allvar är villiga att reformera systemet, och (2) att det finns organisatorisk förmåga att skapa ett stabilt ramverk av regler och principer för implementering och upprätthållande av deliberativa demokratiinslag. Intention och organisation möjliggör jämlikt deltagande. 27 3.2 Hur? Nazem Tahvilzadeh, doktor i offentlig förvaltning och demokrati-forskare, undersöker i sin studie Det våras för medborgardialoger ett antal fall av medborgardialog i Sverige. Slutsatsen blir att dialogerna ofta framstår som platta och expert-styrda. Praktisk orientering mot exempelvis skola, omsorg och miljö till trots så är det ofta kommunen själv som styr och ensidigt avgör deltagandets premisser. 28 Framgår gör den problematik som även Fung och 26 27 28 Ibid, 13 Fung, A, Olin Wright, E. Deepening Democracy: Innovations in Empowered Participatory Governance, 17 Tahvilzadeh, N. Det våras för medborgardialoger, 39 13

Olin Wright lyfter, nämligen att dialoger utan någon reell omfördelning av makt framstår som ett försök från politikerna att påverka medborgarna snarare än tvärtom. Detta riskerar urvattna processen och förtroendet för densamma. Ett av fallen i Tahvilzadehs studie är Botkyrka och bland annat det kommunala bostadsbolaget Botkyrkabyggen kritiserade försäljningen av 1300 hyreslägenheter på Albyberget. Politiker och tjänstemän som arbetat med medborgardialoger i anslutning till detta idkar i efterhand självkritik gällande tillvägagångssättet, men håller fast vid att motivet bakom dialogerna är att förankra beslut tidigt hos medborgarna för att undvika protester. Tahvilzadeh konstaterar vidare att det finns en spänning mellan å ena sidan det deliberativa idealet och dess alternativa kanaler, och å andra sidan det representativa idealet och dess integrerade deltagarformer. Denna spänning är viktig att ta hänsyn till med tanke på den vikt Tahvilzadeh såväl som Fung och Olin Wright fäster vid just intention. Fung och Olin Wrights såväl som Tahvilzadehs studier pekar på frågan hur som central för medborgardialogens framgångsgrad. Det tycks finnas ett samband mellan deliberation och fördjupad demokratisering som dock i hög grad är avhängigt hur deliberationen implementeras - med vilka intentioner och hur dessa intentioner omsätts i praktik. Detta blir extra angeläget i en kontext som den i Stockholms stad där dialogens utsikter i hög grad beror på hur enskilda representanter för stadens olika nämnder och bolag väljer att förhålla sig till medborgaren som deltagare i beslutsfattandet. Inte minst reflekteras betydelsen av frågan hur i resultaten från den enkät som 2008-2009 skickades ut till samtliga folkvalda politiker på kommunal och regional nivå och som besvarades av ca 10 000 av dessa (drygt 70 %). Resultaten, publicerade i boken Politik på hemmaplan av Gilljam, Karlsson och Sundell, visar att (1) politiker tenderar att vara som mest positiva till dialog i syfte att utvärdera redan fattade beslut, (2) som minst positiva när dialogen gäller beslut som ska fattas, (3) helst vill föra dialog med egna partiväljare eller medborgare som har svårt att göra sin röst hörd, men (4) inte med deltagare i medborgarpaneler eller aktionsgrupper. Svenska folkvalda är, i internationell jämförelse, starka anhängare av det representativa systemet. De integrerade deltagarformerna är att föredra. Samtidigt anser man att medborgardialog är mycket viktigt. 29 Resultaten av enkäten är paradoxala. Man föredrar det ena samtidigt som man anser det andra vara av stor vikt. Man är öppen för dialog, men först 29 Tahvilzadeh, N. Det våras för medborgardialoger, 9 14

