Halvtidsuppföljning social hållbarhet - social översiktsplan

Halvtidsuppföljning social hållbarhet - social översiktsplan 2015-2018 Diarienummer: KS2018/0820 Beredande politiskt organ: Rådet för folkhälsa och social hållbar utveckling Datum för beslut: 2018-08-15 Handläggare: Joakim Bergh Lethman, Henrik Spiess, Robert Andersson, Jonas Arngården, Pia Christoffersson, Makki Al Musawe, Jonatan Bengtsson och Johan Sjöholm

Innehållsförteckning... 5 SAMMANFATTNING... 6 BAKGRUND... 8 HALVTIDSUPPFÖLJNING ÖVERGRIPANDE... 9 2.1 Styrning och ledning... 9 2.2 Samhällskontrakt 2020... 10 2.3 Kommunikation... 11 FINANSIERING... 12 3.1 Folkhälsobudget... 12 3.2 Sociala investeringar... 13 3.3 Projekt med extern delfinansiering... 13 3.3.1 Familjehuset Klippan... 13 3.3.2 Framsteget... 14 3.4 Övriga utvecklingsarbete social hållbarhet... 15 INDIKATORER UTVECKLING... 16 4.1 Översikt effekter... 18 HALVTIDSUPPFÖLJNING FOKUSOMRÅDEN... 20 5.1 Trygg i Kungälv... 20 5.1.1 Effekt trygg i Kungälv... 20 2

5.2 Nyanlända... 21 5.2.1 Introduktion nyanlända... 21 5.2.2 Utveckling stöd civilsamhället... 21 5.2.3 Boende nyanlända... 21 5.2.4 Effekt nyanlända... 22 5.3 Arbete och sysselsättning... 22 5.3.1 Sociala krav vid upphandling... 22 5.3.2 Socialt företagande... 22 5.3.3 Assisterande tjänster... 23 5.3.4 Framsteget... 23 5.3.5 Samverkanscentrum... 24 5.3.6 Effekt tema arbete och sysselsättning... 24 5.4 Tidiga insatser... 24 5.4.1 Riktad drogprevention... 25 5.4.2 Bryggan multikompetent team i förskolan... 25 5.4.3 Teknikstöd i skolan... 26 5.4.4 Familjehuset... 27 5.4.5 Effekt tema tidiga insatser... 28 HALVTIDSUPPFÖLJNING ÖVRIGA PROJEKT... 28 6.1 Björkås... 28 6.2 Komarken... 29 3

SOCIOEKONOMISKT SYNSÄTT... 30 7.1 Socioekonomiska antaganden... 31 7.1.1 Socioekonomiskt resultat... 32 7.1.2 Socioekonomisk effekt Framsteget... 32 7.1.3 Socioekonomisk effekt riktad drogprevention... 33 7.1.4 Socioekonomisk effekt Teknikstöd... 33 FORTSATTA UTMANINGAR... 34 4

Rådet för Folkhälsa och Social hållbar utveckling Ordförande Miguel Odhner (S) Kommunstyrelsens ordförande Kungälvs kommun Vice ordförande Kent Lagrell (M) Västra hälso- och sjukvårdsnämnden, Västra Götalandsregionen 5

Sammanfattning Utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål minskad segregation gav kommunstyrelsen inför 2015 förvaltningen i uppdrag att ta fram en social översiktsplan. Arbetet med planen kom att ske i tre faser (analys, prioritering och genomförande) och har inneburit nya arbetssätt med befintliga resurser, ökad extern finansiering och därmed konkreta insatser för att minska utanförskapet i Kungälvs kommun. I steg tre social översiktsplan, som antogs av kommunstyrelsen den 23 mars 2016 78, antogs målen: innan 2020 minska utanförskapet med 20 procent. innan 2020 ska utanförskapet halveras i de mest utsatta områdena i Kungälvs kommun. alla nyanlända vuxna ska, efter avslutad etableringsperiod (2 år), finnas i arbete alternativt utbildning I Halvtidsuppföljning social hållbarhet sker en uppföljning av inlett arbete kring målen i social översiktsplan. Utifrån målen att, innan 2020, generellt minska utanförskapet med 20 % och 50 % i de mest utsatta områdena, kan en positiv utveckling ses under mätperioden. När det gäller försörjningsstöd är den generella minskningen 20,6 % (133 individer). I de geografiska områden som lyfts fram i social översiktsplan är minskningen 32,5 % (74 individer). Beträffande barn som bor i hushåll i behov av försörjningsstöd är den generella minskningen 11,1 % (37 individer) och 23,7 % (37 individer) i de mest utsatta områdena. Tredje målet i social överstiksplan innebär att alla nyanlända vuxna, efter avslutad etableringsperiod (2 år), ska finnas i arbete alternativt utbildning. För nyanlända vuxna gick 74 % till arbete/utbildning 2017 och för första halvåret 2018 har 100 % gått till arbete/utbildning efter avslutad etablering. Utifrån halvtiduppföljning kan konstateras att Kungälvs kommun i samverkan med olika aktörer inlett ett långsiktigt, strukturerat och innovativt arbete kring social hållbarhet. Totalt har 64 aktörer tecknat Samhällskontrakt 2020, vilket medfört ökad medfinansiering och mobilisering kring olika insatser. Prioriterat framöver är att vidmakthålla och utveckla samverkan kring exempelvis; Trygg i modellen, Ungdomshuset Framsteget och Familjehuset Klippan. I samtliga dessa exempel har Kungälvs kommun arbetat fram metoder, som möjliggör utbyte av information mellan myndigheter på individnivå. Delrapport från projekten Hållbara Björkås och Hållbara Komarken visar på konkreta vinster, när förvaltningen har en nära dialog med boende i området och skapar nätverk tillsammans med föreningsliv, skola, socialtjänst, Trygga Ungdomsmiljöer, polis, räddningstjänst, bostadsbolag, hälso- och sjukvård etc. I halvtidsuppföljning redovisas de samlade resurser som Kungälvs kommun avsatt mellan 2016 och 2018. Vidare görs med stöd av framtagna process- och utfallsmått antagande kring effekthemtagning av insatserna; Framsteget, Riktad drogprevention och Teknik Stöd i skolan. Dessa antagande har tagits fram i nära dialog med sakkunniga vid SKL och utgår från ett kortsiktigt perspektiv. Utifrån nedanstående antagen kring de tre studerade projekten kan vi se 6

socioekonomiska besparingar i Kungälvsamhället på totalt 29,6 mkr (Nilsson, Wadeskog, 2014). Total kostnad för Kungälv kommuns insatser social hållbarhet Varav Kungälvs kommuns kostnad för de tre analyserade projekten Socioekonomisk besparing för de tre analyserade projekten 19,1 mkr 9,9 mkr 29,6 mkr 9,4 mkr Total positiv ekonomisk effekt Tabell 1. Redovisning socioekonomisk effekt social hållbarhet Kungälvs kommun 2016 t.o.m. 2:a kvartalet 2018 7

