Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering Information om medicinska förutsättningar för arbete Försäkringskassan utreder ärendet Plan för återgång i arbete Avstämningsmöte Struktur för arbetsrutiner Så här gör vi på Västerleden Allemanshälsan Järnhälsan Arbetsrutinerna gäller för all vårdpersonal som bedömer och behandlar patienter inom rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen på Västerleden Allemanshälsan Järnhälsan. Detta dokument är en struktur för våra lokala arbetsrutiner för tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Strukturen innehåller rekommenderade aktiviteter för de patienter som behöver tidiga och samordnade insatser för att vara kvar eller återgå i arbete. Aktiviteterna i processbeskrivningen är klickbara. (Håll in Ctrl och klicka på aktuell aktivitet.) VD Nick Johansson, försäkringsmedicinskt ansvarig läkare Olga Lundberg samt försäkringsmedicinsk chef Petra Dusek ansvarar för upprättade rutiner. Eventuell delegering av ansvar anges under aktuell aktivitet. Upprättade arbetsrutiner gäller från: 2017-07-07 Rutinerna revideras: Årligen (och vid behov)
Söker Vård Individen söker primärvård och kan erbjudas råd om egenvård, besökstid eller hänvisning till annan vårdgivare. Läs på om patienten i tidigare journaler för att veta vart/till vem du skall hänvisa/boka patienten till. Kvinnor och män ska bemötas jämlikt utifrån sina behov.
Triagering Underlätta arbetet med triagering (sortering) för vårdpersonal som tar emot samtal i telefon för personer som är behov av tidig samverkan. Beskrivning: Patient som söker kontakt med VC via telefon eller på mottagningen med orsak av läkarintyg bokas till läkare. Om patienten söker för förlängning av läkarintyg kopplas rehabkoordinator in. Vid ev. frågor/oklarheter kan rehabkoordinator på enheten kopplas in. Patienter med pågående sjukskrivningsärenden informeras om verksamhetspolicy. Se bilaga: Sjukskrivningsövertag verksamhetspolicy. Om patienten har muskeloskeletala problem kan patienten först bokas till fysioterapeut beroende på besvär för bedömning/inledande behandling. Samtidigt bokas en tid till läkare som ligger tidsmässigt efter rehabbesöket. Detta förutsätter att patienten är listad hos oss. Vid nylistning skall journalkopior inhämtas först.
Bedömning/behandling vårdgivare Att underlätta arbetet med bedömning och behandling av patienter med behov av samverkan för att återfå hälsa och vara kvar i arbete alternativt återgå i arbete. Bedömning/behandling: Läkare: - Medicinsk behandling parallellt med arbetslivsinriktad rehabilitering. - Vid initiering av sjukskrivning bör läkare planera sjukskrivningen med en klar vision om avslut. - För att sjukskrivning skall beviljas skall medicinskt underlag finnas. - Våga fråga om våld i nära relationer. - Tänk på förebyggande sjukpenning. Läkaren utgår från följande vid ställningstagande av sjukskrivning: Intern sjukskrivningspolicy (Se bilaga: Sjukskrivningspolicy) Försäkringsmedicinskt beslutstöd https://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod Socialstyrelsens övergripande principer för sjukskrivning https://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod/overg ripandeprinciperforsjukskrivning/sidor/default.aspx Vid läkarbesök kopplas rehabkoordinator in enligt följande: Flödesschema arbetsrutiner NYA sjukskrivningsärenden (Se bilaga med samma namn) Flödesschema arbetsrutiner PÅGÅENDE sjukskrivningsärenden (Se bilaga med samma namn)
Psykolog/Psykoterapeut: För att komma till psykolog/psykoterapeut behöver patienten ha träffat läkare för bedömning/diagnos för intern remiss (se separat PM för intern fördelning utifrån enhet). Första besök är bedömningssamtal av behandlingsplan. Sjuksköterska: Involveras vid behov av FYSS/FaR. Motiverande samtal. FaR-recept. Arbetsterapeut: Bedömning: 1. Utredning/kartläggning som resulterar i behandlingsförslag. 2. Bedömningssamtal inför behandling; stress, sömn, vardagsstruktur, händer. Behandlingsmetoder: Uppföljande behandling; stress, sömn, vardagsstruktur. Handrehabilitering. Fysioterapeut (sjukgymnast): Bedömning: 1. Bedömning av funktionsnedsättning pga. sjukdom/skada som föranleder sjukskrivning. 2. TIPPA för bedömning av fysisk förmåga. Behandlingsmetoder: Fysioterapeutiska behandlingsmetoder t.ex. specifik träning (MTT), smärtbehandling (akupunktur, TENS), mobilisering av leder, kroppsmedvetande träning BK, stresshantering/avspänning.
