Promemoria CANBERRA Landfakta: Vanuatu Officiella namn: Republic of Vanuatu Huvudstad: Port Vila (41 200 invånare, 2009) (UI) Yta: 12 200 km² Folkmängd: 250 000 (2012 DFAT) Befolkning: Ni-Vanuatu 97,6%, övriga 1,3% Befolkningstillväxt: 2,01% (2014 est CIA) Officiella språk: Bislama, engelska, franska Religioner: Kristendom 83%, övrigt 17% Statsskick: Republik, parlamentarisk demokrati Statschef: President Iolu Johnson Abbil Premiärminister: Moana Carcasses Kalosil (2013-) Utrikesminister: Edward Natapei Större politiska partier: Union of Moderate Parties (UMP),Vanua aku Party (VP), National United Party (NUP), Melanesian Progressive Party (MPP), Vanuatu Republican Party (VRP), Green Confederation, People s Progressive Party (PPP) Senaste allmänna val: Oktober 2012 (parlamentsval), september 2009 (presidentval) Nästa allmänna val: 2016 (parlamentsval), 2014 (presidentval) Nationaldag: 30 juli (den 30 juli 1980 blev Vanuatu självständigt från Storbritannien och Frankrike) Internationella medlemskap: Brittiska samväldet, Pacific Islands Forum, FN, Världsbanken, IMF, ADB, ACP, Melanesian Spearhead Group, m.fl. Valuta: Vatu (VUV) Växelkurs: 1 VUV = 0,069 SEK (april 2014) BNP (total): US $ 828 miljoner (2013 est DFAT) BNP/Capita: US $ 4 768 (2013 est DFAT) BNP-tillväxt: 3,3 % (2013 est DFAT) Inflation: 4,3% (2009 est) (IMF) Export: Import: US $ 43,1 milj. (2013 est CIA) US $ 319,4 milj. (2013 est CIA) Viktigaste exportprodukter: Kopra, kokosolja, kavapeppar, kött, kakao
Sveriges Ambassad Promemoria 2(6) Viktigaste importprodukter: Största handelspartners, export: Största handelspartners, import: Svensk export till landet: Svensk import från landet: Maskiner och transportmedel, fossila bränslen, livsmedel Thailand, Japan, Filippinerna (2011 DFAT) Australien, Singapore, Kina, Nya Zeeland (2011 DFAT) 752 000 SEK (2013, Kommerskollegium) 2 000 SEK (2013, Kommerskollegium) Kort historik I minst 4000 år har Vanuatu varit befolkat. De första européerna som besökte Vanuatu kom till den största ön år 1606 och gav den namnet Espiritu Santo. Under senare delen av 1700-talet besöktes ögruppen av flera upptäcktsresande, bland annat James Cook, som gav ögruppen namnet Nya Hebriderna. Under 1800-talet förde britter och fransmän bort tusentals öbor till Fiji, Nya Kaledonien och Australien som slavarbetare. Från 1880-talet började de rivaliserande kolonialmakterna Storbritannien och Frankrike att samarbeta för att kontrollera öarna. Efterhand enades de om ett unikt arrangemang: Nya Hebriderna blev en koloni som styrdes gemensamt av fransmän och britter. Vardera kolonialmakt ansvarade för sina landsmän, och i praktiken dubblerades hela samhällsmaskineriet (rättsväsen, skolor, förvaltning etc.). Länge gällde dock kolonins författning endast för européerna, medan lokalbefolkningen betraktades som statslösa. Efter andra världskriget uppstod det första organiserade motståndet mot kolonialväldet, vilket dock gav resultat först på 1970-talet. Det brittiskstödda partiet Vanua aku Pati krävde omedelbar självständighet när det vann det första valet 1979. Nya Hebriderna blev självständigt 1980, under namnet Vanuatu. Självständighetens början präglades emellertid av politisk instabilitet. Inrikespolitik Vanuatu har ett enkammarparlament med 52 ledamöter, vilka väljs för fyraåriga mandatperioder. Alla medborgare över 18 år har rösträtt. Presidenten, som är statsöverhuvud och huvudsakligen har representativa uppgifter, väljs på femårsperioder. Presidentvalet sker genom sluten
Sveriges Ambassad Promemoria 3(6) omröstning i en elektorsförsamling bestående av ledamöterna i parlamentet och de sex provinsregeringarnas ordförande. Inrikespolitiken har sedan 1990-talet varit minst sagt instabil och präglad av personlig maktkamp och täta regeringsskiften. Efter att vid självständigheten ha haft två partier har nu Vanuatu en hel rad partier, bildade från utbrytningar ur de gamla partierna. Partipolitiken är i ständig förändring där splittringar och koalitioner är en vanlig företeelse. Under åren 2003-2004 hade Vanuatu tre premiärministrar i en tät följd på grund av intern upplösning och rekonstruktion av dåvarande