Bakgrund Utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål minskad segregation gav kommunstyrelsen inför 2015 förvaltningen i uppdrag att ta fram en social översiktsplan. I social översiktsplan analyseras olika indikatorer, som exempelvis standardinkomst, arbetslöshetstid, försörjningsstöd, meritvärde årskurs 9, utbildningsnivå, sjukskrivningar, allmänna visstidsanställningar och lokalt aktivitetsstöd. En övergripande slutsats är att Kungälvs kommun utifrån flera redovisade indikatorer är en välmående kommun jämfört med det nationella- och regionala genomsnittet. Ovanstående indikatorer redovisas även utifrån olika geografiska områden i Kungälvs kommun. Fokus för analysen är de områden, som utifrån olika indikatorer ligger dubbelt så högt jämfört med det genomsnittliga värdet. I 15 av dessa är marginaliseringen påfallande hög och i 5 av dem är den mycket högre än medelvärdet i kommunen. En slutsats är att av den totala befolkningen bor ca 10 procent i dessa bostadsområden, där skolresultat, arbetslöshet, försörjningsstöd och sociala insatser av olika slag är koncentrerade. Ovannämnda kartläggning utgjorde steg ett social översiktsplan och antogs av kommunstyrelsen den 24 juni 2015 235. Den 16 december 2015 419 antogs steg två social översiktsplan av kommunstyrelsen. Dokumentet innefattar sju ramar kring fortsatt inriktning när det gäller; prioriterade områden, organisering och uppföljning. I dokumentet tydliggörs att redovisningen årligen ska göras till kommunfullmäktige i samband med uppföljning av det strategiska målet minskad segregation. Till kommunstyrelsen sker löpande uppföljning i samband med tertialrapporter. Vidare sammanställs årligen en verksamhetsplan och uppföljning. Inriktningen är att en övergripande kartläggning och omvärldsorienterad analys, sammanställs vart fjärde år. I steg tre social översiktsplan, som antogs av kommunstyrelsen den 23 mars 2016 78, antogs målen: innan 2020 minska utanförskapet med 20 procent. innan 2020 ska utanförskapet halveras i de mest utsatta områdena i Kungälvs kommun. alla nyanlända vuxna ska, efter avslutad etableringsperiod (2 år), finnas i arbete alternativt utbildning Vidare konkretiserades olika insatser utifrån temana; tidiga insatser, nyanlända, trygghet samt arbete och sysselsättning. Den 23 juni 2016 samlades olika aktörer i Kungälvssamhället för att teckna Samhällskontrakt 2020, som utgick från ovanstående tre mål. 8

Halvtidsuppföljning övergripande 2.1 Styrning och ledning Social hållbarhet handlar om omställning och har i kombination med det traditionella folkhälsoarbetet under perioden kommit att fokusera på den jämlika hälsan. Under perioden har Kungälvs kommun varit en föregångare och är utsedd till pilotkommun i Västra Götalandsregionen för utveckla arbetet med den jämlika hälsan. Syftet med det samlade arbetet kring social hållbarhet har varit att säkerställa att politiska strategiska mål och förändringsbehov realiseras. Målet med det sammanhållna arbetet har varit att rätt åtgärder påbörjas, att påbörjade åtgärder håller sig inom sina tids- och kostnadsramar, att insatserna levererar det förväntade värdet. Fokus på de olika insatser som initierats har varit nya arbetssätt på en gemensam arena. Arbetet har organiserats i en portföljstruktur för att säkerställa gemensam styrning och förankring i förvaltningens ordinarie arbete. I portföljstrukturen har olika temaområden och projekt hållits samman för att ge bästa effekt. Portföljstrukturen har också inneburit att medarbetare från linjen fått olika uppdrag i det sammanhållande arbetet kring social hållbarhet. Utifrån styr- och ledning av social hållbarhet har följande konstellationer varit centrala. Via rådet för folkhälsa och social hållbarhet har den politiska beredning och förankringen skett. Arbetet leds av kommunstyrelsens ordförande och ledamot från Västra Häls och sjukvårdsnämnden. Under perioden har kommunstyrelsens utskottsordförande för social frågor adjungerats in i rådet för att säkerställa politisk helhet. Rådet för Folkhälsa och Social hållbarhet bereder och rapporterar till kommunstyrelse som i sin tur redovisar till Kungälvs kommunfullmäktige utifrån uppsatta mål och beslut. Framtidsgruppen, som representeras av myndigheter, hälso- och sjukvård, näringsliv, civila samhället. Syftet med Framtidsgruppen är att olika samhällsaktörer möts på en ny arena, med utgångspunkten att för framtidens Kungälv utveckla potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap. Gruppen har sedan starten i februari 2016 träffats sju gånger. Vid mötena har bland annat finansminister och representanter från Skandia och FoU i Väst/GR varit inbjudna representanter. Utöver detta har stormöten, vid fem olika tillfällen, organiserats med föreningar och företag. Styrgruppen har haft ansvar att implementera social hållbarhet i förvaltningen. I styrgruppen ingår ansvariga sektorchefer. Utvecklingsledare folkhälsa har en särskilt viktig roll som koordinator, inte minst gentemot föreningsliv, företagande, förvaltning och region. 9

2.2 Samhällskontrakt 2020 Våren 2016 processade upplägget kring Samhällskontrakt 2020 fram i nära dialog med aktörer från; föreningslivet, hälso- och sjukvården, arbetsförmedling, försäkringskassan, polisen, räddningstjänsten, bostadsbolagen och näringslivet. Tillsammans formulerades de tre målen i social översiktsplan samt de fyra värdeorden: Vi ska tillsammans utveckla nya innovativa lösningar. Vi ska i samverkan med andra och varandra utveckla arbetsmetoder. Vi ska genom mod skapa ett samarbete som ökar effektivitet och hållbarhet i våra organisationer, företag och myndigheter. Vi ska inkludera hela Kungälv och främja framtidstro, tillväxt och minskad segregation. Fram tills idag har följande 64 aktörer tecknat Samhällskontrakt 2020 : Statliga myndigheter och övriga offentliga organisationer: Lokala Samordningsförbundet, Polisen Kungälv, Arbetsförmedlingen, Bohus räddningstjänstförbund, FoU i Väst/GR och Försäkringskassan Hälso- och sjukvård: Kungälvs sjukhus, SIMBA Vårdsamverkan, Sahlgrenska Akademin, Närhälsan Solgärde och Nordmanna vårdcentral, Kustens Vårdcentral, Centrumpraktiken Bostadsbolag: Stiftelsen Kungälvs Bostäder, Förbo AB, Ikano Bostad Näringsliv: Kungälvs Energi AB, Coompanion, Seniornet, SE banken, ICA Rollsbo, Michelin, Länsförsäkringar, Prove AB, Södra Bohusläns Turism, KMN och JM Bostäder Fackliga organisationer: LO i Kungälv Studieförbunden och folkhögskola: ABF Sydvästra Götaland, Medborgarskolan, Studieförebundet Vuxenskolan samt Nordiska Folkhögskolan, Civila samhället: Kommunala pensionärsrådet, FUB Kungälv, PRO i Kungälv, Friskis och Svettis Kungälv, Västsvenska idrottsförbundet, SISU idrottsutbildarna Väst, Iogt/Nto, Kungälv Hockey, Svenska kyrkan, SPF Kungälv, Röda Korset, Hyresgästföreningen, Kungälvs Självförsvarsklubb, Equmeniakyrkan, Mimers Hus Elevkår, Kungälvs Skateboardförening, Kungälvs fotbollsflickor, FC Komarken, Kungälvs Musikkår, Diabetesförbundet, SPF Romelanda, Kungälvs Roddklubb, Aktiva Seniorer, BRF Vipan, Idrottsrådet, Kungälvs Simsällskap, Studieförbundet Vuxenskolan, Rädda Barnen, Spf Kärna, Hjärt- och lungsjukasförening, HSO Kungälv, Tillsammans för 10