Rehabkoordinator/rehabkoordinering Rehabkoordinatorn är en stödfunktion inom försäkringsmedicin på vårdenheten samt har en samordnande funktion i individärenden inom rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Följande dokument arbetar rehabkoordinatorn utifrån: Intern sjukskrivningspolicy (Se bilaga: Sjukskrivningspolicy) Flödesschema arbetsrutiner NYA sjukskrivningsärenden (Se bilaga med samma namn) Flödesschema arbetsrutiner PÅGÅENDE sjukskrivningsärenden (Se bilaga med samma namn) Rehabkoordinatorns arbetsbeskrivning (Se bilaga med samma namn) Patientinformation - vad gör en rehabkoordinator? (Se bilaga: Patientinformation Vad gör en rehabkoordinator allmän, denna uppdateras med enhet och aktuell rehabkoordinators namn samt vårdcentralens telefonnummer) När rehabkoordinator ringer patienten/arbetstagaren kan följande frågor användas utifrån Arbetsplats Dialog för Arbetsåtergång ADA: - Besvären orsakade av förhållanden på/utanför arbetet? Vilka? - Arbetsgivaren gjort något för att främja/stärka den anställdes arbetsförmåga? - Anställde själv försökt att få förändring till stånd? - Anställdes egna förslag för att stärka arbetsförmågan? Rehabkoordinator kan även vara hjälpt av boken Metodbok för koordinering som rehabkoordinator får av processledare.
Rehabiliteringsplan Säkerställa att rehabiliteringsplan upprättas, dokumenteras och följs upp. Beskrivning av planerad eller pågående behandling eller åtgärd inom hälsooch sjukvården med målsättning att återfå/öka arbetsförmågan. Beskrivning: Läkarintyget utgör rehabiliteringsplanen. För mer information tillkommer journaluppgifter från rehabkoordinatorn, rehabpersonal eller annan relevant aktör som varit involverad i patientärendet.
Kontakt med arbetsgivare och externa samverkansaktörer Att kartlägga aktuell arbetsförmåga samt föra en dialog om det finns insatser som kan förhindra eller förkorta sjukskrivning. Kontakten ska bidra till att arbetsgivare eller Arbetsförmedlingen/socialtjänsten får kännedom om vilka anpassningar som, utifrån medicinska bedömningar av hälso- och sjukvården, behövs för att underlätta återgång i arbete. Kontakt med Försäkringskassan tas för samordning för personer med behov av insatser från flera aktörer. Beskrivning: För att ta kontakt med externa samverkansaktörer i patientärenden skall muntligt eller skriftligt samtycke finnas av personen det gäller, detta ordnar rehabkoordinatorn. Kontakt tas av rehabkoordinator eller läkare. Kontakt tas efter indikation av insatt personal (läkare, rehab etc.) alternativt vid behov som framkommit på rehabkartläggning. Vid arbetsrelaterade frågor/problem hänvisas patienten till arbetsgivare/företagshälsovård (se bilaga med namn Blankett FHV Svenska Distriktläkarföreningen_Svenska Företagsläkarföreningen (2)). Om socialtjänsten är involverade skall blanketten Fråga från socialtjänsten till läkare om arbetsförmåga finnas som underlag (se bilaga med samma namn). Vid behov av trepartssamtal/avstämningsmöten med FK, arbetsgivare, AF eller socialtjänsten bokas dessa av rehabkoordinatorn. Vid svårigheter med kontakt med FK kan rehabkoordinator kontakta FK Partners. https://www.forsakringskassan.se/sjukvard
Information om medicinska förutsättningar för arbete Att synliggöra behovet av strukturerad kommunikation mellan Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan med fokus på personens medicinska förutsättningar för arbete. Att beskriva den information som behövs för att Försäkringskassan ska kunna utreda och bedöma arbetsförmåga samt behov av samordning av rehabiliteringsinsatser den samlade bedömningen av personens funktionsnedsättning och aktivitetsförmåga utifrån aktuellt sjukdomstillstånd och arbete/sysselsättning. Rutiner vid behov av komplettering av medicinska underlag Försäkringskassan kan bara betala ut sjukpenning om underlaget i ärendet styrker att det finns rätt till ersättning. Försäkringskassan får alltså inte betala ut sjukpenning under tid när rätten till ersättning utreds, exempelvis då ett medicinskt underlag kompletteras. För att undvika att en person ska bli utan sjukpenning och försättas i en svår ekonomisk situation är det viktigt att de läkarintyg som utfärdas är så kompletta som möjligt från början. Om Försäkringskassan måste begära in kompletteringar så behöver de komma in så snabbt som möjligt för att undvika avbrott i utbetalning av sjukpenning. Beskrivning: Om Försäkringskassan önskar komplettering via fråga/svar ansvarar läkare för att komplettering inkommer. Om rehabkoordinator ser i journal att fråga/svar inkommit kan den vara behjälplig i den mån det är möjligt, eller om läkaren önskar stöd. När det gäller dialogen med Försäkringskassan angående bl.a. kvalitet och omfattning på kompletteringar av läkarintyg är det försäkringsmedicinsk chef samt försäkringsmedicinskt ansvariga läkare som har denna dialog med samverkansansvariga på Försäkringskassan.
