Knivstas Kvalitet i Korthet (KKiK) Resultat

Relevanta dokument
Trygghet. Delaktighet och information. Bästa 25% Mittersta 50% Sämsta 25% Tillgänglighet. Helsingborg

Kommunens Kvalitet i Korthet

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index Antal personer. Barn/ personal

Trygghet. Delaktighet och information. Bästa 25% Mittersta 50% Sämsta 25% Tillgänglighet. Riket Större städer

Kommunens kvalitet i korthet 2011

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet. Kommunens Kvalitet i Korthet 2012 (KKiK)

Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK)

Kommunens Kvalitet i Korthet Mätning Cecilia Ahlgren

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014

Resultat av undersökningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) 2015

År 2015 medverkade 251 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet kommuner som deltar i mätningen ökar för varje år.

Vår kvalitet jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens kvalitet i korthet (KKIK)

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013

Kommunens kvalitet i korthet 2014

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur bra är Ulricehamns kommun?

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2012

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Kommunens kvalitet i korthet 2015

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) Helsingborgs resultat jämfört med övriga kommuner Bästa 25% Mittersta 50% Sämsta 25%

Kommunens kvalitet i korthet 2016

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner?

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Kommunens Kvalitet i Korthet 2012

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2016

Kommunens Kvalitet i Korthet 2016

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens kvalitet i korthet 2017

Svalövs kommuns. kvalitet i korthet

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Kommunens kvalitet i korthet

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2017

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2011

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Kommunens kvalitet i korthet 2012

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Tillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) Trend, tillgänglighet E-post %

Hylte kommun

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

KKiK 2014, Heby kommun

Säffle kommuns Kvalitet i Korthet 2012

Så här är vi jämfört med andra kommuner

Tillgänglighet via telefon och e-post

Sammanställning för KKiK

Tillgänglighet Indikator Eda 2016 Eda 2017

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012

Tillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) Trend, tillgänglighet Epost %

Barn och unga. Medelvärde. Indikator Eda 2018

Hammarö kommuns kvalitet i korthet 2013

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

Tillgänglighet via telefon och e-post

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

Din kommuns tillgänglighet

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Sammansta llning av KKIK resultatma tning 2017

Vingåkers kvalitet i korthet 2010

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2015

Din kommuns tillgänglighet via e- post. Medel Dalarna Högst i Dalarna Lägst i Dalarna Rättvik

Hammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009

Rapport SKL/rka kvalitetsnyckeltal 2017 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Mått 1. Tillgänglighet :a plats av 133. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar?

Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare?

Så här bra är vi jämfört med andra

Kommunens kvalitet i korthet 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Gnosjö kommuns kvalitet i korthet 2016

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010

Kallelse Ingemar Samuelsson. Annika Thorström

Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2016 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

MARKARYDS KOMMUN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar?

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) - Områden och nyckeltal från och med 2018

Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2016 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke.

Rapport SKL/rka kvalitetsnyckeltal 2012 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet

KOMMUNENS KVALITET I KORTHET 2018

Trollhättan tål att jämföras

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2012 (Kommunens Kvalitet i Korthet) Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Förklaring i ord KKiK 2013

Kvalitet i äldreomsorgen Dnr VOO 2016/0491

Transkript:

2014-01-23 Dnr KS-2014/86 Knivstas Kvalitet i Korthet (KKiK) Resultat 2011-2013

SAMMANFATTNING Knivsta kommun deltar årligen i Kommunens kvalitet i korthet. Nyckeltal/måtten är framtagna för att ge en kortfattad bild över en kommuns kvalitet från ett medborgarperspektiv. Resultaten från undersökningen används ofta som underlag och indikatorer till kommunernas målstyrning. Resultaten 2013 är för Knivsta kommun, överlag goda med mindre förändringar. Det som bör uppmärksammas är att många kommuner arbetar hårt för förbättra resultaten och skillnaderna därför minskar mellan kommunerna. För att Knivstas goda resultat ska bestå måste resultaten därför fortsatt förbättras i verksamheterna. Ett område har mycket bra resultat som ska lyftas fram, grundskolan där 99 procent av eleverna uppnår målen i de nationella proven i årskurs 6, resultatet i årskurs 3 är 90 procent vilket också är mycket bra. I övrigt är invånarna i Knivsta i stort nöjda med trygghet, inflytande och äldreomsorg, kommunen anses vara en attraktiv plats och företagsklimatet bra. Öppettiderna till kommunens bibliotek, återvinningscentral och simhall är goda. Väntetiden till att få en förskoleplats är i genomsnitt 6 dagar, till äldreboenden är väntetiden i snitt 30 dagar. Områden med mindre bra resultat är hemtjänst där kostnaden per brukare är hög och insatserna till brukarna görs av många personer. Personaltätheten i förskolan är fortsatt låg i nationell jämförelse. 2