Kungälv, Ytterby Kungälv Konståkare, Riksförbundet Pensionärsgemenskap, Kungälvs Musei Vänner Arbetet med samhällskontrakten är under ständig utveckling. Nya organisationer tillkommer successivt och i mötet med företag och föreningar märks stort engagemang och intresse för att bidra till utvecklingen i Kungälv. Utmaningen är, och har varit, att involvera alla dessa aktörer på ett naturligt och effektivt sätt. Flera aktörer finns med i specifika projekt och andra har hittat sitt sammanhang utifrån de olika nätverk som redan fanns eller har skapats. Exempel på nätverk är; Kommunövergripande nätverk våld i nära relationer, Hela Kungälv i rörelse, Hållbara Komarken, Hållbara Björkås, Äldres hälsa och Trygghet. Med vissa av aktörerna har även mer fördjupade samarbetsavtal tecknats, som exempelvis med IKANO Bostad, Förbo och Länsförsäkringar. Mottagning av nyanlända har varit ett särskilt fokusområde under de senaste åren och många organisationer har varit engagerade i detta. Kommunen har samordnat flera evenemang med öppet hus och aktiviteter som anordnats i stadshuset där ideella organisationer, och kommunal verksamhet, samarbetat i syfte att finna en mötesplats för nya och etablerade kungälvsbor. 2.3 Kommunikation I samband med uppstarten av genomförande fasen, våren 2016, antogs en kommunikationsplan. Med stöd av kommunikationsenheten har nyhetsbrev publicerats utifrån områdesbaserat arbete i Komarken samt det mer övergripande arbetet kring social hållbarhet. Kommunikationsenheten har även producerat rörlig bild via kommunens hemsida. Till kommunens anställda publicera återkommande uppdaterad information på intranätet. Riktade resurser har även avsatts för att utveckla kommunikation kring området nyanlända samt implementering av en hållbar kommunikationsstrategi kring områdesbaserade arbetet i Komarken. Viktiga strategiska kommunikationsinsatser har varit olika spridningsmöten som genomförts i samband med halvtidsuppföljningen. Ett strategiskt forum för extern kommunikation har även Framtidsgruppen varit samt olika nätverkskonstellationer. 11

Finansiering Nedan presenteras en översikt kring finansiering av olika insatser utifrån målsättningar i social översiktsplan. Olika insatser har successivt startat sedan 2016. I sammanställningen görs en redovisning tom 2:a kvartalet 2018. Det är omöjligt att helt fånga alla kostnader, framförallt för kommunen då flera projekt anknyter till ordinarie verksamhet i sektorerna men med den osäkerheten beräknas satsningen totalt enligt följande. Kungälvs kommun Västra Götalandsregionen (folkhälsobudget och regionala sociala investeringsmedel) Övriga företag och organisationer (ex Kustens Vårdcentral, Arbetsförmedlingen och Lokala samordningsförbundet) Externa bidrag (MUCF) Totalt 19,1 mkr 6,8 mkr 4, 8 mkr 2,0 mkr 32,7 mkr Tabell 2. Översikt finansiering insatser Social hållbarhet 2016 t.o.m. 2:a kvartalet 2018 3.1 Folkhälsobudget Kungälvs kommun har tecknat ett s.k. folkhälsoavtal med Västra Hälso-och sjukvårdsnämnden 2017-2020. Utgångspunkten för avtalet är målsättningarna i social översiktsplan. Folkhälsobudgeten innefattar en fördelningsprincip mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen, där vardera parten svarar för hälften av budgeten, inklusive folkhälsosamordnartjänsten och dess kringkostnader. Folkhälsobudget Utfall Kungälvs kommun 2016- kvartal 2 2018 Utfall finansiering VGR 2016- kvartal 2 2018 Totalt 2 797 500 3 425 837 6 223 337 Tabell 3. Utfall folkhälsobudget 2016 t.o.m. 2:a kvartalet 2018 Intäkter 2018 Kungälvs kommun VGR Totalt Kungälvs kommun 1 200 Tkr Västra Nämnden 1 200 tkr Totalt 2 400 tkr Utgifter 2018 Utvecklingsledare folkhälsa 295 tkr 295 tkr 590 tkr Administrativa omkostnader 20 tkr 20 tkr 40 tkr Prioriterade områden 885 tkr 885 tkr 1 770 tkr Totalt 1 200 tkr 1 200 tkr 2 400 tkr Tabell 4. Folkhälsobudget 2018 12

3.2 Sociala investeringar Enligt rambudgeten för 2018 2021 ska sociala investeringar i förebyggande socioekonomiskt arbete motsvara 0,5 % av skatter och generella statsbidrag. Nedan redovisas utfall för Kungälvs kommuns egna sociala investeringar från 2016 t.o.m. andra kvartalet 2018. Social investering Utfall 2016 2:a kvartalet 2018 Budgeterade medel för investeringen Kommentar Teknikstöd i skolan 1,7 mkr 3 mkr Projektet startade ht 2014 och lämnades över till linjen under v.t.2018. Multikompetent team i förskolan Bryggan 3, 7 mkr 17,6 mkr Projektet startade hösten 2016 och är planerat för att bedrivas under åtta år med en mer genomgripande uppföljning och utvärdering efter tre år. Riktad drogprevention 3,3 mkr 10.6 mkr Enligt beslut i kommunstyrelsen avser investeringen en satsning under 5 år, 2016-2020. Arbetet har drivits i projektform mellan 2015-2017. Idag är det en ordinarie process i linjen, men finansieras via sociala investeringsmedel. Samordnare sociala investeringar Totalt 10,3 mkr 33,2 mkr 1,6 mkr 2 mkr 50 % tjänst som samordnare sociala investeringar. Tjänsten finns inte från och med 2018. Tabell 3. Utfall sociala investeringar Kungälvs kommun 2106 t.o.m. 2:a kvartalet 2018 3.3 Projekt med extern delfinansiering Nedan redovisas större projekt med extern medfinansiering. 3.3.1 Familjehuset Klippan Kungälvs kommun har tillsammans med Kustens Vårdcentral beviljats 8 miljoner kr för tidsperioden 2017-2019. Medlen avser social investering Familjehuset Klippan. Nedan redovisas, under projektperioden, beviljade medel samt Kungälvs kommun egen finansiering. 13

