Boel Kjellsdotter Samhällsplanerare 040-675 38 10 Boel.kjellsdotter@skane.se SAMRÅDSREDOGÖRELSE Datum 2017-03-23 1504268 1 Samrådsredogörelse för Mobilitetsplan för Skåne Sammanfattning De inkomna synpunkterna var överlag positiva till att har tagit initiativ till en regional mobilitetsplan. Generella synpunkter som har tagits hänsyn till i den vidare revideringen: 1. Samverkansområdena framhålls vara relevanta och vara rätt metod för att genomföra mobilitetsplanen. Flera förslag på hur samverkansområdena kan förtydligas, slås samman och förbättras har framförts av de remissvarande, vilket varit viktigt underlag för revideringen av mobilitetsplanen. 2. Att genomförandet ska utgå från mellankommunala projektgrupper har de remissvarande överlag varit positiva till, men också framfört att de behöver kopplas till befintliga grupper och nätverk. Detta har tydliggjorts i revideringen av mobilitetsplanen. 3. En återkommande synpunkt var att det måste finnas förutsättningar för hållbart resande innan det marknadsförs. Infrastruktur och kollektivtrafik måste finnas på plats samt transportsystemet vara robust och fungera innan det är möjligt att arbeta med attityd- och bettendepåverkan. Detta har förtydligats i den mån det ligger inom planens avgränsningar. 4. Synpunkterna har också handlat om landsbygdens utmaningar och att de borde synliggöras mer. Det har även framkommit förslag om att det skulle kunna lyftas som ett samverkansområde. I den reviderade planen har landsbygdsperspektivet förtydligats genom att det stärks generellt, inte som ett avgränsat område. 5. Önskemål har framförts om att synliggöra s satsningar som sker inom den egna organisationens ansvar. Detta har gjorts i revideringen. 6. Flera har framhållit att föreslagna åtgärder inte är tillräckliga för att nå färdmedelsmålen. I revideringen har det förtydligats att planens fokus handlar om att beskriva hur attityd- och beteendepåverkan kan bidra till att nå färdmedelsmålen som är satta i Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050 och inte ensamt nå målen. 7. Staten har en viktig roll i förändringsprocessen mot ett mer hållbart resande. Detta har förtydligats i revideringen i den mån det ligger inom planens avgränsning. Postadress: 29189 Kristianstad Organisationsnummer: 23 21 00-0255 Besöksadress: Dockplatsen 26, Malmö Telefon (växel): 040-675 30 00 Internet: www.skane.se
2 8. Behovet av övergången till fossilfrihet och användning av fossilfria drivmedel har också framhållits vara otydligt. Detta lyfts nu fram tydligare genom att det behandlas separat som en del i arbetet med Handlingsplan för fossilfria drivmedel. De delar som rör attityd- och beteendepåverkan inom området, det vill säga att uppmuntra användningen av fossilfria drivmedel och laddinfrastruktur ligger kvar i Mobilitetsplan för Skåne. bad i synnerhet om inspel på följande frågor: 1. Är samverkansområden det som krävs för att nå målen med mobilitetsplanen, finns det förslag på andra sätt att nå hållbart resande i Skåne? De flesta har svarat att samverkansområden är en bra metod i omställningen till att nå ett ökat hållarbart resande i Skåne. 2. Är de prioriterade samverkansområdena relevanta? Lyfts rätt områden fram? Är de för många eller för få? De flesta remissvarande har framfört att samverkansområdena är relevanta, har en lämplig konkretiseringsgrad och är lagom i antal. Förslag på hur samverkansområdena kan förtydligas, slås samman och förbättras har också framkommit. I den reviderade versionen av Mobilitetsplan för Skåne har samverkansområdena skurits på ett lite annorlunda vis. Innehållet har inte förändrats i någon större grad, men indelningen är nu tydligare och varför dessa områden har valts motiveras i planen. s uppfattning är att detta sätt att presentera samverkansområdena bättre speglar remissinstansernas önskemål och förslag till förbättringar som framfördes för de olika samverkansområdena. 3. För att genomföra de prioriterade samverkansområdena föreslås att mellankommunala projektgrupper bildas utifrån specifika utmaningar. Är det rätt metod? Vilka andra sätt finns för att genomföra samverkansområdena? Nästan alla håller med om att mellankommunala projektgrupper är en bra metod. Flera remissvar trycker på att det bör undvikas att nya grupper bildas till förmån för att arbeta i redan befintliga grupper och nätverk. Att tydliggöra vad som mer konkret ska genomföras, hur det kan finansieras och vem som ansvarar för vad har också lyfts som önskemål. Remissvarande är överlag positiva till att är sammankallade. 4. Ligger mobilitetsplanen i linje med vad som kan genomföras i er organisation? Flera remissinstanser har med exempel visat hur Mobilitetsplan för Skåne ligger i linje med deras planer, strategier eller arbetsområden. Några remissvarande har lyft att det kan bli aktuellt att delta i något samverkansområde, men inte alla. s uppfattning är att påverkansåtgärder bör svara mot ett behov. Saknas behovet är det givetvis inte motiverat att driva eller samverka kring påverkansåtgärder.
3 Kommuner i Skåne Bjuvs kommun Bjuvs kommun framför inga synpunkter på förslaget. Burlövs kommun Burlövs kommun menar att samverkansområdena är relevanta. Genom att dela upp planen och åtgärderna i olika samverkansområden tydliggörs utmaningarna och vad som ska prioriteras. Ett annat samverkansområde som är angeläget är att möjliggöra god mobilitet till och från viktig samhällsservice som exempelvis sjukvård. Burlövs kommun ser gärna att samverkan kring mobility mangement fortsätter och de är positiva till mellankommunal grupper och föreslår att är sammankallande. De föreslår även att de större kommunerna ska stötta de mindre i arbetet med mobility mangement. Burlövs kommun arbetar på olika sätt med många av frågorna och insatserna som tas upp i mobilitetsplanen, men har ingen resurs som specifikt och i huvudsak arbetar med mobility mangement. Stöttning och samverkan inom detta område ses som välkommet. Burlövs kommun framhåller sig som en inpendlingskommun och menar att remissversionens samverkansområden inte tog hänsyn till mindre inpendlingskommuner. Insatsområdena är nu reviderade för att möta detta. Kommunens synpunkter har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Mobilitetsplan för Skåne. ser fram emot fortsatt dialog. Bromölla kommun Bromölla kommun framhåller att det är positivt att Mobilitetplan för Skåne tas fram. Samverkansområdena och insatserna i planen framhålls att till stor del vara det som krävs för att uppnå målen. De anser att smärre revideringar och förtydligande för samverkansområdena ska göras för att mobilitetsplanen ska kunna fullgöras. Kommunen ser positivt på bildandet av mellankommunala projektgrupper inom samverkansområdena under förutsättning att Trafikverket och ingår i projektgrupperna. Bromölla kommun skriver även att projektgrupperna måste ha tydliga beskrivningar och riktlinjer för att arbetet ska kunna bedrivas effektivt. För att säkerställa att förväntningar och mål som projektgrupper arbetar efter ger faktiskt resultat framhålls att kontinuerlig uppföljning av projektgruppernas arbete måste göras. Kommunen framhåller att infrastrukturen behöver förbättras för att möjliggöra effektivare inpendling mot tillväxtmotorn Kristianstad/Hässleholm samt för att koppla samman Skåne och Blekinge. Exempel som omnämns är E22 Gualöv Bäckaskog.
