Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland 2014-2018 Fastställt av Landstingsfullmäktige 2013--

Klimat- och miljöprogram för Landstinget Sörmland 2014-2018 2013-- INNEHÅLL Landstinget Sörmlands Miljöprogram 2014-2018... 2 Landstinget Sörmlands miljöarbete... 2 Landstinget Sörmlands Vision... 2 Miljöcertifierat landsting... 3 Miljöledningssystem... 3 Miljöpolicy... 4 Balanserad styrning i Landstinget Sörmland... 5 Begrepp och definitioner i landstingets styrmodell... 6 Strategiska mål, åtaganden och indikatorer till år 2018... 7 Miljöorganisation... 8 1

Klimat- och miljöprogram för Landstinget Sörmland 2014-2018 2013-- Landstinget Sörmlands Miljöprogram 2014-2018 Landstinget Sörmlands miljöarbete En av grundstenarna för Landstinget Sörmlands miljöarbete lade Landstingsfullmäktige i juni 2007; L Landstingets verksamheter påverkar klimatet och miljön, både regionalt och globalt genom sina olika aktiviteter. Landstinget Sörmlands nio betydande miljöaspekter 1 är: Energianvändning Vattenanvändning Transporter Användning av läkemedel Användning av lustgas och narkosgas Användning av kemikalier och produkter Inköp av varor och tjänster (upphandling) Avfall, (konventionellt avfall, vårdens specialavfall, farligt avfall m.m.) Utbildning (elever, besökare och nyttjare) Arbetet med att ta fram ett nytt Miljö- och klimatprogram för 2014-2018 påbörjades under hösten 2012 efter beslut i landstingsstyrelsen. Miljö- och klimatprogram 2014-2018, är en utveckling av tidigare miljöprogram som landstinget följt sedan 2003. Som underlag till programmet har en omfattande omvärldsbevakning genomförts. Detta för att säkerställa att de strategiska mål, åtaganden och indikatorer som föreslås av den politiska styrgruppen i samarbete med landstingets miljöorganisation har relevans och är möjliga att nå under programperioden. Förslagen har varit på remiss till landstingets förvaltningar och bolag. Genom att uppnå de strategiska miljömålen som fastställts i programmet kan landstinget minska sin negativa miljö- och klimatpåverkan och i och med det bidra till en positiv utveckling i Sörmland ur miljösynpunkt. Landstinget Sörmlands Vision Det öppna landstinget För jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region. 1 Miljöpåverkan på yttre miljö 2

Klimat- och miljöprogram för Landstinget Sörmland 2014-2018 2013-- Miljöcertifierat landsting 16 oktober 2012, blev Landstinget Sörmland miljöcertifierat enligt internationella miljöledningsstandaren ISO 14001:2004 2. Certifikatet innebär att hela landstinget är certifierat, d.v.s. alla förvaltningar, landstingsägda bolag, och verksamheter. Miljöcertifikatet innebär bl.a. att interna miljörevisoner ska ske löpande enligt en revisionsplan, etern miljörevision ska ske årligen, uppföljning av miljöarbetet ska göras varje år vilket innebär bl.a. mätning av miljöprestanda. Genom att följa fastställda miljörutiner och miljöinstruktioner uppfyller landstinget de lagar och andra krav som gäller de verksamheter som bedrivs i landstinget. Miljöarbetet genomsyras av systematik och effektivitet. Miljöledningssystem Landstingets miljöledningssystem, enligt den internationella standarden ISO 14001 för miljöledning, är uppbyggt på det sätt som bilden visar. Detta underlättar arbetet och ger ett strukturerat, effektivt och systematiskt arbetssätt för miljöfrågor. Ledningens engagemang - Hur skall vi förbättra oss? Miljöredovisning - Vad har vi gjort? Miljörevision - Hur går miljöarbetet? Miljöutredning - Hur påverkar vi miljön? Miljöledning ISO 14001 Miljöprogram - Hur ska vi gå tillväga? Miljöpolicy - Hur ser vi på miljön? Miljömålsområden - Vad skall vi prioritera? Miljöorganisation - Vem gör vad? 2 SS-EN ISO 14001 Miljöledningssystem riktar sig till alla företag och organisationer oavsett storlek och verksamhetsinriktning. ISO 14001-standarden syftar till att kontinuerligt minska verksamhetens totala miljöbelastning. Med hjälp av standarden får ledningen god kontroll över miljöarbetets utveckling när det gäller både resultat och kostnader. 3

Klimat- och miljöprogram för Landstinget Sörmland 2014-2018 2013-- Miljöpolicy Miljöpolicyn visar vilken ambition landstinget har för miljöarbetet samt anger hur landstingets verksamheter ska bedrivas så att miljöpåverkan blir ringa och ohälsa förebyggs. Enligt beslut i Landstingsfullmäktige 2010-03-09 13 Reviderad miljöpolicy gäller följande miljöpolicy för Landstinget Sörmlands verksamhet: Landstinget Sörmlands verksamheter ska tillgodose och värna om en långsiktig och uthållig användning av naturresurser genom att; organisationen skall kännetecknas av ett personligt miljöengagemang som skall leda till ständiga förbättringar, kunskap avseende miljölagar samt andra krav skall vara god och verksamheten skall uppfylla dessa, kontinuerligt och systematiskt arbeta med de för Landstinget Sörmland mest betydande miljöaspekterna Energianvändning, Vattenanvändning, Transporter, Användning av läkemedel, Användningen av lustgas och narkosgas, Användningen av kemikalier, Inköp av varor och tjänster, Avfall och Utbildning arbetet skall präglas av kretsloppstänkande som därmed skall leda till minskad miljöbelastning och att förebygga föroreningar, öppet redovisa och informera om Landstinget Sörmlands miljöarbete. 4

Klimat- och miljöprogram för Landstinget Sörmland 2014-2018 2013-- Balanserad styrning i Landstinget Sörmland Nedan finns en bild på modellen för landstingets balanserade styrning. Miljö är ett av de fem perspektiven i landstingets styrmodell. I framtagandet av Miljö- och klimatprogrammet 2014-2018 har den politiska styrgruppen med hjälp av landstingets miljöorganisation, förvaltningar/bolag och nyckelfunktioner föreslagit vilka strategiska mål och åtaganden landstinget ska arbeta med de närmaste 5 åren. Dessutom förslag på vilka indikatorer med målvärden som ska konkretisera vad respektive nämnd/bolagsstyrelse förbinder sig till för att uppnå de strategiska målen. Målvärden för indikatorerna baseras på utgångsår 2013. Miljöprogrammet vänder sig i första hand till alla anställda inom landstinget men även till medborgare, myndigheter, organisationer, entreprenörer och leverantörer. Programmet har beslutats av Landstingsstyrelsen 2013-05- och fastställts av Landstings fullmäktige 2013-06-. 5

