Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst EN KORTVERSION

Relevanta dokument
Handbok för Öppna jämförelser inom socialtjänsten

Analysstöd ATT VÄRDERA INFORMATION FRÅN UPPFÖLJNING

- stöd för analys och förbättring

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för

Öppna jämförelser ett verktyg för verksamhetsutveckling

Hur analyserar du din kommun? Analysguide i fyra steg med utgångspunkt i utvärderingen Vård och omsorg om placerade barn

Handbok för Öppna jämförelser grundskola och gymnasieskola

ehälsa i kommunerna för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

Öppna jämförelser ett verktyg i det strategiska utvecklingsarbetet

Öppna jämförelser inom socialtjänsten och hemsjukvården. Handlingsplan

Rutin hantering av öppna jämförelser

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Snabbguide: Analysera skolresultat MED ÖPPNA JÄMFÖRELSER OCH KOLADA

Till dig som är förtroendevald. och arbetar med socialtjänstfrågor

RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Missbruks- och beroendevården 2015

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Öppna jämförelser stöd i strategisk utveckling KONKRETA EXEMPEL FRÅN FEM LÄN

Uppföljning av resultat inom den sociala barn- och ungdomsvården. ett utvecklingsprojekt under 2016

Bilaga 1: Handlingsplan för värdegrundsarbete. Här läggs aktuell värdegrund in.

Evidensbaserad praktik

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2016 Kommunresultat för Nybro

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården

Handbok för Öppna jämförelser grundskola och gymnasieskola

Beslut på bättre grund.

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Analys och arbetet framåt

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016

Till dig som är förtroendevald OCH ARBETAR MED FRÅGOR RÖRANDE SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD


Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården

Öppna jämförelser. din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård

Vägledning för genomförande av nationell brukarundersökning inom funktionshinderområdet 2016

Resultat av Öppna jämförelser inom barn- och ungdomsvården 2016

Patientmedverkan i riskanalyser

Kvalitet och verksamhetsutveckling

Dialog om lön mellan chef och medarbetare ETT INSPIRATIONSMATERIAL

Öppna jämförelser vård och omsorg äldre

RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS 2015

Beslutad av, datum. Riskanalys utifrån verksamhetsnivå inom Vård och omsorgsförvaltningen

VÄGLEDNING FÖR GENOMGÖRANDE AV NATIONELL BRUKARUNDERSÖKNING INOM INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 2017

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stärkt skydd för barn och unga HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

Vård och omsorg om äldre Diagramrapport

Brukarundersökning vård- och omsorgsboende. Vård- och äldrenämnden

12. Jämställdhet hjälper dig få ut mer av SKL:s Öppna jämförelser och Koladas Jämförare TISDAG ERIK GUSTAF GEIJER

Handbok 1 för Jämtlands län gällande arbetet med öppna jämförelser (ÖJ) inom äldreområdet

Individuell och differentierad lön DISKUSSIONSUNDERLAG OM FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR DEN LOKALA LÖNEBILDNINGSPROCESSEN

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Stöd för analys och handlingsplan

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Gruppövning undersöka organisatorisk och social arbetsmiljö

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare

Kvalitetsdeklaration Särskilt boende äldreomsorg

Säkerhetskulturtrappan från A till E ETT DIALOGVERKTYG FÖR VERKSAMHETER ATT KARTLÄGGA OCH UTVECKLA SITT ARBETE MED PATIENTSÄKERHET

Bilagor Brukarundersökning inom individ- och familjeomsorg 2015

INTERN STYRNING OCH KONTROLL KOMMUNSTYRELSEN LIDKÖPINGS KOMMUN. - Resultat av en webbenkät genomförd på uppdrag av kommunens revisorer

Kvalitet i LSS Version 1.0

Rådet för främjande av kommunala analyser

Öppna jämförelser Enhetsundersökningen LSS 2018

FoU rapport Öppna Jämförelser som underlag för verksamhetsutveckling

Statlig styrning med kunskap

Nationell brukarundersökning inom funktionshinderområdet Workshop 18 mars

SKA-boken. Handbok i systematiskt kvalitetsarbete BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

VÄGLEDNING FÖR GENOMGÖRANDET AV PILOTENKÄT, BRUKARUNDERSÖKNING ENSAMKOMMANDE BARN 2017

kvalitetssäkrad välfärd Användarguide

HSE Hållbart Säkerhets Engagemang ANVÄNDARANVISNINGAR FÖR ATT ARBETA MED FRÅGESTÄLLNINGAR SOM ÄR VIKTIGA FÖR EN SÄKER VÅRD

Medarbetarenkäten 2014 handledning för förbättringsarbete

Mall för att få del av medel ur SKL:s kvinnofridssatsning 2018

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan

Handbok för Öppna jämförelser inom socialtjänsten. Sveriges Kommuner och Landsting

Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU?