4 Bromölla kommun har bland annat lämnat kommentarer kring hur samverkansområdena kan revideras, vilka har beaktats och förtydliganden har gjorts. vill framhålla att infrastrukturinvesteringar inte hanteras i Mobilitetplan för Skåne. Däremot kan andra åtgärder för att förbättra nämnda relationer falla inom planens område. I planen har justeringar gjorts för att belysa betydelsen av att förutsättningarna för hållbart resande måste vara på plats innan dessa alternativ marknadsförs. Kommunens synpunkter har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Mobilitetsplan för Skåne. Region Skåne ser fram emot fortsatt dialog. Båstad kommun Båstad kommun menar att samverkan mellan flera aktörer får klart bättre förutsättningar med en sammankallande och pådrivande aktör och att det finns fördelar med att föreslås vara det i arbetet med hållbart resande. Identifierade samverkansområden och riktlinjer för arbetet ger större möjlighet till reella projekt även i mindre kommuner. Båstad kommun har inte resurser att leda denna typ av arbete själv och kan dra fördel av att få ta del av erfarenheter och koncept från andra organisationer och kommuner med liknande förutsättningar. Samverkan med kommuner i grannlänen lyfts också som viktigt. Båstad kommun anser att samverkansområdena täcker många aspekter och vissa utmaningar gäller generellt för många kommuner trots olika förutsättningar. Dock saknas ett samverkansområde för hur man i samverkan kan arbeta med små orter och landsbygd. Detta för att uppnå möjligheter för hållbart resande i hela Skåne. Kommunen ser mobilitetsplanen som ett planeringsunderlag för kommande översiktsplanering och som stöd för konkret arbete inom området. Kommunen deltar i delregionalt arbete i Familjen Helsingborg som genom infrastrukturstrategin, som del av Strukturplan, arbetar mot mer hållbart resande. Kommunen menar att deras geografiska läge och struktur försvårar möjligheten att uppnå höga andelar gång och cykling. Ökade satsningar på kollektivtrafik från regionen skulle ge bättre möjligheter till en mer utvecklad kollektivtrafik. I den reviderade planen har landsbygdsperspektivet förtydligats genom att det stärks generellt, inte som ett avgränsat område. De ökade satsningar på kollektivtrafik som önskas faller inte inom denna plans avgränsningar. I planen har justeringar gjorts för att belysa betydelsen av att förutsättningarna för hållbart resande måste vara på plats innan dessa alternativ marknadsförs. Kommunens synpunkter har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Mobilitetsplan för Skåne. ser fram emot fortsatt dialog. Eslövs kommun Eslövs kommun framhåller att det är viktigt att vara med i arbetet, dels för att kommunen har ett påbörjat arbete kring dessa frågor och dels är en växande kommun där många pendlar till och från kommunen. Kommunen menar att
5 det känns aktuellt med en regional mobilitetsplan synpunkter från medborgardialoger handlar ofta om cykel och kollektivtrafik. Samverkansområden uppfattas som viktiga för att komma vidare i arbetet och för att det ska finnas tydliga områden/mål att arbeta med. I synnerhet området kring barn och ungas resande samt resandet inom och mellan kommuner lyfts som relevant. Projektgrupper är viktigt för att få ett regionalt perspektiv på arbetet och för att hjälpa varandra. Arbetet får större genomslag om det sker i flera kommuner samtidigt. Ofta bor man i en kommun, arbetar i en annan och har fritidsintressen i en tredje. Eslövs kommun anser också att det är viktigt med en tydlig samordnare som har ett nätverksansvar för projektgrupperna. Kommunens synpunkter har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Mobilitetsplan för Skåne. Eslövs kommun önskar att tidsmässig omfattning av samarbetet beskrivs. I revideringen har detta förtydligats. Utgångspunkten är att detta beror på hur omfattande utmaningarna eller bristerna är, som de attityd- och beteendepåverkande åtgärderna förväntas lösa eller bidra till att lösa. Kommunen önskar även förtydligande kring samverkansformerna, hur samverkan i praktiken skulle kunna gå till. Detta ska vara justerat i den reviderade versionen. ser fram emot fortsatt dialog. Familjen Helsingborg Familjen Helsingborg (som innefattar kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga) skriver att omställningen till ett hållbart transportsystem är en viktig pusselbit för att lösa vår största utmaning: Klimatförändringen. Men det är också en förutsättning för att städer ska kunna växa och för att vi ska kunna hantera allt fler transporter i trafiksystemet. Mobilitetsåtgärder kan ge ett effektivare utnyttjande av infrastrukturen som dessutom leder till förbättrad folkhälsa och minskad miljö- och klimatbelastning eftersom fler går, cyklar, åker kollektivt och använder fossilfria drivmedel. Familjen Helsingborg menar att det är därför viktigt att arbeta målinriktat och fokusera på åtgärder som ger störst effekt och att en mobilitetsplan ger just möjlighet att lyfta fram mobilitetsfrågorna särskilt. Men det är viktigt att mobilitetsaspekterna tillåts genomsyra helheten i Strategi för ett hållbart transportsystem 2050. Familjen Helsingborg anser att samverkan är avgörande för att kunna nå målen om hållbart resande, men är inte övertygade om att det är tillräckligt, exempelvis lyfter de staten som en viktig aktör. För att nå målen om hållbart resande behöver de hållbara transportslagen bli mer attraktiva. Så länge bilen upplevs snabbare, bekvämare och punktligare blir det svårt att påverka färdmedelsfördelningen. Familjen Helsingborg är positiva till samverkansområdena som de menar är relevanta och indelningen fungerar bra. Däremot har de svårt att se någon prioritering då områdena tillsammans omfattar i princip alla typer av resor och de generellt saknar förslag till konkreta åtgärder under respektive samverkansområde.