KNIVSTAS KVALITET I KORTHET (KKiK) Knivstas kvalitet i korthet är en sammanfattning av Knivstas resultat från SKL (Sveriges kommuner och landsting) rapport Kommunernas Kvalitet i korthet. 1 Tillkomsten av rapporten var att ett 30-tal kommunalråd och ledande politiker efterfrågade en jämförelserapport med resultat och kvalitetsmått ur medborgarens perspektiv och fokus. Idag deltar cirka 220 kommuner och rapporten 2013 är den 7:e upplagan. Rapporten innehåller totalt 40 mått och är uppdelad i fem fokusområden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet och information Effektivitet Samhällsutvecklare Färgerna i rapporten visar vilken kvartil Knivsta kommuns resultat tillhör (rangordning), mörkgrön 1:a kvartilen, 2:a kvartilen ljusgrön, 3:e kvartilen gul och 4:e kvartilen röd. 1 Se www.skl.se/kkik för mer information om rapporten 3

TILLGÄNGLIGHET 2011 2012 2013 trend Epost, svar på enkel fråga inom 2 arbetsdagar % 73 85 76 Telefon, svar på enkel fråga % 65 56 54 Bemötande, bemötande vid ställd fråga % 81 84 82 E-post - svarstider Resultaten för E-post, svarstider är från en servicemätning som genomfördes vecka 42-45 2013. Svar på enkel fråga inom 2 arbetsdagar, resultat har sjunkit och är från 2013 under medel (79) i undersökningen. Resultaten varierar mellan kontoren, områden som inte når upp till förväntad nivå är förskola, grundskola och gator. Svarstiderna inom socialnämnden områden är mycket goda och föredöme. 4

5

Telefon Telefon, svar på enkel fråga. Andelen som får svar på enkel fråga är 54 procent, vilket betyder att varannan fråga inte besvaras. Resultatet är ändå bland de bättre i kommunsverige (övre kvartilen), mellan kontoren finns det skillnader och förbättringspotential. Särskilda punktinsatser mot bland annat handikappomsorgen och kultur och fritid behöver göras för att lyfta helheten. 6

7

Bemötande Bemötandet hänger ihop med svar på enkelt fråga, och handlar om kunden (medborgaren) får ett gott bemötande. I huvudsak får de som kommer i kontakt med kommunens personal ett gott bemötande eller medelgott. Viktigast är att lyfta fram att ingen intervjuare ansåg att personalen gav ett dåligt bemötande, resultatet för helheten blev dock något lägre än senaste mätningen (82) och generellt har resultatnivån på kommunernas bemötande ökat vilket borde vara trenden även i Knivsta. 8