Försäkringskassan utreder ärendet Beskrivning av Försäkringskassans behov av information om medicinska förutsättningar för återgång i arbete. Beskrivning av den information som behövs för att utreda och bedöma arbetsförmåga samt behov av samordning av rehabiliteringsinsatser. Utredning och bedömning av arbetsförmåga En förutsättning för Försäkringskassans uppdrag att samordna rehabiliteringsinsatser är att arbetsförmågan är nedsatt på grund av medicinska skäl, detta är även grunden för rätt till sjukpenning. För att kunna bedöma om en person har rätt till sjukpenning behöver Försäkringskassan ett läkarintyg som ger medicinsk förklaring till varför personen inte kan arbeta, en samlad bedömning av personens funktionsnedsättning och aktivitetsförmåga utifrån aktuellt sjukdomstillstånd och arbete/sysselsättning. Försäkringskassan behöver också information om de medicinska förutsättningarna för återgång i arbete. Information om vad ett läkarintyg behöver innehålla finns i broschyren Vad ska ett läkarintyg innehålla? (FK 7263) som finns på Försäkringskassans hemsida: https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/512938d6-4f7a-4bd2-83f576772113f11b/40349_information_om_lakarintyg_a_2012_08_20.pdf?mo D=AJPERES&CVID Samordning av rehabiliteringsinsatser För att Försäkringskassan ska kunna bedöma behov av samordning av rehabiliteringsinsatser är det viktigt med uppgifter om vilka medicinska åtgärder som krävs för att återfå arbetsförmåga. Exempel på frågor som Försäkringskassan önskar svar på: Vad är nästa steg i behandlingen? Vad finns det för planering? Hur ser du som läkare på återgång i arbete? Vad krävs för att patienten ska kunna återfå arbetsförmåga till någon del? Har vården haft kontakt med arbetsgivare och i så fall vad som kom fram?
Kan anpassningar på arbetsplatsen möjliggöra arbetsåtergång helt eller delvis? Är det möjligt att starta arbetslivsinriktad rehabilitering?
Plan för återgång i arbete Personer med behov av samordnade insatser från flera aktörer När en person bedöms ha rätt till sjukpenning ska Försäkringskassan göra en plan för hur hen så snart som möjligt ska kunna återgå i arbete. Personlig handläggare sammanställer de insatser och aktiviteter som behövs i en plan för återgång och förankrar den hos den det gäller och berörda aktörer. Planen ska ge överblick och göra det möjligt för alla aktörer att vara delaktiga i att personen ska få tillbaka arbetsförmågan. Försäkringskassan följer upp planen och stämmer av med personen och berörda aktörer för att säkerställa att de insatser och aktiviteter som ingår i planen genomförs. Eventuella avvikelser uppmärksammas och planen revideras vid behov. Avstämningsmöte Det är ofta lämpligt att träffa personen tillsammans med alla berörda aktörer på ett avstämningsmöte när det ska göras en gemensam planering. Det kan till exempel vara Försäkringskassan, behandlande läkare och arbetsgivare. Avstämningsmöte syftar till att stämma av vilka insatser som kan vara aktuella utifrån personens hälsotillstånd och pågående medicinska behandling samt arbetsgivarens möjligheter till anpassning. Personlig handläggare är den som kallar till mötet och håller i mötet. Försäkringskassan ska alltid ge återkoppling på vårdens impulser om att det behövs ett tidigt möte - även i de fall då det inte blir något möte.