Kunskapsöversikt dagvattenrening Vilken teknik fungerar för att ta bort föroreningar från dagvatten? Godecke Blecken
SVU rapport: kunskapssammanställning Baserad på litteraturstudie, forskning på LTU och egen erfarenhet Litteraturstudie: huvudsakligen vetenskapliga artiklar Stormwater OR Urban Runoff AND NAMN PÅ TEKNIK AND Treatment OR Pollutant OR Removal
SVU rapport: kunskapssammanställning Baserad på litteraturstudie, forskning på LTU och egen erfarenhet Litteraturstudie: huvudsakligen vetenskapliga artiklar Stormwater OR Urban Runoff AND NAMN PÅ TEKNIK AND Cold OR Winter
SVU rapport: kunskapssammanställning Fokus på reningsanläggningar, t ex. dammar, våtmarker, filter mm. Även andra anläggningar inkluderas som påverkar dagvattenkvalitén (t ex. gröna tak) eller kan ha reningseffekt (t ex. infiltration, svackdiken: huvudsyfte kvantitet, men även rening kan uppnås)
Vilken anläggning ska man välja?
Dammar (sedimentation) Fördröjning och rening: TSS, partikelbundna föroreningar, inte lösta föroreningar, kväve Utformning viktigt för att erhålla en bra rening Underhåll (tömning) Egen anläggning eller förrening Skärmdammar/ bassänger och nderjordiska sedimentationsmagasin: liknande funktion
Utformning: jämn flödesfördelning
Borttagning av sediment Underhåll Förreningsdamm har fördelar eftersom grövre sediment renas Vad görs med sedimentet? Inspektion av anläggningens hydrauliska delar Rätt vattennivå? Igensättning av in-/utlopp?
Flytande våtmarker Kan implementeras i befintliga dammar för att förbättra reningsförmåga av t ex näringsämnen och metaller Ganska ny teknik; bara lite praktiska erfarenheter och långtidsdata Ännu bara få anläggningar i Sverige
Flytande våtmarker
Dagvattenvåtmarker Bättre rening än damm: även bio geo kemiska processer; t ex för rening av näringsämnen ofta längre uppehållstid jämfört med damm Habitatfunktion/rekreationsvärden mm.
Utformning Olika djup Mindre damm för för rening av sediment
Utformning Olika djup Mindre damm för för rening av sediment
Dagvattenbiofilter, växtbäddar, rain garden Huvudsyfte rening. Bräddning vid intensiva regn Filtermaterial ofta jord/sand blandningar: störst andel av reningen ska anpassas för syftet Växter: bidrar också till reningen minskar igensättningen estetik
Funktion av ett dagvattenbiofilter overflow
Biofilter i Tyresö Torr och regnväder, forbehandlingssteg
LTU (2010, 2016) Filtermaterial
Problem: igensättning Kontroll bräddbrunn Kontroll vegetation Underhåll
Andra filtertyper/material Många olika filtermaterial med bra adsorptionsförmåga (rening av lösta ämnen). Kan implementeras på olika sätt I dagvattensammanhang (brunnsfilter, efterpolering, mm.) Långtidsfunktion? Underhåll / intervall för filterbyte?
Svackdiken Huvudsyfte: avledning och fördröjning (v svackdike < v ledning ), beroende på utformning av utloppet även magasinering (För )rening pga. sedimentation
Bioswales Fler/högre växter bidrar till bättre rening.
Infiltrationsanläggningar/ vattengenomsläppliga ytbeläggningar Ingen fokus på rening, men viss rening möjlig genom upptagning av föroreningar Dock även grundvattenförorening möjlig Kräver regelbundet underhåll, annars igensättning.
Igensättning!
Gröna tak Effektiv fördröjning Vattenkvalitet: olika resultat beroende på studie: ibland utsläpp av föroreningar, ibland bra vattenkvalitet
Gödsling av gröna tak
Vilken teknik fungerar för att ta bort föroreningar från dagvatten? Kornstorlek Anläggningar > 5 mm Sandfång i brunnar Underjordiska 5 mm 125 µm sedimen Dammar terings Skärm Svackmagasin bassänger diken 125 µm 10 µm Våtmarker Infiltration Biofilter 10 µm 0,45 µm Rain Brunns Garden filter Membran Växtbäddar filter < 0,45 µm (lösta föroreningar) Lamellfilter Underhållsbehov hög medel medel låg låg medel medel mycket mycket hög hög