Öppettider Öppettiderna för bibliotek, simhall och återvinningscentral efter kl 17 vardagar och helger är ett tillgänglighetsmått, resultaten är oförändrade sedan tidigare undersökningar och håller en fortsatt god nivå. Trenden i kommunsverige är ökad tillgänglighet. 2011 2012 2013 trend Bibliotek, öppet utöver 08.00-17.00 på vardagar timmar 13 13 13 Simhall, öppet utöver 08.00-17.00 på vardagar timmar 37 38 38 Återvinningscentralens öppethållande på kvällar och helger, timmar 11 11 Plats på förskola och väntetid Andelen barn som får plats i förskolan på önskat datum har sjunkit till 65 procent, men samtidigt har väntetiden mellan önskat datum och verkställighet blivit kortare. I snitt väntar barnet i 6 dagar som är ett mycket bra värde. 2011 2012 2013 trend Plats på förskola % 84 77 65 Väntetid förskola, dagar från ansökan till verkställd plats 5 9 6 Väntetid äldreboende och handläggningstid ekonomiskt bistånd Väntetiden från ansökan till inflyttning är i stort oförändrad och tar i genomsnitt 30 dagar (bland de bättre resultaten, genomsnittet var 50 dagar). Tiden från första kontakt (nybesök) med vuxenenheten (enheten som handlägger försörjningsstöd) till att försörjningsstöd beslutas var 9 dagar (medel 16 dagar). 2011 2012 2013 trend Väntetid särskilt boende, dagar från ansökan till verkställd plats 55 27 30 Handläggningstid ekonomiskt bistånd dagar 15 I.U. 9 TRYGGHET Trygghet 2011 2012 2013 trend Trygghet i kommunen (Nöjd Region Index) 55 66 71 Personalkontinuitet i hemtjänsten under 14 dagar 16 12 21 Barn per personal planerat 5,9 6,0 6,0 Barn per personal faktiskt 4,6 4,7 Medborgarnas attityd om tryggheten mäts i kommunens medborgarundersökning och trenden de senaste åren är positiv och bättre än medelvärdet (61). En annan trygghetsfaktor anses vara hur många personer som besöker en kund med hemtjänstinsatser (brukare med mer än 2 besök per dag) under 14 dagar. Resultatet är 21 personer i genomsnitt per kund under 2 veckor vilket är bland sämre kommunerna i undersökningen (nedre kvartilen), medelvärdet i riket var 14 personer. Personaltätheten är oförändrad inom förskolan (6,0) och är även det ett resultat i nedersta kvartilen, medel 5,4 (när den faktiska närvaron mäts är antalet barn per personal 4,7). 9

DELAKTIGHET OCH INFORMATION Delaktighet och information 2011 2012 2013 trend Webbinformation % 69 74 80 Delaktighetsindex 62 58 51 Inflytande i kommunen (Nöjd Inflytande Index) 47 48 47 SKL genomför årligen en undersökning som heter information till alla, vilket är en webbinformationsundersökning av alla kommuners hemsidor. Knivsta kommuns informationsindex för helheten var 80 (medelvärde alla kommuner 79), trenden för resultatet är positiv och bekräftar att kommunens förbättringsarbete ger resultat. Delaktighetsindex är vägning av resultatet från ett flertal frågor som belyser hur kommunerna möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling, bland frågorna finns påståenden som kommunen har en strategi för demokratiarbete, finns medborgarförslag, möjlighet att påverka budgeten, demokratibokslut med mera. Det sammanvägda resultatet har blivit lägre, men beror på att antalet frågor blivit fler och högre krav. Värdet är 51 (medelvärdet 50). Inflytande index är medborgarnas attityd och upplevelse av insyn och inflytande över kommunens verksamhet, resultatet 47 är bland de bättre i Sverige (medel 39). EFFEKTIVITET Pedagogisk verksamhet Kommunens effektivitet avser både kostnad och prestation. Inom det pedagogiska området är resultaten från de nationella proven bland de bästa i landet och i årskurs 6 har nära nog alla nått målen. Kostnaden per inskrivet barn i förskolan är bland de högsta (3:e kvartilen), men kostnaden per betygspoäng är bland de lägre. Andelen behöriga elever till ett nationell program har ökat något sedan senaste mätningen (92,4), medelvärdet är 87,5 nationellt. Ett nytt mått från 2013 är elevernas syn på skolan och undervisningen, Knivsta elevernas syn i årskurs 8 är högt (8 av 10 elever anser att grundskolan och undervisning är bra). Effektivitetsmåttet kostnad per elev i förhållande till andel som ej fullföljer gymnasiet är sjunkit till 22 478 kr per elev, vilket är bra utveckling men bör med den socioekonomiska struktur Knivsta kommun har vara lägre. Effektivitet pedagogisk verksamhet 2011 2012 2013 trend Kr per inskrivet barn förskola 115 615 121 400 127 983 Resultat Nationella prov åk 3 % 89 87 90 Resultat Nationella prov åk 6 % 89 99 Kostnad per betygspoäng grundskola 299 305 283 Behöriga elever i åk 9 till ett nationellt program, andel (%) 90,3 90,3 92,4 Elevers syn på skolan och undervisning årskurs 8 nytt mått 81 Elever som fullföljer gymnasiet inom 4 år inkl IV, % 70,7 74,5 79,0 Kostnad/elev i förhållande till andel som ej fullföljer gymnasiet 29 333 25 164 22 478 10