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING

Öppna jämförelser Enhetsundersökningen LSS 2018

Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården

Brukarundersökning 2018 inom vård- och omsorgsboende

Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete

INTERN STYRNING OCH KONTROLL. - Resultat av en webbenkät genomförd på uppdrag av kommunens revisorer

(8) Ev. sammanfattning och reflektion: En av de 11 kommunerna har svarat vet ej då ansvaret låg i annan nämnd.

Kvalitetsrapport hemtja nst

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Stöd till lokal lönebildning. Resultat av partsgemensamt arbete

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Öppna jämförelser stöd till brottsoffer 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården

Individbaserad systematisk uppföljning

Transkript:

Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst EN KORTVERSION

Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst EN KORTVERSION

3041 0827 Upplysningar om innehållet: Mia Ledwith, mia.ledwith@skl.se Helena Henningson, helena.henningson@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2017 ISBN: 978-91-7585-533-2 Text: SKL Illustration: SKL Produktion: Advant Produktionsbyrå Tryck: LTAB maj 2017

Förord Det är inte alltid lätt att tolka och förstå statistik. Samtidigt är förståelsen, att se sammanhang och samband, grunden för att kunna dra rätt slutsatser och fatta beslut. Redan år 2012 tog SKL fram en handbok för Öppna jämförelser socialtjänst, som steg för steg lotsar läsaren genom en arbetsprocess för det lokala arbetet med Öppna jämförelser. Den fullständiga versionen av handboken finns att ladda ner på www.skl.se/oppnajamforelser. Med den här korta versionen av handboken vill vi ge ett mer sammanfatt ande stöd i att söka de bakomliggande orsakerna för resultaten i Öppna jäm förelser, men även i tolkningen av andra nyckeltal. I denna version fokuserar vi på förståelsen och analysen av indikatorer och nyckeltal. En bra analys bidrar till ett bra underlag för prioritering av rätt åtgärder för den fortsatta utvecklingen av verksamheten. Kortversionen av handboken kan kompletteras med mallar som hjälper till att skapa en struktur och ger stöd i analysarbetet. Mallarna finns att ladda ner på www.skl.se/oppnajamforelser. Stockholm i maj 2017 Åsa Furén-Thulin Sektionen för socialtjänst Mari Forslund Sektionen för kvalitet och uppföljning Sveriges Kommuner och Landsting

Innehåll 6 Inledning 6 Öppna jämförelser inom socialtjänsten 7 Styra, leda och förbättra med systematisk metod 8 Arbetsprocess för att använda Öppna jämförelser 9 Kapitel 1. Samla ihop information och fokusera 9 Skapa en bruttolista av indikatorer 10 Val av indikatorer för fördjupad analys 11 Kapitel 2. Sök orsaker och dra slutsatser 11 Identifiera vad som kan påverka resultatet 12 Ta reda på varför! 13 Orsaksanalys 5 x Varför? 13 Ringa in förbättringsområden 14 Kapitel 3. Åtgärder 14 Förslag till förbättringar/åtgärder 16 Åtgärdsplan 18 Kontakt och mer information

Inledning Öppna jämförelser inom socialtjänsten SKL samverkar med Socialstyrelsen för att öka tillgången till jämförbar information om kvalitet och resultat genom Öppna jämförelser (ÖJ). För socialtjänsten finns Öppna jämförelser inom följande områden: > > Ekonomiskt bistånd > > Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden > > Missbruks- och beroendevård > > Social barn- och ungdomsvård > > Stöd till personer med funktionsnedsättning > > Våld i nära relationer > > Äldreomsorg och hemsjukvård > > Socialtjänstens krisberedskap LÄSTIPS! Senaste version av Öppna jämförelser inom respektive område hittas på: www.socialstyrelsen.se www.kolada.se www.skl.se 6 Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst en kortversion

