Studiehandledning Medicinska fakulteten Linköpings universitet 581 83 Linköping
InterProfessionellt Lärande, del 2, (IPL2) är det andra utbildningsmomentet av tre där studenter vid Medicinska fakultetens professionsutbildningar studerar tillsammans för att skapa en gemensam kunskapsbas. De två andra integrationsmomenten är IPL1 och KUA (kliniska undervisningsavdelningar). Syftet med IPL-momenten är att rusta dig som student för att arbete i interprofessionella team, vilket ska gynna god, säker och effektiv vård. Fokus under IPL2 är förbättringskunskap och interprofessionell kompetens. I IPL2 stimuleras en fortsatt utveckling av interprofessionella kompetens genom att basgrupper med studenter från olika utbildningsprogram tillämpar teoretisk förbättringskunskap, för att få en förståelse för och beredskap att bedriva kvalitetsarbete i hälso- och sjukvård, så att vården kontinuerligt utvecklas och förbättras. Interprofessionell kompetens handlar om att utveckla kunskap, attityder och förhållningssätt som gör att en anpassar sina egna professionella bedömningar och insatser i relation till andra professioners i patientens vårdprocess. Genom att lära med, om och av varandra skapas förutsättningar för att kunna arbeta i team, vilket i sin tur leder till ökad patientsäkerhet och effektivitet i vården. Studenterna ska inhämta, bearbeta och tillämpa sina kunskaper inom förbättringskunskap genom att arbeta med ett verksamhetsanknutet scenario. I IPL 2 ingår också att synliggöra hur samarbetet mellan egen och andras professioner, det vill säga interprofessionellt arbete, har betydelse för kvalitet i vården. Förbättringskunskap omfattar teoretisk kunskap från flera vetenskaper. Innehållet i momentet IPL 2 tar sin utgångspunkt i begreppet god vård och hälso- och vårdens kvalitetskrav vilket innefattar kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker och personcentrerad, effektiv, jämlik hälso- och sjukvård som ska ges inom rimlig tid. Vidare ingår kunskap om förbättringsarbete på organisationsnivå, förändringskompetens och lärande. Under momentet presenteras tillämpningar av förbättringskunskap i klinisk verksamhet. Att kunna samarbeta med andra vårdprofessioner, känna till och tillvarata varandras professionella kompetens och erfarenheter i den egna praktiken dvs. att arbeta som ett interprofessionellt team - är en viktig del i att göra vården bättre och säkrare för patienten/ klienten/brukaren. Det är också centralt för att kunna uppnå målet om god vård i svensk hälso- och sjukvård. Förbättringskunskap finns således i ett större sammanhang. Hälso- och sjukvården förväntar sig att framtida personal vet vad god vård innebär, kan identifiera skillnaden mellan vad som förordas att en ska göra och vad som faktiskt görs, samt har kunskaper om hur en arbetar systematiskt för att minska dessa skillnader. Genom att ta vara på, reflektera och lära av erfarenheter i den egna praktiken så förväntas alla professioner inom vård och omsorg att bidra till en förbättrad kvalitet i den egna verksamheten. Interprofessional education is a necessary step in preparing a collaborative practice-ready health workforce that is better prepared to respond to local health needs. (WHO, 2010) Under IPL2 kommer ni att tillämpa problembaserat lärande, PBL, på ett scenario som utgörs av ett konkret, reellt förbättringsarbete. Alla förbättringsarbeten i IPL2 härstammar från verksamheter i Region Östergötland. Genom denna samverkan skapas en lärmiljö där studenter och lärare vid Linköpings universitet och personal inom Region Östergötland tillsammans