då beslut redan är fattat. Man är öppen för dialog främst med egna sympatisörer och marginaliserade grupper, men inte med den på eget initiativ engagerade medborgare, vars engagemang man samtidigt från offentligt håll lyfter fram som viktigt att ta till vara. 3.3 Medborgardialog och dess kritiker Det är långt ifrån alla som är frälsta av medborgardialogens evangelium. Dess kritiker menar att det inbjudna deltagandet inte alls har en vitaliserande effekt på demokratin. Att det, tvärtom, utgör en större fara än de problem vars lösning det lyfts fram som. 30 En typ av kritik som riktas mot medborgardialog är att det utgör ett symboliskt deltagande. Denna kritik (och tillika farhåga bland förespråkare) pekar ut medborgardialogen som ett luftslott, ett spel för gallerierna. 31 Dialogerna pekas ut som i bästa fall rådgivande men huruvida det skett någon faktisk omfördelning av makt ifrågasätts. Deliberativt deltagande avfärdas av Erik Amnås som en uppfriskande men harmlös idé. 32 Om deltagandet initieras av politiker måste dess utfall också tas hänsyn till. I annat fall är risken stor att förtroendet urholkas. Med inbjudet deltagande, oavsett dess form, följer en förväntan om inflytande, att medverkan ska mynna ut i någon form av resultat. Om denna förväntan inte motsvaras, och dessutom åtföljs av en känsla av att så aldrig var tanken, riskerar förtroendet för demokratin i allmänhet, och lokalpolitiker i synnerhet, att sjunka avsevärt. 33 Nazem Tahvilzadeh konstaterar att det är bättre att inte initiera några deltagardemokratiska processer alls än att genomföra dem utan ambitionen att ta hänsyn till deras utfall. 34 Det kanske starkaste motargumentet till medborgardialog handlar om jämlikhet. Att överföra mer inflytande över politiken till medborgare utan att gynna samhällets resursstarka grupper anses svårt. Det fördjupade inflytande som inbjudet deltagande utgör anses i hög grad tillfalla de som redan är engagerade snarare än dem som befinner sig i marginalen. Man anser att medborgardialog främst gynnar de som förfogar över tid, ekonomiska resurser och kunskap om systemet, om rättigheter och kanaler för informations-inhämtning, 30 31 32 33 34 Dahlstedt, M. Aktiveringens politik - demokrati och medborgarskap för ett nytt millennium, 202 Giljam, M., Karlsson, D. Den lokala demokratins utmaningar, 34 Tahvilzadeh, N. Det våras för medborgardialoger, 14 Giljam, M., Karlsson, D. Den lokala demokratins utmaningar, 34 Tahvilzadeh, N. Det våras för medborgardialoger, 14 15

snarare än de grupper som saknar dessa olika typer av kapital och vars inkludering i allra högsta grad behövs. 35 Det argument som lyfts fram är att större möjligheter till deltagande och påverkan för en minoritet av befolkningen, som medborgardialog anses innebära, ökar den politiska ojämlikheten snarare än tvärtom. Mikael Gilljam, professor i statsvetenskap, menar att om det 'lagbundna' mönstret i det politiska deltagandet består med valdeltagande som den mest jämlika formen för politiskt inflytande kommer varje förflyttning av makt och inflytande över det gemensamma beslutsfattandet från valdemokratin till deltagardemokratin att innebära en försämring av den politiska jämlikheten. 36 Denna problematik medges även av forskare som i övrigt har en positiv hållning till medborgardialog; Det tyngsta argumentet mot deltagardemokrati är att den politiska jämlikheten hotas. De som redan har stora politiska resurser kommer att tillskansa sig mer makt genom att de får ett tolkningsföreträde i sådana organ där de parlamentariska besluten ska preciseras och tillämpas. 37 3.4 Stegen och trappan SKL har, för att kategorisera olika typer av deltagande, tagit fram den så kallade Delaktighetstrappan. Den består av fem steg som beskriver olika typer av deltagande - utan inbördes rangordning. SKLs trappa och definitioner av respektive steg ser ut som följer; 1. Information 2. Konsultation 3. Dialog 4. Inflytande 5. Medbeslutande Information - medborgarna förses med lättillgänglig, balanserad och objektiv information och får hjälp med förståelse av problem, alternativ, möjligheter, och/eller lösningar. Konsultation - medborgarna får ge respons/återkoppling på analyser, förslag, alternativ. Exempelvis genom att få ta ställning till vilket alternativ man tycker är mest lämpligt att 35 36 37 Ibid, 9 Gilljam, M. Deltagardemokrati med förhinder,204 Amnå, E. Deltagandedemokratin - önskvärd, nödvändig - men möjlig?, 116 16