6 Familjen Helsingborg framhåller att de större städerna arbetar redan med mobilitetsfrågor på ett bra sätt och har andra utgångspunkter och behov än de mindre kommunerna. Det är viktigt att verka genom de etablerade nätverken i Skåne snarare än att bilda nya projektgrupper. Familjen Helsingborg arbetar redan med frågorna, men det krävs även samverkan med regionen och staten. De uppfattar dokumentet mer som strategi än plan. Familjen Helsingborg för fram flera inspel till samverkansområden, vilka har beaktats och förtydliganden har gjorts i den reviderade mobilitetsplanen. De konkreta projektförslag som läggs fram kommer att beaktas när planen ska genomföras. Familjen Helsingborg lyfter fram att staten är en viktig aktör, att åtgärder som involverar staten och arbetet för genomförande av statliga styrmedel inte nämns i dokumentet. I den reviderade mobilitetsplanen lyfts detta som ett övergripande område genom tvärsektoriell samverkan att arbeta med utöver samverkansområdena, även om den kommunala och regionala rådigheten är begränsad. Familjen Helsingborg poängterar att fyrstegsprincipen är ett sätt att pröva utbyggnad av ny infrastruktur inte riktigt kan ses som en metod att påverka resandet. Detta är förtydligat i och med revideringen av planen. En metod som föreslås kunna belysas är nudging, vilket nu är presenterat i planen. I remissvaret undrar Familjen Helsingborg vilka andra aktörer än Region Skåne som har varit delaktiga i framtagandet av planen. I framtagandet av remissversionen av Mobilitetsplan för Skåne och som en del i att förankra processen samt för att ta in olika aspekter arrangerades ett dialogmöte för Skånes regionala kärnor och tillväxtmotorer samt en workshop då Skånes kommuner och andra aktörer som Trafikverket och Länsstyrelsen var inbjudna. Frågan kring finansiering av MM-åtgärder har även lyfts. Detta har förtydligats, men i genomförandet av planen och i den regionala infrastrukturplaneringen framåt kommer frågan att kräva ytterligare fördjupning och innovativa lösningar. Övriga synpunkter från Familjen Helsingborg har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Mobilitetsplan för Skåne. Region Skåne ser fram emot fortsatt dialog. Helsingborgs stad Helsingborg stad är positiv till ett ökat fokus på mobilitetsarbetet. Kommunen arbetar redan idag med frågorna och ser behovet av en gemensam riktning i frågorna. Viktigt att arbeta målinriktat och lägga fokus på åtgärder som ger störst effekt. Kommunen anser att det är viktigt att frågorna drivs inom befintliga nätverk. Kommunen lyfter speciellt vikten av att underlätta kombinationsresor.
7 Helsingborgs stads synpunkter har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Mobilitetsplan för Skåne. ser fram emot fortsatt dialog. Höganäs kommun Höganäs kommun framhåller att samverkan är avgörande för att nå målen om ökat hållbart resande, men är ej övertygande om att det är tillräckligt. De lyfter att staten är en viktig aktör som ej nämns i dokumentet. Kommunen framhåller att nå målen om ett hållbart resande behöver de hållbara transportslagen bli mer attraktiva för att bli de självklara valen för människor. Så länge bilen upplevs snabbare, bekvämare och punktligare blir det svårt att påverka färdmedelsfördelningen. Samverkansområdena beskrivs som relevanta och indelningen fungerar bra. Områdena bör inte vara fler än fem. Kommunen poängterar att områdena går mer eller mindre in i varandra. Den tolkar det även som att det inte finns någon inbördes prioritering mellan samverkansområdena. Kommunen lyfter att den samverkan som sker i befintliga nätverk och projektgrupper inom dessa frågor bör användas och byggas vidare på i första hand, snarare än att bilda nya projektgrupper. Kommunen vill också lyfta att, utöver ren samverkan, behovet av pilotstudier och en fortsättning av de kampanjer och fullskaletester som exempelvis Skånetrafiken genomför. Höganäs kommun lyfter att staten är en viktig aktör. Detta är nu förtydligat. Kommunen efterfrågar en tydligare bild av vad som konkret förväntas innan de kan svara på vad deras organisation kan bidra med. Detta har förtydligats i mobilitetsplanen. Kommunen förväntas bara delta i samverkansgrupper eller projekt som svarar mot utmaningar eller brister som kommunen har. Kommunens synpunkter har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Mobilitetsplan för Skåne. ser fram emot fortsatt dialog. Hörby kommun Hörby kommun framhåller att de valda samverkansområdena är av stor vikt och är väl utvalda. Fler områden bör inte behandlas eftersom det kan medföra spretighet. Kommunen framhåller att alla samverkansområden inte är möjliga att applicera på kommunen som helhet, utan bara i vissa geografiska områden som Hörby tätort. Mellankommunala projektgrupper är enligt Hörby kommun en bra åtgärd för att arbeta med problem som är gränsöverskridande både mellan kommuner och olika aktörer. Arbete med att ändra beteenden kräver många perspektiv och delaktighet från representanter från olika målgrupper. Hörby kommun framhåller ekonomi och tid som avgörande för kollektivtrafikens attraktivitet. Det ska vara enkelt att välja hållbart resande. Kostnaden för pendlare med kollektivtrafiken har enligt kommunen ökat kontinuerligt under lång tid och denna trend behöver brytas. Hörby kommuner har flera utmaningar gällande ett mer hållbart resande. Kommunen är stor till sin yta. Hörby kommun har tätorter utan stadsbuss och
8 en övervägande majoritet av kommunen är landsbygd. Därav är flertalet av samverkansområdena svåra att applicera innan infrastrukturen finns på plats. Kommunen har ett stort behov av en utbyggd infrastruktur för kollektivtrafik samt ett förbättrat gång- och cykelvägnät. Att bygga fram kollektivtrafiken och gång- och cykelvägnätet är mer avgörande än arbetet med beteendefrågor, mobility mangement, utifrån Hörby kommuns nuläge. Där infrastrukturen finns går det att arbeta med flera av de uppsatta samverkansområdena vilket Hörby kommun ser som positivt. Kommunens synpunkter har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Mobilitetsplan för Skåne. Frågan om kollektivtrafikens taxor eller framkomlighet ligger inte inom mobilitetsplanens område, men har givetvis stor betydelse för kollektivtrafikens konkurrenskraft. Hörby kommun menar att det är viktigare med infrastruktur, stärkt kollektivtrafik och förbättrat gångoch cykelnätet än mobility management. Att förutsättningarna att resa hållbart måste vara på plats innan fler uppmanas att välja hållbara alternativ har förtydligats i revideringen av planen. ser fram emot fortsatt dialog. Höörs kommun Höörs kommun menar att remissversionen Mobilitetsplan för Skåne innehåller många kloka tankar och att samverkansområdena känns angelägna. De framhåller att det konstateras inledningsvis i planen att transportbehovet måste minska och Höörs kommun förslår att lägga till ett