Styra, leda och förbättra med systematisk metod Handboken utgår från grunderna i systematiskt kvalitetsarbete. Det innebär att kontinuerligt: > > Planera och sätta mål > > Fråga efter och följa upp resultat > > Analysera och dra slutsatser > > Göra förbättringar figur 1. SKL:s styrsnurra för utveckling och förbättring Prioritera MEDBORGARE/BRUKARE VERKSAMHET Förslag till åtgärder Beslut ÅTGÄRDER VERKSAMHET Beskriv uppdrag PLANERING UPPFÖLJNING & ANALYS MEDBORGARE/BRUKARE Sätta mål Konsekvensbeskrivning Resursfördelning Handlingsplan VERKSA MHET MEDBORGARE/BRUKARE Dra slutsatser Sök orsaker Fokusera VERKSA MHET Samla ihop information MEDBORGARE/BRUKARE Läs mer: www.uppfoljningsguiden.se Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst en kortversion 7

Inledning Arbetsprocess för att använda Öppna jämförelser Arbetsprocessen för att använda Öppna jämförelser kan delas in i fem steg. Denna handbok fokuserar på de steg som gäller uppföljning och analys. De tre röda stegen i arbetsprocessen följer SKL:s styrsnurras röda fält. Vill du fördjupa dig mer i hela arbetsprocessen finns den fullständiga versionen av handboken på www.skl.se/oppnajamforelser. Välj någon ÖJ för socialtjänsten. figur 2. Arbetsprocess för Öppna jämförelser socialtjänst Publicering av ÖJ Förberedelser Samla ihop information och fokusera Sök orsaker och dra slutsatser Föreslå åtgärder Genomför och följ upp resultat a. b. Kvalitetssäkra data inför inrapportering Förbered mottagande och kommunikation av resultat a. b. Skapa en bruttolista av indikatorer Prioritera och välj indikatorer för fördjupad analys a. Identifiera vad som påverkar resultatet för utvalda a. Prioritera förslag a. till förbättringar/ åtgärder indikatorer b. Ringa in förbättringsområden b. Gör en åtgärdsplan b. Genomför och följ upp åtgärder/ förbättringar Kommunicera era resultat och fira era framgångar! Analys Ordet analys härstammar från grekiskan och handlar om att dela upp något i mindre delar. Genom att granska delarna, komplettera med annan relevant information samt söka mönster och orsaker, kan slutsatser dras. En ökad förståelse för sammanhang och samband har uppnåtts. Syftet med analysen är att förstå och få det underlag som behövs för att fatta välgrundade beslut för åtgärder som leder till utveckling och förbättring. 8 Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst en kortversion

KAPITEL 1 Samla ihop information och fokusera Publicering av ÖJ Förberedelser Samla ihop information och fokusera Sök orsaker och dra slutsatser Föreslå åtgärder Genomför och följ upp resultat Skapa en bruttolista av indikatorer I den inledande analysfasen vill man få en bild av vilka områden som verkar vara viktigast att gå vidare med för en mer fördjupad analys. Ta er tid för den första analysen och gör ett noggrant urval av indikatorer. Dokumentera ert urval av indikatorer i mallen Bruttolista för indikatorer. 1 Exempel på frågeställningar i detta steg är: > > Avvikelser från egna mål? > > Vad verkar vara era styrkor och svagheter? Använd färgkodningen som stöd. > > Resultat som sticker ut eller överraskar? > > Resultat som upprepas eller försämras över tid? > > Ligger andra jämförbara kommuner bättre till? > > Vad vet ni om skillnader mellan era enheter i kommunen? > > Interna och externa faktorer som är viktiga för brukare, ledning och medarbetare? > > Finns skillnader mellan kvinnor och män? Not. 1. Mallarna finns att ladda ner på www.skl.se/oppnajamforelser. Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst en kortversion 9

Kapitel 1. Samla ihop information och fokusera Val av indikatorer för fördjupad analys Nu är det dags att summera vilka indikatorer från bruttolistan som behöver analyseras djupare. Till exempel: > > De indikatorer ni går vidare med bör relatera till kommunens/nämndens övergripande mål. > > Hänsyn bör tas till satsningar/aktiviteter som redan pågår. > > Överväg konsekvenser som problemet kan få om det inte åtgärdas för brukare, för medarbetare, för organisationen som helhet och för samarbetspartners. > > Bedöm resursåtgång i form av tid, pengar och kompetenser för att påverka problemet. > > Slutligen kan det vara relevant att titta på hur många invånare, t ex kvinnor, män, olika åldrar, olika kommundelar, olika socioekonomiska grupper, som påverkas av problemet. Samla de utvalda indikatorerna i mallen Fördjupad analyslista. Fyll i de indikatorer ni vill gå vidare med. figur 3. Fördjupad analyslista 10 Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst en kortversion