utvecklar kunskap och kompetens i förbättringskunskap. I varje basgrupp blandas studenter från de olika utbildningsprogrammen och studieorterna. Det innebär att du under IPL2 kan ha schemalagda aktiviteter som innebär resor mellan studieorterna Linköping och Norrköping. Studenten ska efter fullgjort moment kunna tillämpa metoder och verktyg i praktiskt förbättringsarbete. analysera komplexiteten i förändringsprocesser. värdera hur egen och andras professionella kunskaper och förhållningssätt i samverkan påverkar resultatet för verksamheten. värdera sin professionella roll i relation till profession och kompetens hos studenter från andra utbildningsprogram, och därmed kunna beskriva sin interprofessionella kompetens. IPL2 har två examinerande och ett antal obligatoriska moment, se nedan tabell. Ledighet från obligatoriska uppgifter och moment medges aldrig vid Linköpings universitet. Det är varje enskild students ansvar att närvara vid obligatoriska moment samt att genomföra studieuppgifterna inom utsatt tid. Ev. frånvaro hanteras genom kompletteringar alternativt att de genomförs nästa tillfälle momentet ges. Vid enstaka frånvaro ansvarar handledaren tillsammans med basgruppen om kompletteringsuppgift. Förutom kompletteringsuppgift ansvarar den enskilde studenten för att tillgodogöra sig nödvändig information på egen hand. Vid frånvaro vid fler än två gånger kontaktar basgruppshandledaren ansvarig lärare för IPL2. Observera att IPL-momentet kan utgöra tröskelregel för fortsatta studier - se respektive programs studiehandledning för vidare information. Moment Basgruppsträffar Poster - Förbättringsarbete i praktiken samt tillhörande skriftlig rapport Storgruppsseminarium Dokument om individuella arbetsinsatser i förbättringsarbetet (del 1 och 2) Medverkan i presentationen för verksamheten i Region Östergötland Posterutställning Examinerande/obligatoriskt Examinerande Examinerande Obligatoriskt Obligatoriskt Obligatoriskt Obligatoriskt Under kursens första dag presenteras studenterna för sina förbättringsarbeten och varandra. Dagen omfattar seminarier av betydelse för kursens innehåll och mål, vilka sammanfattar och belyser aktuell teori och forskning, i syfte att inspirera till förbättringsarbete. Samtliga seminarier ges i Kårhuset Kollektivet, Linköping.
Dag Tid Föreläsning Ansvarig Måndag 26 feb 10.15 10.30 Introduktion till IPL2 Ann Catrine Eldh, LiU 10.30 11.00 Kvalitet och utveckling i hälso- och sjukvård: Varför förbättringsarbete? Vad är förbättringskunskap? Vad vet vi om implementering av kunskap i praktik. 11.05 11.35 God säker och effektiv vård: Hur identifierar och följer vården upp processer och resultat? Vilken roll har kvalitetsregister och avvikelsehantering i ett systematiskt förbättringsarbete? 11.40 12.10 Innovationer och entreprenörskap i hälso- och sjukvård: förbättringskunskap från idé till praktik. 13.15 13.45 Metoder för förbättringsarbete: En översikt över verktyg och metoder. Lean som verktyg för kvalitet och utveckling i Region Östergötland. 13.50 14.20 Metoder och verktyg för att uppföljning och utvärdering. Ann Catrine Eldh, LiU Lena Nilsson, Region Östergötland Charlotte Norrman, LiU Nettan Svartz, Region Östergötland Ann Catrine Eldh, LiU 14.25 14.55 Interprofessionalitet i förbättringsarbete Annika Lindh Falk, LiU 14.55 15.00 Remiss Ann Catrine Eldh, LiU Dag 3 erbjuds ett uppföljande seminarium där basgrupperna får möjlighet att tillsammans med resurspersoner utveckla sina kunskaper och färdigheter i relation till förbättringsarbetet: ett s.k. Think-Tank, då basgrupperna har möjlighet att få inspel från seminarieledare och andra sakkunniga om vilka teorier och/eller verktyg som kan vara användbara i respektive förbättringsarbete. Seminariet äger rum onsdagen den 28 februari kl. 9.00-11.00 i Kårhuset Kollektivet, Linköping. Inför detta seminarium förbereder varje basgrupp 1-2 frågor och skickar till ansvarig lärare senast tisdagen den 27 februari kl. 17.00 på adress: ann.catrine.eldh@liu.se Studenterna introduceras i sin basgrupp första kursdagen. Basgruppen träffas sedan vid tre schemalagda tillfällen samt vid en storgruppsträff under kursen, se schema. Basgruppen behöver också träffas utöver schemalagd tid. Vid den första schemalagda basgruppsträffen presenteras det verksamhetsanknutna scenariot av en kontaktperson från en verksamhet inom Region Östergötland. Det är detta scenario som utgör det förbättringsarbete som studenterna arbetar med under IPL 2. Studenterna tillämpar PBL och utgår därmed från basgruppens kunskaper och erfarenheter till att gemensamt formulera frågor och inlärningsmål. Ett självständigt, undersökande och kritiskt förhållningssätt, samt genom att träna sin förmåga att arbeta i team, utvecklas studentens