samverkansområde som handlar om det. Om man menar allvar med att transportbehovet måste minska så behövs det arbete här, för den tanken är vi helt enkelt inte så vana vid. Samverkansområdet Effektiv inpendling till större orter är viktigt enligt Höörs kommun, men som de menar har ett onödigt snävt perspektiv. Utöver pendlingen till tillväxtmotorer och regionala kärnor skulle strategin kunna gälla även för pendling från mindre orter till kommunhuvudorter och för pendling mellan kommunhuvudorter. Inom samverkansområdet Resandet inom orter beskrivs attityd- och bettendeundersökningar, uppdelat i olika ortsstorlekar, som exempel på insats. Höörs kommun menar att resultatet kan bli värdefullt, men orternas storlek ska inte tillmätas alltför stor betydelse vid analysen utan fler parametrar behövs eller att de olika orternas unika förutsättningar analyseras. Höörs kommun konstaterar att det är viktigt att det tydliggörs hur genomförandet planeras och organiseras samt lyfter frågan om vem som ska använda planen och vilken legitimt den har. Kommunen konstaterar att Skånetrafiken har en viktig roll i sammanhanget. Att det är viktigt de kan vara flexibla och lösningsfokuserade och utöka samarbetet med kommunerna.
9 Färdmedelsmålen som är beslutade i Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050 bygger på ett ökat resande totalt, men också ett marginellt ökat resande per person. Däremot ett minskat bilresande. I planen, såväl som i Trafikverkets fyrstegsprincip, framhålls minskat resande som önskvärt i trängseldrabbade relationer för att undvika mer kostsamma infrastrukturinvesteringar. Kommunen undrar om underlaget som visar på överkapaciteten för evenemangs- och kulturresor. Frågan har stämts av med Skånetrafiken och kollektivtrafikens kapacitet är utformad efter pendlingstopparna. Däremellan finns generellt sett möjlighet till ökat kollektivtrafikresande. Kommunens synpunkter har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Mobilitetsplan för Skåne. ser fram emot fortsatt dialog. Klippans kommun Klippans kommun för fram samma synpunkter som familjen Helsingborg. Kristianstad kommun Kristianstad kommun är positiv till det arbete som bedriver inom transportområdet. Genom att arbeta fram ett samlat handlingsmaterial skapas goda förutsättningar att åstadkomma en verklig förändring mot ett mera hållbart Skåne. Kommunen är till stora delar positiv till det framtagna förslaget till mobilitetsplan. Kristianstad kommun menar att det räcker inte att ta fram väl formulerade dokument, utan det måste till både fysiska investeringar och beteendeförändringar för att uppnå målen som att Skåne ska bli klimatneutralt och fossilbränslefritt 2030. Det krävs också att aktörer måste samverka för att åstadkomma en övergång till förnybar energi samt ett mer transportsnålt samhälle. Denna förändringsprocess inbegriper offentliga, privata, ideella och enskilda aktörer. Det är också viktigt att geografiskt inbegripa alla delar av Skåne även om de största insatserna för att åstadkomma en förändring ska ske i tätbebyggda områden, så är det angeläget att de utmaningar som finns kring resande på landsbygden också tydligt integreras i förändringsprocessen. Inom ramen för samverkansområdet Effektiv inpendling till större orter bör det vara tydligare med att en resa också kan påbörjas utanför mindre orter dvs på landsbygden och att resandet på landsbygden lyfts fram inom detta samverkansområde. Kristianstad kommun framhåller att samverkansområden i planen är nödvändiga och att de utpekade områden är relevanta, men att det inte är valet av områden som kommer avgöra om målen uppnås, utan vad och hur man lyckas i arbetet inom respektive område. För det fortsatta arbetet med genomförandet skulle planen vinna på att bli mer tydlig i vad som ska uppnås och göras inom de olika samverkansområdena. De är positiva till att samverkansområdena sätter fokus på själva resan och inte färdsätt. Kommunen anser också att det behövs mellankommunala grupper för att genomföra förändringsarbete, men att man i största möjliga utsträckning bör utnyttja redan existerande grupper som verkar inom infrastruktur-, kollektivtrafik och hållbarbetsområdet. Det är viktigt att inte otydligheter uppstår genom att man bygger upp parallella
10 strukturer. Kommunen anser att det finns behov av att stödja kommunerna och andra aktörer i vissa insatser genom att skapa möjligheter till externa ekonomiska resurser för genomförande. Kristianstad kommun menar att det är angeläget att de utmaningar som finns kring resande på landsbygden och i hela Skåne också tydligt integreras i planen. Detta har reviderats i mobilitetsplanen i möjligaste mån och landsbygdsperspektivet har förtydligats genom att det stärks generellt. Kommunen menar att mobilitetsplanen skulle vinna på att bli mer tydlig i vad som ska uppnås och göras inom de olika samverkansområdena. Detta kommer att förtydligas i genomförandet av planen då prioriteringar görs. Kommuns övriga synpunkter har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Mobilitetsplan för Skåne. ser fram emot fortsatt dialog. Landskrona stad Landskrona stad framhåller att samverkansområdena är relevanta och viktiga för att bygga ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Skåne. I sitt remissvar visar kommunen hur Mobilitetsplan för Skåne ligger i linje med dess redan befintliga och planerade arbete och strategiska dokument. Landskronas remissvar har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Mobilitetsplan för Skåne. ser fram emot fortsatt dialog. Lomma kommun Lomma kommun poängterar att tiden är knapp för att nå uppsatta mål. Flera av åtgärderna behöver komma till stånd och konkretiseras nu. Mobilitetsplan för Skåne lyfts som ett viktigt steg på vägen, men är förmodligen otillräcklig. Kommunen hoppas på draghjälp från. Planen skulle tjäna på att få en tydligare titel och innehållet i vissa samverkansområden kan ändras. Kommunen uppskattar överblicken av policydokument, men önskar ytterligare tydlighet och att bilden kompletteras med vad uppdragen ska utmynna i, tidsplaner, skillnaden i vilka som är kunskapsunderlag, tjänstemannaprodukter, politiskt förankrade och antagna mål. Planen, menar remissvararen, skulle även behöva konkretiseras och beskriva åtgärder som märkbart skulle försvåra de ohållbara resvalen. Lomma kommun framhåller de flesta av samverkansområdena som relevanta och beskriver olika förslag till tillägg, avgränsningar och förtydliganden. De beskriver att metoden med projektgrupper framstår som ett givande sätt att arbeta på. Region Skånes insatser behövs inom detta område och regionen får gärna ta ett större ansvar i att införliva föreslagna åtgärder och initiera projekt. Beprövade metoder som har visat sig fungera och som faktiskt gjort skillnad behöver spridas. Det är välkommet med mer draghjälp och stöttning från regionen i dessa frågor.