Klimat- och miljöprogram för Landstinget Sörmland 2014-2018 2013-- Begrepp och definitioner i landstingets styrmodell Landstingets Miljö- och klimatprograms indikatorer löper på 5 år. Indikatorerna är övergripande och landstingsgemensamma med givna långsiktiga målvärden. De politiska nämnderna/bolagsstyrelserna kan besluta om egna indikatorer som bryts ner per år. Tjänstemannaledningarna kan besluta om indikatorer med egna målvärden som rör tjänstemannaorganisationen. Aktiviteter beslutas årsvis på tjänstemannanivå i förvaltningar, landstingsbolag och verksamheter. Då inte alla förvaltningar/bolag berörs av alla landstingsgemensamma indikatorer kan de variera, likaså indikatorernas målvärden. Begrepp Definition Beslutas av Vision Ett önskat framtidsläge för landstinget Sörmland Landstingsfullmäktige Perspektiv Syftar till en balanserad helhetsbild Landstingsfullmäktige Strategiskt Övergripande mål som gäller för hela landstinget. Landstingsfullmäktige mål Åtagande Indikator med målvärde Aktivitet Konkretiserar vad nämnd/bolag förbinder sig till för att uppnå de strategiska målen Mått som visar om verksamheten utvecklas i önskvärd riktning. Varje indikator ska ha ett målvärde. Målvärde är indikatorns önskade läge eller riktning. Ett långsiktigt målvärde kan anges i indikatorns beskrivning. Det som ska genomföras för att verksamheten ska utvecklas i önskvärd riktning enligt åtagande och indikator. En aktivitet skall ha ett start- och slutdatum. Landstingsgemensamma i Landstingsfullmäktige Övriga i respektive nämnd/styrelse Respektive nämnd- /styrelse eller verksamhet. Landstingsgemensamma i Landstingsfullmäktige Förvaltning/ verksamhet 6

Klimat- och miljöprogram för Landstinget Sörmland 2014-2018 2013-- Strategiska mål, åtaganden och indikatorer till år 2018 Strategiskt mål Landstinget arbetar med att minska negativ klimatpåverkan. Åtagande Verksamheterna arbetar kontinuerligt och systematiskt med klimatpåverkande miljöaspekter såsom energi- och vattenanvändning, transporter, narkos- och lustgas, inköp av varor och tjänster. Arbetet ska präglas av kretsloppstänkande för att minska miljöbelastningen och förebygga föroreningar. Indikatorer, utgångsår 2013 Minska el-, värme-, och vattenanvändning per total bruttoarea, BRA, målvärde 10 % vardera. Minska utsläppen av väthusgaser med fossilt ursprung från transporter, målvärde 30 %. Minska klimatpåverkande utsläpp från lustgasanvändning kopplat till antal förlossningar och narkosgasanvändning kopplat till antal operationstimmar, målvärde 25 % totalt. Strategiskt mål Landstinget arbetar med att minska miljöpåverkan från läkemedel och kemikalier. Åtagande Verksamheterna arbetar kontinuerligt och systematiskt med att förebygga och minska miljöpåverkan vid användning av kemikalier och läkemedel. Indikatorer, utgångsår 2013 Minska förskrivning av antibiotika inom öppenvården, enligt rekommendationer från Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens (STRAMA), målvärde 250 recept/1000 invånare. Utifrån framtagen utfasningslista för kemikalier, minska antalet kemikalier och dess volym, målvärde 25 %. Minska halterna av de mest miljöpåverkande läkemedlen 3 i inkommande avloppsvatten till reningsverk, målvärde 20 %. Strategiskt mål Landstinget bedriver ett hållbart och effektivt miljöarbete. Åtagande Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete genom att aktuellt miljöledningssystem följs, personligt miljöengagemang genomsyrar organisationen vilket leder till ständiga förbättringar. Kunskap om lagar och andra krav är god och verksamheten uppfyller dessa. Miljöarbetet redovisas öppet och informativt. Indikatorer, utgångsår 2013 Köptrohet mot upprättade ramavtal 4, målvärde 95 %. Alla elever och studenter skall erbjudas grundläggande miljöutbildning som en del av sin utbildning, målvärde 100 %. Minska den totala mängden avfall samt öka källsorteringsgraden från sjukhusen, målvärde 20 % vardera. 3 Eempelvis antibiotika, könshormoner och antiinflammatoriska läkemedel 4 Miljönytta med köptrohet; vid upprättande av ramavtal ställs alltid miljökrav på upphandlad tjänst eller produkt 7

Klimat- och miljöprogram för Landstinget Sörmland 2014-2018 2013-- Miljöorganisation För att kunna verkställa Landstinget Sörmlands miljöpolicy krävs struktur och organisation. Den grundläggande principen är att miljöansvaret integreras i landstingets ordinarie ledningsstruktur. I Landstinget Sörmland deltar många i miljöarbetet. Landstingsdirektören har det yttersta tjänstemannaansvaret. Förvaltningschefer och verkställande direktörer ansvar för miljöarbetet inom sitt verksamhetsområde. Som stöd för detta arbete finns miljösamordnare i varje förvaltning samt miljöombud på varje arbetsplats. Chefernas ansvar beskrivs i särskild delegationsordning och inom ramen för miljöledningssystemet. Miljöenheten, vilken leds av miljöchefen, utgör ett strategiskt stöd till politiker, landstingsdirektör och chefer samt ett operativt stöd till miljösamordnare och miljöombud. Landstinget är en viktig aktör när det gäller regionalpolitik, att kartlägga miljörelaterad ohälsa och signalera risker och hälsoproblem samt att förebygga ohälsa. Landstinget har också en betydelsefull roll när det gäller att ställa miljökrav vid upphandling, som markägare och förvaltare. Landstinget ansvarar för den regionala sjuk- och psykvården samt tandvården, vilka är verksamheter som ger upphov till utsläpp av läkemedelsrester. Regionalt samverkar landstinget med bl. a. Länsstyrelsen i Södermanlands län, Regionförbundet Sörmland, Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro, Kollektivtrafikmyndigheten och övriga landsting i regionen. 8

Rapport - Sammanställning och granskning av föreslagna miljömål för Landstinget Sörmland 2014-2018 Mikael Kihlblom & Johan Törnberg Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnummer Engelbrektsgatan 29 Engelbrektsgatan 29 08-22 22 60 556788-5537 114 32 Stockholm

Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Metod... 3 4. Beskrivning av rapporterna... 4 4.1 ÅF Infrastructure AB... 4 4.2 RagnSells Miljökonsult AB... 4 4.3 Structor Miljöteknik AB... 5 4.4 Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset, Örebro... 6 5. Sustemas sammanfattning av idéer och föreslagna åtgärder... 6 6. Målområden med målförslag... 8 6.1 Energi... 8 6.2 Vattenanvändning... 9 6.3 Transporter... 10 6.4 Användning av Läkemedel... 12 6.5 Användning av lustgas och narkosgas... 14 6.6 Användning av kemikalier... 15 6.7 Kyla och Köldmedier... 16 6.8 Material i byggnader... 17 6.9 Inköp av varor och tjänster... 17 6.10 Avfall... 20 6.11 Utbildning... 21 Bilaga 1- Föreslagna aktiviteter... 22 2