professionella kompetens. Problembearbetning, reflektion och eget ansvar är alltså centrala begrepp. Se mer i BL-guiden https://liu.se/medfak/utbildn/pedagogiskverksamhet/pblresurser?l=sv. Basgruppshandledarens uppgift är att vägleda och utmana gruppen till aktiv problembearbetning och kritisk granskning. Det är också basgruppshandledarens uppgift att bedöma gruppens poster och tillhörande rapport. Den tredje och sista basgruppsträffen genomförs samma dag som basgruppen redovisar sitt arbete för verksamheten. Tid och plats för denna basgruppsträff bestäms i gruppen. Vid sista basgruppstillfället diskuteras också Dokument om individuella arbetsinsatser i förbättringsarbete, slutvärdering av basgruppens arbete samt hur arbetet kan kopplas till interprofessionell kompetens. Utvärdering i basgrupp utförs gemensamt efter varje basgruppstillfälle. Var och en i basgruppen - student och handledare - utvärderar sig själv, varandra och gruppens arbete vid varje basgruppstillfälle utifrån centrala processer som samspelar i PBL: problembearbetning, lärande, samarbete. Utvärderingen genomförs utifrån reflektion om studentens förmåga att: arbeta enligt en problembearbetningsmodell ta ansvar för sitt eget och gruppens lärande vara aktiv och förberedd ge och ta emot återkoppling samt åtgärda eventuella brister uppvisa ett professionellt förhållningssätt (t ex förmåga att kommunicera, presentera fakta, sammanfatta, kritiskt granska osv) Vid frånvaro från basgruppsträff hanteras komplettering i samråd med handledaren och deltagarna i basgruppen. För den enskilde studenten gäller inte bara att inhämta den kunskap som bearbetats i basgruppen, utan även att bidra till basgruppens lärande, t ex med en fördjupad litteraturuppgift som redovisas i basgruppen. Kompletteringen krävs för godkänt på kursmomentet. Kompletteringar pga. frånvaro i basgrupp ska vara godkänd senast 15 mars kl. 17.00. De verksamhetsanknutna scenarierna i IPL2 har valts ut av ansvarig lärare i samarbete med representanter för Region Östergötland. En kontaktperson har utsetts till varje förbättringsarbete och basgrupp för att underlätta studenternas kontakter med verksamheten, och som stöd för studenternas förbättringsarbete. Scenariot presenteras av kontaktpersonen vid det första basgruppstillfället. Studenterna ska, tillsammans med kontaktpersonen, utifrån det givna scenariot, formulera en eller flera, väl avgränsade problemställningar som ska bearbetas under momentet. Studenterna förväntas inte genomföra ett fullständigt förbättringsarbete utan ska fokusera på någon del i PDSA-processen, t.ex. planering och kartläggning av problemområdet eller uppföljning av ett redan påbörjat förbättringsarbete. Genom fältstudiebesök tidigt i momentet ges studenterna möjlighet att undersöka hur verksamheten fungerar, ställa frågor till anställda och/eller patienter eller annat som behövs för förbättringsarbetet. Efter fältstudiebesöket tar studenterna de erfarenheter och observationer de inhämtat till fortsatt basgruppsarbete, där problemställningen/-arna bearbetas utifrån generella teorier från förbättringsvetenskap. Ett storgruppsseminarium ger ytterligare tillfälle att diskutera förbättringsarbetet innan basgruppen sammanställer förbättringsarbetet i en poster med tillhörande skriftlig rapport.