Vård och omsorgsverksamhet Serviceutbudet i särskilt boende och hemtjänst är ofta hårt kopplade till servicedeklarationer eller riktlinjer. I Knivsta uppfylls serviceutbudet i särskilt boende till 66 procent av vad som anses vara god kvalitet. Inom hemtjänst uppfylls 61 procent och inom LSS 96 procent. Nedan redovisas resultatet per indikator. Effektivitet vård och omsorgsverksamhet 2011 2012 2013 trend Serviceutbud särskilt boende, andel av maxpoäng 80 68 66 Omsorgs- och serviceutbud hemtjänst, andel av maxpoäng 67 61 Serviceutbud LSS, grupp- och serviceboende 91 96 Särskilt boende Knivsta Avlidna som hade någon närvarande vid dödsögonblicket, andel (%) 80 Boendeplatser i särskilt boende där den äldre erbjuds daglig utevistelse, andel (%) 50 Boendeplatser i särskilt boende där den äldre erbjuds tid utifrån sina egna önskemål dagligen, andel (%) 50 Boendeplatser i särskilt boende där den äldre har möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet/lägenheten, andel (%) 100 Boendeplatser i särskilt boende där den äldre serveras kvälls/nattmål, andel (%) 100 Boendeplatser i särskilt boende där den äldre själv kan välja tid för nattvila, andel (%) 100 Boendeplatser i särskilt boende där den äldre själv kan välja tid för uppstigning på morgonen, andel (%) 100 Boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst en organiserad och gemensam aktivitet per dag under helgen, andel (%) 50 Boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst två organiserade och gemensamma aktiviteter under vardagar, andel (%) 50 Boendeplatser i särskilt boende som erbjuder sammanboende för maka/make, andel (%) 50 Närstående till avlidna som erbjudits ett eftersamtal, andel (%) - Hemtjänst Knivsta Hemtjänsttagaren erbjuds att välja man eller kvinna för personlig hygien, (Ja=1/ Nej=0) 1 Hemtjänsttagaren erbjuds att välja tid för insats, (Ja=1/ Nej=0) 1 Hemtjänsttagaren erbjuds dagligvaruinköp, (>En gång/vecka=3/ En gång/vecka=2/ <En gång/vecka=1/ Ingår inte=0) 2 Hemtjänsttagaren erbjuds dusch två gånger eller mer per vecka, (Ja=1/ Nej=0) 0 Hemtjänsttagaren erbjuds enklare matlagning i bostaden, (Efter önskemål=2/ 1-3ggr/vecka=1/ <1 gång/vecka eller inte alls=0) 2 Hemtjänsttagaren erbjuds ledsagarservice, (>En gång/månad=3/ En gång/månad=2/ <En gång/månad=1 / Ingår inte=0) 3 Hemtjänsttagaren erbjuds möjligheten att följa med vid dagligvaruinköp, (Ja=1/ Nej=0) 0 Hemtjänsttagaren erbjuds promenader, (>En gång/vecka=3/ En gång/vecka=2/ <En gång/vecka=1/ Ingår inte=0) 3 Hemtjänsttagaren erbjuds service som t.ex. gräsklippning, snöskottning eller fixartjänst, (Ja=2/ Någon=1/ Ingen=0) 0 Hemtjänsttagaren erbjuds städning, frekvens (En gång i veckan=3/ Varannan vecka=2/ Var tredje vecka=1/ Ingår inte=0) 1 Hemtjänsttagaren erbjuds städning, omfattning (>Två r.o.k.=3/ Två r.o.k.=2/ Ett r.o.k.=1/ Ingår inte=0) 2 Hemtjänsttagaren erbjuds tvätt, frekvens (En gång i veckan=3/ Varannan vecka=2/ Var tredje vecka eller mer sällan=1/ Ingår inte=0) 1 Hemtjänsttagaren erbjuds vid behov trygghetsringning/telefonservice, (Ja=1/Nej=0) 1 Hemtjänsttagaren erbjuds välja personal som talar hemtjänsttagarens språk, (Ja=1/ Nej=0) 1 Personer 65+ år erbjuds social dagverksamhet, (Vardag+helg=2/ Vardag=1/ Ingår inte=0) 1 Personer 65+ år med demenssjukdom erbjuds biståndsbedömd dagverksamhet vid behov, (Vardag+helg=2/ Vardag=1/ Ingår inte=0) 1 Personer 65+ år med syn- och hörselskada erbjuds stöd och rådgivning vid behov, (Ja=1/ 0 11