1. Bakgrund Landstinget Sörmland har låtit tre miljökonsultföretag ta göra en omvärldsanalys och ge förslag på mål och aktiviteter för sitt kommande Klimat- och miljöprogram 2014-2018. Arbets- och miljömedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro har tagit fram förslag inom områdena kemikalier och läkemedel. De fyra granskade rapporterna är: Landstinget Sörmland, Omvärldsanalys och förslag till nytt klimat- och miljöprogram -ÅF Infrastructure AB Omvärldsanalys inför Klimat- och miljöprogram 2014-2018 för Landstinget Sörmland -RagnSells Miljökonsult AB Klimat- och miljöprogram Landstinget Sörmland Omvärldsanalys och förslag på inriktning för program perioden år 2014-2018 -Structor Miljöteknik AB Underlag för förslag på mål inom områdena kemikalier och läkemedel för Landstinget Sörmlands Klimat- och miljöprogram 2014-2018 -Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset, Örebro 2. Syfte Sustema har fått i uppdrag att analysera rapporterna, sammanställa resultaten och granska resultaten utifrån det givna uppdraget. 3. Metod Genomgång av de olika omvärldsanalyserna och sammanslagning av de olika rapporternas målförslag. Analys av föreslagna målområden baserad på SMART-metoden, om målen uppfyller kraven: Specifikt, Mätbart, Användbart, Realistiskt och Tidssatt. Vi har valt att kategorisera målförslagen i Förbättringsmål och Övervakningsmål/Riktvärde. Målen har vi även klassificerat och föreslagit som övergripande mål, detaljerade mål och/eller aktiviteter. Som utgångspunkt för att beskriva målen i olika områden har de betydande miljöaspekterna för landstinget Sörmland använts. Utifrån den strukturen har sedan områden lagts till, eempelvis Köldmedier och Material i byggnader. En sammanställning av alla föreslagna aktiviteter finns i bilaga 1. Utifrån Sustemas sammanställning och granskning har en presentation gjorts. Se bilaga 2. Begränsningar i valda metoder Vid sammanslagningen av målförslag och förslagsaktiviteter från de olika rapporterna, kan de ibland ha lyfts ut från sitt sammanhang presenterat i den ursprungliga rapporten. Vi rekommenderar därför 3

läsaren att gå tillbaka till de ursprungliga rapporterna vid funderingar kring ett specifikt mål eller aktivitetsförslag. 4. Beskrivning av rapporterna 4.1 ÅF Infrastructure AB Landstinget Sörmland, Omvärldsanalys och förslag till nytt klimat- och miljöprogram ÅF föreslår att antalet målområden reduceras för att uppnå ökad fokus i miljöarbetet. Utifrån omvärldsanalysen och förbättringspotentialen har de delat upp de områden som definieras av Landstinget Sörmlands betydande miljöaspekter i prioriterade och övriga områden. ÅF:s prioriterade områden: Energi Transporter Läkemedel Kemikalier och produkter Inköp av varor och tjänster ÅF:s övriga områden Vatten, Avfall Lustgas och narkosgas Utbildning Omvärldsbevakningen bygger på en analys av utvecklingen inom forskning och utveckling, offentlig sektor och privata aktörer inom respektive område. En omfattande kartläggning av miljömålen i andra landsting har genomförts. ÅF understryker att Landstinget Sörmland bör anpassa sina mål och nyckeltal så att de kan jämföras med andras mål och nyckeltal e M Målen ska också vara formulerade enligt SMART-modellen. 4.2 RagnSells Miljökonsult AB Omvärldsanalys inför Klimat- och miljöprogram 2014-2018 för Landstinget Sörmland Ragnsells skriver att en viktig startpunkt för omvärldsanalysen är att de utpekade mest betydande miljöaspekterna för Landstinget Sörmland som är: Transporter, Läkemedelsrester, Kemikalier samt Upphandling och inköp. 4

De har identifierat ett antal makrotrender inom miljöområdet som har relevans för Landstinget Sörmland; Energieffektivisering, Resurseffektivisering, Klimat, Miljö och hälsa samt Upphandling. De här trenderna utgör det övergripande sammanhanget för omvärldsanalysen. Ragnsells har tagit fram miljömål inom: Energi Transporter Läkemedel Lustgas och narkosgas Kemikalier och ämnen Avfall Upphandling Förutom målområdena så har RagnSells diskuterat kommunikation, dokumentation och uppföljning i sin omvärldsanalys. De föreslår en databas för goda miljöeempel och understryker nödvändigheten i att skapa mätbara mål och fastställa utgångsvärden för dessa. Hur målen ska mätas och följas upp bör vara klart innan programmet körs igång. RagnSells har också pekat på några indirekta miljöaspekter där miljöenheten inte äger huvudfrågan men där insatser skulle kunna medföra betydande miljövinster. De indirekta miljöaspekterna är Distansvård och e-hälsa, Folkhälsa-Förebyggande av sjukdom. LEAN och Enpersonsrum i vården. De har även handlingsplaner för vart och ett av dessa områden. 4.3 Structor Miljöteknik AB Klimat- och miljöprogram Landstinget Sörmland Omvärldsanalys och förslag på inriktning för program perioden år 2014-2018 Förutom att ha gjort en omvärldsanalys och formulerat förslag till miljömål har Structor valt att fokusera på Sörmlands Naturbruk, det vill säga mål och aktiviteter för Nynäs och Öknaskolan. Omvärldsanalysen är gjord utifrån Landstinget Sörmlands mest betydande klimataspekter som definieras som; Energianvändning, Vattenanvändning, Transporter, Användning av läkemedel, Användning av lustgas och narkosgas, Köldmedia, Användningen av kemikalier, Inköp av varor och tjänster, Avfall, Utbildning och Biologisk mångfald. Structor har tagit fram miljömål inom: Organisation och styrning (enbart kvalitativa mål) Energi- och klimat o Energieffektivisering o Transporter o Lustgas och narkosgas o Köldmedier Kemikalier läkemedel o Kemikalier o Läkemedel 5