genomföra. Det kan också handla om att ta emot och behandla medborgares synpunkter, förfrågningar, och klagomål. Dialog - medborgarna ges möjlighet att i olika former möta andra för att föra dialog om olika frågor som rör samhällets utveckling. Utgångspunkten är att alla ska få möjlighet att föra fram sin åsikt och argumentera för sin syn på frågan, utveckla och dela förståelse och samförstånd och att säkerställa att medborgares intressen, kunskap och önskemål förstås och beaktas i den politiska processen. Inflytande - Delaktighet - medborgarna ges möjlighet att vara delaktiga under en längre period utifrån ett övergripande tema/ämne. I denna process ges medborgarna inflytande från identifiering av behov, utveckling av alternativ, val av förslag/lösningar fram till det förslag till genomförande som bildar underlag till politiska beslut. Medbeslutande - den representativt valda församlingen kan delegera ansvar till nämnd eller styrelse där delegaterna inte är valda utifrån partitillhörighet utan valda som enskilda personer. Fullmäktige kan också besluta om att delegera beslutsfattandet till medborgarna genom att genomföra en beslutande folkomröstning. 38 SKLs trappa är en variant på den amerikanska forskaren Sherry Arnsteins stege. 1969 skrev hon en inflytelserik artikel titulerad A ladder of political participation i vilken hon avfärdar det hon uppfattar som skendeltagande. Medborgerligt deltagande är, enligt Arnstein, lika med en omfördelning av makt som möjliggör för dem som idag står maktlösa och utanför, politiskt och ekonomiskt, att delta i formandet av framtiden. Medborgerligt deltagande ska möjliggöra sjösättande av reformer som ger mindre väl bemedlade tillgång till det välmående samhällets fördelar. 39 Arnstein är skeptisk till mycket av det som basuneras ut som deltagande, men som hon menar i själva verket är hyckleri. Det hon kallar den tomma ritualen av deltagande kommer inte i närheten av den reella makt att påverka processer och utfall som faktiskt medborgerligt deltagande ska rendera. Kort och gott - deltagande utan omfördelning av makt är ett luftslott. 38 39 Stockholms stad. Medborgardialog inom Stockholms stad. Arnstein, S. A ladder of political participation, 216 17

Arnsteins stege består av åtta steg och lyder nedifrån och upp som följer: 1. Manipulation 2. Terapi 3. Information 4. Konsultation 5. Pacificering 6. Partnerskap 7. Delegerad makt 8. Medborgarmakt Arnstein delar sedan in stegen i tre kategorier där steg 1 och 2 faller under kategorin ickedeltagande. Avsikten med dessa steg är, enligt Arnstein, inte alls att involvera medborgarna utan snarare att utbilda eller på ett eller annat sätt göra dem medgörliga. Steg 3, 4 och 5 faller under kategorin symboliskt deltagande då de möjliggör deltagande och uttryckandet av åsikter, om än utan något faktiskt inflytande. Arnstein anser att denna mittenkategori är bedräglig då dess deltagande-former innebär att medborgare bjuds in under falska förevändningar. Detta då de tillåts delta utan att deras åsikter tas hänsyn till eller görs någon uppföljning. Steg 6, 7 och 8 utgör kategorin medborgarmakt, och är enligt Arnstein de enda stegen som faktiskt uppfyller de krav på omfördelning av makt som ställs i hennes definition av medborgerligt deltagande. Arnstein poängterar att hennes stege är en förenkling av verkligheten, men att den fyller en viktig funktion genom att påminna oss om att deltagande, likt allt annat, är en definitionsfråga och att långt ifrån alla typer av initiativ till deltagande faktiskt bär frukt eller ens har som syfte att öka deltagandet. 40 SKLs trappa är en mjukare kategorisering av olika typer av deltagande, som förvisso beskriver olika grader av medborgerligt inflytande i en dialog, men utan någon inbördes gradering. Inget steg är bättre eller sämre - bara olika. Detta är förvisso föga förvånande med tanke på att trappan, till skillnad från stegen, är utformad som ett verktyg för kategorisering för tjänstemän och politiker. Arnsteins stege är, som Pål Castell poängterar i sin jämförelse av de två, resultatet av en kritisk analys av hur utvecklingsfrågor drevs i USA på 60-talet och hennes ideologiska utgångspunkt är att nå dess topp. 41 Utifrån Arnsteins kriterier så är det i SKLs trappa bara steg 5, medbeslutande, som kvalificerar sig som medborgerligt deltagande i 40 41 Arnstein, S. A ladder of political participation, 217 Castell, P. Stegen och trappan - Olika syn på deltagande, 40 18

och med att det där sker en faktiskt maktförskjutning. Steg 4, inflytande, innebär egentligen bara en utvidgning av steg 3, som i sin tur innebär en utvidgning av steg 2. Principen är densamma - medborgare bjuds in att tycka och tänka, förvisso under allt mindre strikta former och med tilltagande regelbundenhet - dock utan reellt inflytande. 19

