Biologisk markkartering av patogener

Relevanta dokument
Biologisk markkartering av patogener

Biologisk markkartering av patogener

Biologisk markkartering

Biologisk markkartering

Biologiska markkartering av jordburna patogener möjligheter idag och imorgon

Nya sätt att upptäcka skadegörare

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

Användning av PCR i växtodlingen. Anders Jonsson, SLU/ JTI, Skara

Klumprotsjuka - ett dolt hot

Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling

Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

Biologisk markkartering

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

SAFEPEAS Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk

Slutrapport, SLF H , Phytophthora-angrepp i ärt - en ny allvarlig rotsjukdom i Sverige

Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd

Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år

Strategier mot skadegörare i ärter

Ekologisk produktion lantbruk

Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet. Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016

Vitsenap -användes som fånggröda vid tidigt vallbrott av gröngödslingsvall. Vitsenap. Viktiga sjukdomar som kan uppförökas. av gröngödslingsvall

Baljväxtrika växtföljder i ekologisk odling konsekvenser för framtida ärt- och bönodlingar.

Effekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden - försöksplatserna Ädelholm 2 och Skegrie 1 Inledning och bakgrund

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Styrkor och svagheter med strukturkalkning, Växjö möte 6 dec Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs?

Författare Wallenhammar A.C., Almquist C., Redner A., Sjöberg A. Utgivningsår 2008

Plus och minus med strukturkalkning, Uddevalla 11 jan Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag

Utbredning av Plasmodiophora brassicae som orsakar klumprotsjuka Distribution of Plasmodiohora brassicae causing the clubroot disease

Rotbrandsangrepp. Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar. Forskningsprojekt vid SBU. "Odlingssystemets inverkan på svamp- och

Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp

SAFEPEA Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk

Tredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi;

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

3.16 Ö Rotröta hos rödklöver - dokumentation av delvis resistent sortmaterial

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter

Slamspridning på åkermark

Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet

Mangan och zink kan hämma rotröta hos rödklöver

Slamspridning på åkermark

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

PA 10 årsjubileum 18 juni 2014 Dave Servin

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

Slamspridning på Åkermark

Gradering av patogenangrepp i vete med kvantitativ PCR-metodik

Sammanfattning. Inledning

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Metodutveckling för detektion av svårbekämpade jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärter och oljeväxter

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Slamtillförsel på åkermark

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Alternativa bekämpningsmetoder. Margareta Hökeberg

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Kan samodling med ärt och havre minska problem med ärtrotröta (Aphanomyces euteiches)?

Markkarteringsrådets rekommendationer för Markkartering av åkermark

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU

Effekt av senap och oljerättika som mellangrödor för sanering av rotröta i ärter, spenat och sockerbetor samt betcystnematoden

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.2 Gradering av svampsjukdomar

Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISA-koncept och klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdeln

UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö

Biologisk bekämpning räcker mikroorganismerna till? Margareta Hökeberg MASE-laboratorierna AB

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Exempelgården Potatis och svin

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Partnerskap Alnarp. Mötesplatsen mellan akademi och näringsliv

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Granstedt, A Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005

Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor

Författare Ragnarsson S., Rasmussen S., Wikström M.Hökeberg M., Levenfors J., Welch C. Utgivningsår 2008

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt

Odlingssystemforskning för framtiden

Möjligheter med GMO. Jens Sundström

Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISAkoncept och klimatcertifiering enligt den svenska modellen

Företagspresentation

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Precisionsodling Sverige

Möjlighet till fortsatta studier

Välkomna till PA:s höstmöte En kort retrospektiv betraktelse

Klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdelning

Markkartering jordprovtagning analyser

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?

