Samrådsunderlag inför ansökan om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för breddning och fördjupning av farled Trelleborg

Samrådsunderlag inför ansökan om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för breddning och fördjupning av farled Trelleborg

Om samrådsunderlaget Sjöfartsverket avser att söka tillstånd för breddning och fördjupning på befintlig farled in till Trelleborg. Detta innebär tillståndpliktig vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken. Vattenverksamheten ska endast äga rum inom allmänt vattenområde. Inför inlämnandet av ansökningshandlingarna kommer samråd att hållas med länsstyrelsen, kommunen och andra berörda parter angående ansökan. Detta dokument, som är ett översiktligt första utkast till den miljökonsekvensbeskrivning som ska inges med ansökan, utgör ett samrådsunderlag inför detta samråd. Under samrådsprocessen ges nämnda parter tillfälle att lämna synpunkter i ärendet och på detta tidiga utkast till miljökonsekvensbeskrivning. Lund 2 mars 2012

1 Förord Sjöfartsverket avser att söka tillstånd för breddning och fördjupning på befintlig farled in till Trelleborg. Detta innebär tillståndpliktig vattenverksamhet enligt 11 kapitlet i miljöbalken. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med bilagor omfattar Farledsprojektet. Åtgärderna omfattar muddringsarbete vilket omfattar tillståndspliktig vattenverksamhet (enligt 11 kap. MB). Vattenverksamheten ska endast äga rum inom allmänt vattenområde. MKBn kommer att fogas till, och utgör underlag för, ansökan om tillstånd för Farledsprojektet. AB anlitades i januari 2012 för att utföra denna utredning. Lovisa Indebetou på AB har varit projektledare för MKBn och arbetat med sammanställningar av genomförda utredningar och rapportskrivning. Lennart Eriksson vid LEE Consultant ab har bidragit till stora delar av de texter som berör byggande i vatten och effekter på flora och fauna i vatten. Mikael Wärnsby vid Lindahl Advokatbyrå AB samt Jim Leveau och Ulf Sonesson vid Trelleborgs Hamn AB bidragit med synpunkter. Beställarens kontaktperson har varit Tage Edvardsson på Sjöfartsverket Lund april 2012 AB

2

3 Innehållsförteckning Förord Förklaringar Sammanfattning 1. Inledning 8 1.1 Bakgrund, syfte och befintligt tillstånd 8 1.2 Avgränsning 8 2. Teknisk beskrivning av vattenverksamheten 10 2.1 Förutsättningar 10 2.2 Teknisk beskrivning Farledsprojektet 21 3. Områdesbeskrivning - nuläge 24 3.1 Planer och riksintressen 24 3.2 Mark, vatten- och bottenförhållanden 27 3.3 Naturmiljö 28 3.4 Erosion 32 3.5 Friluftsintressen 33 3.6 Omkringliggande verksamheter och bebyggelse 34 4. Redovisning av alternativ 35 4.1 Nollalternativ 35 4.2 Alternativa lokaliseringar 35 4.3 Sökt alternativ 36 4.4 Alternativa utformningar 36 5. Vattenverksamhetens miljökonsekvenser 37 5.1 Sammanfattning av förutsättningar 37 5.2 Grumling och sedimentation 38 5.3 Spridning av föroreningar i ytsediment 39 5.4 Bottenpåverkan utfyllnad 40 5.5 Bottenpåverkan påverkan på bottenstruktur 40 5.6 Förändringar av havsströmmar 41 5.7 Inverkan på fisk och fiske 41 5.8 Risker 42 5.9 Inverkan på rekreation 42 5.10 Buller under anläggningstiden 43 5.11 Luftföroreningar under anläggningstiden 43 5.12 Kulturmiljö och marinarkeologi 43 6. Hushållning med naturresurser 45 7. Åtgärder för att minskad miljöpåverkan (skyddsåtgärder) 46 8. Miljömål och miljökvalitetsnormer 47 8.1 Miljöbalken 47 8.2 Nationella miljökvalitetsmål 48 8.3 Miljökvalitetsnormer och riktvärden för vatten och mark 49 8.4 Regionala miljömål 49 8.5 Lokala miljömål 50 8.6 Övergripande trafikpolitiska mål 51 8.7 Sammanfattning 52 8.8 Jämförelse med målen 52