Nej=0) LSS Knivsta U. Boendeplatser enl. LSS 9.9 där alla på boendet har möjlighet att äta huvudmålet tillsammans minst en gång per vecka, andel (%) 100 U. Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende ges möjlighet att vara ute på aktiviteter som kräver personalstöd efter kl. 21.00 minst en gång i månaden, andel (%) 100 U. Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har inflytande över maten (huvudmålet), andel (%) 100 U. Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har möjlighet till en individuellt anpassad aktivitet per dag utanför bostaden, andel (%) 100 U. Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet/lägenheten, andel (%) 100 U. Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har tillgång till egen brevlåda som posten levererar till, andel (%) 100 U. Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende kan ta emot gäster alla kvällar efter kl. 21.00, andel (%) 100 U. Boendeplatser enl. LSS 9.9 där det är möjligt att bli sambo eller få hjälp att hitta gemensam lägenhet på annat boende, andel (%) 100 U. Boendeplatser enl. LSS 9.9 där hot eller våld mot brukare inte förekommit på boendet under de sex senaste månaderna, andel (%) 63 Kostnaden i äldreomsorgen är mycket över genomsnittet per brukare, kundnöjdheten är god inom särskilt boenden medan den är under genomsnittet för hemtjänst (obs, nästan 9 av 10 är nöjda med hemtjänsten vilket i sig ändå är en bra siffra). I individ och familjeomsorgen mäts andelen återaktualiserade ungdomar ett år efter insats, där återkommer nära 1 av 10 efter ett år (14 procent). Omvänt innebär det att nära 9 av 10 inte återkommer vilket är något bättre än genomsnittet (80 procent) för kommunsverige. Effektivitet vård och omsorgsverksamhet 2011 2012 2013 trend Kostnad särskilt boende, kr per brukare 643 029 624 976 706 198 Nöjd-Kund-Index för särskilt boende, NKI 65 I.U. 90 Kostnad hemtjänst, kr per brukare 169 991 315 828 263 128 Nöjd-Kund-Index för hemtjänst, NKI 75 I.U. 89 Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter insats IFO, % 83 92 86 12

SAMHÄLLSUTVECKLARE Samhällsutvecklare 2011 2012 2013 trend Förvärvsarbetande invånare 20-64 år, % 85,3 86,7 86,5 Antal nya företag per 1000 inv. 8,8 7,4 5,3 Nöjd-Kund-Index för Företagsklimat, NKI 67 I.U. 71 Andel av befolkningen som under året erhållit försörjningsstöd 1,9 2,0 2,1 Sjukpenningtal 6,1 7,2 7,2 Kommunen som samhällsutvecklare bygger delvis på externa faktorer som andel förvärvsarbetande eller antal nya företag per 1000 invånare. Den förstnämnda är 3:e högst i Sverige. Antalet nya företag per 1000 invånare, har sedan föregående mätning minskat från en av de högst i landet till något över medel (5,0). Nöjdheten med företagsklimatet har ökat något sedan 2011 och är bland de bättre bland kommunerna, skillnaden i attityder mellan medel och toppen är dock inte stor (67-79 procent). Både sjukpenningtal och andelen som erhållit försörjningsstöd är nästintill oförändrade, i en nationell jämförelse är talen låga. Samhällsutvecklare 2011 2012 2013 trend Andel återvunnet material av hushållsavfall 33 35 37 Andel miljöbilar i kommunorganisationen (inkl bolag) 44 53 63 Andel ekologiska livsmedel % 9 12 13 Nöjd Region Index, attraktiv plats att bo på 63 60 64 Hållbarhet och miljö är prioriterade mål i många kommuner, både andelen inköpta ekologiska livsmedel som andel återvunnet material ökar. Resultaten för återvunnet material är strax över medel (medel 36 procent), medan inköpen av ekologiska livsmedel är något under (medel 16 procent). Andelen miljöbilar ska från 2013 mätas genom miljöfordon syd, resultatet presenteras först i mars 2014 och ersätts därför av egen undersökning som tidigare år. Där har andelen miljöbilar ökat, vilket främst beror på att antalet miljöbilar i kommunen har blivit fler, i bolagen är andelen fortsatt mycket låg. Avslutningsvis anser huvuddelen av invånarna i Knivsta att kommunen är en attraktiv plats att bo och leva på (64 procent), resultatet är i princip oförändrat sedan tidigare undersökningar (medelvärdet bland Sveriges kommuner är 59 procent). 13