premiärminister Edward Natapeis koalitionsledande Vanua aky Party. Nästkommande regering leddes av Serge Vohor som, mot sina ministrars vilja, ville erkänna Republiken Kina (Taiwan) som den rättmätiga kinesiska regeringen. Efter bara sex månader vid makten förlorade Vohor i ett misstroendevotum och i december 2004 blev Ham Lini premiärminister. Under de fyra år Lini hade makten var Vanuatu relativt politiskt stabilt. Parlamentetsvalet som hölls i september 2008, genomfördes utan incidenter. Vanua aku Party vann flest platser i parlamentet och Edward Natapei utsågs till premiärminister. Efter flertalet misstroendevoteringar fick Natapai slutligen avgå när parlamentet fällde honom i en förtroendeomröstning den 2 december 2010. Han ersattes omedelbart av vice premiärminister Sato Kilman. Efter fyra månader avsattes även Sato Kilman genom ett misstroendevotum, i april 2011. Serge Vohor valdes till premiärminister, en post han haft tre gånger tidigare. Kilman och hans anhängare hävdade att omröstningen inte genomförts i enlighet med grundlagen. En appellationsdomstol ogiltigförklarade en månad senare valet av Serge Vohor och återinsatte Sato Kilman som premiärminister. I juni 2011 grep Högsta domstolen in i det politiska skeendet och ogiltigförklarade valet av Kilman som premiärminister. Edward Natapei återinsattes som tillförordnad premiärminister till dess att en ny regeringschef skulle väljas av parlamentet. Parlamentet valde då åter Sato Kilman till premiärminister. I september 2009 valdes den nuvarande presidenten Iolu Johnson Abbil. Det senaste allmänna parlaments val hölls den 30 oktober 2012. Det var stor partisplittring och inget parti fick överväldigande majoritet. Vårt lands parti (VP) blev det största partiet med åtta mandat och Folkets framstegsparti (PPP) fick sex mandat. Båda partierna började förhandla med småpartier och det var den tillförordnade premiärministern Sato Kilman från PPP som kunde
Sveriges Ambassad Promemoria 4(6) bilda en koalitionsregering som fick majoritetsstöd i parlamentet. Sato Kilman avgick självmant i mars 2013 för att slippa förlora omröstningen i en misstroendeomröstning. Parlamentet valde Moana Carcasses Kalosil, ledare för miljöpartiet Gröna konfederationen, till ny premiärminister. Gröna konfederationen bildade regering i mars 2013. Moana Carcasses Kalosil är den första premiärministern som inte är född på Vanuatu. Ekonomi Vanuatu klarade sig bra undan finanskrisen som drabbade flera länder 2008 och beskrivs som en av de snabbast växande ekonomierna i Stilla havet. Landets ekonomiska tillväxt drivs främst av turismen och byggbranschen. Turism och turismrelaterad service redogör för cirka 40 % av BNP och anställer en tredjedel av personerna i formell anställning. Regeringen har följt ett av Asian Development Bank finansierat Comprehensive Reform Programme (CRP), som är inriktat på att bygga upp ekonomin för att stödja hållbar tillväxt och förbättra livskvaliteten för landets befolkning. Stödet är inriktat på den privata sektorn. Resultatet av CRP har varit blandat och bidragsgivare som EU, Australien och Nya Zeeland ser det som nödvändigt att fortsatt stödja Vanuatus ekonomi och samhällsutveckling. Sedan kolonialväldet har Vanuatu varit ett skatteparadis. År 2003 lyckades Vanuatu förhandla sig bort från OECD:s svarta lista över skatteparadis som hotas av sanktioner om de inte accepterade ökad insyn i bankaffärerna, genom att gå med på en internationell skattestandard. År 2008 återupptog landet medlemskapsdiskussioner med World Trade Organisation efter att ha dragit tillbaka sin ansökan för många år sedan. Sedan augusti 2012 har Vanuatu varit medlem i WTO. Vanuatus export består främst av kopra, kokosnötsolja, timmer, kava, kakao och nötkött. Produktionen är dock osäker på grund av tropiska oväder och stora variationer i efterfrågan. Vanuatus storlek, geografiska avskildhet och avståndet till de stora marknaderna utgör ett hinder för internationell handel och begränsar möjligheterna till produktion i stor skala. De flesta tillverkande och bearbetande företagen är väldigt små och ineffektiva och kan inte konkurrera internationellt.