4 9. Samråd 54 Bilagor som kommer att tillkomma till MKBN, ej bifogade detta samrådsunderlag (gulmarkeringar är utredningar som ännu ej är färdiga): Flik 1: Ekolodning av området kring farleden 2010 Flik 3: Spridningsberäkning 2012 Flik 4: Utredning av vågor för Vision 2015- SMHI Flik 5: Bottenundersökningar 2001 och 2003 Flik 6: Bottenundersökning 2006 Flik 7: Bottenundersökning i hamninloppet 2001 Flik 8: Bottenundersökning 2012(filmning och provtagning) Flik 9: Rännkantsmarkering geoteknisk rapport 2001 Flik 10: Geoteknisk undersökning 2007 Hejarsondering Flik 11: Geoteknisk undersökning 2010, Marcon Flik 12: Provtagning Trelleborgs hamn, 2010 Ramböll Flik 13: Provtagning i rännan 2012 Flik 11: Teknisk beskrivning (ev) Flik 12: Yttrande fiskesakkunnig Flik 13: Samrådsredogörelse

5 Förklaringar Nedan förklaras innebörden av vissa begrepp och förkortningar som används i denna MKB med bilagor. Begrepp Farledsprojektet MB MKB THAB Förklaring Projektet som denna MKB beskriver effekterna av och som innebär breddning och ökat djup på befintlig farled in till Trelleborg med syfte att kunna ta emot större fartyg så att utbyggnaderna som nu pågår i enlighet med vision 2015 kan få full effekt. Miljöbalken. Miljökonsekvensbeskrivning. Trelleborgs Hamn AB.

6 Icke teknisk sammanfattning Sjöfartsverket planerar att bredda och fördjupa inseglingen till Trelleborgs hamn. Projektet syftar till att höja sjösäkerheten och uppnå internationella riktlinjer för fartygstrafiken avseende säkerhet, samt öka kapaciteten i farleden till Trelleborgs hamn. Fördjupningen av farleden innebär att hamnen kan ta emot de större fartyg som förväntas trafikera hamnen i framtiden. De planerade åtgärdena längs den ca 1,7 km långa farleden, för vilka tillstånd avses sökas, kommer i huvudsak att innebära: Breddning av farleden från dagens 100 m med 50 m västerut så att den totala bredden av farleden blir 150 meter. Fördjupning av farleden ner till 9,5 m djup från befintliga 8,4 m djup. Justering av riktning av farleden så att den vids cirka 3 grader åt sydväst. Mängden muddermassor har inom föreslaget muddringsområde, inkl slänter, beräknats till totalt ca 194 500 m³. Bottenarean för muddring är ca 216 400 m². De åtgärder som anges ovan innefattar vattenverksamhet i form av muddring. Sagda vattenverksamhet (vilken är tillståndspliktig enligt 11 kap. MB) omfattas av denna MKB med bilagor. Projektet innebär också uppläggning av muddermassor inom uppmarschområden. Tillstånd för att fylla ut vattenområdet innanför nya planerade kajer finns redan och kommer att utföras i enlighet med de villkor som givits i gällande dom. Därför beskrivs inte effekterna av detta vidare i denna MKB eftersom de redan prövats inom ramen för tidigare tillstånd för hamnverksamheten. Avgränsningar MKBn omfattar endast effekterna av den ansökta vattenverksamheten. Vid beskrivning av effekter på miljö och hälsa beskrivs därmed inte de indirekta effekter som kan uppkommer genom att större fartyg möjliggör en utökad hamnverksamhet. Detta eftersom effekterna av utökad hamnverksamhet redan beskrivits i samband med tillståndsansökan för detta och för vilket redan tillstånd erhållits för. Vidare beskrivs inte heller effekterna av utfyllnaderna inom hamnområdet eftersom detta också ingick i den tidigare tillståndsansökan och för vilket tillstånd också finns. Det område inom vilket effekterna för miljö studeras är det område i havet som får en märkbar inverkan av sedimentspridning i samband med muddringarbeten. Vid resonemang kring buller under anläggningstiden utreds dock ett område som sträcker sig in över land eftersom dessa effekter i första hand drabbar boende i området norr om hamnen.