Livsmedel, jord och skogsbruk o Livsmedel o Jord- och skogsbruk Avfall Utbildning Vatten Som aktivitet inom området Organisation och Styrning har de föreslagit certifiering enligt ISO 26 000 om socialt ansvarstagande. Structor har skapat ett samlat mål för klimatfrågan där även energieffektivisering ingår och även tagit med landskapsperspektivet genom målet på naturbeteskött. Inom transportmålet har rapporten satt ett mål för arbetspendlingen, alltså hur de anställda inom landstinget tar sig till jobbet. Structor framhåller vikten av att landstinget ska bidra till biogasförsörjningen och att få igång anläggningen på Nynäs. 4.4 Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset, Örebro Underlag för förslag på mål inom områdena kemikalier och läkemedel för Landstinget Sörmlands Klimat- och miljöprogram 2014-2018 Arbets- och miljömedicinska kliniken (AMM) har delat upp sin rapport i områdena kemikalier och läkemedel. I omvärldsanalysen har de bland annat tittat på några andra landsting vad de gör inom kemikalie- och läkemedelsområdet. I rapporten konstateras att landstinget har en omfattande verksamhet och genom att minska sin miljöpåverkan kan landstinget bidra till att förbättra människors hälsa, själva kärnan i landstingets uppdrag. En viktig del i miljöarbetet är också att bidra till en bättre arbetsmiljö. 5. Sustemas sammanfattning av idéer och föreslagna åtgärder Förutom att definiera miljömålen tar rapporterna upp ett antal områden, åtgärder och tankar som Landstinget Sörmland kan ta med i sitt program. Vi har här tagit upp de områden som vi anser vara de mest relevanta för det nya miljöprogrammet. Mätning och uppföljning. För att få ett fungerande miljöprogram bör målen kunna följas upp på ett konsekvent sätt med rimlig arbetsinsats. Utred om uppföljningen kan göras med hjälp av M E Ett samlat energi- och klimatmål som Structor har föreslagit, alltså ett samlat mål för minskad klimatpåverkan och energieffektivisering. Ett sådant mål borde öka chansen att rikta landstingets insatser mot de verksamheter som har störst klimatpåverkan istället för att målsätta varje delområde för sig. Klimatpåverkan från personalens pendlingsresor. Det här är ett område som alla tre rapporterna tar upp (men bara en har det som miljömål). Landstinget Sörmlands CERO-analys kan ligga till grund för målsättningarna inom området. 6

Miljömål för byggnader. Ska landstinget Sörmland bygga mycket nytt bör en erkänd miljöbyggnadscertifiering användas för att uppnå bra miljöprestanda, något som påverkar flera miljömålsområden. Miljömål inom biologisk mångfald. Eftersom landstinget äger stora arealer skog och mark kan ett sådant mål ingå. Det skulle troligen öka engagemanget på Nynäs och Öknaskolan då de skulle kunna bli ansvariga för ett övergripande mål. LEAN. En rapport har föreslagit en satsning på förbättringsmetodiken LEAN. Flera sjukhus och landsting arbetar idag med LEAN-projekt eller planerar att göra det. LEAN kan hjälpa till att även effektivisera miljöledningsarbetet. Miljö- och hälsa. Förbättrad miljöprestanda ger ofta hälsovinster, både hos den egna personalen och i samhället. 7

6. Målområden med målförslag Sammanställning av omvärldsanalyserna och de föreslagna miljömålen 6.1 Energi ÅF tar upp energieffektivisering i fastigheter och egen elproduktion inom näringsliv, kommuner och landsting i sin omvärldsbevakning. Lagskärpningar och utveckling inom dessa områden har skett och förväntas också fortsätta framöver. Inom bygg och fastighetssektorn ser man mest till investeringsperspektivet och mindre på användningen menar RagnSells. Därför bör landstinget inom energiområdet tillämpa livscykelkostnad (LCC) som ett verktyg och princip. Genom att genomföra LCC-analyser vid investeringar så som nybyggnad eller ombyggnad av fastigheter kan miljö och förbättrad ekonomi gå hand i hand. LCC-analyser tas också upp i Norrbottens läns landstings strategi för energieffektivisering som beskrivs av Structor. Structor nämner speciellt fjärrkyla som ett område landstinget kan utvecklas inom. De har skapat ett samlat mål för energi- och klimatfrågan där energieffektivisering ingår. Structor framhåller vikten av att landstinget ska bidra till biogasförsörjningen och få igång anläggningen på Nynäs. Förbättringsmål Mål ÅF Ragn Struc Kommentar Sustemas granskning och bedömning enligt SMART Minskad elanvändning till 2018 (basår Övergripande mål. ÅF och RagnSells har en mer realistisk 2013) per m2 10% 10% 25% Structor har basår 2014 målsättning jämfört med Structor baserat på tidigare resultat och övriga landstings målnivåer. Minskad värmeanvändning till 2018 (basår 2013) per m2 Lägre energianvändning i nyproduktion jämfört med BBR:s krav Målstyrning för upphandling av medicinteknisk utrustning baserat på livscykelkostnad, inklusive 10% 10% 15% - 30-50% under BBR:s krav Bostäder: 22% (70 kw/m2) Lokaler: 38% (50 kw/m2) BBR-krav: Bostäder 90 kw/m2 år Lokaler: 80 kw/m2 år Övergripande mål. Med tanke på förra programperiodens resultat (-2,5%) så är förmodligen även 10% minskning utmanande. Både RagnSells och Structor har föreslagit målnivåer som ligger i nivå med nära-noll-kravet på energianvändning i nyproduktion som träder i kraft 2019. Har landstinget planer på omfattande nybyggnation bör miljömålet tas med. Kan också vara ett detaljerat mål för N. Medicinteknisk utrustning står för en betydande del av elförbrukningen på ett sjukhus, så formuleringen är relevant. 8

energianvändning. Men det kan formuleras som en aktivitet eller delmål under målet Minskad elanvändning istället för att vara ett eget mål. Övervakningsmål/Riktvärde Mål ÅF Ragn Struc Kommentar Sustemas granskning och bedömning enligt SMART Fortsatt 100% el märkt med Bra Miljöval Målet var uppfyllt 2011 så det bör beskrivas som krav eller motsvarande. framöver. 95% förnybar energi för uppvärmning Eklusive fjärrvärme Målet var uppfyllt 2011 så det bör beskrivas som krav framöver. 6.2 Vattenanvändning Hot mot en säker dricksvattenförsörjning diskuteras av ÅF och de menar att Sverige kan drabbas av problem på sikt. ÅF har satt mål på minskad vattenanvändning men har det inte som ett prioriterat mål. Structor skriver att vattenfrågorna i landstinget också måste komma in i övriga områden som eempelvis jordbruk och kemikalielagstiftning. I rapporten nämns också EU:s ramdirektiv för vatten som Sverige ska uppfylla. Mål ÅF Ragn Struc Kommentar Sustemas granskning och bedömning enligt SMART Landstinget lyckades minska sin vattenförbrukning med 6,5% Structor har inte definierat Minskad vattenförbrukning 5% under förra miljöprogrammet och därför bedömer vi att ÅF:s någon procentsats mål är rimligt. 9

