Jordbrukardagar 2017

Relevanta dokument
Växjö möte 6 december 2016

Jordbrukardagar 2016

Jordbrukardagar 2018

Växjö möte 8 december 2015

Jordbrukardagar 2018

Jordbrukardagar 2019

Jordbrukardagar 2018

Växjö möte 4 december 2012

Fungicidresistens i vete och korn i Sverige

Växjö möte 3 december 2014

Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011

Första året med SDHI. hur har det gått? Anders Lindgren.

SDHI produkter med ny MoA - viktigt för resistensstrategin

Jordbrukaredagarna 2011

Jordbrukaredagar 2013

Växjö möte 4 december 2018

Växjö möte 4 december 2013

Fungicidförsök i stråsäd 2017

Jordbrukardagarna 2010

Fungicidförsök i stråsäd 2016

Växtskyddsåret observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Bekämpning av svartpricksjuka

Bekämpning av svartpricksjuka

Resistens och strategier

Växjö möte 8 december 2009

Växtskyddsåret 2012 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Bekämpning av svartpricksjuka

Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

Växtskyddsåret 2013 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Anders Lindgren och Lina Norrlund Växtskyddscentralen

2007 Rostår. Brunrost Höstvete 2007 områdesvis

Växjö möte 5 december 2017

Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2016

Svampsjukdomar i vårkorn

Bekämpningsstrategier i höstvete - frågor att fundera över

Två såtidpunkter i höstvete

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Växtskyddsåret Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Skörden sitter i bladet. Men vad visar de svenska svampförsöken 2017 egentligen?

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

Växtskyddsåret Växtskyddscentralen i Uppsala.

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Växtskyddsåret 2016 Alf Djurberg & Göran Gustafsson Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Linköping

Tabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041

Rapsjordloppa, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Svampförsök i korn. Växtskydd

Utv.st

Veckorapport - Linköping vecka 22

Växtskyddsåret resultat av de viktigaste inventeringarna och försöksresultaten. Anders Lindgren Lina Norrlund.

I tabellen anges den förkortning som använts i redovisade tabeller,

Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1

VÄXTSKYDD I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

Svampbekämpning i vårkorn

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Ämneskommittén Odlingsmaterial möte Linköping

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Svampsjukdomar i maltkorn

SKADESVAMPAR I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen

Veckorapporter Kalmar vecka 27 och

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter

Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2015

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter

Svampbehandling i höstvete

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Växtskyddsåret Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län. Peder Waern och Magnus Sandström

Insekticidresistens. Lovisa Eriksson, Alf Djurberg, Växtskyddscentralen, Linköping

Svampsjukdomar i havre

Fyrtandad rapsvivel, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Fungicidförsök i höstsäd 2008 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post:

Fungicidresistens åtgärder för att minimera risken!

Effekter och rekommendationer

Insekter i höstraps i ÖSF-området

Resistens. Förebyggande åtgärder mot fungicid- och insekticidresistens. Insekticiders verkningmekanism

Växtskyddsåret Halland, Skåne, Blekinge. Förenklad version där 2002 års graderingar och inventeringar redovisas som diagram och tabeller

Växtskyddsförsök. av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

Växtskyddsåret Hallands, Skånes och Blekinge län

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige?

Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2014

Rödsot. Resultat av enkätundersökning Johanna Lindgren, Växtskyddscentralen Alnarp Nils Yngveson, HIR Skåne. Växtskyddscentralen Alnarp

Växtskyddsåret Hallands, Skånes och Blekinge län

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

INTEGRERAT VÄXTSKYDD. Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter

Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem

Majsmottet en ny skadegörare i Sverige

Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2013

VÄXTSKYDD. Axgångsbehandling i höstvete

INTEGRERAT VÄXTSKYDD. Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter

Växtskyddsstrategi hur hanterar vi växtskyddsproblemen i framtiden?

Fungicider i höstvete och vårkorn 2006 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post:

Effekter och rekommendationer

Slutrapport av forskningsprojektet V , Gradering av fältförsök fler och enklare eller färre med högre precision

Utgivningsår. Tidskrift/serie Jordbruksverket (SJV) Rådgivare, praktiker

Svampförsök i korn. Växtskydd

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter

Bekämpningsrekommendationer. svampar och insekter

Under året fanns växtskyddsförsök i flertalet

Sortförsök i höstvete

Nordic Field Trial System Version:

Transkript:

Jordbrukardagar 2017 Svampbekämpning i stråsäd Insekter i raps Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket

Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 22 april 22 Juli 2016 källa: SMHI Nederbörd Temperatur 30 25 20 15 10 5 0 22/4 29/4 6/5 13/5 20/5 27/5 3/6 10/6 17/6 24/6 1/7 8/7 15/7 22/7 DC 31 DC 37 DC 59 7 veckor utan större regn - Snabb utveckling av höstvetet i varma och torra maj

Höstvete Merskörd (kg/ha) 1988-2016 fungicidförsök, 1-2 beh, Skåne 2500 2250 Gulrost i flera av försöken 1990-91, 2009 och 2012, vilket gav höga merskördar 2000 1750 1500 1250 1000 750 500 250 0 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03' 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16

Angripna blad (%) Höstvete - Gulrost 2016 Angrepp i mars/april men maj månad var varm och torr - angreppen utvecklades måttligt 80 60 Foci Brons 2016 Nya raser bildas ständigt Tulsa, Kranich, Warrior, Warrior(-), Hereford 40 20 0 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 År Rågvete flera raser Triticale 2006, Triticale 2015, många sorter känsliga

Angripna blad (%) Antal regndagar Svartpricksjuka höstvete Få regndagar i maj månad ger små angrepp av svartpricksjuka 100 Slutangrepp DC 75-83 Antal regndagar (> 1mm) maj 30 80 60 40 20 25 20 15 10 5 0 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 År 0

L9-1011 Effektjämförelser kursivt ej registrerade produkter Led DC 37-39 DC 55-59 1 Obehandlat Obehandlat 2 Aviator Xpro 0,625 Aviator Xpro 0,625 3 Proline 0,4 Proline 0,4 4 Proline 0,4 Armure 0,4 5 Elatus Era 0,5 Elatus Era 0,5 6 Bell 0,75 Bell 0,75 7 Bravo 1,0 Bravo 1,0 8 Tilt 0,25 Tilt 0,25 9 Proline 0,4 + Folpan 0.75 Proline 0,4 10 Proline 0,4 + Tilt 0,25 Proline 0,4 11 Proline 0,25 + Cantus 0,35 Proline 0,25 + Cantus 0,35

Angrepp av DTR juli 2016 i många fält Regnigt och varmt väder efter midsommar gav bra möjlighet till vindspridning av sjukdomen Små angrepp av svartpricksjuka och gulrost gav plats till DTR Kort latensperiod, 3-7 dagar vid 20-28 ºC Angreppen var sena, liten till måttlig betydelse

dt/ha 40 +62 dt/ha Höstvete sortförsök Skåne 2011-2016 Merskörd (dt/ha) behandlade led stora variationer mellan sorter, olika år och sjukdomsmottaglighet 2011 2012 2013 2014 2015 2016 30 20 10 0 Audi Brons Ellvis Julius Mariboss Praktik

Godkända Fungicider i stråsäd Sverige 2017-01-09 (*= ej registrerade) Verkningsmekanism FRACgrupp Resistensrisk Ingår i 11 Strobiluriner (Qol) Hög Amistar/Mirador Acanto, Comet Pro, Delaro 1 MBC-fungicider Hög Topsin 7 SDHI (karboxamider) + triazol Medel-hög Ascra Xpro, Siltra Xpro, Aviator Xpro*, Elatus Era*, (Elatus Plus* enbart SDHI) 3 DMI-fungicider (triazoler) Medel Armure/Tiro Tilt/Bumper/Bolt XL Proline, Stereo Delaro 5 Morfoliner Medel Tern, Forbel 9 Anilinpyrimidiner Medel Kayak, Stereo U8 Benzofenoner Medel Flexity U6 Fenylacetamider Medel Upstream M4 Phtalamid Liten Folpan

L9-1011 Effektjämförelser kursivt ej registrerade produkter Led DC 37-39 DC 55-59 1 Obehandlat Obehandlat 2 Aviator Xpro 0,625 Aviator Xpro 0,625 3 Proline 0,4 Proline 0,4 4 Proline 0,4 Armure 0,4 5 Elatus Era 0,5 Elatus Era 0,5 6 Bell 0,75 Bell 0,75 7 Bravo 1,0 Bravo 1,0 8 Tilt 0,25 Tilt 0,25 9 Proline 0,4 + Folpan 0.75 Proline 0,4 10 Proline 0,4 + Tilt 0,25 Proline 0,4 11 Proline 0,25 + Cantus 0,35 Proline 0,25 + Cantus 0,35