4. Metod, design och material Då jag är intresserad av personliga upplevelser av medborgardialog har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden är, som Bryman konstaterar, induktiv i och med dess tolkande natur. Teorin utgör inte en utgångspunkt utan följer på studiens resultat. 42 Det handlar inte om en jakt på en objektiv sanning eller ett rätt svar, utan om att undersöka ett antal analysenheter ur vilka mönster och gemensamma nämnare eventuellt kommer att skönjas och teoribildning möjliggöras. Designen är den av en jämförande fallstudie där två stadsdelsråd i olika typer av områden, med olika typer av historia, sammansättning och förutsättningar studeras. Stadsdelsråden i fråga är Hökarängens Stadsdelsråd och Norra Järva Stadsdelsråd. Den större frågan i sammanhanget handlar om hur medborgardialog i Stockholms stad, i dess nuvarande form, påverkar medborgarnas känsla av delaktighet och förtroende för makthavarna. Den jämförande aspekten syftar till att undersöka huruvida uppfattningarna skiljer sig åt mellan fallen, och isåfall huruvida olika förutsättningar - exempelvis socio-ekonomiskt, demografiskt, sakfrågornas natur eller enskilda aktörer - kan tänkas inverka på medborgardeltagandets utsikter. Studien består av en kartläggning av respektive råd, dess medlemmar, historia, syfte och roll samt semi-strukturerade intervjuer med fem representanter från varje stadsdelsråd. För att få en uppfattning om råden har stadgar och verksamhetsberättelser studerats. Till det har delar av intervjuerna med de informanter som funnits med sedan grundandet av respektive råd fokuserat på rådens sammansättning och historik. Principen för urvalet av informanter har varit centralitet. Utgångspunkten har vart respektive stadsdelsråds ordförande. Utifrån dessa initiala intervjuer har ett så kallat snöbollsurval följt där en informant tipsar om ett par andra, och ytterligare en om någon annan. Kriteriet har varit att samtliga informanter ska vara medlemmar i stadsdelsråden och ha någon slags erfarenhet av medborgardialog. I urvalet har god spridning gällande kön, ålder och erfarenhet eftersträvats. Avsikten har vart att på så vis få tag på olika perspektiv inifrån stadsdelsråden. Enligt Bryman definieras detta som ett målinriktat urval. 43 Snarare än att slumpmässigt tillfråga har jag valt ut personer som jag tror kommer kunna bidra med relevanta perspektiv på studiens frågeställningar. 42 43 Bryman, A. Samhällsvetenskapliga metoder, 348 Bryman, A. Samhällsvetenskapliga metoder, 392 20

Utgångspunkt för intervjuerna har vart följande frågeställningar; 1. Vem är du och varför har du valt att engagera dig i stadsdelsrådet? 2. Hur ser rådets interna struktur ut? Vem bestämmer? Hur fattas beslut? 3. Hur ser rådets lokalpolitiska deltagande ut? Under vilka former sker det? 4. Vad säger du om jag säger medborgardialog? Vilka former av medborgardialog har du upplevt? 5. Hur upplever du dig bemött av stadens politiker och tjänstemän? (i egenskap av stadsdelsrådsrepresentant) Samtliga intervjuer har bandats och transkriberats med informanternas godkännande. Nedan följer en kort redogörelse för studiens informanter. Då anonymitet utlovats kodas informanterna i Hökarängen som H1-5 och informanterna i Järva som J1-5. H1 - Kvinna, medlem i rådet sedan bildandet (2002), ordförande H2 - Man, medlem i rådet sedan 2004, vice ordförande H3 - Kvinna, medlem i rådet sedan 2010 H4 - Man, medlem i rådet sedan 2005-2006 H5 - Man, medlem i rådet sedan 2015 J1 - Man, medlem i rådet sedan bildandet (2014), ordförande J2 - Kvinna, medlem i rådet sedan bildandet J3 - Man, medlem i rådet sedan bildandet J4 - Man, medlem i rådet sedan bildandet J5 - Kvinna, medlem i rådet sedan bildandet 4.1 Val av fall Fallen motiveras dels av att de är de enda, såvitt jag vet, fungerande organisationerna som kallar sig stadsdelsråd i Stockholms stad. De motiveras även av att de är intressanta ur ett jämförande perspektiv. Råden verkar utifrån olika förutsättningar, med olika typer av frågor i i vitt skilda områden. Samtidigt finns gemensamma nämnare. I båda fall består styrelsen av en liten kärna engagerade individer, många med lång erfarenhet av lokalt politiskt engagemang. I båda fall engagerar man sig för ökat medborgarinflytande i stadsdelen, och möter på motstånd från politiker och tjänstemän. Både stadsdelar och stadsdelsråd befinner sig på olika platser i utvecklingen och står inför olika typer av utmaningar. Detta motiverar en undersökning kring om och hur skillnader i förutsättningar påverkar möjligheterna till lokalt politiskt deltagande. 21