6.3 Transporter Sverige har en vision om klimatneutrala transporter år 2050. De andra landstingen har mål på tjänsteresor, kollektivtrafik, patientresor och personalens pendlingsresor. ÅF tar upp att Landstinget i Västernorrland har skapat ett internt klimatkonto kopplat till intern klimatkompensation för tjänsteresor. RagnSells föreslår ett övergripande transportmål som får styra alla olika sorters transporter inom Landstinget Sörmland och att det uttrycks i minskad klimatpåverkan. Structor fokuserar på tjänsteresorna och kollektivtrafiken. Om alla transporter ska följas upp inom miljöprogrammet menar RagnSells att landstinget under 2013 tar fram sätt att följa upp och mäta målet. Både RagnSells och Structor diskuterar den ofta betydande miljöpåverkan som personalens resor till och från jobbet har. Structor har också satt ett mål för arbetspendlingen, alltså hur de anställda inom landstinget tar sig till jobbet. ÅF har beskrivit åtgärder inom det här området. Förbättringsmål till 2018 Transporter förutom kollektivtrafik Mål ÅF Ragn Struc Kommentar Sustemas granskning och bedömning enligt SMART Minska utsläppen av väthusgaser från transporter 100% av Landstingets fordon ska vara miljöfordon 25% 30% Ragnsells syftar på alla transporter, Structor på tjänsteresor Kan användas som övergripande mål Specificera målet bättre. Mätproblem. Om alla transporter som berör landstinget inkluderas i målet finns det en risk för mät- och uppföljningsproblem. Utsläpp från upphandlade varutransporter och avfallsentreprenörer till och från verksamheten kan vara svåra att kvantifiera och att mäta en eventuell förbättring från. Kan vara detaljerat mål. Definitionen av miljöbilar kan komma att ändras fram till 2018. Kan vara detaljerat mål. Vissa fordonstyper finns inte som miljöfordon. 10% supermiljöbilar Kan vara detaljerat mål Alla fordon som upphandlas ska klara Miljöstyrningsrådets avancerad krav, undantaget ambulanser. Kan vara detaljerat mål eller aktivitet Antalet km för tjänsteresor med bil minskar med 10% Kan vara detaljerat mål Energianvändningen för resor i tjänst Svårförståeligt med att mäta i enheten MWh även om (MWh) ska minska med 30 % från år Energieffektiviseringsmål energianvändningen från eempelvis elbilar kan fångas upp med det 2014 till år 2018 mätetalet. Arbetspendlingen ska ske till 40 % med kollektivtrafik innan utgången av 2018. Antaget att med arbetspendling syftas på landstingets personal Arbetspendling står ofta för en betydande del av en verksamhets klimatbelastning. Arbetspendling förtjänar därför ett eget mål som det här är ett eempel på. 10

Förbättringsmål Kollektivtrafik RagnSells påpekar att Landstinget Sörmland inte är huvudman för kollektivtrafiken som istället drivs i en separat myndighet. Dock menar rapporten att landstinget som största ägare har god möjlighet att stödja miljöinitiativ vid upphandling. Till eempel att stödja initiativet att använda definitionen Structor konstaterar att det fortfarande finns ett stort behov att utreda förbättringspotentialen inom länstrafiken för att minska miljöpåverkan. Mål ÅF Ragn Struc Kommentar Sustemas granskning och bedömning enligt SMART Minska utsläppen av väthusgaser från kollektivtrafik 25% 10% I absoluta tal Övergripande mål Målet blir mer rättvisande om det mäts som utsläpp per km eller motsvarande. Andelen förnyelsebart bränsle för kollektivtrafiken var 16% 2011, en låg siffra jämfört med eempelvis SL i Stockholm. RagnSells mål på 25% förbättring ser då mer ambitiöst ut. Antalet kollektivtrafikresor ska öka med 100 % från år 2014 till år 2018 Sustema föreslår en målformulering som istället anger andelen av förnyelsebart drivmedel, se målet 2018 är andelen kollektivtrafik med förnybart bränsle minst 40 % nedan. Uppfyller kraven på att vara specifikt, mätbart och tidsatt. Sustema kan inte bedöma om målet är ambitiöst eller realistiskt. 2018 är andelen kollektivtrafik med förnybart bränsle minst 40 % Inom kollektivtrafiken ska det finnas en resegaranti för resenärerna. Övergripande mål. Ambitiöst mål med tanke på att andelen är 16% idag. Kan vara detaljerat mål eller aktivitet 11

6.4 Användning av Läkemedel Krav eller rekommendationer på miljöbedömning av läkemedel finns i Sverige och inom EU. Kraven kommer sannolikt att öka skriver ÅF. De senaste åren har miljöproblem vid produktionen av läkemedel uppmärksammats och tre av rapporterna har också miljömål på att minska miljöpåverkan från produktionen, som ofta sker i lågkostnadsländer. Arbets- och miljömedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro (AMM) som har skrivit den utförligaste rapporten inom området konstaterar att vi ännu inte vet särskilt mycket om konsekvenser av läkemedelsutsläpp i naturen förutom för vissa hormoner. AMM poängterar att kunskapen om den så kallade cocktaileffekten, den samverkande effekten av flera läkemedel, och läkemedelresternas långtidsverkan på människor och djur är bristfällig. Forskningen som MistraPharma bedriver inom området är därför viktig att ta del av. AMM menar att försiktighetsprincipen är passande att använda så långt som möjligt gällande läkemedel trots (eller på grund av) våra begränsade kunskaper om dess miljöeffekter. Tre av fyra rapporter har också särskilda mål för minskat antibiotikaanvändande. Resistensproblemen lyfts fram som ett betydande problem både när det gäller tillverkningen och den resistens som kan uppkomma vid användningen. Förbättringsmål - Läkemedel i allmänhet Mål ÅF Ragn Struc AMM Kommentar Sustemas granskning och bedömning enligt SMART Antalet startförpackningar på nyutskrivna läkemedel ska ha ökat 100% Ragnsells och AMM har detta som en aktivitet Kan vara detaljerat mål eller aktivitet Minskning av miljöpåverkan och ökat socialt ansvar vid läkemedelsproduktion (medverka till) X Övergripande mål. Bör dock specificeras närmare vad målet innebär och hur det ska mätas. Antalet förskrivna FaR (motion på recept) bör öka 100% Minskning av halterna av läkemedel i reningsverk eller ytvatten 20% RagnSells och AMM har inte definierat en procentsats AMM har också diskuterat kostråd och naturunderstödd behandling i sitt mål Otydligt definierat av RagnSells vilka halter de syftar på. Eventuellt ett övergripande mål men kan också fungera som detaljerat mål eller aktivitet. Relevant mål men måste specificeras närmare. Vilka ämnen som ska mätas, hur och var mätningen/uppföljningen ska göras måste definieras tydligt liksom utgångsvärdena. Mätproblem kring detta mål 12