Kursen motsvarar 2 veckors heltidsstudier (80 timmar/ student). De 2 första veckorna är avsatta enbart för IPL 2. Den schemalagda tiden med föreläsningar, basgruppsträffar etc. är begränsad till i genomsnitt ca 15 timmar per vecka för att ge tid för individuella studier och basgruppsträffar utan handledare. Seminarium är en undervisningsform som är avsedd att genom diskussion ge en fördjupad inblick i ett aktuellt problem/tema. Syftet är att utveckla förmåga till vetenskapligt tänkande och kritiskt förhållningssätt genom att tillsammans reflektera och resonera kring ett problem. I IPL2 presenterar basgruppen sin problembearbetning vid ett storgruppseminarium. Studenterna ska tillämpa inhämtade kunskaper samt vidareutveckla dessa genom att tillsammans fokusera på någon aspekt inom sitt respektive förbättringsområde. Seminariet ska bidra med fördjupad förståelse för förbättringsarbete och kvalitet i vården genom en fördjupad teoretisk koppling i förbättringsarbetet. Därigenom ska storgruppsseminariet hjälpa basgruppen att slutföra postern med tillhörande skriftlig rapport. - Vid seminariet deltar alla studenter från storgruppen, basgruppshandledare samt ev. kontaktpersonerna. - Varje basgrupp disponerar ca 40 minuter för att presentera och diskutera sitt arbete. Basgruppen väljer att fokusera någon aspekt i sitt arbete som är angeläget att diskutera och fördjupa teoretiskt. - Basgruppen ska initiera frågeställningar/diskussioner utifrån inhämtade kunskaper, tillvägagångssätt för inhämtandet av data, vilka resurser som har använts, erfarenheter av basgruppens arbete osv. - Alla studenter förutsätts att vara aktiva under seminariet. Seminariet är obligatoriskt. - Basgruppshandledarna är moderator vid seminariet. - En avslutande reflektion görs då basgruppen tillsammans med handledaren diskuterar det vidare arbetet för att slutföra postern och rapporten. Förbättringsarbetet sammanställs av studenterna i en poster med tillhörande skriftlig rapport. Förbättringsarbetet redovisas även muntligt i verksamheten samt i en posterutställning på respektive campus. Postern ska vara en redogörelse av förbättringsarbetet och ska fungera som stöd för fortsatt arbete i verksamheten. Postern ska innefatta en introduktion till området med teoretisk förankring, syfte, metod, resultat samt diskussion samtliga i kortform, dvs. en kortare, generell teoretisk beskrivning av förbättringsarbetet och dess specifika tillämpning för den givna verksamheten. I en tillhörande rapport ska en fördjupad beskrivning och motivering av teoretisk bakgrund, metod samt diskussion som inte ryms på postern finnas med. Denna bilaga kan vara 2-3 sidor, och ska innefatta referenser enligt något vedertaget system. Postern med tillhörande rapport sparas i två elektroniska filer, i PPT, PDF eller Word-format.