Social investering Familjehuset Klippan Ytterby Budgeterade kostnader Kungälvs kommun 2017-2019 Budgeterade kostnader Kustens vårdcentral 2017-2019 Budgeterad extern finansiering VGR ( 50 % av total budget) 2017-2019 4 mkr 4 mkr 8 mkr 16 mkr Total projektbudget Tabell 4. Översikt budget Familjehuset 2017-2019 Social investering Familjehuset Klippan Ytterby Egen finansiering Kungälvs kommun Egen finansiering Kustens vårdcentral Bidrag VGR Kungälv 2017-2:a kvartalet 2018 Bidrag VGR Kusten 2017-2:a kvartalet 2018 Summering 2017-2:a kvartalet 2 2018 1 127 081 kr 2 283 235 kr 1417066 kr 1 999 998 kr 6 827 380 kr Tabell 5. Utfall Familjehuset Klippan 2017 t.o.m. 2:a kvartalet 2018 3.3.2 Framsteget Kungälvs kommun har via Myndigheten för ungdoms och civil samhälles frågor (MUCF) beviljats medel för utveckling av Framsteget. Inför 2017 beviljades 859 000 kr och inför 2018 1 152 000 kr. Social investering Framsteget Budgeterade kostnader Kungälvs kommun 2017-2018 Budgeterade kostnader Externa aktörer 2017-2018 Budgeterad extern finansiering MUCF 2017-2018 Total projektbudget 7 132 tkr 2 520 000 tkr 2 011 tkr 11 663 tkr Tabell 6. Översikt budget Framsteget 2017-2018 Social investering Ungdomshuset Framsteget 2017-2018 Egen finansiering Kungälvs kommun 2017-2:a kvartalet 2018 Egen finansiering Externa aktörer (Arbetsförmedling och Samordningsförbundet) 2017-2:a kvartalet 2 2018 Extern finansiering MUCF 2017-2:a kvartalet 2018 Summering utfall 2017-2:a kvartalet 2018 4 916 500 kr 1 349 200 kr 2 011 000 kr 8 276 700 kr Tabell 7. Utfall Ungdomshuset Framsteget 2017 t.o.m. 2:a kvartalet 2018 14

3.4 Övriga utvecklingsarbete social hållbarhet Arbetet med social hållbarhet ska säkerställa möjligheter till externa finansiering. Utgångspunkten är att olika insatser ska växlas ut med extern finansiering via regionala- och nationella medel. Fokus är även att formulera avtal med samverkansaktörer (ex, bostadsbolag, näringsliv, arbetsförmedling etc.) Nedan presenteras en översikt kring olika externa resurser som utöver Familjehuset och Framsteget, finansieras insatser utifrån sociala översiktsplan i Kungälvs kommun. Översikten avser nuvarande år 2018. 2018 Extern finansiering Kommentar Projekt Hållbara Komarken Boende utveckling Projekt Hållbara Komarken Trygghetsvärd Sandbackaskolan Projekt Hållbara Komarken Mötesplats Solrosen Projekt Hållbara Komarken Byggskola Projekt Hållbara Björkås Totalt 500 tkr Avsatt tid i tjänst boendeutvecklare och koordinator Kungälvsbostäder och Hyresgästförening 500 tkr Länsförsäkringar satsar avser 1,5 mkt i 3 år. 70 tkr Medborgarskolan och IOGT/Nt 50 tkr IKANO Bostad avsatt tid och resurser. 77 tkr Projektledning Hållbara Björkås avser 10 %, som finansieras via medel från Vinnova. Projektägare är FoU i Väst/Gr 1 197 tkr Tabell 8. Översikt extern medfinansiering 2018 15

Indikatorer utveckling Indikator är ett enkelt statistiskt mått som förmedlar information om utveckling och ger hjälp vid uppföljning av mål. I social översiktsplan steg 1 redovisas och analyseras ett 10-tal olika indikatorer som kan påvisa sociala risker/sårbarhet, exempelvis arbetslöshetstid, försörjningsstöd, meritvärde årskurs 9 och sjukskrivningar. I ett samarbete med FoU i Väst, GR, har arbetet fortsatt med att komplettera listan med ytterligare indikatorer. Utgångspunkten vid val av indikatorer är att dessa ska vara ett redskap att bedöma utvecklingen av de insatser som görs kring social hållbarhet. Nedan sker uppföljning av utvalda indikatorer. Område Indikator Källa År 2015 År 2017 Minskad segregation Andel nyanlända i arbete eller studier efter avslutad etableringstid på 2 år. Arbetsförmedlingen/ Trygghet och stöd Underlag saknas 74 % Daterad: 2017-12-31 100 % Enligt prognos första halvåret 2018 Antal hushåll i behov av försörjningsstöd i relation till antalet vuxna invånare Hela Kungälv Komarken (Storken, Västra/Östra Orren) Trygghet och stöd (Treserva) 1,8 % 8,0 % 1,4 % 6,0 % Björkås 11,0 % 8,0 % Andel barn som bor i hushåll i behov av försörjningsstöd Trygghet och Stöd (Treserva) Hela Kungälv Komarken (Storken, Västra/Östra Orren) Björkås 3,5 % 28,0 % 24,0 % 3,0 % 15,0 % 14,0 % Arbete, sysselsättning och försörjning Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) Kolada 39,8 % Avser 2015 37,3 % Avser 2016 Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt andel (%) av befolkningen Kolada 2,3 % Avser 2015 2,1 % Avser 2016 16

Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd 16 64 år, andel av den registrerade arbetskraften Arbetsförmedling Öppet arbetslösa (16-64 år): 1,6 % Sökande i program (16-64 år): 1,1 % Öppet arbetslösa (16-64 år): 1,7 % Sökande i program (16-64 år): 1,1 % Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd 18-24 år, andel av den registrerade arbetskraften Arbetsförmedling Avser 2015-06 Öppet arbetslösa (18-24 år): 2,7 % Sökande i program ( 18-24 år): 1,3 % Avser 2015-06 Avser 2018-06 Öppet arbetslösa (18-24 år): 2,5 % Sökande i program ( 18-24år): 0,9 % Avser 2018-06 Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning SCB & Skolverket via Kolada 40,8 % Avgångsår 2015 43 % Avgångsår 2016 Tidiga insatser Gymnasieelever med examen inom fyra år (hemkommun) SCB & Skolverket via Kolada 67,3 % Startläsår 12/13 70,3 % Startläsår 13/14 Andel åk9-elever med behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram (hemkommun) SCB & Skolverket via Kolada 93,6 % Avgångsår 2015 89,2 % Avgångsår 2017 Andel åk9-elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, fullföljd skolgång (hemkommun) SCB & Skolverket via Kolada 86,3 Avgångsår 2015 83,2 Avgångsår 2017 Meritvärde skolår 9 (hemkommun) SCB 233 Avgångsår 2015 235 Avgångsår 2017 Hälsofrämjande Andel elever i gymnasiets år2 som använt narkotika. (skolkommun) Lupp, CAN 13 % Avser ht 2013 13 % Avser ht 2017 Ohälsotalet 1, kvinnor och män (Befolkning Kungälvs kommun) Försäkringskassan 27,6 dagar 28,4 dagar Sjukpenningtal 2 (Befolkning Kungälvs kommun) Andel högstadie- och gymnasieelever som röker dagligen, 2013 resp. 2017 Försäkringskassan 11,1 Avser juni 2015 År 8 LUPP 2013: 2 procent 12,8 dagar Avser juni 2018 År 8 2017: 3 procent 1 Ohälsotalet är ett mått på hur många dagar under en tolvmånadersperiod som Försäkringskassan betalar ut ersättning vid nedsatt arbetsförmåga i förhållande till antalet försäkrade i åldrarna 16 64 år. Ersättningar som ingår är Sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning. Måttet baseras på antalet utbetalda nettodagar. 2 Antal utbetalda dagar med sjukpenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). 17

