Omtvistade landskap: Navigering mellan konkurrerande markanvändning och kumulativa effekter (CO-LAND) Projektgrupp: Vilhelmina norra : Marita Stinnerbom, Jonas Stinnerbom Sirges : Jakob Nygård, Jonas Vannar SSR: Jenny Wik-Karlsson SLU: Anna Skarin, Per Sandström, Kaisa Raitio, Stefan Sandström SU: Carl Österlin, Rebecca Lawrence DU: Moudud Alam, SEI: Rasmus Kløcker Larsen Finansiering: Naturvårdsverket
Bakgrund till projektet Miljöforskningsanslaget från Naturvårdsverket 2016-2018 Utlysning om Förvaltning av landskap Projektets forskningsfrågor: 1) Vilka är de mest lovande metoderna för att generera ett landskapsperspektiv och redogöra för kumulativa effekter? Bild: Matti Berg 2) Hur kan dessa metoder komma till användning i planerings- och tillståndsprocesser kring markanvändning samt hjälpa tjänstemän och olika areella näringar att minska konflikter och istället skapa mer förtroende?
Exempel på relevans för policy kring grön infrastruktur Renen som en nyckelart i landskapet (kust till fjäll) Renbete och flyttleder som indikatorer för ett sammanhängande landskap och ekosystem tjänster kopplat till grön infrastruktur ( ren GI ) Fungerande renskötsel nödvändig för att nå Miljömålet Storslagen fjällmiljö Bättra hantering av kumulativa effekter för att säkerställa (och öka) den gröna infrastrukturen Samiskt deltagande och traditionell och lokal kunskap nödvändig för hållbar landskapsförvaltning
Ökad tryck på markerna i norra Sverige/Sápmi (Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland) Antal vindkraftverk Ackumulerad markanvisning till gruvor 20000 18000 5000 16000 4500 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Hektar 4000 3500 3000 2500 2000 1500 Number of wind turbines 1000 2012 - Tapuli K nr 1 och 2 2006 - Svärtträsk 2004 - Malmberget 2001 - Storliden; Aitik; Ersmarksberget 1991 - Barsele; Petiknäs 1980 - Boliden 1972 - Guttusjön K nr 1 1969 - Leveäniemi nr1 Gruvberget nr1 1966 - Rackejaur 1963 - Storlaisan 4 1957 - Boliden, Lövstrand 1955 - Kedträsk 1947 - Kristineberg_2 1940 - Ormsjö 1935 - Bjurvattnet, Östra Högkulla 1930 - Mertainen 3st, Svartliden 1923 - Bjurliden 1884 - Luossavaara K nr 1, område 1 500 0 Källa: Österlin, manuskript. Data från Vindbrukskollen. Källa: Österlin, manuskript,. Data från SGUs mineralrättighetsdatabas MRR10.
Beaktandet av kumulativa effekter vad är problemet? Kartläggning av KE inom varje sameby saknas. Ingen myndighet gör detta Samebyar saknar resurser och deras kunskap ifrågasätts RenGIS saknar formell roll Orimliga krav på samråd/yttranden en sameby 2014: > 60 samrådsdagar 20-30 yttranden Överklaganden Bristande erkännande av renskötselrätten och kumulativa effekter i sektorslagstiftning
Nivåer av urfolksdeltagende i MKB Community-owned 4,0 Co-managed 3,0 NWT, Canada Aoteroa/New Zealand Australia 2,0 Consultation Norway Sweden 1,0 Notification 1 SCOPING 2 EVIDENCE 3 SIGNIFICANCE 4 FOLLOW-UP GENERATION DETERMINATION Källa: Larsen, 2018
Aktivitetsområden Staten (Regering, myndigheter) 3) Kritisk dialog kring statens skyldigheter och företagens ansvar 1) Samebyns mål för renskötseln & markerna Samebyar SSR Förutsättningar (lagstiftning, rättigheter, resurser) Exploatörsägd MKB, vanlig samverkan /samråd Bolag Bransch 2) Kumulativa konsekvensanalyser för att åtgärda befintlig exploatering
Analys och åtgärder av kumulativa effekter Utgångspunkten Renbruksplan och RenGIS Samla historisk information (historiska källor) Samla historisk information kring hur renskötseln bedrevs innan allt (information från renskötare) Beskriva all annan markanvändning över tid - förstå de kumulativa effekterna Hur renskötseln bedrivs idag (information från renskötare och GPS) Hur vill vi att renskötseln ska FRÄMJAS i framtida landskap?