Verksamhetsplan Bakgrund. Syfte och mål

Klumprotsjuka. Varför drabbas vissa lantbrukare hårdare än andra? Oskar Andersson, Sebastian Hemmesåker

Transkript:

Biologisk markkartering av patogener - ett TEMA-program vid NL-fakulteten SLU- 2009-2015 Biological Soil Mapping (BioSoM)

Innehåll Tema-program på NL-fakulteten Målsättning och bakgrund Resultat från BioSoM I 2009-12 Planer inför BioSoM II 2013-15 Sammanfattning

Tema-forskning vid NL-fakulteten 2008- Tema-program skall: vara av fakultet och näringen samfinansierad större tidsbegränsande program möjliggöra hög kvalitativ forskning, kompetensuppbyggnad och vetenskaplig meritering ha hög relevans för näringen ha betydande resursmässig omslutning, relativ lång löptid (3-6 år) samt utvärderas ( efter 3 år)

TEMA-forskning vid SLU Biologisk markkartering integrerad analys av jordbundna patogener och markkemi Målsättning Bygga upp grundläggande kunskap om jordburna patogener och deras epidemiologi som i samspel med information om växtnäring, markegenskaper och sorter lägger grunden till nya effektiva odlingsstrategier.

Skördarna ökar inte?! Jordpackning Undermålig växtförädling Mikronäringsbrist Jordburna patogener

Höstraps i april!

Sveriges lantbruksuniversitet www.slu.se

Ny TEMA-forskning vid SLU Biologisk markkartering Idag kemisk karaktär - ph - Fosfor och Kalium - Magnesium - Koppar - Bor Imorgon biologisk karaktär?? Jordburna växtsjukdomar: - Svampar - Bakterier - Nematoder m.m.

BioSoM ersätter bio-tester Biotest Disease Severity Index (DSI) DSI och skörd Rådgivning Växtodling Växtföljd Plats-specifik Jord från fält - infekterad? på laboratoriet qpcr-kvantifiering av flera pathogen samtidigt med multiplex metod (II)

Nästa steg: Biological Soil Mapping

Stakeholders BioSoM SLU NL-Faculty Department of Forest Mycology and Pathology Department of Soil and Environment Department of Plant Biology and Forest Genetics Department of Urban and Rural Development

Patogener i BioSoM fas I 2009-2012 Patogen Plasmodiophora brassicae Klumprotsjuka Verticillium longisporum Kransmögel S. sclerotiorum Bomullsmögel Phytophtora pisi Ny sjukdom i ärter Aphanomyces euteiches Ärtrotröta F. avenaceum P. exigua C. destructans Klöverröta Gaummanomyces graminis Rotdödare A. cochlioides Rotröta sockerbeta Biologisk Basic Science DNA Detektion Bio test Fält försök BioSoM Map, GIS_baserad Farm Service Eurofins SARDI

Fokus i BioSoM! Användning i det moderna jordbruket Kontroll och minskad förekomst Detektion & Förekomst av viktiga patogener Provtagning

Resultat fas 1, 2009-12 De facto rutin för hantering av prover, från aseptisk provtagning till PCR-protokoll. P. brassicae (klumprotsjuka) analys på marknaden Visat på förekomst av P. brassicae i 11/48 fältförsök med rapssorter! Först i världen med att sekvensera genomet hos P. brassicae, förutsättning för rasbestämning Hämmande effekter av Bor på ärtrotröta och klumprotssjuka i raps Med mera

Stockagården klumprotsjuka Punktprovtagning DSI=sjukdomsindex

Provtagningsrutin På fältet: - W-provtagning över fältet, ca 2 l - Klassisk markkartering punktprovtagning, ca 0,5l Plastpåse/låda? Sanering av borr: - mellan prov på fält synlig jord - mellan fält synlig jord (+klorin?)

DNA- borste!

Aseptisk homogenisering av jordprov innovation

P. brassicae förekomst - Fältprovtagning - W-linje approx 1000 sporer /g

Markegenskaper och förekomst av patogener 2009-2015 Patogener påverkas av markkemiska och fysikaliska förutsättningar Tillförseln av växtnäring har ändrats under åren och kan ha differentieras över tid och inom fält! - Kompetenslucka på SLU! - Start: Studera effekterna av växtnäring på patogener Nov 2010 anställdes en postdoc i BioSoM!