År 2 gymnasiet 2013: 19 procent År 2 gymnasiet 2017: 14 procent Trygghet Antal anmälda brott totalt, per 100 000 invånare Antal anmälda brott om skadegörelse per 100 000 invånare Antal anmälda misshandelsbrott. Misshandel inkl. grov mot samtliga personer, per 100 000 invånare BRÅ 10 491 8 966 BRÅ 889 879 BRÅ 400 453 Tabell 9. Översikt indikatorer social översiktsplan 2015-2018 4.1 Översikt effekter Arbete med att ta fram en modell för att beskriva effekthemtagning pågår och ska realiseras under 2018. Genom att tydliggöra ett projekts förväntade effekter underlättas utvärdering och uppföljning inför 2020, 2027 och 2037. Den modell som används utgår från Programteori ett verktyg som tillhandhåller en struktur för uppföljningsarbetet. Utgångspunkten för varje programteori är ett samhälleligt problem som behöver lösas eller en situation som behöver förbättras. Effekterna av arbetet i ett projekt eller program delas in i följande nivåer Prestationer (direkt resultat av aktiviteter) Effekter på organisations-/professionsnivå Effekter på målgruppsnivå kort sikt Effekter på målgruppsnivå lång sikt Effekter på strukturell-/samhällsnivå Samhällsekonomisk vinst På så sätt får vi en effektkedja: Bild 1. Effektkedjan Som en del i ett projekts förstudie ska en effektkedja beskrivas. Kontinuerligt under ett projekts livscykel ska uppföljning ske. Effekterna, på en övergripande nivå mellan 2015-2018, beskrivs nedan: Effekt organisation Struktur på områdesbaserat arbete 18

Samhällskontrakt med 64 aktörer Ökad extern finansiering Portfölj Social hållbarhet blir arena för förändring Implementerat samtyckesmodell via olika projekt Implementerat effektiva metoder Ökad aktivitet civila samhället Struktur kring uppföljning Ökad aktivitet näringslivet Effekt på målgrupp 2015-2018 Extratjänster: 30 st. (2017) 121 individer varit inskrivna på Framsteget sedan 1 oktober 2017. Av dessa har 28 personer fått arbete, återgått till studier eller fått fortsatt rehabilitering. (2017-2018) Samverkanscentrum: 16 individer, 4 personer till arbete (2017) Familjehuset: 2368 besök, 509 barn har erbjudits insats (2017-2018) Riktad drogprevention: aktiva insatser 60 ungdomar, positiva resultat 10-15 ungdomar (2016-2017) Teknik stöd i skolan: 56 elever gymnasiet och 12 elever högstadiet (2015-2017) Bryggan förskolan 75 uppdrag (konsultation till personal, föräldrastödssamtal, lekarbete 2017) Effekt målgrupp strukturell nivå/samhällsekonomi Barnfattigdom minskar, mer i utsatta områden. Försörjningsstöd minskar, mer i utsatta områden. Antalet minskade brott har lett till ökad trygghet. Utifrån målen att generellt minska utanförskapet med 20 % samt 50 % i de tre mest utsatta områdena, kan en positiv utveckling ses mellan 2014-2017 utifrån indikatorerna; andel hushåll i behov av försörjningsstöd samt andel barn som bor i hushåll i behov av försörjningsstöd. Utifrån försörjningsstöd är den generella minskningen 20,6 % (133 individer) och i de tre mest utsatta områdena 32,5 % (74 individer). Beträffande barn som bor hushåll i behov försörjningsstöd är den generella minskningen 11,1 % (37 individer) och 23,7 % (37 individer) i de mest utsatta områdena. De gemensamma mobilisering utifrån samhällskontrakt har medfört ökad medfinansiering av olika insatser. Kontraktets olika aktörer har uppskattningsvis medfinansierat olika insatser med sammanlagt 13,7 mkr. Att följa upp respektive parts egen vinst av satsande medel är ett tydligt utvecklingsområden inför uppföljningen 2020, 2027 och 2037. 19

Halvtidsuppföljning fokusområden Nedan följer uppföljning utifrån de olika områden som prioriterades i social översiktsplan steg 2. 5.1 Trygg i Kungälv Trygg i Kungälv är en långsiktig samverkan mellan lokalpolisområde Kungälv/Ale och Kungälvs kommun i syfte att öka tryggheten och minska brottsligheten. Arbetet utgår från en gemensam lokal lägesbild. Genom ett nära samarbete delas kunskap, erfarenheter och gemensamma problem identifieras, som var och en och tillsammans försöker motverka. Syftet med Trygg i Kungälv är att stärka förtroendet för polisen, kommunen och andra samhällsaktörer. Målet är utveckla metoder och samverkan för en fortsatt positiv utveckling i Kungälvs kommun. Ansvar över hur åtgärdsförslagen ska genomföras hamnar på berörda verksamheter med stöd från kommunens samordnare för Trygg i Kungälv och kommunpolisen, vilka utgör arbetsgruppen för Trygg i Kungälv. Samverkansavtalet löper tills endera parten säger upp det. 5.1.1 Effekt trygg i Kungälv Effekt organisation: Medborgarlöften är framtagna. En struktur kring Trygg i Kungälv finns. SSPF, samverkan skola, socialtjänst, polis och fritid. Arbete kring att motverka våldbejakande extremism pågår. Kartläggning lokala problem Trygg i Kungälv är genomförd. Effekt målgrupp: Antalet anmälda brott totalt minskar Antalet ungdomsärenden hos polisen minskar Effekt strukturell nivå: Ökad trygghet 20

