En hållbar arbetsplats en vinst för alla

Relevanta dokument
Arbetsplatsnära stöd. Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda. Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd

Försäkringskassans vision

Sänkta trösklar högt i tak

Arbetshjälpmedel. Förordning (1991:1046) om bidrag till arbetshjälpmedel

Svensk författningssamling

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson


Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN

Svensk författningssamling

Trygghetsanställning

Anställning med lönebidrag

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Sjuk? Så gör du när du inte kan jobba

Arbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Få och behålla jobb - när du har tvångssyndrom

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Svensk författningssamling

RUTINER Trygghets- och utvecklingsanställning

En arbetsmiljöstrategi. moderna arbetslivet Ylva Johansson. Arbetsmarknadsdepartementet

Utvecklingsanställning

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Vad är arbetsmiljö? Fysisk arbetsmiljö Psykisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare.

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Anställning med lönebidrag

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Att (in)se innan det går för långt

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Vi är Försäkringskassan

Försäkringskassan. Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan. Läkarutbildning 2018

Mer information om sjukskrivning och rätten till sjukpenning hittar du på Namn: Personnummer:

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Rehabiliteringsutredning - plan för återgång i arbete

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

HANDLEDNING I REHABILITERINGSFRÅGOR FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

Sänkta trösklar högt i tak

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Belasta rätt vid personförfl yttning

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Policy för. Arbetsmarknad

Försäkringskassan informerar. Arbetsskadeförsäkring

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Friskt satsat. För en bättre hälsa i halländska företag ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN REGION HALLAND OCH FÖRSÄKRINGSKASSAN I HALLAND

NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2.

Presentation av Arbetsorsakade besvär 2018 Arbetsmiljöverkets officiella statistik om arbetsmiljö och arbetsskador

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare.

Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi

EU-kampanjen Arbetsmiljöverkets tillsynsinsats Friska arbetsplatser för alla åldrar. Friska arbetsplatser för alla åldrar

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen , 280 att gälla fr o m

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb

PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Försäkringskassan i Värmland

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Företagshälsovården behövs för jobbet

Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

AFA frukostseminarium 24/ Jörgen Eklund KTH

Arbetsförmedlingens uppdrag för unga med funktionsnedsättning

Löften från Försäkringskassan till personer eller föräldrar till personer med funktionsnedsättning:

~ #lek (7~!?,-- RONNEBY KOMMUN. Justeras. Utdrags bestyrkande. Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens personalutskott

Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga

AT-läkare Om socialförsäkringen

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

Transkript:

En hållbar arbetsplats en vinst för alla

Frisk personal = ökad lönsamhet Ett företags medarbetare är dess största tillgång och frisk personal ger ökad lönsamhet. Att aktivt arbeta med att förbättra arbetshälsan kommer inte bara att skapa friska och starka medarbetare, utan även resultera i att ert företag blir en mer attraktiv arbetsgivare. Enligt Försäkringskassans beräkningar 1 är kostnaden för arbetsgivaren för en sjukskriven medarbetare följande: Exemplet baseras på följande kostnader: Årsinkomst: 400 000 SEK Beräkningen är gjord utifrån den högsta möjliga sjukpenninggrundande inkomsten: 336 000 kr Arbetsgivaravgifter: 31, 42% Semesterlön: 12% Overheadkostnader: 20% Sjuklön enligt kompletterande avtal för dag 15-90 (beroende på facktillhörighet):10% Kostnaderna ovan är enbart direkta kostnader. Indirekta kostnader såsom förlust av effektivitet i produktionen eller liknade, att ta in extra resurser, träning av nya resurser etc. är inte inräknat. Denna kostnad beräknas ofta att vara dubbelt så stor. Dessutom beräknas den totala kostnaden för samhället vara ungefär 5-10 gånger högre än ovan beskrivna kostnader. 2 Arbetsrelaterade skador och sjukdomar Det är väl känt att den mänskliga kroppen behöver belastning och rörelse för att vara maximalt funktionsduglig. Det är även känt att belastningen bör vara lagom och varierad samt att det finns möjlighet till återhämtning för att reparera eventuella skador i vävnaderna, som uppstår till följd av belastningen. Det är också känt att både för mycket och för lite belastning ökar skaderisken och kan ge individen besvär.