Hökarängen, en förort i södra Stockholm längs med tunnelbanans linje 18, uppfördes under 40- och 50-talet som del av det svenska folkhemsbygget. Från att länge ha förknippats med problem som arbetslöshet, kriminalitet och missbruk har utvecklingen sedan ett antal år vänt och stadsdelen beskrivs nu som en av södra Stockholms trendigaste. Utan att påstå att stadsdelen är problemfri, så är Hökarängen idag en hipp och relativt välmående förort. Energin är positiv - stadsdelens centrum är upprustat till dess forna 50-tals-glans, caféer och butiker vittnar om liv. Hökarängen har gjort en resa från problemområde till populär söderförort. Stadsdelsrådet bildades redan 2002 och stadsdelen finns sedan tidigare en lång tradition av medborgerligt engagemang. Järvafältet i norra Stockholm bebyggdes till stora delar på 60- och 70-talet som en del av miljonprogrammet. I och med detta uppstod stadsdelarna Rinkeby, Tensta, Husby m.fl.. Området är sedan länge starkt förknippat med kriminalitet, arbetslöshet och socialt utanförskap. I en rapport från februari i år där de 53 områden i Sverige med störst problem vad gäller brottslighet återfinns två områden, Husby och Rinkeby/Tensta, bland de 15 särskilt utsatta. 44 Järva är, till skillnad från Hökarängen, ett område som på många sätt jobbar i uppförsbacke. Rinkeby och Tensta, båda belägna i Järva, är två av de stadsdelar i Sverige med högst andel födda med utländsk bakgrund (definierat av SCB som personer födda i Sverige av två utrikes födda föräldrar). 45 Norra Järva Stadsdelsråd bildades 2014 som en följd av, bland annat, föregående års kravaller i stadsdelen Husby. Utifrån stadsdelarnas olika karaktär och förutsättningar är frågan om även stadsdelsråden skiljer sig åt. Alltifrån vilka som deltar till vilken typ av frågor man engagerar sig i, hur man engagerar sig och tidigare traditioner av medborgardeltagande kan tänkas påverka dynamik och förutsättningar. Med detta som utgångspunkt är frågan om, och isåfall hur, upplevelserna skiljer sig åt mellan stadsdelsråden relevant. Är det lättare att komma till tals i en stadsdel med skjuts? Eller i en stadsdel med fler av de marginaliserade röster staden säger sig vilja nå? 44 45 Lisinski, S. Sveriges mest utsatta bostadsområden Statistiska centralbyrån. Andel födda i Sverige med utländsk bakgrund efter stadsdel 22

4.2 Trappan som analysverktyg Jag använder SKLs trappa som ett verktyg för att analysera studiens empiri. Syftet är att göra en nivåskattning av dialogen - vilka steg av delaktighetstrappan uppnås? Anledningen till att jag valt att använda mig av trappan som analysverktyg är att det är den modell som kommunerna själva använder för att utforma sina metoder för medborgardialog. För att kunna kategorisera informanternas upplevelser av deltagandets former och premisser måste trappan och dess steg operationaliseras. Detta görs på följande sätt; - Steg 1 (Information) görs empiriskt mätbart genom att informanterna i intervjuerna får besvara frågor om huruvida de upplever att det förekommer tillfällen då staden tar kontakt med medborgarna i den berörda stadsdelen för att delge dem aktuell information om sådant som planeras och sker. - Steg 2 (Konsultation) görs empiriskt mätbart genom att informanterna får besvara frågor om huruvida de upplever att det förekommer tillfällen då staden tar kontakt och bjuder in dem att kommentera analyser, förslag och alternativ före det att beslut fattas, samt ta emot och behandla synpunkter, förfrågningar, och klagomål från medborgarna. - Steg 3 (Dialog) görs empiriskt mätbart genom att informanterna får besvara frågor om huruvida de upplever att det förekommer tillfällen då staden tar kontakt med medborgarna och bjuder in dem till någon form av öppna möten där alla ges möjlighet att komma till tals och diskutera frågor rörande samhällets utveckling. - Steg 4 (Inflytande) görs empiriskt mätbart genom att informanterna får besvara frågor om huruvida de upplever att det förekommer tillfällen då staden tar kontakt och bjuder in dem att från ett tidigt stadium och under en längre period delta kontinuerligt med att arbeta fram de förslag som sedermera bildar underlag till politiskt beslut. - Steg 5 (Medbeslutande) görs empiriskt mätbart genom att informanterna får besvara frågor om huruvida de upplever att det förekommer tillfällen då staden delegerar beslutandemakt till medborgarna i den berörda stadsdelen, exempelvis genom att delegera budget-ansvar eller utlysa beslutande folkomröstning. 23