11 Förslagen till komplettering av överblicken av policydokument har beaktats i viss utsträckning, men har inte varit fullt möjligt då samma illustration används i flera andra dokument. Planen, menar remissvararen, skulle även behöva konkretiseras och beskriva åtgärder som märkbart skulle försvåra de ohållbara valmöjligheterna. Detta har gjorts i viss utsträckning, men inte helt eftersom detta till stor del inte ryms inom planens område. Lomma kommun framför flera förslag till kompletteringar och korrigeringar, bland annat inom samverkansområdena som har tagits i beaktning i revideringen av Mobilitetsplan för Skåne. ser fram emot fortsatt dialog. Lunds kommun Lunds kommun instämmer i planens ambitioner och poängterar att den ligger i linje med det arbete som kommunen bedriver. För att uppnå hållbart resande behöver användningen av infrastrukturen förändras och fler i Skåne behöver välja att gå, cykla och åka med kollektivtrafiken. Färdmedelsmålen i både transportstrategin och mobilitetsplanen är ambitiösa och måste så vara för att kunna möta de utmaningar som regionen står inför. Lunds kommun menar att det kommer att krävas kraftfulla satsningar och prioriteringar av de hållbara transportslagen samt restriktioner för biltrafiken för att klara målsättningarna. Avgörande för att nå färdmedelsmålen och att minska inpendlingen med bil är en kollektivtrafik med tillräckligt utbud, god kapacitet och attraktivitet. Kollektivtrafiken har en viktig roll för att bidra till en bättre ekonomisk, social och ekologisk miljö i de större städerna, vilket kan förtydligas i planen. Kommunen vill framhålla vikten av att det behövs en större samplanering mellan kommunerna och Skånetrafiken/ för att samhällsplaneringen i stort och för att kollektivtrafikstråk, hållplatser, cykelparkeringar, gång- och cykelvägar bättre ska svara mot hela resan-perspektivet. Att hitta nya former som komplement till åtgärdsvalsstudierna är viktigt eftersom åtgärdsvalsstudierna tenderar att bli för objektspecifika. Lunds kommun beskriver samverkansområdena som god intention och relevanta, men de praktiska tillämpningarna saknas. De framför också att bör fokusera på de områden där kommunerna brister i sitt mobilitetsarbete, det vill säga resandet över kommungränserna. Troligtvis är det för få kommuner som i nuläget har tillräckliga resurser för att arbeta med samtliga områden. Lunds kommun är positiva till mellankommunala projektgrupper, men menar att det finns fler aktiva deltagare än de större kommunerna och att dessa representerar både in- och utpendlande orter i sammanhängande stråk. Lunds kommun efterlyser ökad tydlighet kring kollektivtrafikens roll. Detta ska vara justerat, men kommer också att förtydligas i genomförandet av planen då det konkreta arbetet startar. Kommunen lyfter att åtgärdsvalsstudierna tenderar att bli för objektsfokuserade och att komplement bör sökas. Denna problematik omnämns i den reviderade versionen, men kommer att behöva fortsatta insatser. Kommunen menar att mobilitetsplanen skulle vinna på att
12 bli mer tydlig i vad som ska uppnås och göras inom de olika samverkansområdena. Detta kommer att förtydligas i genomförandet av planen då prioriteringar görs och alla Skånes kommuner bjuds in till att delta. Lunds kommuns synpunkter har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Mobilitetsplan för Skåne. ser fram emot fortsatt dialog. Malmö stad Malmö stad framhåller i sitt remissvar att de har arbetat länge med attitydoch beteendepåverkan för hållbart resande. Kommunen ser positivt på att en regional mobilitetsplan för Skåne tas fram och framhåller att den ligger i linje med Trafik- och mobilitetsplan för Malmö. Malmö stad anser att det bör förtydligas hur s strategidokument hänger ihop, kommer att verka tillsammans och påverka varandra. Det är otydligt hur mobilitetsplanen hänger ihop med Strategi för ett hållbart transportsystem 2050. Samverkan med näringslivet lyfts också som väsentligt och bör förtydligas. Betydelsen av satsningar till och från, men framförallt inom de största städerna måste framgå tydligare. En fjärdedel av Skånetrafikens resor sker med stadsbuss i Malmö och hälften av alla Skånetrafikens resor startar och/eller slutar i Malmö. Malmö stad välkomnar att inte enbart uppmuntrar och samordnar kommuners och andra aktörers arbete inom mobility management utan också tar ett större ansvar för att utveckla arbetet. s roll behöver tydligare beskrivas i planen och bör även förstärka arbetet genom att tilldela resurser via regional transportinfrastrukturplan. För att nå potentialen med arbetet fullt ut behöver Trafikverket engageras mer. Kommunerna och Region Skåne bör gemensamt verka för att Trafikverkets uppdrag förändras så att det tillåter aktivt mobilitetsarbete. Enligt Malmö stad är förslagen till samverkansområden relevanta, men risk att de är för övergripande. Det saknar konkreta prioriteringar, åtgärder och förslag till hur de ska genomföras. Malmö stad ger förslag på ytterligare samverkansområden samt insatsområden och beskriver vad samverkansområdena resmöjligheter för barn och unga, effektiv inpendling till större orter och fritids- och serviceresor kan kompletteras med. Malmö stad är positiva till mellankommunala projektgrupper och menar att det gränsöverskridande arbetet och samverkan med olika aktörer är viktigt. Malmö stad behöver samverka med omkringliggande kommuner och arbeta tillsammans med dem för att nå målen som finns i Malmö stads trafik- och mobilitetsplan. har en viktig roll som sammankallande, pådrivande och stöttande part i detta arbete. De föreslår även att skapar ett forum, inte bara mellan kommuner, utan även där det privata och offentliga kan mötas för att skapa en gemensam syn framåt.