KAPITEL 2 Sök orsaker och dra slutsatser Publicering av ÖJ Förberedelser Samla ihop information och fokusera Sök orsaker och dra slutsatser Föreslå åtgärder Genomför och följ upp resultat Identifiera vad som kan påverka resultatet En fördjupad analys ger en tydligare bild av vad som kan påverka resultatet/ utfallet för en indikator och därmed hur resultatet kan förbättras. > > Den fördjupade analysen syftar till att söka bakomliggande orsaker/ tänkbara förklaringar till resultatet. > > Fångar indikatorn förutsättningar för kvalitet (struktur och process) eller mäter indikatorn ett värde för brukaren (resultat)? > > Finns mål i kommunen som är kopplade till någon eller några indikatorer i ÖJ? Nås målen? Hur ser det ut på enhetsnivå? > > För att ta reda på vad som kan påverka en indikator kan det behövas komp letterande information. Det kan t ex vara uppgifter om bemanning, kompetens eller ekonomi, men också erfarenheter från kvinnor och män som använder tjänsten, kvinnor och män som anhöriga samt medarbetare och chefer. Mer information om vilka uppgifter indikatorerna bygger på, hur de är konstruerade, typ av indikator och syftet med indikatorn finns i Socialstyrelsens användarguider för öppna jämförelser och deras Indikatorbibliotek, båda på www.socialstyrelsen.se. Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst en kortversion 11

Kapitel 2. Sök orsaker och dra slutsatser Ta reda på varför! Det är viktigt att ta reda på hur det ser ut i verkligheten för att förstå vad som är grundorsaken till problem och varför mål inte nås. Många gånger är vi för snabba med att hitta svaret, men vi har inte alltid ställt rätt frågor. Det kan finnas delar av den egna verksamheten som redan har ett bra res ultat. Sök svar på frågorna Varför? Vad? Var? Hur? När? Vem/vilka? Exempel på kartläggande verktyg: > > Intervjuer/dialog med berörda brukare och berörd personal > > Enkäter > > Fokusgrupper > > Observationer > > Tidsmätningar > > Fiskbensdiagram > > 5 x Varför? > > Processkartläggning > > Kompletterande statistik Tre rekommendationer: > > Belys problem med fakta inte bara åsikter > > Kartlägg tillräckligt inte för lite, men inte för mycket > > Våga stanna i problemet var inte för snabb med åtgärderna 12 Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst en kortversion

Orsaksanalys 5 x Varför? Orsaksanalys är ett effektivt sätt för att hitta det grundläggande problemet, och inte bara problemets symtom. Genom att fem gånger fråga efter varför ett problem/en situation uppstår kan man i kedjan av svar hitta grundorsaken till problemet. Om den ursprungliga orsaken till problemet kan förhindras, så kommer problemet inte att återkomma. Den som i sitt förbättringsarbete bara utgår från symtom på problem kommer att märka att problemet återkommer på liknande sätt. Ringa in förbättringsområden När ni hittat tänkbara förklaringar till resultatet för indikatorerna med hjälp av mallen Fördjupad analyslista, kan ni använda analyslistan som underlag för att hitta områden som behöver förbättras. Ju bättre kunskap om det egentliga problemet, de bakomliggande orsakerna och omfattningen i organisationen, desto lättare är det att fatta beslut som är nödvändiga. Var försiktig med att formulera åtgärder/aktiviteter redan nu. Håll isär begreppen förbättringsområde och förbättringsförslag. I mallen Lista på förbättringsområden kan ni samla ett översiktligt underlag för prioritering av förbättringsområden att gå vidare med. figur 4. Lista på förbättringsområden Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst en kortversion 13