Effekt av Bor på Aphanomyces euteiches i ärt 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 48 49 44 35 37 37 31 21 0 kg B/ha 5,5 kg B/ha 11,5 kg B/ha 23 kg B/ha 31 9 15 10 0 kg B/ha 5,5 kg B/ha 11,5 kg B/ha 23 kg B/ha 0 Soil 1 Soil 2 Soil 3 Boron influence on pea root rot severity - DSI (disease severity index)

Bor (B) i svensk åkermark Brist på bor: Sandjord <0,5 mg B/kg Lerjordar <0,8-1,0 mg B/kg Borhalt i 181 jordar 2011 (Eurofins) 79% < 1,0 mg/kg 19% 0,7 1,0 mg/kg 60% < 0,70 I 1600 st analyser från Skaraborg (HS) 94% < 1.0 mg/kg jord

Slutrapport BioSoM 2009-2012 http://www.slu.se/mark/biosom

Plan:Patogener i BioSoM 2013-2015 Patogen Biologisk Basic Science DNA Detektion Bio test Fält försök BioSoM Map, GIS_baserad Farm Service Plasmodiophora brassicae Klumprotsjuka Verticillium longisporum Kransmögel S. sclerotiorum Bomullsmögel Phytophtora pisi Ny sjukdom i ärter Aphanomyces euteiches Ärtrotröta Eurofins F. avenaceum P. exigua C. destructans Klöverröta Gaummanomyces graminis Rotdödare Ingår ej i BioSoM 2013-15 SARDI A. cochlioides Rotröta sockerbeta

BioSoM 2013-2015 Bördighetsförsöken WP 3. Användning av biologiska kartering i modern jordbruk! WP 2. Förekomst, kontroll och nedgång av jordburna patogener WP 1. Detektion av viktiga patogener

WP 3 Beslut baserade på BioSoM

Klumprotsjuka på Ditt fält! - ett seriöst spel Vem gör jobbet Mats Söderström

BioSoM skall leverera följande produkter och tjänster till intressenterna * Underlag för en analysservice för bestämning av jordburna patogener till lantbrukare och försöksutförare * Metoder för att effektiv presentera resultaten av biologisk markkartering med hjälp av IT och precisionsodlingsteknik * Kunskap som förbättrar integrated pest management (IPM) i viktiga grödor och växtföljder

Deltagare i BioSoM 2013-15 WP1 Detektion Charlotta Almqvist, Industridoktorand Eurofins Food & Agro AB. Lidköping Fredrik Heyman, Institutionen för skoglig mykologi och patologi, Uppsala Christina Dixelius, Inst. för Växtbiologi och Skogsgenetik (VBSG), SLU Uppsala Arne Schwelm, VBSG, SLU Louise Andersson, Industridoktorand, VBSG/Syngenta AB, Landskrona Anders Dahlqvist, Scanbi Diagnostic AB, Alnarp WP2 Förekomst Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Örebro Katarzyna Marzec-Schmidt, P&P, Mark och miljö, Skara Lars Persson, Findus R&D, Bjuv WP3 Användning Christina Lundström, Precisionsodling & Pedometri, Mark och Miljö Skara Magnus Ljung, Statskonsulent rådgivning, SLU, Skara Jessica Lindelöf, Högskolan i Skövde Robert Olsson, Åsa Olsson, NBR Ulf Axelson, HS Skaraborg, Skara Kommunikatör: Lennart Wikström, Cultimedia AB, Programchef: Anders Jonsson, Precisionsodling & Pedometri,, SLU

Sammanfattning Användning i modernt precisionsjordbruk! Kontroll och minskad förekomst Detetktion & Förekomst av viktiga patogener Provtagning