Kritisk dialog en pågående process Hänsyn till kumulativa effekter (Vindeln, 2015) - Tillståndsmyndigheter - Samebyar, SSR Gemensam problemanalys Rapport: http://www.naturvardsve rket.se/978-91-620-6722-9 Konflikter gruvnäring - renskötsel (Storforsen, 2015) - Gruvbolag, Svemin - Myndigheter - Samebyar, SSR Kartlägga olika problembilder Rapport: http://www.lansstyrelsen.se/ Norrbotten/Sv/publikationer /2016/Pages/okadsamverkan.aspx. Främjande och möjlighet för inflytande (Sigtuna, 2017) - Myndigheter - Departement - Samebyar, SSR Ge innebörd till skyldigheten att främja Rapport: https://www.seiinternational.org/mediamana ger/documents/projects/wor kshoprapport-sigtuna- Slutversion-2017-10-06.pdf
Myndigheternas skyldighet Grundlagen RF 1:2 st 4 Samiska folkets.möjlighet att behålla och utveckla sitt kultur- och samfundsliv ska främjas. 5 Minoritetslagen (2009:724) Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem. Ny lag om konsultation? (Ds. 2017:43) När regeringen, en statlig förvaltningsmyndighet, ett landsting eller en kommun handlägger ett ärende som kan få särskild betydelse för samerna ska före beslut i ärendet konsultation ske med [Sametinget, samebyar eller andra samiska organisationer]
Huvudbudskap 1. Kraftig ökning i kumulativa effekter av exploateringar på betesmarkerna. 2. Myndigheter saknar resurser, kapacitet och kunskap om kumulativa effekter, samiska rättigheter och sin skyldighet att beakta dessa. 3. Samebyarnas resursbrist är ett stort hinder för samiskt deltagande och för myndigheters arbete. 4. Tydligare procedurer för samisk konsultation och deltagande är en viktig del av lösningen. Det skulle gynna alla aktörer genom ökad förutsägbarhet och minskade konflikter. Foto: Henrik Blind, Matti Berg
Nästa steg? Fortsatt arbete med samebyarnas målbilder och kumulativa konsekvensanalyser (klar sluten på 2018) Nordisk workshop Arctic EIA good practices Del av ett projekt ledd av Finlands miljödepartement för Arktiska Rådets SDWG (11-12 dec 2017) Kommunikation med lagstiftare T ex rundabordssamtal med inbjudna internationella experter (vår 2019) Hur kan vi fortsätta att bidra som forskare? Specifika frågor att undersöka? Facilitering av processer? Utvärderingar eller kompetensutveckling? Foto: Marita Stinnerbom
Mer information Omtvistade landskap: Navigering mellan konkurrerande markanvändning och kumulativa effekter (CO-LAND), Miljöforskningsanslaget (Naturvårdsverket 2016 2018), https://www.seiinternational.org/projects?prid=2221 (klicka läs på svenska ) Kontakt: rasmus.klocker.larsen@sei-international.org Forskningsartiklar från projektet, hittills Larsen, R. K., Raitio, K., Stinnerbom, M., Wik-Karlsson, J. 2017. Sami-State collaboration in the governance of cumulative effects assessment: a critical action research approach. Environmental Impact Assessment Review 64: 67-76, http://dx.doi.org/10.1016/j.eiar.2017.03.003. Larsen, R. K. 2017. Impact assessment and indigenous self-determination: a scalar framework of participation options. Impact Assessment and Project Appraisal, http://dx.doi.org/10.1080/14615517.2017.1390874.
Material från workshopen i Sigtuna (om myndigheternas skyldigheter) Hur kan myndigheter i planerings- och tillståndsärenden främja renskötseln som en central del av samisk kultur och ge samiska företrädare möjlighet till inflytande? Workshoprapport, Sigtuna, 4 5 maj 2017, https://www.sei- international.org/mediamanager/documents/projects/workshoprapport-sigtuna- Slutversion-2017-10-06.pdf. Presentation till Regeringskansliets interdepartementala beredningsgrupp: https://www.seiinternational.org/mediamanager/documents/projects/kumulativa-effekter-ochsamebyars-inflytande-i-beslutsprocesserproblemanalys-och-nya-grepp.pdf Marie B Hagsgårds presentation (video): https://youtu.be/v1itooyak7w Debbie Chans presentation (video): https://youtu.be/jtnjnvbbkj4
Material från urfolksmötet Aashukan Filmen På urfolkskonferens i Kanada: Kan miljöbedömningar skydda samernas rättigheter? : https://youtu.be/nes-gkpga4q (9 min) Aashukan Declaration: https://aashukan.com/2017/11/03/the-ashukandeclaration/