13 Det har tydliggjorts i den reviderade mobilitetsplanen hur den hänger ihop med Strategi för ett hållbart transportsystem 2050. Malmö stad framhåller att de är den enda storstaden i Skåne. Malmö har en betydande roll som tillväxtmotor i Skåne och Öresundsregionen, samtidigt som Malmö är tredje största storstaden i Sverige. Satsningar i Malmö har ofta stora geografiska effekter bortom kommungränsen. I diagrammen kring färdmedelsmålen kopplat till ortskategorier är av utrymmesskäl Malmö, Lund och Helsingborg aggregerade till gruppen Storstad, detta trots de stora skillnader i färdmedelsandelar som denna grupp har inom sig (som även finns i de andra ortstypsgrupperna). Malmö stad saknar konkreta åtgärder för vad som ska uppnås och göras inom de olika samverkansområdena. Detta kommer att förtydligas i genomförandet av planen då prioriteringar görs. Malmö stads synpunkter har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Mobilitetsplan för Skåne. Region Skåne ser fram emot fortsatt dialog. Osby kommun Osby kommun har inget att erinra i ärendet. Staffanstorps kommun Staffanstorps kommun för fram att planens höga detaljeringsgrad i kombination med dess långa tidsperspektiv kan innebära svårigheter. Detta eftersom den framtida utvecklingen inte är känd. Kommunen för fram att det inte finns likhetstecken mellan antalet transporter och dess påverkan på miljön allt beror på hur transporten sker. Rörlighet behövs för utvecklingen i ett samhälle och bör därför inte endast framställas som negativ. Det krävs att dagens infrastruktur på många områden förbättras för att underlätta medborgares rörlighet. Kommunen framhåller även att det krävs att dagens infrastruktur på många områden förbättras för att underlätta medborgares rörlighet. Vissa insatsområden jobbar kommunen redan med, men MM-åtgärderna är i stort sett nya frågor och kräver därmed utbildning och resurser som inte finns idag. bör leda det framtida arbetet, inte enbart samordna. Staffanstorps kommun för fram att det ska vara möjligt att ansöka om bidrag till MM-åtgärder så att det får samma status som fysiska åtgärder. Kommunen ger också förslag till hur ett lärande och en plattform till samverkan kan skapas. För att väcka kommunernas intresse och även göra en uppföljning av planen bör en lista över vilka kommuner som arbetar inom de olika samverkansområdena göras. Den ska också innehålla vilka insatser som genomförts och vilka mätbara mål som uppnåtts. Kommunen för fram att rörlighet behövs för utvecklingen i ett samhälle och bör därför inte endast framställas som negativ. I den reviderade planen har detta förtydligats. Minskad rörlighet är inte en målsättning i planen. Region Skåne vill framhålla att infrastrukturinvesteringar inte hanteras i Mobilitetplan för Skåne. Däremot kan andra åtgärder för att förbättra tillgänglighet
14 falla inom planens område. I planen har justeringar gjorts för att belysa betydelsen av att förutsättningarna för hållbart resande måste vara på plats innan dessa alternativ marknadsförs. Staffanstorps kommun för fram att det ska vara möjligt att ansöka om bidrag till MM-åtgärder så att det får samma status som fysiska åtgärder. Klimatklivet skulle exempelvis kunna ge de möjligheterna. Förlagen till hur kommunernas intresse kan väckas och hur planen kan följas upp kommer att beaktas när planen ska genomföras. Övriga synpunkter har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Mobilitetsplan för Skåne. ser fram emot fortsatt dialog. Svalövs kommun Svalövs kommun ser positivt på planen och kommunen delar regionens uppfattning att samverkan är nödvändig för att nå målen om hållbart resande. De uppfattar det som positivt att regionen kommer vara sammankallande för att tillsammans med andra aktörer samordna insatser och vara pådrivande för att fler aktörer ska arbeta med steg ett- och steg två-åtgärder. Hade varit värdefullt om det tydligare beskrivs konkreta åtgärder regionen kan göra, som vad gäller möjligheten att söka regionala bidrag för tänkbara åtgärder i kommunerna. Remissvarande menar att har generellt tydlig urban fokus i sin planering och sin prioritering. Detta gäller även för beskrivningar och åtgärder i mobilitetsplanen. Det finns effektiva lösningar och insatser även för landsbygden som skulle stödja målen och som förtjänar att lyftas fram. Kommunen framför även att under en längre period har investeringsnivån när det gäller infrastruktur varit låg. Regionen har ett stort ansvar att göra prioriteringar i sin kommande RTI-plan som inte ökar belastningen på miljön och som i huvudsak är åtgärder som stödjer en utbyggd kollektivtrafik. Kommunen menar att samverkansområden är relevanta och framför ett antal kommentarer och förslag till åtgärder för samverkansområdena Resmöjligheter för barn och unga och Fritids- och serviceresor. En viktig åtgärd enligt Svalövs kommun skulle exempelvis kunna vara att i hela Skåne samordna så mycket som möjligt av skolbusstrafiken till linjetrafik. Kommunen saknar en tydligare hållning samt insatser avseende turism- och besöksnäringen. De lyfter även exempel på områden som inte beskrivs i planen som krävs för en förändring som frågan om laddinfrastruktur och biljettsystemet för kollektivtrafiken. Kommunen vill understryka att behovet av investeringar i infrastrukturen är stort och vikten av att mobilitetsåtgärder och/eller steg ett och tvååtgärder inte ska ses som ett alternativ till kraftfull infrastrukturinvesteringar och förbättrad kollektivtrafik utan som ett komplement till detta. vill framhålla att utveckling av biljettsystemet och infrastrukturinvesteringar inte hanteras i Mobilitetplan för Skåne. Däremot kan andra åtgärder för att förbättra tillgänglighet falla inom planens område. I planen
15 har justeringar gjorts för att belysa betydelsen av att förutsättningarna för hållbart resande måste vara på plats innan dessa alternativ marknadsförs. Kommunen trycker på att de uppfattar att planen har en för urban prioritering och att det vore bra om effektiva lösningar och insatser för landsbygden lyfts fram. Detta är något som har försökt att bättre beskriva i den reviderade mobilitetsplanen. Kommunens synpunkter har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av planen. ser fram emot fortsatt dialog. Svedala kommun Svedala kommun är positiva till planen och tycker att föreslagna samverkansområden ger en heltäckande bild av vad som kan göras för att uppnå ett hållbart resande. Svedala kommun har inte möjlighet att delta i alla samverkansområden, utan tre samverkansområden prioriteras: resmöjligheter för barn och unga, effektiv inpendling till större orter samt resandet inom orten. De uppfattar det som positivt att regionen kommer vara sammankallande för att tillsammans med andra aktörer samordna insatser. Svedala kommun förordar generellt att kommunen deltar i arbetet med fysiska åtgärder och förbättrad kollektivtrafik före beteendepåverkan. Kommunen framhåller att det viktigaste är investeringar i infrastrukturen som ökad turtäthet och bra placerade och utformade