Winkel, 1989 Det är tre parametrar som påverkar den fysiska belastningen: intensitet, frekvens och duration. Intensitet står för amplituden av kraftutveckling och arbetsställning, frekvens för hur ofta, hur många gånger något upprepas och duration för hur länge belastningen pågår. 3 Fysiska belastningar i arbetet kan ge upphov till eller försämra redan befintliga sjukdomar och besvär i rörelseorganen. Smärttillstånd från rörelseorganen är den vanligaste diagnosgruppen vid arbetsoförmåga. De vanligaste orsakerna till arbetsrelaterade besvär, för både kvinnor och män är stress och psykiska på-frestningar, påfrestande arbetsställningar samt tung manuell hantering. Detta enligt en rapport från Arbetsmiljöverket. I rapporten noteras att 9 procent av kvinnorna och 7 procent av männen upplever besvär som orsakats av fysisk belastning. Med fysisk belastning avses att man har besvär till följd av påfrestande arbetsställningar, tung manuell hantering och/eller korta upprepade arbetsmoment. 4 Att undvika tunga lyft, obekväma arbetsställningar, statiska belastningar och vibrationsexponering men även alltför stillasittande arbetsförhållanden är därför en viktig förebyggande strategi. Arbetsrelaterade skador och sjukdomar i rörelseapparaten, s.k Muskuloskeletala sjukdomar (MSD) ökar stadigt i EU. Varje år påverkas miljontals arbetare i alla typer av jobb av detta. De största problemområden är skador eller smärta i rygg samt arbetsrelaterade förslitningsskador som påverkar överkroppen. Dessa skador går under namnet Repetitive Strain Injuries (RSI). Av inrapporterade arbetsrelaterade skador och sjukdomar 2005 stod MSD för 38 % av dessa skador. 5 De vanligaste riskfaktorerna för att utveckla arbetsrelaterade sjukdomstillstånd i överkroppen är: Repetitiva arbetsuppgifter Arbetsuppgifter som innebär kraftansträngning Statiskt arbete Vibrationer Smärtsamma eller tröttande arbetsställningar Att stå eller gå under lång tid Lyfta eller flytta personer eller tunga objekt Health problems related to repetitive hand/arm movements: Body part affected by MSDs by sector: Health problems related to making repetitive hand/arm movements, % workers, ESWC 2000, EU-15. Body part affected by MSDs by sector, VI Encuesta Nacional, 2006, Spain.

Fyra framgångsfaktorer för en hållbar arbetsplats Svensk forskning har kommit fram till fyra viktiga framgångsfaktorer, för att få personalen på en arbetsplats att må bra och hålla sig långtidsfrisk. 1. Ledarskap och kompetensförsörjning 2. Delaktighet 3. Kommunikation och kännedom 4. Synen på hälsa och sjukfrånvaro För att läsa mer om detta besök Försäkringskassans hemsida. 6 Faktorerna ovan är alla viktiga för att hålla arbetsplatsen långtidsfrisk. Har man redan en skada eller sjukdom som påverkan arbetsförmågan finns möjligheten att kompensera denna med hjälp av ett arbetshjälpmedel. Vad är ett arbetshjälpmedel? Ett arbetshjälpmedel är ett hjälpmedel som är anpassat efter arbetstagarens specifika sjukdom eller funktionsnedsättning och som denne behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Det kan t ex vara en arbetsstol, anpassade skor eller en mjukvara till datorn. Visste du att man kan få arbetshjälpmedel bekostat av myndigheter? Man kan få bidrag för arbetshjälpmedel, antingen från Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. För att få bidrag, behöver man göra en ansökan. Kravet är då att det finns en diagnos och ett behov som kan täckas med hjälp av detta arbetshjälpmedel. Vem som ansvarar för bidraget beror på anställningstid och anställningsform. Arbetsförmedlingen ansvarar för bidrag till arbetshjälpmedel under anställningens första 12 månaderna, varpå ansvaret övergår till Försäkringskassan. Arbetsförmedlingen har också alltid ansvaret för bidrag till arbetshjälpmedel till personer som har en anställning med lönebidrag, är anställd på Samhall, en utvecklingsanställning, en trygghetsanställning eller en offentlig skyddad anställning, (OSA). Försäkringskassan har ansvaret då arbetstagaren varit anställd i minst 12 månader och man söker då bidrag därifrån. Bidraget kan antingen sökas av dig som arbetsgivare, eller av arbetstagaren själv. Dessa steg kan kännas svåra, men vi stöttar gärna dig och din medarbetare med att analysera och beskriva ert behov, samt fylla i ansökan.