Höstvete L9-1011, effekt svartpricksjuka (%) 2 försök, Skåne 2016, DC 37/39 & DC 55/59 Angrepp obehandlat 15 % (blad 2) Elatus Era 2 x 0,5 Aviator Xpro 2 x 0,625 81 ef 87 f Bravo 2 x 1,0 Bell 2 x 0,75 Proline 0,4 +Tilt 0,25 & Proline 0,4 Proline 0,4 & Armure 0,4 Proline + Cantus 2 x 0,25 + 0,35 Proline 0,4 + Folpan 0,75 & Proline 0,4 69 de 65 cde 62 cde 60 cde 57 cd 53 cd Proline 2 x 0,4 44 c Tilt 2 x 0,25 26 b 0 20 40 (%) 60 80 100

% effekt 100 Svartpricksjuka - bekämpningseffekt försök L9-1011, 2011-2016, blad 2 2 x ½ dos DC 37 & 55, Skåne 80 60 40 Aviator Xpro Proline /Armure Proline Elatus Era 20 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Höstvete L9-1050 2016 Skåne alla behandlingar olönsamma Kalmar större angrepp Försöksboken s 193 Dos (kg, l/ha) vid DC LedBehandling 37-39 47-51 55-59 Skörd och merskörd (kg/ha) Medel Kalmar 3f, Skåne Torp 1 Obehandlat - - - 9 410 a 11640 d 4 Aviator Xpro + Comet Pro & Proline 0,6+0,15-0,4 390 a 900 ab 5 Siltra Xpro + Comet Pro & Proline 0,5+0,15-0,4 90 a 740 abc 9 Proline + Comet Pro & Armure 0,4+0,3-0,4 90 a 820 abc 10 Elatus Era & Armure 0,6-0,4 90 a 970 ab 13 Proline + Tilt+ Comet Pro & Armure 0,4+0,25-0,4 90 a 850 ab 14 Proline + Tilt + Comet Pro & Proline 0,4+0,25-0,4 170 a 690 bc

Höstvete strategi Rätt dos anpassa efter smittotryck, väder och sort, varje år är unikt! Doserna ska inte vara så låga att det leder till många bekämpningar, men för hög dos ökar selektionstrycket. Rätt tidpunkt - flaggblad samt blad nr 2 ska hållas friska. Bekämpa i början av infektionsperioden vilket oftast är i flaggbladsstadiet (DC 37). SDHI- medel har bäst effekt mot svartpicksjuka - används i första hand i DC 37/39. En behandling med SDHI-medel, endast vid mycket starka smittotryck är två behandlingar motiverad. IPM använd alla verktyg för lönsamhet och för att bibehålla effekten av produkterna så länge som möjligt! Använd blandningar och olika produkter. Armure i DC 55/59. Diversifiera! Gulrost måste bevakas 2017 många sorter är mottagliga.

Vårkorn Merskörd (kg/ha) 1988-2016 Fungicidförsök Skåne 1500 1250 Torrår mindre merskördar 2012 och 2015 mycket kornrost i försöken 1000 750 500 250 0 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03' 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16

Kornrost - 1991-2016 Källa: VSC varningsfält Halland, Skåne, Blekinge

Vårkorn Försöksplan L9 4040, 2016 Dos (kg, l/ha) Led Behandling DC 37-39 1 Obehandlat - 2 Acanto 0,5 3 Amistar 0,5 4 Comet Pro 0,625 5 Elatus Era 0,5 6 Kayak 0,75 7 Proline 0,4 8 Siltra Xpro 0,5 9 Stereo 0,75

Vårkorn L9 4040 Kornrost medel 2012-2016, 9 f Skåne Effekt av behandling (%) Elatus Era (2016) Siltra Xpro (2012-2016) Comet/Comet Pro (2012-2016) Acanto (2012 & 2016) Amistar (2012, 2014 & 2016) 98 96 95 95 94 Proline (2012-2016) 88 Armure (2012-2015) Stereo (2012-2016) 43 42 Kayak (2014-2016) 33 0 20 40 60 80 100

Sammanfattning Kornförsöken Små och sena angrepp i flera av försöken 2016 Lönsamhet i en del av försöken trots små merskördar Bäst effekt på kornrost och kornets bladfläcksjuka har SDHI-produkterna och strobilurinerna, följt av Proline. Sämre effekt har Armure, Stereo och Kayak Svampbekämpning ger ibland effekter på stråbrytning och stråstyrka

Höstraps 2016

Blygrå rapsvivel stor förekomst 2016 En generation/år Övervintrar utanför fältet Flyger in under blomningen Larven äter högst 5 frön Vivelns näringsgnag banar väg för skidgallmyggan