Kasseringen av läkemedel ska minska med 10% Säkrare och effektivare läkemedelshantering Följa upp försäljningsstatistik av ett antal prioriterade ämnen Structor syftar på de mest miljöpåverkande läkemedlen och basår 2006 AMM har det som en aktivitet Titta på alternativ till miljöstörande läkemedel Bland annat genom mätningar av läkemedelsrester vid avloppsreningsverk tas upp både i ÅF:s och i AMM:s rapport. Kan vara övergripande eller detaljerat mål. Inte så ambitiöst. Östergötland hade ett mål på 50% minskning 2009-2012. Kan vara detaljerat mål eller aktivitet. Bör specificeras i så fall. Kan vara detaljerat mål eller aktivitet. Bör specificeras i så fall. Kan vara detaljerat mål eller aktivitet. Bör specificeras i så fall. Hur uppföljningen och mätningen av målet ska göras bör också bestämmas. Sprida kunskap om hälsa, läkemedel och miljö 75% av alla förskrivna läkemedel vara miljöbedömda. Kan vara detaljerat mål eller aktivitet. Förbättringsmål Antibiotika Mål ÅF Ragn Struc AMM Kommentar Sustemas granskning och bedömning enligt SMART Förskrivningen av antibiotika ha minskat till 250 recept/1000 invånare Följa Stramas rekommendationer gällande antibiotikaanvändning Informera allmänheten om antibiotika Enligt STRAMAs mål som ursprungligen var satt mellan 2010 och 2015 Råd vid behandling etc. Övergripande mål. Kontrollera med länets sjukvård om målet är realistiskt. Specificera vilken behandling målet avser följa. Sätt en målnivå (%- sats) för att få målet mätbart. Kan vara ett detaljerat mål eller aktivitet. Specificera och gör mätbart. Kan vara ett detaljerat mål eller aktivitet. 13

6.5 Användning av lustgas och narkosgas RagnSells poängterar att Landstinget Sörmlands miljöredovisning för 2011 anger landstingets klimatpåverkan från medicinska gaser som betydligt större än den från bensin och diesel under samma period. ÅF menar att efter lustgasdestruktionsanläggningar är installerade på Mälarsjukhuset och Nyköpingslasarett kommer utsläppen minska med 95% och att det tidigare miljömålet har uppnåtts. Sustema är dock tveksam till att en 95% minskning kommer att bli resultatet, minskningen brukar normalt ligga på 60-70%. Både ÅF och Structor nämner lågflödesanestesi som en metod som kraftigt kan minska utsläppen av narkosgaser. Ett antal sjukhus i Sverige har infört, eller är på väg att införa lågflödesanestesi inom vården. Förbättringsmål till 2018 Mål ÅF Ragn Struc Kommentar Sustemas granskning och bedömning enligt SMART Minskade utsläpp av narkosgaser Minskning av lustgas jämfört med valt basår 25% 25% 75% Structor avser alla medicinska gaser 75% 75% ÅF har lustgas som bevakningsmål/riktvärde eftersom de antar att reningsanläggningar ska/har installerats 2013 är inte lämpligt som basår enligt RagnSells Structor avser alla medicinska gaser Mälarsjukhuset har redan till viss del infört lågflödesteknik inom anestesin. Därför bör det utredas hur stor förbättringspotentialen är 2014-2018. Sustema förordar att landstinget skiljer på målen för narkosgaser och lustgas eftersom förutsättningarna skiljer sig åt Sustema menar att eftersom driftsättande av lusgasreningsanläggningen i Nyköping är ett arbete som pågått under en längre tid innan miljöprogrammets början, bör det inte ingå som mål 2014-2018. Ett relevant mål för minskade utsläpp efter att reningsanläggningarna har satts i drift bör sättas. ÅF:s förslag att skapa ett riktvärde eller bevakningsmål är därför rimligt. 14

6.6 Användning av kemikalier AMM konstaterar att det allvarligaste miljörelaterade hotet mot vår hälsa på lång sikt troligen kommer från kemikalier. ÅF nämner de tre EU direktiven REACH, CLP och RoHS som de som styr utvecklingen inom kemikalieområdet. All fyra rapporterna förslår att ta fram en utfasningslista, alltså en lista på de kemikalier som landstinget ska minska användningen av. Structor menar att en landstingsövergripande utfasningslista, som skulle kunna tas fram av den Nationella substitutionsgruppen, skulle vara att föredra. En sådan lista skulle ge tydligare signaler till producenterna om vilka kemikalier som accepteras. Två av rapporterna tar även upp att en avvecklingslista bör tas fram. Avvecklingskemikalier är sådana som helt ska bort från verksamheten. RagnSells föreslår att en omstart ska göras i landstingets kemikaliearbete eftersom de är osäkra på om inventering och klassificering av kemikalier görs i tillräcklig omfattning. Inom kemikalieområdet säger AMM att sammanfattningsvis är visionen för landsting i Sverige är att minska sin miljöpåverkan, prioritera bland utfasningsämnen, säkrare kemikaliehantering både ur miljö- men även ur arbetsmiljösynpunkt. Visionen omfattar också upphandlingsrutiner och krav på att använda material i byggnation godkänts enligt etablerad miljöguide. Förbättringsmål kemikalier till 2018 Mål ÅF Ragn Struc AMM Kommentar Sustemas granskning och bedömning enligt SMART Ta fram en utfasningslista Kallas också minimeringslista Minska förekomsten av kemikalier på utfasningslistan 50% 50% 10% 25% Ta fram avvecklingslista med oönskade kemiska ämnen Fasa ut alla ämnen på avvecklingslistan Alla kemikalier som köps in till landstinget år 2018 ska uppfylla Det kan diskuteras om förekomsten eller vikten/volymen ska mätas. Structor hänvisar till miljöklassning Nivå 1 Begreppsförvirring mellan utfasningslistor och avvecklingslistor Om inte en utfasningslista finns på plats i slutet av 2013 bör målet användas. Förslagsvis som detaljerat mål eller aktivitet. Övergripande mål. Sett till andra landstings mål bör målet vara minst 25%. Sustema förordar att vikten/volymen av utfasningsämnen används som mätetal. Om inte en avvecklingslista finns på plats i slutet av 2013 bör målet användas. Förslagsvis som detaljerat mål eller aktivitet. Övergripande mål. Skapa en lista över de ämnen som ska bort till 2018. Kan vara övergripande eller detaljerat mål. Bör utredas om målet är realistiskt. 15