Rätt till bidrag? Bidrag om arbetshjälpmedel kan antingen sökas av arbetsgivaren eller av arbetstagare. Om hjälpmedlet är personligt anpassat är det vanligare att det söks av arbetstagaren själv. Söka bidrag som arbetsgivare Du som arbetsgivare kan få bidrag för arbetshjälpmedel när en medarbetare behöver hjälp att återgå i arbete efter en längre tids sjukskrivning. Du kan också få bidrag till en medarbetare med en bestående funktionsnedsättning som behöver hjälp att klara av sitt arbete. Arbetsgivaren är ansvarig för en god arbetsmiljö. Man kan därför inte få bidra för hjälpmedel som normalt behövs i verksamheten eller för ergonomiska hjälpmedel som tex höj- och sänkbara skrivbord. Bidraget kan användas till att: Köpa eller hyra ett arbetshjälpmedel. Göra en expertundersökning för att ta reda på vilket hjälpmedel medarbetaren behöver. Reparera ett arbetshjälpmedel. Hur stort är bidraget? Bidraget är högst 50 000 kronor. Det betalas ut till dig som arbetsgivare med hälften av den kostnad som överstiger 10 000 kronor. Om det finns särskilda skäl kan man få ett högre belopp, till exempel om det har avgörande betydelse för om medarbetaren ska kunna ha kvar sitt arbete. Söka bidrag som arbetstagare Medarbetare har rätt till bidrag för arbetshjälpmedel om denne behöver hjälp att återgå i arbete efter en lång tids sjukskrivning, eller om en medarbetare med en bestående nedsättning av funktion behöver hjälp för att kunna klara sitt arbete. Bidraget söks från Försäkringskassan av medarbetaren själv, men du som arbetsgivare har stora möjligheter att hjälpa till. Medarbetaren kan få bidrag för arbetshjälpmedel om denne: Behöver hjälp att återgå i arbete efter en längre tids sjukskrivning. Har en bestående sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att denne behöver hjälp att klara sitt arbete. Har arbetat hos dig som arbetsgivare i mer än 12 månader. Har personen arbetat kortare tid än 12 månader kan denne fortfarande få arbetshjälpmedel men då bekostas istället hjälpmedlet av Arbetsförmedlingen. Kontakta oss för mer information så kan vi guida dig rätt. Inte har fyllt 67 år. Är försäkrad i Sverige. Bidraget kan användas till att: Köpa eller hyra ett arbetshjälpmedel. Göra en expertundersökning för att ta reda på vilket hjälpmedel medarbetaren behöver. Reparera ett arbetshjälpmedel. Hur stort är bidraget? Bidraget kan bestå av en expertbedömning där man får ta reda på vilket hjälpmedel medarbetaren behöver, och sedan prova detta under några månaders tid. Bidrag kan även ges för att köpa hjälpmedlet efter provperiodens slut.

Vår lösning Bioservos teknologi är utvecklad för att kompensera och stötta handens funktion. Den är inbyggd i en robotiserad handske Carbonhand som ger användaren extra greppstyrka och uthållighet, och därmed möjligheten att kunna prestera trots en skadad hand eller monotona rörelser i arbetet. Den har potential att motverka arbetsrelaterade förslitningsskador och bidra till en bättre arbetshälsa. Carbonhand används idag inom t.ex. produktion, lager, butiker, lokalvård och verkstäder. Användning av Carbonhand kan: Underlätta repetitiva och monotona arbetsmoment Minska smärta och trötthetskänsla samt öka säkerheten för medarbetare Hjälpa medarbetare till ett längre arbetsliv Kompensation av nedsatt handfunktion ökar medarbetarens förmåga att utföra sina arbetsuppgifter. Att hitta lösningar som förbättrar ergonomin kan direkt påverka omsättningen eftersom medarbetarnas prestationsförmåga påverkas direkt av belastningsergonomiska faktorer. Vi hjälper till, både med ansökan och att se till att rätt blanketter är med! Kontakta oss på info@bioservo.se eller ring 08-21 17 10 så kan vi tillsammans hitta en lösning för just dina utmaningar! En användares perspektiv: Maj-Britt Lundkvist har artros i sin hand vilket har försämrat hennes arbetsförmåga. Jag känner mig mycket tryggare i mitt jobb när jag har handsken på. Jag vet att jag kommer att orka hålla fast, och behöver inte längre oroa mig för att tappa greppet.

Källor: 1. www.forsakringskassan.se 2.(Fehlzeitenreport 2007, http://www.wifo.ac.at/pubma_detail?detail-view=yes&publikation_id=30919 ) 3. Arbetsmiljöverket. Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer, Kunskapssammanställning, Rapport 2012:7, https://www.av.se/ globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/den-goda-arbetsmiljon-och-dess-indikatorer-kunskapssammanstallningar-rap-2012-7.pdf 4. Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöstatistik Rapport Arbetsorsakade besvär 2016:3 https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsorsakade-besvar-2016/arbetsmiljostatistik-arbetsorsakade-besvar-2016-rapport-2016-3.pdf 5. OSH in figures: Work-related musculoskeletal disorders in the EU facts and figures. Rapport från European Agency for Safety and Health at Work. https://osha.europa.eu/sv/tools-and-publications/publications/reports/tero09009enc 6. https://www.forsakringskassan.se/lagetsverige/tema-arbetshalsa/fyra-nycklar-for-langtidsfriska-arbetsplatser Bioservo Technologies är världsledande inom kraftstärkande, bärbar teknologi som bygger på bionik och robotik. Med denna teknik kommer vi att förändra livet för många människor, öka känslan självständighet och höja individens livskvaliteten. Vårt mål är att tillhandahålla lättanvända produkter och tjänster i syfte att förebygga, rehabilitera och öka effektiviteten. Genom att tillföra styrka och uthållighet förbättrar vi livskvaliteten för individen. Status: 122017/Guiden Bioservo Technologies AB Isafjordsgatan 39B Telefon: +46 (0)8 21 17 10 164 40 Kista E-post: info@bioservo.com Sverige