Blygrå rapsvivel maj 2016 medeltal 6 fält västra Skåne Datum Antal vivlar/ gulskål samt variationen Antal vivlar/ planta 2 maj 23 (0-133) 1,0 9 maj 43 (0-210) 1,8 16 maj 20 (0-41) 0,6 23 maj 0,3 (0-2) 0,2 30 maj 0 0,1 Stor population av blygrå rapsvivel 2016 Gynnsamt väder för inflygning till fälten Samlad inflygning Avräkningar genom vivlar/planta eller gulskålar - båda fungerar

Skidgallmyggan 3 generationer/år Kläcks under blomningen Kan ligga 5 år i marken Lever ett par dygn Flyttar sig högst någon km Angreppet syns efter någon vecka Foto L. Alden

Skidgallmygga Foto: G Berg

Skidgallmyggskador (% skidor), Skåne Hälften av fälten sprutade 1-2 ggr utan tydlig skillnad mot obesprutade. Delvis riktad inventering Antal fält Fältkant 20-30 m in i fältet 2015 21 23(0-74) 8 (0-43) 2016 41 40 (5-90) 28 (1-80)

Klumprotsjuka - problemen ökar Tidig sådd och varmt väder gynnsamt och nu på senhösten flertal rapporter om starka angrepp. Även i Danmark. Foto: Anders Adholm, HIR Skåne

Sammanfattning Stora skador av blygrå rapsvivel och skidgallmygga 2016, större än 2015 Gynnsamt insektsväder maj 2016 Svårt att få bra bekämpningseffekter, även vid flera behandlingar Bevaka fälten och följ tröskelvärdet, 1-2 blygrå rapsvivlar/planta Bekämpning under början eller i slutet av blomningen ger minst effekter på skidgallmyggans/ blygrå rapsviveln parasitsteklar Undvik därför bekämpning i full blom

Majsmott Låt det inte bli ett ohanterligt problem Idag allmänt förekommande i skånska majsodlingar förekomsten ökar? Förebyggande åtgärder mest effektiva bekämpningsmetoden - finfördela majsstubben och plöj sedan ner skörderesterna till minst 10 cm djup höst eller vår Kemisk bekämpning med Steward möjlig men bara effektiv om bekämpning sker vid rätt tidpunkt, svårt att lyckas i praktiken

Erfarenheter med beslutstödsystem potatisbladmögel Med bibehållen effekt på bladmögelangreppen (blad) har beslutstödsystemen minskat fungicidmängderna med ca 20-30 % i försök Både förlängda bekämpningsintervall samt reducerade doser kan användas för att minska preparatmängden med bibehållen effekt Tekniska problem kan försvåra användningen Olika beslutstödsystem kan ge olika specifik information och vara olika arbetskrävande och lättillgängliga Viktigt att informationen från beslutstödsystem vägs samman med användarens egna erfarenheter och observationer

Vill du testa beslutstödsystem? www.jordbruksverket.se Startsida > Odling > Växtskydd > Växtskyddscentralerna > se länk Prognos och Varning i flödestext mitt på sidan Prognoser för potatisbladmögel: VIPS och Skimmelstyring Information om prognoserna och hur graferna ska tolkas Prognoser för olika orter begränsad tillgång, ett 25-tal stationer i landet

Torrfläcksjuka (Alternaria solani) Fläckarna kan ofta vara svåra att bestämma behöver inte vara Alternaria solani trots likt utseende Otillräckliga effekter kan bero på andra orsaker än minskad fungicid-känslighet (ex. vad för fläckar som behandlas, timing)

Resistensrisk Alternaria solani Strobiluriner: Mutation (F 129L) ger partiell resistens, minskad känslighet mot Azoxystrobin (Amistar) Mutationen finns i alla potatisodlande områden i Europa SDHI: Mutationer funna i vissa populationer i Tyskland (snabb spridning) minskad känslighet mot Boscalid (Signum) ett kommande problem?

Strategier Alternaria solani Växtföljden påverkar risken för Alternariaangrepp. Variationen mellan platser stor Stora sortskillnader finns för mottaglighet för Alternaria Behandla inte i onödan Begränsa antalet behandlingar Timingen viktig - börja behandling i tid Förebyggande behandling i fält med tidigare angrepp, 6-7 v efter uppkomst Fält utan tidigare angrepp, bekämpa när begynnande angrepp synliga Resistensrisk: var rädd om de produkter som finns att tillgå - alternera mellan preparat med olika verkningsmekanismer; Signum, (Amistar), Revus Top* och Acrobat* * bladmögelpreparat med Alternaria-effekt