de kriterier som Nationella Substitutionsgruppen ställer upp. Reduktion av använda kemikalier Minska användningen av onödiga antibakteriella kemikalier Skapa rutin för upphandling av kemiska produkter och varor Regionalt samarbete pågår för att uppnå en Giftfri vardag för länets invånare Arbeta aktivt med kemikalier internt inom Sörmlands läns landsting Arbeta aktivt för att informera länets innevånare om kemikaliers påverkan på hälsan 10% Allmän minskning av kemikalieanvändandet Kan vara ett övergripande mål. Användningen bör dock ställas i relation till verksamheten, till eempel antalet vårddagar eller motsvarande. Bör specificeras. Kan vara detaljerat mål eller aktivitet Kan vara detaljerat mål eller aktivitet Kan vara detaljerat mål eller aktivitet Kan vara detaljerat mål eller aktivitet Kan vara detaljerat mål eller aktivitet 6.7 Kyla och Köldmedier Framför allt Structor diskuterar kylbehov och köldmedier. De tar upp tre andra landsting som har arbetar aktivt med att minska kylbehovet eller fasa ut ozonnedbrytande köldmedier genom substitution eller andra lösningar såsom snökyla och solavskärmning. Förbättringsmål Köldmedier Mål ÅF Ragn Struc AMM Kommentar Sustemas granskning och bedömning enligt SMART Fasa ut alla ozonnedbrytande och klimatpåverkande köldbärare Kylbehovet ska ha minimerats genom minskad värmealstring, solavskärmningar etc. Structor definierar det som att det ska inte förekomma någon användning av HCFC Enligt RagnSells är en inventering genomförd, använd den som baseline för mätning. Behöver specificeras ytterligare. Kan också vara ett detaljerat mål inom Energi. 16

6.8 Material i byggnader Materialval i byggnader diskuteras under kemikalieområdet i två rapporter. Eftersom miljöbyggnadsklassningen tar hänsyn till ett flertal kriterier såsom energi, material och inomhusmiljö skulle en klassning vara ett stort steg på vägen att klara ett flertal miljömål enligt RagnSells. Förbättringsmål Nybyggnation Mål ÅF Ragn Struc AMM Kommentar Sustemas granskning och bedömning enligt SMART Allt som byggs in i DLL:s fastigheter ska uppfylla kraven enligt antingen Byggvarubedömningen eller SUNDA HUS. AMM nämner byggvarubedömningen eller en egen bedömning Ska landstinget Sörmland bygga mycket nytt bör detta vara ett övergripande mål. Se även förbättringsmålen för Energi. All nybyggnation ska uppnå Miljöbyggnad nivå Guld. Ska landstinget i Sörmland bygga mycket nytt bör detta vara ett övergripande mål. Se även förbättringsmålen för Energi. Det finns fler certifieringssystem förutom Miljöbyggnad; LEED, BREEAM och EU Green Building, vilka bör beaktas innan beslut tas. 6.9 Inköp av varor och tjänster RagnSells har satt mål inom inköp av varor och tjänster, inte bara för Livsmedel och menar att miljökrav vid upphandling är ett de områden som behöver prioriteras och få ökade insatser. ÅF har beskrivit ett riktvärde med 95% köptrohet mot ramavtal och nämner Miljöstyrningsrådets mål att 80% av alla upphandlingar år 2015 ska innehålla deras krav för miljö- och hållbarhetsanpassad upphandling där kriterier finns. De så kallade Nagoya-målen nämns av Structor, hållbarhetskrav vid upphandling av varor som kan ha stor påverkan på viktiga ekosystem. Förbättringsmål Varor och tjänster i allmänhet Mål ÅF Ragn Struc Kommentar Miljöaspekter finns som grundläggande krav i alla upphandlingar, även av tjänster. Sustemas granskning och bedömning enligt SMART Kan vara ett övergripande mål. Definiera mätetalet för målet. 17

System med revisioner vid källan på plats innan 2018. De 10 viktigaste engångsprodukterna/produktgrupperna har ersatts med flergångsalternativ. Kontroll av att miljö- och andra krav följs hos leverantör/underleverantör. CSRkrav. Syftar på produkter viktigast ur ett miljöpåverkansperspektiv. (Målet flyttat från avfallsmålen) Kan vara detaljerat mål eller aktivitet Kan vara ett övergripande mål. Målet bör formuleras om så att det anger en andel, hur stor del av produkten/gruppen som ska vara flergångs. Sustema menar att det är ett betydande arbete att definiera de viktigaste produkterna/grupperna. Övervakningsmål/Riktvärde inköp av varor tjänster Mål ÅF Ragn Struc Kommentar Sustemas granskning och bedömning enligt SMART 95% köptrohet mot ramavtal. Det är egentligen ett krav att ramavtal ska följas. Kan därför användas Miljöstyrningsrådets kriterier för hållbar upphandling bör tillämpas där så är möjligt. som riktvärde/övervakningsmål Detaljerat mål eller aktivitet. Bör införas i upphandlingsrutiner Två av rapporterna nämner att regerings inriktningsmål på 25% ekologiska livsmedel inom offentlig sektor 2013. De tre företag som har fått uppdraget att utreda frågan är samstämmiga om ambitiösa mål för landstinget Sörmland inom området. Structor har valt att även fokusera på Sörmlands Naturbruk, det vill säga mål och aktiviteter för Nynäs och Öknaskolan. De anger tre långsiktiga mål om mindre fossilt bränsle, utveckla biogasanläggningen och hyggesfritt skogsbruk. Målet för 2018 är formulerat som att minst hälften av det kött som serveras inom landstinget ska bidra till bland annat biologisk mångfald. Biologisk mångfald tas även upp av ÅF som ett prioriterat forskningsområde i framtiden (enligt en rapport från Formas). 18

Förbättringsmål Livsmedel Mål ÅF Ragn Struc Kommentar Sustemas granskning och bedömning enligt SMART Andel ekologiska livsmedel räknat på det totala inköpsvärdet. Inköpta livsmedel ska vara rättvisemärkta Andelen lokalt producerade livsmedel Landstingets mat ska bidra till en ökad hälsa hos patienter och anställda och produceras på ett etiskt och miljömässigt hållbart sätt Minst hälften av det kött som serveras inom landstinget ska genom djurs bete verka positivt på nationella miljömål som rikt odlingslandskap, biologisk mångfald m.m. genom naturbeteskött och ekologiskt produktion 40% 50% 50% 25% Örebro har mål på 45% till 2015 och VGR har mål på 50% till 2020. Sustema bedömer att 40-50% är ett ambitiöst mål. Kan vara detaljerat mål eller aktivitet. Tveksamt om kravet överhuvudtaget kan appliceras på 25% av inköpen. 50% Kan strida mot upphandlingsreglerna. Inte specifikt eller mätbart. Kan vara detaljerat mål eller aktivitet. Skulle kunna formuleras som ett mål inom biologisk mångfald. 19