pendlarstationer. I två orter i kommunen fungerar den regionala bussen som en lokal bussförbindelse inom orterna. En samsyn med regionalt ansvarig för planering och drift är viktig för att få balans mellan kort restid och nära till hållplats. vill framhålla att infrastrukturinvesteringar och kollektivtrafikutbudet inte hanteras i Mobilitetplan för Skåne. Att förutsättningarna att resa hållbart måste vara på plats innan fler uppmanas att välja hållbara alternativ, har förtydligats i revideringen av planen. Kommunens synpunkter har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av planen. ser fram emot fortsatt dialog. SÖSK Sydöstra Skånes kommuner (som innefattar kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad) instämmer helt med planen när det gäller vikten av att investera i attityd- och beteendepåverkan för att påverka individers och organisationers res- och transportval. SÖSK anser att det är positivt att fokusera på olika samverkansområden och samverkar gärna inom projektgrupper för att arbeta vidare med olika specifika utmaningar. De menar att samverkansområden är relevanta. SÖSK framför ett antal kommentarer till respektive område. SÖSK framför också tydligt att en förutsättning är att infrastrukturen och kollektivtrafiken finns och fungerar tillförlitligt och bra. Det är viktigt att resurser sätts av för underhållsåtgärder för att kunna bibehålla värdet av redan gjorda investeringar. SÖSK anser att den absolut viktigaste åtgärden för ett hållbart
16 transportsystem i Skåne är att se till att befintlig infrastruktur fungerar och att underhållet är tillräckligt för att klara trafikeringen. Det flerkärniga Skåne binds idag ihop av en infrastruktur och kollektivtrafik som är hårt belastad, störningsdrabbad och där underhållet är eftersatt. behöver i arbeta för att öka tilliten och informationen om kollektivtrafiken där det idag finns många resenärer att vinna för ett ökat kollektivtrafikresande. Detta skapar ett attraktivare val framför bilen. Sydöstra Skåne har dålig tillgänglighet, speciellt med kollektivtrafik, till stora arbets- och utbildningsmarknader i västra Skåne och vice versa. Förutom ett fungerande och kapacitetsstarkt järnvägsnät som håller ihop regionen behövs högklassig busstrafik, speciellt för de delar av Skåne som idag saknar järnvägstrafik. En robust och attraktiv kollektivtrafik ska vara ryggraden i det skånska transportsystemet för att alla skåningar ska få tillgång till arbetstillfällen och utbildning. Sydöstra Skånes kommuner understryker betydelsen av att järnväg och vägar blir underhållna till den goda standard som behövs för att bibehålla en väl fungerande infrastruktur för att uppnå ett hållbart resande. Även information till medborgare angående olika färdmedelsval, biljettköp, förseningar och så vidare blir av stor relevans för tilliten till kollektivtrafiken och därmed också valet av att åka eller att inte åka kollektivt. vill framhålla att infrastrukturinvesteringar inte hanteras i Mobilitetplan för Skåne. Däremot kan andra åtgärder för att förbättra tillgänglighet falla inom planens område. I planen har justeringar gjorts för att belysa betydelsen av att förutsättningarna för hållbart resande måste vara på plats innan dessa alternativ marknadsförs. SÖSK tydliggör vissa oklarheter, i synnerhet i samverkansområdena som ska vara åtgärdade i den reviderade planen. SÖSKs synpunkter har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av planen. ser fram emot fortsatt dialog. Trelleborgs kommun Trelleborgs kommun anser att Mobilitetsplan för Skåne ligger i linje med vad som kan genomföras i kommunen och att samverkansområdena är relevanta. De anser vidare att planen är väl avvägd mot de olika förutsättningar som finns i Skånes olika delar vad gäller befolkningsstruktur och reslängd. En bra metod att arbeta i mellankommunala projektgrupper, då erfarenheter och resurser skiljer sig inom Skåne och för att pendlingsresor sker mellan kommuner. Trelleborgs kommun för fram att de mellankommunala projektgrupperna bör samordnas med befintliga mellankommunala arbetsgrupper och eventuellt kommunförbundet Skåne. Planen bör ta hänsyn till en ökad turism i Skåne och behovet av att säkerställa möjligheterna till cykelturism. Kommunen framför även att möjligheten att öka andelen hållbara resor till och från kollektivtrafikpunkter bör ges större tyng i mobilitetsplanen.
17 Kommunens synpunkt om att en ökad turism i Skåne och behovet av att säkerställa möjligheterna till cykelturism fördjupas i Cykelstrategi för Skåne. Kommunens synpunkter har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Mobilitetsplan för Skåne. ser fram emot fortsatt dialog. Vellinge kommun Vellinge kommun för fram att en väl utbyggd infrastruktur är av avgörande betydelse för regionens utveckling så att varor och tjänster kan förflyttas och att vi kan bo och verka i hela Skåne utan, att behöva flytta om vi väljer att byta jobb eller bostadsort. Det krävs infrastrukturinvesteringar som skapar förutsättningar för att resa hållbart. De samverkansområden som tas upp i planen är relevanta, men för att nå ett hållbart resande i Skåne krävs det resurser från regionen och en satsning på kollektivtrafik och infrastruktur genom konkreta insatser. Vellinge kommun arbetar aktivt inom flera av de områden som tas upp i planen för att bidra till en långsiktigt hållbar planering och kommunen är delaktig i flera nätverk och projekt som syftar till bland annat förbättrad kollektivtrafik. Vellinge kommun ser inte behovet av ytterligare samverkansgrupper och dokument utan vill hellre se mer konkreta åtgärder och fortsatt samverkan inom de forum som redan finns kring konkreta projekt. vill framhålla att infrastrukturinvesteringar inte hanteras i Mobilitetplan för Skåne. Däremot kan andra åtgärder för att förbättra tillgänglighet falla inom planens område. I planen har justeringar gjorts för att belysa betydelsen av att förutsättningarna för hållbart resande måste vara på plats innan dessa alternativ marknadsförs. Vellinge kommun ser inte behovet av ytterligare samverkansgrupper och dokument utan vill hellre se mer konkreta åtgärder och fortsatt samverkan inom de forum som redan finns kring konkreta projekt. Det är en målsättning delar som princip, men för att driva vissa projekt kan nya grupper behöva bildas. Vellinge kommuns synpunkter har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Mobilitetsplan för Skåne. ser fram emot fortsatt dialog. Åstorps kommun Åstorps kommun för i stort sett fram samma synpunkter som familjen Helsingborg. Ängelholms kommun Ängelholms kommun har i stort sett samma synpunkter som familjen Helsingborg. Ängelholms kommun framför även ytterligare synpunkter kopplat till samverkansområdet resmöjlighet för barn och unga, och att kollektivtrafik också bör finnas med i detta område. En integrering av skolskjutsar på kollektivtrafiken ger möjligheter för att skapa kollektivtrafik i områden där det inte finns kollektivtrafik idag samt ger skolbarn en tidig introduktion i kollektivtrafiken.