Namnge dokumentfilen med basgruppsnummer samt titeln på förbättringsarbetet och om det är poster eller bilaga (ex.: 23C_hygienrutiner onkologavd_poster). Eftersom varken poster eller skriftlig rapport är en offentlig handling från Linköpings universitet så ska det inte finnas någon logotyp på dokumenten. Såväl poster som rapport ska inkludera titeln på arbetet samt namn på författarna (basgruppens medlemmar). Innan postern inkl. bilaga skickas till basgruppshandledaren för bedömning ska först kontaktpersonen ges möjlighet att lämna synpunkter på bakgrundsfakta om verksamheten. När det är OK skickas postern med bilagan till basgruppshandledaren för bedömning, senast torsdagen i andra kursveckan. Bedömning görs enligt nedanstående kriterier. Efter slutredigering skickas postern med bilaga till basgruppshandledaren för slutligt godkännande, enligt schema När postern och tillhörande bilaga är godkänd av basgruppshandledaren skickar hen underlag för betyg, inklusive postern och bilagan, till ann-sofie.hultgren@liu.se som sammanställer resultat och meddelar respektive programadministratör som rapporterar in i LADOK. Studenterna ska också lämna poster och bilaga, PPT-presentation samt all data (enkäter, mätningar etc.) till kontaktpersonen vid RÖ när arbetet är avslutat. Postern ska också sättas upp i posterutställningen som anordnas på respektive campus (Campus US och Norrköping). Posterutställningen öppnar kl. 12.00 onsdagen i tredje kursveckan och då ska alla posters vara på plats på respektive campus. Ange vid postern vilken tid er poster kommer att vara bemannad under onsdagseftermiddagen studenter i IPL1 kommer att ha schemalagd tid under eftermiddagen för att besöka utställningen samt ha möjlighet att rösta fram bästa poster på respektive campus. En poster är en rapport i kortformat. Följ gärna LiU s postermall i ppt (tillgänglig via liu.se). Postern i IPL2 skrivs ut i standardskrivare i format A3. Om postern skickas till tryck står studenterna eller verksamheten för kostnaden för tryck av postern avtala betalningsansvar i god tid. Tänk på detta när du gör en poster: - En poster ska snabbt fånga uppmärksamhet - inkludera bara väsentlig information. - Postern ska kunna läsas på ca två meters avstånd, vilket kräver tydligt typsnitt och storlek. - Ett liggande posterformat ökar läsbarheten. - Visualisera med hjälp av illustrationer, diagram och tabeller. - Placera titeln högt upp, liksom era namn. - Svart text på ljus bakgrund (pastell) är lätt att läsa; använd 2 grundfärger och max 4 komplementfärger. Studenten ska kunna: göra val och skapa sammanhang mellan de olika delarna i postern och rapporten. relatera till och tillämpa relevant teori och fakta i bearbetningen av det verksamhetsbaserade scenariot. värdera sin metod och sitt resultat i relation till teori och fakta.
Denna reflektion är till för basgruppens slutvärdering till sista basgruppstillfället och består av två delar: 1. Studenterna ska gemensamt skriftligt beskriva hur de har fördelat arbetet med det verksamhetsbaserade scenariot inom basgruppen, inkl. poster och tillhörande rapport. 2. Studenterna ska tillsammans värdera hur var och ens professionella kunskap och kompetens har tillämpats i gruppens arbete i hela kursmomentet och hur detta har påverkat det interprofessionella lärandet. Studenterna väljer hur detta dokument ska utformas. Dokumentet ska skickas till basgruppshandledaren senast två arbetsdagar innan sista basgruppstillfället, dvs. senast måndag den 12 mars kl 8.00. Vid sista basgruppstillfället, den 14 mars, diskuteras detta. En kursutvärdering skickas ut till respektive students adress vid LiU. Förslag på förbättringar kan också skickas till ansvarig lärare för IPL 2: ann.catrine.eldh@liu.se https://www.liu.se/medfak/hel2?l=sv På hemsidan finns bl.a. schema, basgruppsindelning, information om lokaler. En del av litteraturen har gjorts tillgänglig för IPL 2 genom referensexemplar på Medicinska biblioteket (MB) samt Campus Norrköpings bibliotek (CNB). Studenterna har studieort i Linköping eller i Norrköping. Bussar avgår varje timme från Linköping resp. Norrköping. Resorna är gratis med LiU-kortet. Tidtabell finns på Östgötatrafikens hemsida https://www.ostgotatrafiken.se/tidtabeller/ Ange 73 som linjenummer. Studierna under IPL 2 innebär resor utanför studieorterna för vissa basgrupper. Ansvarig för IPL 2 Ann Catrine (Ankie) Eldh Telefon 013-28 66 34 E-post: ann.catrine.eldh@liu.se Programansvarig, IPL Mattias Ekstedt E-post: mattias.ekstedt@liu.se Administratör, IPL Ann-Sofie Hultgren Telefon 013-28 57 99 E-post: ann-sofie.hultgren@liu.se
Armstrong N, Herbert G, Aveling EL, Dixon-Woods M, Martin G. Optimizing patient involvement in quality improvement. Health Expectations, 2013;16(3):e36-47. Bergman B, Klefsjö B. Kvalitet från behov till användning. 2012, Lund: Studentlitteratur. Bergman B, Hellström A, Lifvergren S, Gustavsson S. An emerging science of improvement in health care. Quality Engineering, 2015;27(1):17-31. BMJ Quality & Safety. Knowledge for Improvement. 2011; 20, Suppl 1. URL: http://qualitysafety.bmj.com/content/20/suppl_1 Donabedian A. The quality of care. How can it be assessed? JAMA, 1988;260(12):1743-8. Frenk J, Chen L, Bhutta ZA, Cohen J, Crisp N, Evans T, et al. Health professionals for a new century: transforming education to strengthen health systems in an interdependent world. Lancet 2010; 376(9756):1923-58. Hammick M, Freeth DS, Copperman J, Goodsman D. Being interprofessional. 2009, Cambridge: Polity Press. Harvey G, Kitson A. Implementing evidence-based practice in health care. A facilitation guide. 2015, London: Routledge. Kvarnström S. Difficulties in collaboration: A critical incident study of interprofessional healthcare teamwork. Journal of Interprofessional Care, 2008;22(2):191-203. Lagrosen S. Lärande i och för det nya arbetslivet. 2010, Lund: Studentlitteratur. LeGros T. Amerongen H, Colley J, Scholss E. Using learning theory, interprofessional facilitation competencies, and behavioural indicators to evaluate facilitator training. Journal of Interprofessional Care, 2015;29(6):596-602. Lundgren C, Molander C. Teamarbete i medicinsk rehabilitering. 2008, Stockholm: Liber. Nilsen P. (red). Implementering av evidensbaserad praktik. 2014, Malmö: Gleerups. Ogrinc GS, Hedrick LA. Fundamentals of health care improvement: a guide to improving your patients' care. Joint Commission Resources, 2012, 2 uppl. Ridelberg M. Towards Safer Care in Sweden: Studies of Influences on Patient Safety. 2016. Linköping: Linköping University. Medical Dissertation No.1503. Sjövold E. Teamet: utveckling, förändring och effektivitet i grupper. 2008, Stockholm: Liber.
Socialstyrelsen. Nationella indikatorer för God vård. 2009, Stockholm: Socialstyrelsen. URL: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/nationellaindikatorerforgodvard World Health Organization. Framework for action on interprofessional education and collaborative practice. WHO 2010. URL: http://www.who.int/hrh/resources/framework_action/en/index.html Yuehwern Y. (ed). Handbook of Healthcare Delivery Systems. URL: https://login.e.bibl.liu.se/login?url=http://www.crcnetbase.com/isbn/9781439803622 Ödegård S. Patientsäkerhet: Teori och praktik. 2013, Stockholm: Liber. Øvretveit J Perspectives: answering questions about quality improvement: suggestions for investigators. International Journal for Quality in Health Care, 2017;29(1):137-142.