6.10 Avfall De tre rapporterna tar alla upp vikten av att minimera uppkomsten av avfall och att ta hand om sitt avfall på bästa sätt enligt EU:s så kallade avfallshierarki. Övergång från engångs till flergångsprodukter tas upp som ett viktigt område av RagnSells och den här tanken finns också hos Structor som säger att sambandet mellan konsumtion och avfall ska finnas inom organisationen. Insamling av matavfall ses också som prioriterat Under 2013 bör statistik inom avfallsområdet säkras så att året kan användas som basår enligt RagnSells. ÅF:s genomgång från andra landsting visar att målsättningar på 40-50% källsorteringsgrad till 2012-2013 var vanligt. De skriver i sin omvärldsanalys att kläder/tetilier är ett område som uppmärksammas alltmer, bland annat ur ett avfalls- och återanvändningsperspektiv. Förbättringsmål Mål ÅF Ragn Struc Kommentar Sustemas granskning och bedömning enligt SMART Minskning av total mängd avfall 5% 10% Inte prioriterat mål av ÅF Källsorteringsgrad 50% 65% Inte prioriterat mål av ÅF Matavfall går till biogasproduktion/kompostering 90 % av allt byggavfall ska källsorteras på plats Avfalls-indata säkras så att 2013 utgör basår Få igång Nynäs biogasanläggning 100% 100% Matavfall från patient och personalmat samt restauranger på sjukhusen. Structor har kompostering som ett alternativ Med bakgrunden att landstinget Sörmland minskade sitt avfall per vårddag med 25% mellan år 2008 och 2011 bedöms Structors mål på 10% vara rimligt. Fortsätt mätning per vårddag förordas. Målvärdet bör väljas beroende på hur stor del det konventionella avfallet som idag består av matavfall, eftersom matavfallet troligtvis ska sorteras ut i högre grad. Målet ska vara ambitiöst och realistiskt för 2018. Inte lämpligt att ange 100% som mål. Definiera istället eempelvis att Insamling av matavfall ska ske från samtliga sjukhus. Efter beslut kan det gå relativt snabbt att införa insamlingen (erfarenhet från Karolinska), därför bör det ses över om målet är ambitiöst nog. Sätt som detaljerat mål eller aktivitet. Kan vara detaljerat mål eller aktivitet. Kan vara detaljerat mål eller aktivitet. Målsätt vilket år det ska ha skett. Skulle också kunna läggas som ett mål under energiområdet. Structor förordar även att landstinget anordnar ett tankställe på Öknaskolan där FM-enhetens personal kan tanka när de jobbar på Ökna. 20

6.11 Utbildning Structor är de enda som målsatt området med utbildning för landstingets anställda. Alla rapporterna har dock utbildning som aktiviteter inom olika områden. ÅF har i sitt mål för utbildning diskuterat landstingets gymnasie- och folkhögskolor. De skriver att andra landstings mål inom utbildningsområdet handlar om miljöutbildning till alla medarbetare, införande av miljöutbildning som en del av introduktionskursen och ökad miljömedvetenhet hos medarbetare. Förbättringsmål Mål ÅF Ragn Struc Kommentar Sustemas granskning och bedömning enligt SMART Skolorna (landstingets gymnasie- och folkhögskolor) bör formulera miljömål för miljöaspekterna i sin utbildning i sina verksamhetsplaner Alla medarbetare ska ha kännedom om vilken miljöpåverkan den egna verksamheten har samt vilka miljömål som de påverkas av i sin verksamhet. Alla medarbetare ska erbjudas tillgång till en grundläggande miljöutbildning enligt fastställt utbildningsprogram eller motsvarande. All personal i ledandeställning ska ha en grundläggande utbildning i miljökunskap och i landstingests miljöarbete. Inte prioriterat mål av ÅF Enligt ISO14001 är kunskap om verksamhetens miljöpåverkan ett krav. Olika utbildningsaktiviteter bör därför beskrivas som aktiviteter eller detaljerade mål för att uppnå detta krav. Bör preciseras. Se också ovan Bör preciseras. Se också ovan 21

Bilaga 1- Föreslagna aktiviteter Energi Aktivitetsförslag ÅF Ragn Struc AMM Göra en ny/uppdaterad/komplett energiaudit (både el och värme) Sammanställa vad som har gjorts på området, göra en nulägesanalys Gå igenom driften av fastigheterna så att de används som det är tänkt (t.e. ventilation) Byta till energisnål apparatur/elektronik/utrustning Täta fönster, installera dörrsluss Tids- och närvarostyrning av ventilation, utrustning och belysning Energisnåla lampor Informationsbroschyr om rätt beteende Landstinget ska utreda möjligheterna att investera i bland annat lokalt producerad vindkraft och fastighetsnära solenergi. Undersökning av möjligheten att använda geotermisk energiproduktion Övergripande miljörond för lokalernas prestanda för samtliga lokaler som landstinget verkar inom inkl. hyrda lokaler i samverkan med hyresvärd. Bjud in berörda aktörer och politiker inom DLL till ett forum där LCC presenteras och diskuteras utifrån ett kombinerat finansierings- och miljömålsperspektiv. Erbjud stöd till upphandlande enheter att målstyra med ett LCC-perspektiv inklusive vilka miljövinster som kan göras om resursförbrukning under livslängden tas med i beräkningen från början. Genomför etern analys av energiprestanda för fastigheter inom DLL Utifrån eterna analysen - höj målet för energibesparingar För in energibesparingar som något högsta ledningen i DLL löpande följer Få ansvariga politiker att sätta tuffast möjliga energimål för alla större om- och nybyggnationer Utred om det är rätt val att integrera planerad nybyggnation till befintligt värme- och kylssystem. Är verkligen ekonomin utslaget över livscykeln för byggnaden och energisystemen bättre med att integrera nya byggnaden med befintligt system jämfört med att skapa ett nytt för den nya byggnaden? Gör en benchmark mot liknande nybyggnationer inom landsting och även andra fastigheter för att säkerställa att det inte går att ställa tuffare energimål per kvadratmeter än vad som görs enligt ovan. Ta in data från fjärrvärmeleverantörer om deras genomsnittliga väthusgasutsläpp per levererad kwh värme, samt 22

redovisa detta i miljörapporter. Vatten Aktivitetsförslag ÅF Ragn Struc AMM Vattensnål/snålspolande utrustning (toaletter, duschar, kranar, disk- och tvättmaskiner sätts in vid ombyggnation Rutin för snabba insatser vid droppande kranar och andra vattenläckage Transporter Aktivitetsförslag ÅF Ragn Struc AMM Utbytesprogram för tjänstebilar med uppgradering av miljökrav Ta fram miljökrav på leasingbilar Köpa in videokonferensutrustning som är enkel att använda Ta fram enkla instruktioner för användning av videokonferensutrustning Utbilda och informera om att ha videomöten Subventionera buss- och/eller tågkort Ändra arbetsrutiner för att minska behovet av tjänsteresor Informationsbroschyr om rätt beteende Ta fram ett sätt att mäta antalet tjänsteresor (km) Skapa bilpool Skapa incitament för samåkning Ta fram underlag om patientresor och resor till och från arbetet för att använda vid 23