18 Ängelholms kommuns synpunkter har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Mobilitetsplan för Skåne. ser fram emot fortsatt dialog. Örkelljunga kommun Örkelljunga kommun framför att det är viktigt att vid utarbetande av framtida strategier för kollektivtrafiken beaktar problematiken kring glesbygd och landsbygd i mindre kommuner. Kommunen har i övrigt inget att erinra i ärendet. Örkelljunga kommuns synpunkter har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Mobilitetsplan för Skåne. vill framhålla att infrastrukturinvesteringar inte hanteras i Mobilitetplan för Skåne. Däremot kan andra åtgärder för att förbättra tillgänglighet falla inom planens område. I planen har justeringar gjorts för att belysa betydelsen av att förutsättningarna för hållbart resande måste vara på plats innan dessa alternativ marknadsförs. Region Skåne ser fram emot fortsatt dialog. Östra Göinge kommun Östra Göinge kommun är i stora delar positiv till det framtagna förslaget till mobilitetsplan. Östra Göinge kommun poängterar vikten av att betrakta hela Skåne inklusive landsbygden som angelägna delar i ett förändringsarbete. Även om de största förändringarna kan komma att ske inom tätbebyggda områden så är det viktigt att det inte i planen finns en känsla av att landsbygden exkluderas. Det är angeläget att glesare befolkningsområden också tydligt integreras i förändringsprocessen. Kommunen menar att som det påpekas i planen så kommer bilen de närmaste decennierna vara det dominerande transportmedlet på landsbygden. Det betyder dock inte att det utanför alla tätorter skulle vara omöjligt att åstadkomma ett mera hållbart resande genom att verka för en större grad av samordning av olika transportslag. Det bör tydliggöras att en resa också kan påbörjas utanför mindre orter, det vill säga på ren landsbygd. Genom aktivt samordningsarbete mellan dessa olika delar kan man troligen åstadkomma betydande förbättringar inom hållbarhetsområdet. Östra Göinge kommun ser det som nödvändigt att koncentrera sig på samverkansområden och genom ett begränsat antal prioriteringsområden skapas en gemensam fokusering. Samverkansområdena menar de är relevanta. De anser även att det behövs mellankommunala grupper vid genomförandet av planen. Kommunen för fram att man i största nödvändiga utsträckning bör nyttja redan existerande strukturer och grupper. Planen ligger i stor utsträckning i linje med vad som kan genomföras inom ramen för kommunens organisation. Östra Göinge kommun har påbörjat revidering av kommunens Trafikstrategi och är mycket positiv till det arbete som bedriver inom transportområdet. Alltifrån den regionala utvecklingsplanen till cykelvägsplanen, hänger ihop på ett logiskt och ändamålsenligt sätt. Kommunen menar att
19 dessa dokument kommer kunna fungera som stödjande planeringsunderlag när de arbetar fram sin Trafikstrategi. Östra Göinge kommun poängterar vikten av att betrakta hela Skåne inklusive landsbygden som angelägna delar i ett förändringsarbete. Även om de största förändringarna kan komma att ske inom tätbebyggda områden så är det viktigt att det inte i planen finns en känsla av att landsbygden exkluderas. Detta är något som har försökt att bättre beskriva i den reviderade mobilitetsplanen och landsbygdsperspektivet har förtydligats genom att det stärks generellt. Östra Göinge kommuns synpunkter har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Mobilitetsplan för Skåne. ser fram emot fortsatt dialog. Regioner Region Blekinge Region Blekinge framhåller att Mobilitetsplan för Skåne är ett viktigt verktyg för att skapa ett mer hållbart transportsystem. Det är bra att tar ett samlat grepp kring detta. Region Blekinge konstaterar också att fyrstegsprincipen inte tillämpas av Trafikverket i dag. Utförandet av attityd- och beteendepåverkan hamnar på kommunerna och andra aktörer och att det gör det svårare att arbeta med steg 1 åtgärder än om Trafikverket hade bidragit. Region Blekinge menar att samverkansområden kan vara ett verkningsfullt sätt att planera. De bedömer områdena som en bra uppdelning som kan underlätta de insatser som kan komma att göras inom respektive område. Samverkansområdena inpendling till större orter och resande inom orter föreslås slås samman. Remissvarande menar att de större kommunerna spelar en viktig roll att hålla ihop det mellankommunala arbetet eftersom de antar att resurserna och därmed kunskaperna inom detta område är begränsade i mindre kommuner. Det kommer att vara en utmaning att hålla samman arbetet med mellankommunala projekt. Mobilitetsplan för Skåne ligger i linje med vad som även skulle kunna genomföras i Region Blekinge även om det är en mindre region. Mobilitetsplanen för Skåne har beaktat kommentarerna och gjort förtydliganden kring hur steg 1-åtgärder skulle kunna stärkas i planeringsprocessen. Däremot är snedvridningen i finansieringen inte löst. Förhoppningen är att detta blir tydligare inför kommande regionala infrastrukturplan. Nämnda samverkansområden är sammanslagna, men med tydligare koppling till resornas ärende i den reviderade mobilitetsplanen. Region Blekinges synpunkter har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Mobilitetsplan för Skåne. ser fram emot fortsatt dialog.