Sveriges Ambassad Promemoria 5(6) Utrikespolitik Utrikespolitiskt har Vanuatu haft täta förbindelser med Storbritannien och Frankrike. Australien och Nya Zeeland har dock under de senaste decennierna kommit att få allt större betydelse för Vanuatu, även om det också förekommer kritik mot att dessa länder lägger sig i Vanuatus inre angelägenheter. Sedan Vanuatu blev självständigt 1980 har landet fått det mesta av sitt utvecklingsbistånd från Australien, Storbritannien, Frankrike och Nya Zeeland. Australiens bistånd uppgick 2012-2013 till ca 61,4 miljoner AUD. Regeringens största intresse har varit att stärka ekonomin. Landet fäster därför stor vikt vid sitt medlemskap i IMF, Asian Development Bank (ADB), Världsbanken och grupperingen the Asian Caribbean Pacific (ACP), som har särskilda relationer med EU. Vanuatu har varit starkt engagerat i Melanesian Spearhead Group (MSG), som bland annat har upprättat ett frihandelsavtal för varor mellan medlemsländerna. Vanuatu har dock vissa undantag inom detta avtal för att skydda sin inhemska industri. Vanuatu har bidragit med mindre truppinsatser för olika FN-uppdrag och i fredsövervakningsinsatsen i Bougainville. Vanuatu medverkar även i Pacific Islands Forums intervention på Salomonöarna (Regional Assistance Mission to the Solomon Islands, RAMSI). Relationer med Sverige Sveriges ambassad i har ansvar för relationerna med Vanuatu. Ett svenskt honorärkonsulat finns i Port Vila Den nuvarande honorärkonsuln heter Karl Waldebäck. Vanuatu har ingen representation i Sverige. Handel mellan Sverige och Vanuatu Sveriges export till Vanuatu uppgick 2013 till 752 000 SEK och Sveriges import 2013 uppgick till 2 000 SEK.
Sveriges Ambassad Promemoria 6(6) *** Sveriges ambassad i Embassy of Sweden 5 Turrana St, Yarralumla, ACT 2600 Australien Telefon: +61-2 6270 2700 Fax: +61-2 6270 2755 E-post: ambassaden.canberra@gov.se Hemsida: www.swedenabroad.com/canberra Sveriges honorärkonsulat i Port Vila Konsul Karl Waldebäck Kontakt Telefon: +678 229 44 Fax: +678 221 56, 222 76 E-mail: swedcons@vanuatu.com.vu swedcons@gmail.com Besöksadress: Sveriges konsulat Father Walter Lini Highway BDO House Port Vila Postadress: Consulate of Sweden P O Box 132 Port Vila Vanuatu Tidsskillnad Tidsskillnad i Vanuatu mot Sverige: + 9 timmar vid svensk sommartid + 10 timmar vid svensk vintertid Tidsskillnad i Australien mot Sverige: + 8 timmar vid svensk sommartid + 10 timmar vid svensk vintertid