5.2 Nyanlända Utifrån arbetet med social hållbarhet haft tre fokus; introduktion av nyanlända, civilsamhällets delaktighet samt bostadsförsörjning nyanlända. Innan Bosättningslagen trädde i kraft i mars 2016 hade Kungälvs kommun ett lågt mottagande av nyanlända. Den nya lagstiftningen har inneburit att kommunen fått stora anvisningar av nyanlända. Idag finns det ca 400 nyanlända personer i familjer inom etableringstiden, som är på två år. På grund av den stora tillströmningen på kort tid till kommunen behöver vi genomföra en behovsanalys med fokus på målgruppen nyanländas livsvillkor och deras barns uppväxtvillkor i förhållande till övriga grupper. 5.2.1 Introduktion nyanlända En workshop genomfördes i juni 2017 för att få fram ett underlag/förslag till områden att ingå i ett projekt kring introduktion av nyanlända. Det som framkom tydligt var behovet av en ökad samverkan i frågan både inom förvaltningen och med andra aktörer. I projektets förstudie har det skett en kartläggning kring olika verksamheters nuvarande insatser och kommande behov. Ett behov som lyfts fram är att forma en mötesplats och sammanhang för nyanlända föräldrar och deras barn. Ett förslag är utveckla befintlig mötesplats vid Mimers Hus. Som en del i arbetet har kommunen lämnat in en intresseanmälan till Delegationen mot segregation kring stöd för att främja samverkan och kunskapsutbyte för att minska och motverka segregation. Delegationen har tagit beslut att Kungälvs kommuns intresseanmälan uppfyller statsbidragets mål. 5.2.2 Utveckling stöd civilsamhället Civilsamhället har ett stort engagemang för de nyanlända. Som exempel kan nämnas Equmeniakyrkans träffar varje vecka och de familjer som upplåter sina hem för de ensamkommande barnen som fyllt 18 år. I arbetet med flyktingguiden har studieförbundet Vuxenskolan en koordinerade roll. Nya aktörer vill teckna samhällskontrakt nu senast Michelin Nordic AB i Rollsbo. Kommunens roll i arbetet är att på olika sätt stötta den ideella sektorns arbete i integrationsarbetet. 5.2.3 Boende nyanlända Under perioden har frågan kring att lösa boenden till nyanlända hanterats inom portföljens arbete. Olika lösningar har provats med blandad framgång. Det finns en planering fram till 2019 där bodsförsörjningen kan tillgodoses. I förvaltningen ser man över hur organiseringen av hur det fortsatta arbetet skall bedrivas vidare. 21

5.2.4 Effekt nyanlända Effekt organisation Kartlagt behov och befintliga insatser. Frivilliga krafter tas tillvara inom den ideella sektorn Effekt målgrupp De nyanländas behov tillgodoses i större utsträckning. 74 % procent kom i arbete/utbildning under 2017 och under första halvåret 2018 har 100 % kommit i arbete/utbildning. Effekt strukturell nivå Nyanlända är bosatta i olika delar av kommunen, vilket innebär bättre förutsättning för integration för både vuxna och barn. 5.3 Arbete och sysselsättning Inom arbete och sysselsättning har ambitionen varit att koordinera, samverka kring de utvecklingsmöjligheter som finns inom området. Arbetet har letts via en programstyrgrupp med representanter från skola och socialtjänst. 5.3.1 Sociala krav vid upphandling Enligt EU-kommissionens handledning Socialt ansvarsfull upphandling (2010) handlar social hänsyn om "upphandlingsaktiviteter som tar hänsyn till en eller flera sociala aspekter". En workshop om metod och process vid upphandling med social hänsyn genomfördes under oktober 2017 med hjälp av GR. Resultatet av arbetet utmynnade i en handlingsplan för fortsatt arbete. Bland annat behöver fler aktörer involveras som arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Sedan våren 2018 har enheten för upphandling arbetat fram kontraktsvillkor som avser arbetsrättsliga villkor, samt social hänsyn, i form av praktik eller anställning, i upphandlingar. Detta berör upphandlingsområden såsom städ, entreprenad och hantverkstjänster. 5.3.2 Socialt företagande Arbetsintegrerade sociala företag (ASF) är en möjlig väg för de som står långt från arbetsmarknaden att ta steg mot den och få anställningar. Tillväxtverket, i samarbete med 22

Arbetsförmedlingen, beställde under 2017 30 etableringsanalyser för ASF. Kungälv var en av de orter som valts ut. Som en del i analysen genomfördes en workshop med de lokala nyckelintressenterna. Företaget Coompanion hade uppdraget utifrån sin långa erfarenhet att genomföra dessa analyser. Tyvärr fann inte aktuellt socialt företag någon relevant etablering i Kungälvs kommun. Vidare gjorde förvaltningen bedömningen att personella resurser inte finns för att driva socialt företagande. Projektet avslutades därmed under 2017, men det kan aktualiseras igen vid behov. 5.3.3 Assisterande tjänster Arbete sker på olika sätt i förvaltningen som syftar till att fler ska komma i arbete. B.la har behov av modeller för arbetsdelning diskuterats. Arbetsdelning är en inriktning som utvecklas i omvärlden, t.ex. i Göteborg som arbetar med assisterande tjänster inom äldreomsorgen. Att utveckla assisterande tjänster kan fylla två syften: Verksamhetens behov av arbetskraft Erbjuda arbete till framförallt nyanlända och långtidsarbetslösa Det finns ett behov av att arbeta med att tillskapa assisterande tjänster i kommunen. Finansiering kan ske genom olika stödanställningsformer och minskat behov av timanställningar. Arbete är påbörjat och kommer eventuellt att ske i ett samarbete inom GR. 5.3.4 Framsteget Ungdomshuset Framsteget handlar om att samlokalisera de redan befintliga kommunala och statliga verksamheter som riktar sig till målgruppen. Målgruppen är alla ungdomar och unga vuxna i åldern 16-29, i Kungälvs kommun, som varken arbetar eller studerar eller riskerar att hamna i en sådan situation. Sammantaget är det ca 350 personer aktuella i målgruppen hos de samverkande myndigheterna, socialtjänst, skola, arbetsförmedling och försäkringskassa. Många av dessa ungdomar har behov av det samordnade stödet som kan ges av Framsteget. Projektet har erhållit medel från MUCF under 2017-2018. En av grundidéerna är att medarbetare som mötet ungdomar i vardagen ska finnas i samma lokaler för att öka samverkan och skapa kontaktytor mellan arbetsförmedling, socialtjänst och skola. Vinsten för ungdomarna är att de kan få snabbare stöd på ett och samma ställe samt att samverkan mellan myndigheterna underlättas av att man möts i det vardagliga arbetet. Verksamheten arbetar också uppsökande. Totalt har 121 individer varit föremål för samordnade insatser inom Framsteget sedan 1 oktober 2017. Av dessa har 28 personer fått arbete, återgått till studier eller fått fortsatt rehabilitering. Under vårterminen -18 har 12 personer fått utbildningskontrakt för att slutföra gymnasiestudier och ytterligare 8 inför hösten -18, vilket är en kraftig ökning mot tidigare år. 23