Forskningen kring medborgardialog pekar på vissa premisser som avgörande för framgång. En stark organisatorisk förmåga är en förutsättning för att kunna skapa ett ramverk för regler och principer för att upprätthålla ett sådant system. Omfördelning av beslutandemakt till lokala aktörer framhålls som en förutsättning för att skapa förtroende och legitimitet. Avsaknaden av sådan omfördelning framstår lätt som ett försök från politikerna att påverka medborgarna snarare än tvärtom. Även intention framhålls som centralt. Att bjuda in till dialog utan avsikt att ta hänsyn till dess utfall anses skadligare än att inte bjuda in alls. Kritiska röster pekar på medborgardialog och deliberation som ett hot mot demokratin. Att överföra mer inflytande till medborgarna innebär i realiteten att gynna samhällets resursstarka grupper. Snarare än att lyfta de utsatta, ges de redan inflytelserika ytterligare inflytande. I analysen som följer ska empirin testas mot dessa teorins premisser. 24

5. Empirisk analys, del I: Medborgardialog i Hökarängen Hökarängen är en förort i södra Stockholm längs med tunnelbanans linje 18. Stadsdelen uppfördes under 40- och 50-talet och tillhör de s.k. grannskapsenheterna, en stadsplaneringsidé i motsats till storstadens traditionella rutnät. Istället för en stad som utgjorde en enda stor enhet skulle stadsdelarna utgöra små självständiga samhällen inom staden. Planeringen skulle gynna den demokratiska människan. Mötesplatser i det offentliga rummet, Sveriges första gågata. Hökarängen var föregångaren andra skulle ta efter. Men utvecklingen kom av sig. Hökarängen kom istället att förknippas med missbruk och utanförskap. Från att länge ha dragits med ett rykte som problemområde så beskrivs nu stadsdelen som en av södra Stockholms trendigaste. Rådets ändamål är att inom stadsdelen Hökarängen verka för integration och närdemokrati samt för utveckling av det ideella arbetet. Rådet ska utgöra en fast organisation, en juridisk person, en förhandlingspart till kommunal förvaltning och bostadsföretag. Rådet ska verka för utveckling av medborgarinflytandet i Hökarängen. - Stadgarna, Hökarängens Stadsdelsråd Hökarängens Stadsdelsråd bildades 2002 med syfte att värna det lokala utvecklingsarbetets fortlevnad. Man ser sig som en röst och förhandlingspart i frågor rörande Hökarängen med omnejd och vill vara en part i det staden kallar medborgardialog. Rådet är en ideell förening och fungerar som paraplyorganisation för föreningar som bedriver verksamhet i Hökarängen. Medlemsskap är tillgängligt för alla föreningar som gör detta till en kostnad av 200 kr/år och varje förening har rätt till två röstberättigade representanter i stadsdelsrådet. I dagsläget har rådet ca 35 lokala medlemsföreningar, däribland bostadsrättsföreningar, Rädda Barnen, Hökarängens företagarförening, trädgårdsföreningar, Hökarängens Hemtjänst, Hökarängens skola, Konsthall C och Hökarängens Socialdemokrater. Vid årsmötet utser rådet en styrelse, som utgör dess verkställande organ och är gemensamt ansvarig för dess medel. Rådet utser även en informationsgrupp samt en valberedning. Styrelsen består i dagsläget av 10 46 ledamöter. Enligt stadgarna är rådets ändamål att; - verka för integration och närdemokrati, samt för utveckling av det ideella arbetet. - utgöra en fast organisation, en juridisk person, en förhandlingspart till kommunal förvaltning och bostadsföretag. - verka för utveckling av medborgarinflytandet i Hökarängen. 46 Hökarängens stadsdelsråd. Stadgar 25