Bilaga översiktlig resultatbild Knivstas Kvalitet i Korthet TILLGÄNGLIGHET 2011 2012 2013 trend Epost, svar på enkel fråga inom 2 arbetsdagar % 73 85 76 Telefon, svar på enkel fråga % 65 56 54 Bemötande, bemötaden vid ställd fråga % 81 84 82 Bibliotek, öppet utöver 08.00-17.00 på vardagar timmar 13 13 13 Simhall, öppet utöver 08.00-17.00 på vardagar timmar 37 38 38 Återvinningscentralens öppethållande på kvällar och helger, timmar 11 11 Plats på förskola % 84 77 65 Väntetid förskola, dagar från ansökan till verkställd plats 5 9 6 Väntetid särskilt boende, dagar från ansökan till verkställd plats 55 27 30 Handläggningstid ekonomiskt bistånd dagar 15 I.U. 9 TRYGGHET 2011 2012 2013 trend Trygghet i kommunen (Nöjd Region Index) 55 66 71 Personalkontinuitet i hemtjänsten under 14 dagar 16 12 21 Barn per personal planerat 5,9 6,0 6,0 Barn per personal faktiskt 4,6 4,7 DELAKTIGHET OCH INFORMATION 2011 2012 2013 trend Webbinformation % 69 74 80 Delaktighetsindex 62 58 51 Inflytande i kommunen (Nöjd Inflytande Index) 47 48 47 Mörkgrön innebär att Knivsta tillhör kommuner med bäst resultat (den 1:a kvartilen) Ljusgrön innebär att Knivsta tillhör kommunerna med näst bäst resultat (2:a kvartilen) Gul innebär att Knivsta tillhör de kommuner som är något sämre än medianvärdet (3:e kvartilen) Röd innebär att Knivsta tillhör de kommuner med sämst resultat (4:e kvartilen) 14

Knivstas Kvalitet i Korthet EFFEKTIVITET 2011 2012 2013 trend Kr per inskrivet barn förskola 115 615 121 400 127 983 Resultat Nationella prov åk 3 % 89 87 90 Resultat Nationella prov åk 6 % 89 99 Kostnad per betygspoäng grundskola 299 305 283 Behöriga elever i åk 9 till ett nationellt program, andel (%) 90,3 90,3 92,4 Elevers syn på skolan och undervisning årskurs 8 nytt mått 81 Elever som fullföljer gymnasiet inom 4 år inkl IV, % 70,7 74,5 79,0 Kostnad/elev i förhållande till andel som ej fullföljer gymn 29 333 25 164 22 478 Serviceutbud särskilt boende, andel av maxpoäng 80 68 66 Kostnad särskilt boende, kr per brukare 643 029 624 976 706 198 Nöjd-Kund-Index för särskilt boende, NKI 65 I.U. 90 Omsorgs- och serviceutbud hemtjänst, andel av maxpoäng 67 61 Kostnad hemtjänst, kr per brukare 169 991 315 828 263 128 Nöjd-Kund-Index för hemtjänst, NKI 75 I.U. 89 Serviceutbud LSS, grupp- och serviceboende 91 96 Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter insats IFO, % 83 92 86 SAMHÄLLSUTVECKLARE 2011 2012 2013 trend Förvärvsarbetande invånare 20-64 år, % 85,3 86,7 86,5 Antal nya företag per 1000 inv. 8,8 7,4 5,3 Nöjd-Kund-Index för Företagsklimat, NKI 67 I.U. 71 Andel av befolkningen som under året erhållit försörjningsstöd 1,9 2,0 2,1 Sjukpenningtal 6,1 7,2 7,2 Andel återvunnet material av hushållsavfall 33 35 37 Andel miljöbilar i kommunorganisationen (inkl bolag) 44 53 63 Andel ekologiska livsmedel % 9 12 13 Nöjd Region Index, attraktiv plats att bo på 63 60 64 Mer information om rapporten finns under www.skl.se/kkik Mörkgrön innebär att Knivsta tillhör kommuner med bäst resultat (den 1:a kvartilen) Ljusgrön innebär att Knivsta tillhör kommunerna med näst bäst resultat (2:a kvartilen) Gul innebär att Knivsta tillhör de kommuner som är något sämre än medianvärdet (3:e kvartilen) Röd innebär att Knivsta tillhör de kommuner med sämst resultat (4:e kvartilen) 15