Verksamheten har utvecklats mycket positivt under våren 2018 och varje månad ökar antalet aktuella ungdomar. Under maj månad var totalt 94 personer aktuella för samordnade insatser, varav 71 personer samordnade insatser efter gymnasieålder, 17 personer samordnande insatser i gymnasiet, 4 personer samordnande insatser för nyanlända ensamkommande flyktingbarn. 5.3.5 Samverkanscentrum Målgruppen för samverkanscentrum är individer i åldern 30-64 år som kräver utökad samverkan mellan myndigheter och vård för att bryta utanförskap och nå en hållbar försörjning. Syftet med Samverkanscentrum Kungälv är att personal främst från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Kungälvs kommun samlokaliserar sig ett par dagar i veckan för att på så sätt bättre kunna möta och tillgodose behoven vad gäller arbetslivsinriktad rehabilitering samt öka tillgängligheten av olika kompetenser. Primärvård och Psykiatri medverkar vid behov. Samverkanscentrum startade oktober 2017 med en målgrupp på 20 person, som under en längre tid stått utanför arbetsmarknaden. Fyra av dessa övergått i arbete och sysselsättning, två personer har fortsatt rehabilitering. Arbetet pågår med målgruppen, dessutom kartläggs en ny grupp med (ex. arbetsförmedlingen, sjukpenning, familjer med långvarigt försörjningsstöd m.m.). Fortsatt fokus är att via samverkan bryta utanförskap och nå en hållbar försörjning. 5.3.6 Effekt tema arbete och sysselsättning Effekt organisation Ökad samverkan mellan myndigheter som leder till ett mer effektivt stöd till målgruppen Myndigheterna har ett mer gemensamt förhållningssätt och ett i större utsträckning individbaserat arbetssätt Effekt målgrupp: Ökat individanpassat stöd Framsteget och Samverkanscentrum har lett till drygt 30 personer fått arbete eller utbildning. Effekt strukturell nivå: Ökad sysselsättning Fler personer i egenförsörjning Minskad ohälsa 5.4 Tidiga insatser Även området tidiga insatser har koordinerats via en programstyrgrupp. Nedan följer en uppföljning av del olika projekt som legat inom programmet. 24

5.4.1 Riktad drogprevention Utifrån arbetet med sociala investeringar inleddes under hösten 2014 en ansökningsprocess, med syfte att initiera en satsning kring riktad drogprevention. Investeringen godkändes av kommunstyrelsen 2015-03-25, 85/2015. Investeringens syfte var att rikta prevention mot bruk av droger i de ungdomsmiljöer där detta förekommer. Genom investeringen skulle det möjliggöras resursförstärkning av de yrkeskategorier som återfinns inom kommunens ungdomsarbete för målgruppen, som fältverksamhet och riktade insatsgrupper inom Trygga Ungdomsmiljöer (TUM), Toleransprojektet och på de tre högstadieskolorna. Projektet skulle även kopplas ihop med det allmänpreventiva arbetet. Enligt beslutet skulle projektet bedrivas under fem år. Efter halva tiden, våren 2017, gavs i uppdrag att göra en effektutvärdering, som skulle resultera i ett övervägande om fortsatt drift och tidsplanering. Effektutvärderingen som slutfördes hösten 2017 visade att projektet börjat leverera utifrån investeringens syfte och mål. Positivt är den upparbetade samverkan med berörda högstadieskolor samt den inledda koordineringen mellan projektet och Trygga Ungdomsmiljöer. Vidare har i samverkan satsningar kring allmänprevention inletts med föräldramöten och återkommande drogvaneundersökning. Effekt av projektet är ett fördjupat arbete i ungdomsmiljöer där det förekommer droger. Projektet har hittills kunnat se positiva resultat hos ett tio tal individer som teamet jobbat intensivt med genom olika aktiviteter, detta i form av bättre skolprestationer i skolan, mindre synlighet i riskmiljöer, ökad motivation och framtidstro. Hösten 2017 genomfördes en första drogvaneundersökning för årskurs 8 vid våra tre kommunala högstadieskolor. Undersökningen visade inga alarmerande siffror. Samtidigt synliggörs utmaningar kring psykisk hälsa och föräldrars bjudvanor kring alkohol. För att läsa av projekts effekt på lång siktig kommer drogvaneundersökningen att genomföras årligen. Organisatoriskt har det varit svårt, att styra social investering riktad drogprevention i projektform. Ansvar för riktad drogprevention har därför överförs till sektor Bildning och lärande samt enhet Trygga Ungdomsmiljöer från och med 2018-01-01. Enhetschef Trygga Ungdomsmiljöer har utsetts till processägare för riktad drogprevention med ansvar för att redovisa effekter i samband med sektorns ordinarie kvalitetsuppföljning. 5.4.2 Bryggan multikompetent team i förskolan Den sociala investeringen multikompetent team i förskolan antogs av kommunstyrelsen den 19 februari 2014. Uppdrag gavs att tillsätta team bestående av specialpedagog och socionom, som skulle arbeta med personal i förskolan, barn och föräldrar. Exempel på insatser kunde vara 25

konsultation och föräldrastöd. Insatsen skulle koncentreras till geografiska områden som bedömts bäst behöva investeringen. Uppstart för projektet var hösten 2016. Fokus under projektets inledning har varit att förankra arbetssätt, men även vid behov inhämta olika evidensbaserade - och beprövade metoder för de insatser som projektet ska erbjuda. Fokus nu och framöver är att genomföra insatser direkt mot projektets målgrupp, men framförallt att ständigt förankra och implementera projektets nya arbetssätt och metoder. Personal på projekts berörda förskolor svarade i juni 2017 och 2018 på en uppföljande enkät, som utformats i samverkan med FoU i Väst. Enkäten innefattade en skattning från 1-7 kring nyttan av projektet, 1 stod för ingen nytta alls och 7 mycket stor nytta. Diagram 2. Nyttan av insatserna inom Bryggan i förskolan enligt pedagogernas bedömning. Som komplement till enkäten har det även genomförts, en gång per läsår, dialoger med varje arbetslag på berörda förskolor. I kvalitetssäkrande och lärande syfte används även skattnings- och utvärderingsverktyg, som föräldrar får svara på. En effektutvärdering kommer sammanställas våren 2019, där enkätresultat och skattningar sammanställs och analyseras. 5.4.3 Teknikstöd i skolan Den fyråriga sociala investeringen kring teknikstöd i skolan godkändes av kommunstyrelsen den 17 december 2014 (KS 446/2014). Syftet med investeringen var att fortsätta det effektiva arbete som genomförts inom projekt Vägar till arbete vid Mimers Hus gymnasieskola. 26

Utifrån projektdirektiv gavs i uppdrag att hösten 2017 genomföra en effektutvärdering. Som underlag för utvärderingen är den baskartläggning och den skattning som elever gjort före och efter insats. Vid jämförelse av BAS 1 och BAS 2 kan man se en positiv förändring efter att eleven har deltagit i Projekt Teknikstöd. De anpassningar som eleven har fått ta del av förefaller ha hjälpt dem att tillgodogöra sig undervisningen vilket man också kan utläsa i elevkommentarerna. Förvaltningsledningen fattade ett beslut 2017-11-13 att ansvaret för teknikstöd i skolan överlämnas till ordinarie linjeverksamhet, verksamhetsområdet Gymnasie- och vuxenutbildning, inom sektor Bildning- och lärande. Beslut togs även att under verksamhetsåret 2018 säkerställs budget för inköp via sociala investeringsmedel. Under 2018 sker uppföljning av teknikstöd i skolan via sektorns ordinarie tertialuppföljningar. 5.4.4 Familjehuset Kungälvs kommun och Kustens vårdcentral har tillsammans ansökt och blivit beviljade medel från Västra Götalandsregionen (VGR) för att under 2017-2019 etablera och utveckla ett Familjehus 7-15 år. Den sociala investeringen ska leda till tidig upptäckt och tidiga behandlingsinsatser avseende psykisk ohälsa, men även främja barns och ungas framtida utveckling och hälsa. Målet är att skapa förutsättningar för att alla barn och unga ska må bra och avslutar sin grundskoleutbildning med godkända betyg. Under projekttiden ska ett integrerat tvärprofessionellt/tvärsektoriellt team, med kompetenser från skolan, socialtjänsten och primärvården, skapas, dels genom nyanställning av personal dels genom personal som redan finns inom respektive verksamhet. Detta ska sammantaget möjliggöra att ett effektivare hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt implementeras. Projektet är inne i ett genomförande och under 2017 hade Familjehuset 1400 besök av barn, unga och deras familjer. Av de 309 individer som besökte familjehuset utgjordes 58 procent av flickor och 42 procent av pojkar. Merparten gjorde 1-5 besök (79 procent). Ålder Antal Andel 13-16 år (födda 2001-2004) 118 38 procent 9-12 år (födda 2005-2008) 148 48 procent 6-8 år (födda 2009-2011) 43 14 procent Tabell 10. Åldersfördelning individer som besökt Familjehuset Klippan 2017 Under första kvartalet 2018 har familjehuset haft 968 besök av 200 individer. Ålder Antal Andel 13-16 år (födda 2001-2004) 77 38 procent 9-12 år (födda 2005-2008) 82 41 procent 6-8 år (födda 2009-2011) 41 21 procent Tabell 11. Åldersfördelning individer som besökt Familjehuset Klippan första kvartalet 2018 27

