Högersidan av tavlan, rad 3 H 3.1-2 H, Hyresgästernas Riksförbund och Hyresgästföreningen. Symbolen skapades 1968 av konstnären Lasse Lillnor och associerar till ett flerbostadshus. (S.R.303) 1923 gick åtta hyresgästföreningar ihop och bildade Hyresgästföreningarnas Riksförbund. Hyresgästföreningen är en demokratisk medlemsorganisation för hyresgäster, som arbetar för att alla ska ha rätt till en god bostad till rimlig kostnad. Visionen är ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Över en halv miljon hushåll är medlem i Hyresgästföreningen. Tidigare har man haft starka band till arbetarrörelsen och socialdemokratin, bland annat via sitt medlemskap i studieförbundet ABF och Palmecentret. Detta band till socialdemokratin har på senare år luckrats upp. Den första hyresgästföreningen startades i början av 1900-talet. 1924 bildades Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening HSB av Hyresgästföreningen i Stockholm. H 3.3-4 H, Hyresgästernas Riksförbund. Det lilla blå märket har använts av bland annat Göteborg och Östergötland. (S.R.304) H 3.5 H, Hyresgästernas Riksförbund och Hyresgästföreningens förtjänsttecken i 18 karat guld, märket stämplat N10 = 1987. Utdelades för första gången 1986 till förtroendevalda eller anställda efter 25 år. Detta märke har burit av Lars Anderstig(1932 2004), som kom till Hyresgästföreningen 1960 och var ordförande i Hyresgästernas Riksförbund 1980 1992. Åren 1983 1995 var han president i Internationella Hyresgästalliansen (IUT). (S.R.298)
H 3.6 H, Hyresgästernas Riksförbund och Hyresgästföreningen märket är gjort i stämplat silver. Utdelades för första gången 1986 till förtroendevalda eller anställda efter 15 år. S.R.298) H 3.7 H, Hyresgästernas Riksförbund och Hyresgästföreningen märket är gjort i tenn. H 3.8 H, Hyresgästernas Riksförbund och Hyresgästföreningen. Märket delades ut till de som gick en speciell utbildning 1998. (S.R.342) H 3.9 H, Hyresgästernas Riksförbund och Hyresgästföreningen. (S.R.304)
H 3.10 Staden lever Hyresgästföreningen Förnya staden Storstads-forum i Malmö 5-6 Juni 1983. (S.R.312) H 3.11 H Kongress 1992 i Växjö. (S.R.298) Högersidan av tavlan, rad 4 H 4.1 HH Hyresgästernas Riksförbund och Hyresgästföreningen. (S.R.304) 4.2 H, Hyresgästföreningens kongressmärke, från 1996 (miljökongressen). (S.R.298)
H 4.3 Hyresgästföreningen sänk hyran, utkom 1998. (S.R.302 & 311) H 4.4 Vår bostad Nu över 1 miljon exemplar. Märket gavs ut 1996. (S.R.298 & 790) 1924 gavs första numret ut av Hyresgästföreningens (tidigare Hyresgästernas riksförbund) och HSB:s medlemstidning, Vår bostad. 1996 var upplagan på en miljon exemplar. 2006 upphörde tidningen. Högersidan av tavlan, rad 5 H 5.1-3 H.C.F. Hyresgästernas Centralförsamlings hedersmärke för förtjänstfullt arbete. Guld utdelades efter 25 år, silver utdelades efter 15 år och brons utdelades efter 10 år, tillverkare Sporrong. (S.R.285&342)
H 5.4 H.C.F, Hyresgästernas Centralförsamling i silver stämplat T8=1945, utdelades efter 25 år. (S.R.285&342) H 5.5 Barnens Bys Simmarmärke. Märket utdelades till barn som lärde sig simma på kollot i Stora Höga som Hyresgästernas Centralförsamling arrangerade på 1930-talet. Hyresgästernas Centralförsamling kämpade inte enbart för bra bostäder till rimliga hyror, utan gjorde även en imponerande insats på det sociala och kulturella området. (S.R.285&342) I boken HCF 60 år, Hyresgästernas Centralförsamling i Göteborg 1922 1982 av Clarence Johansson står att läsa följande text. Ture Blomqvist var en idéspruta av stora mått. Bland alla initiativ han på sin tid tog märktes också Hyresgästernas havsbad i Stora Höga, som invigdes 1930. Denna barnkoloni var ett av de bästa bevisen på hyresgäströrelsens sociala inriktning. Man kämpade för bättre bostäder, men när det nu inte kunde ordnas i en hast utan barnen fick växa upp i en trist och ofta ohälsosam miljö, ja vad gjorde man då? Jo, såg till så att åtminstone en del av barnen på sommaren kom från den trånga staden ut till sol, bad och frisk luft. 1930 förverkligades alltså planerna. Inte mindre än 1 700 intresserade följde med upp till invigningen den 6 juli. Det ordnades ett extratåg till Stora Höga och sedan promenerade man till det som sedan skulle komma att heta Barnens By. Och så fick alltså mammor och pappor bekanta sig med den miljö, dit sedan under åren skulle skickas många tusen ungar. Redan första sommaren kunde det tas emot fyra grupper barn om vardera 30, två pojk- och två flickgrupper. Det markområde som inköptes mätte 7 825 hektar(?) och badstranden var 160 meter lång. År för år förbättrades anläggningen och bl.a. invigdes en ny byggnad med plats för 50 barn 1944 i närvaro av landshövding Malte Jacobsson, som alltid ägnade hyresgäströrelsen stort intresse.
Den här verksamheten kostade naturligtvis mycket pengar. Socialstyrelsen och Göteborgs stad lämnade bidrag men därutöver förekom ute i föreningarna en omfattande verksamhet för Barnen till havet. Det är alldeles uppenbart att sommarkolonin i Stora Höga kom att betyda mycket för många barn under många år. Men allting har ett slut. 1962 välkomnades sammanlagt 143 flickor och pojkar av föreståndarinnan Jenny Carlsson. Det året kostade uppehället 249 kr för varje barn, totalt kostade verksamheten 35 638 kr. Men allting har som sagt sin ände. Här fanns det visserligen fortfarande behov av rekreation för stadsbarnen även om tiderna nu var annorlunda och förhållandena för de vanliga människorna mycket bättre än vid starten 1930. Men i och med att kommunen efter hand engagerade sig mera i projektet ville barnavårdsnämnden också vara med om uttagning. Och då ansåg man i HCF det vara lämpligt att verksamheten av det här slaget också övertogs av kommunen. 1963 avvecklades därför Barnens By. H 5.6 HCF Hyresgästernas centralförsamling Göteborg, troligen ett hedersmärke. (S.R.342)