KAPITEL 3 Åtgärder Publicering av ÖJ Förberedelser Samla ihop information och fokusera Sök orsaker och dra slutsatser Föreslå åtgärder Genomför och följ upp resultat Förslag till förbättringar/åtgärder När ni har prioriterat förbättringsområden är det dags att arbeta fram konkreta förslag till förbättringar. Förbättringsförslagen ska ligga till grund för det arbete som ska göra skillnad för brukarna. Om förbättringsområdet är bemötande behöver ni i detta steg ha förslag på åtgärder, till exempel möjlig het till reflektion eller handledning, som kopplas till de bakom liggande orsakerna. Det är viktigt att komma ihåg att alla förändringar inte leder till förbättringar, men vill man förbättra något för brukaren så kräver det att något görs annorlunda än idag. För att ta fram förslag, kan kunskap om möjliga förbättringar sökas i olika källor, se figur 5. 14 Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst en kortversion

Figur 5. Källor för förslag till förbättringar Bästa vetenskapliga evidens Professionens expertis och erfarenheter Brukarnas kunskap och erfarenheter Finns det förbättringsförslag som bygger på forskning och beprövad erfarenhet? Hur gör de som lyckats bäst? Finns det förbättringsförslag som bygger på personalens kunskap och erfarenhet? Finns det förbättringsförslag som bygger på brukarnas behov, önskemål och erfarenheter? Att arbeta kunskapsbaserat, för en evidensbaserad praktik, innebär att ta hänsyn till ovanstående källor. I detta steg kan det även vara värdefullt att värdera förbättringsförslag mot varandra. Om det i kommunen finns färdiga modeller för prioritering använd dessa. Man kan också använda ett enkelt fyrfältsdiagram, utifrån grad av genomförbarhet och förväntad effekt av åtgärden. En del av prioriteringen är att ta reda på om det redan finns relevanta satsningar som berör verksamheten. Det kan också finnas färdiga lösningar hos någon annan kommun eller aktör. figur 6. Prioritering av åtgärder 2 Hög Prioritera Genomförbarhet Låg Hög Prioritera inte Låg Förväntad effekt Not. 2. Vill du ha mer information om hur Fyrfältaren kan användas? Läs mer på: www.uppfoljningsguiden.se Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst en kortversion 15

Kapitel 3. Åtgärder Åtgärdsplan Utan en detaljerad plan för förbättringsarbetet kan det uppstå problem, otydlig heter om varför förändringar görs eller missförstånd om ansvar och roller. Det kan också bli otydligt vad som är det förväntade resultatet. Var konkreta och tydliga; vem gör vad när? Bestäm först vad en bra åtgärdsplan ska innehålla. Några exempel: > > Vad ska åstadkommas (mål)? > > Vilka aktiviteter ska göras för att nå målet? > > Vem ansvarar för respektive aktivitet? När ska aktiviteten vara klar? > > Hur och när ska uppföljning ske? Använd gärna mallen Åtgärdsplan. figur 7. Åtgärdsplan 16 Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst en kortversion

Genomför, följ upp och fira förbättringarna! Berätta för andra om era resultat! Figur 8 sammanfattar de frågor som måste besvaras för ett framgångsrikt förbättringsarbete. Lycka till! figur 8. Sammanfattning av frågor för ett framgångsrikt förbättringsarbete Vad ska vi jobba med? En tydlig inriktning på förbättringsarbetet Varför det? En tydlig problembeskrivning Hur vet vi det? I vilken ände ska vi börja? Vad ska förändringen leda till? Hur ska det gå till? Fakta som belyser problemet Orsaker till att problemet uppstår Mål och uppföljning av förbättringsarbetet Strategier/förbättringsförslag/aktiviteter för förbättring Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst en kortversion 17

Kontakt och mer information Sveriges Kommuner och Landsting: www.skl.se Kommun- och landstingsdatabasen: www.kolada.se Socialstyrelsen: www.socialstyrelsen.se SKL:s uppföljningsguide: www.uppfoljningsguiden.se Rådet för främjande av kommunala analyser: www.rka.nu 18 Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst en kortversion

Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst DEN KORTA VERSIONEN Denna handbok är en kortversion av Handbok för Öppna jämförelser inom socialtjänsten som SKL släppte 2012. Kortversionen fokuserar på analysfasen och är tänkt att ge kunskap om hur kommuner och verksam heter kan analysera sina resultat och prioritera i sitt förbättringsarbete. Syftet med Öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effekt ivisera verksamheten. Målet med öppna jämförelser inom socialtjänsten och hemsjukvården är verksamhetsförbättring som kommer brukarna till gagn. Handboken finns att ladda ner eller beställa på www.skl.se/publikationer. ISBN 978-91-7585-533-2 Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se