Projektet följs upp med stöd av FoU i Väst och Västra Götalandsregionen. 5.4.5 Effekt tema tidiga insatser Effekt organisation Ökad kunskap om ungdomars behov samt en gemensam syn har förbättrat förutsättningarna för ett utvecklat och effektiv samarbete mellan sektorerna och primärvården. Förutsättningarna att identifiera och erbjuda tidiga insatser till barn och unga har ökat. Effekt målgrupp Förbättrad psykosocial hälsa för barn och unga Barn och ungas tillit till de professionella aktörerna har stärkts. Effekt strukturell nivå Kungälvs kommun har en positiv resultatutveckling när det gäller skolprestation i årskurs 3,6 och 9. Uppföljning synliggör även betydelsen av ett fortsatt aktivt arbete med barn- och ungas psykiska hälsa, trygghet samt drogförebyggande insatser. Halvtidsuppföljning övriga projekt 6.1 Björkås I arbetet med den Sociala översiktsplanen 2016 framkom två områden i Kungälv med en mer utsatt social problematik. Ett av dessa områden är Björkås, ett bostadsområde med hyresrätter och ca 700 innevånare. I samband med arbetet kring samhällskontrakt och samarbete med fastighetsägare och hyresvärdar har Förbo aviserat ett intresse kring att förtäta med bostäder i området. Utifrån den nulägesanalys som är genomförd i förstudien är slutsatsen att Björkås är ett område som kan befinna sig i viss social stress. Området har dock stor potential att utvecklas i enlighet med visionen för Björkås som en plats som representerar möten, trygghet, mångfald samt gemenskap bland boende och besökare. Områdets utveckling fokuserar på ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Projekt drivs nu vidare i analys- och planeringsfasen. 28

6.2 Komarken Utifrån arbetet med social översiktsplan skapades hösten 2016 ett nätverk i området Komarken. 3 Nätverkets första uppdrag var att, i november 2016, bjuda in boende till dialog. Mötet följdes upp av ytterligare två dialogträffar. Utöver detta har föreningslivet bjudits in till särskilda möten. En slutsats är att nätverket möjliggjort effektivare samverkan kring tidiga insatser barn och unga samt trygghet. Konkret handlar det om exempelvis; utveckling kring mötesplatsen Solrosen, i samverkan med Länsförsäkringar och Västra Götalands Idrottsförbund anställa en trygghetsvärd vid Sandbackaskolan, tillsammans med olika aktörer inleda arbeta med den fysiska miljön i området. Förstudierapporten kring inlett arbete synliggör fyra viktiga strategiska behov: Behovet av en utsedd områdeskoordinator som styr och leder det områdesbaserade arbetet i Komarken. Behovet av att initiera olika insatser kring den fysiska miljön vid Nordmannatorget. Behovet av att nätverkets aktörer ställer sig bakom en gemensam avsiktsförklaring och förtydligar sina egna åtagande och insatser. Behovet av att, till boende, medverkande aktörer samt styr och ledning, kommunicera mål-, inriktning och vad som händer kring områdesbaserat arbete i Komarken. 3 Nätverket består idag av representanter från; Hyresgästförening, IKANO Bostad, Kungälvs Bostäder, Polisen, Trygga Ungdomsmiljöer, Sandbackaskolan, Feriejobb, Solrosen/Medborgarskolan, Räddningstjänsten, Samhällsplanering, Vuxna på Stan, Svenska Kyrkan, Equmeniakyrkan. 29

Socioekonomiskt synsätt Ojämlika livsvillkor leder till att vissa individer och grupper har en ökad risk för att hamna i utanförskap och för en del blir detta långvarigt eller till och med permanent. Detta kostar samhället stora pengar och medför ett stort mänskligt lidande. Studier pekar på stor skillnad i livslängd i livslängdberoende mellan olika stadsdelar i Göteborg, barn i familjer som har ekonomiskt bistånd löper mer än dubbelt så hög risk att dö under barndomen jämfört med andra barn. Risken att bli inskriven på sjukhus på grund av psykisk ohälsa är nästan tre gånger så stor jämfört med andra barn. 4 De samhällsutmaningar som finns idag så som barnfattigdom, ojämlikhet i hälsa, långtidsarbetslöshet och så vidare karaktäriseras av att de är komplexa och ingen samhällsaktör har ensam rådighet att lösa dem. Frågornas komplexitet gör att det svårt att dela upp problemet i avgränsade uppgifter som kan delas ut till förvaltningar eller myndigheter att skötas inom ramen för avgränsade uppdrag. Att det är olika huvudmän som ansvarar för olika välfärdstjänster bidrar också till att människor hamnar mellan stolarna. Det är därför angeläget att hitta nya gränsöverskridande lösningar med många olika typer av åtgärder och aktörer från samhällets alla sektorer. Ett socioekonomiskt synsätt handlar om att agera utifrån helhetssyn, långsiktighet och att möjliggöra för tidiga, kunskapsbaserade och samordnade insatser. Syftet är att förhindra att utanförskap uppstår eller i alla fall minska dess effekter för samhället och den enskilde individen. Den socioekonomiska analysen är både ett synsätt och ett knippe metoder (modeller) samt en strukturerad databank med vars hjälp man i ekonomiska termer kan beskriva, värdera och analysera samhällets kostnader för olika former av utanförskap. En socioekonomisk analys utgår från ett samhällsekonomiskt synsätt med ett tydligt aktörs- och fördelningsperspektiv över hur kostnader fördelas mellan olika välfärdsaktörer. Socioekonomiskt investeringsperspektiv handlar om aktiviteter där resurser satsas på ett förebyggande arbete som på sikt genererar en bättre livssituation för individen och sänkta sociala kostnader för samhället. De sociala investeringarna leder till en kostnad idag medan intäkterna 4 Se även Jämlikhetsrapporten 2017: Skillnader i livsvillkor i Göteborg http://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/jamlikt-goteborg/ 30