7 Vattenverksamhetens konsekvenser under om- och nybyggnad Muddring av farleden kräver arbeten i vatten. Denna vattenverksamhet kan ge upphov till grumling och sedimentspridning, vilket om försiktighetsmått och skyddsåtgärder inte vidtas kan riskera att skada växt- och djurliv samt fiske. För att minimera riskerna föreslås ett antal försiktighets- och skyddsåtgärder. Muddringen kommer så långt möjligt att förläggas till vinterhalvåret då störning för fisk och fiske bedöms bli som minst. Arbetena kommer att genomföras med så hög muddringsintensitet som möjligt för att minimera den tid som störning uppstår. Sedimentspridningen kommer att kontrolleras genom kontinuerlig okulär besiktning genom filmning och vid behov fotografering och mätning av grumling på 500 m avstånd från farleden. Om så krävs med hänsyn till för höga halter kommer arbetena temporärt att avbrytas. Risken för spridning av föroreningar, såsom organiska tennföreningar, genom muddring av bottensedimenten bedöms som mycket liten med hänsyn till föroreningsnivån inom det område som skall muddras. Vid muddringsarbetena i farleden kommer buller att uppstå. Närmsta bostäder ligger dock på ett långt avstånd från fartleden, som närmast cirka 1,5 km. Med hänsyn till den starkt trafikerade Hamngatan/Järnvägsgatan orsakar en hög bakrundsnivå och att hamnens ordinarie verksamhet med kombiterminal och fartygstrafik ligger mellan muddringsområdet och bostäderna, bedöms dock effekten för de boende att vara mycket liten. Vattenverksamhetens konsekvenser med Farledsprojektet Vattenverksamhetens effekter efter genomförandefasen (se ovan) bedöms i huvudsak utgöras av bottenpåverkan inom den utvidgade farleden. Den totala ytan som kommer att muddras (inkl slänter) uppgår till 216 400 m 2. Djur- och växtliv inom farledsområdet kommer då att försvinna. Tillika kan antas ske ett temporärt bortfall av lek- och födosöksområden för de fiskarter som förekommer i området. Utförda bottenundersökningar närmast Trelleborgs hamn visar att bottenförhållandena inom det aktuella utfyllnadsområdet är ordinära i förhållande till andra likvärdiga öppna kuststräckor. Bottnen är mestadels hård och delvis blockig med sparsam växtlighet. Inga sällsynta eller rödlistade växt- eller djurarter har påträffats inom området. Detta gäller för filmningen närmast hamnen som genomfördes 2006, uppdatering kommer att ske utifrån ny utredning under våren 2012. Fördjupningen och utvidgningen av farleden bedöms ge försumbar inverkan på havsströmmarna utanför hamnområdet och någon risk för betydande sedimentavsättning utöver i kanterna vid slänterna till farleden bedöms mot denna bakgrund inte föreligga.

8 1. Inledning 1.1 Bakgrund, syfte och befintligt tillstånd Sjöfartsverket avser att ansöka om tillstånd att genom muddring bredda och fördjupa farleden in till Trelleborgs hamn för att hamnen ska kunna ta emot de större fartyg som kommer att trafikera hamnen. Hamnens förutsättningar för att ta emot större fartyg möjliggörs genom den utbyggnad av hamnen som alltjämt pågår. Muddringsmassorna kommer att användas för utfyllnad inom hamnområdet för att skapa uppmarschytor. Utfyllnadsverksamheten omfattas av det befintliga tillståndet för hamnutbyggnaden M867-08). 1 Denna MKB beskriver effekterna av den ansökta breddningen och ökningen i djupled av farleden och innehåller de uppgifter som behövs med hänsyn till den sökta verksamhetens art och omfattning enligt 11 kapitlet i miljöbalken. 1.2 Avgränsning Nedan beskrivs vilka avgränsningar som har gjorts i tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning vad gäller geografiskt område. Avgränsning av studerade miljöaspekter De planerade åtgärderna utgörs av muddring till havs vilket utgör tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken, Denna MKB ingår i den tillståndsansökan som krävs för dessa arbeten, och är begränsad till vattenverksamheten i sig. I tillståndet för utbyggnaden av Trelleborgs hamn ingår tillstånd för ökning av dagens gods- och passagerarmängder. Detta innebär att miljöeffekterna på bl a luft och buller av den planerade ökningen av trafiken redan har beaktats inom ramen för befintligt tillstånd. I detta tillstånd ingår att större fartyg ska komma att angöra hamnen och de utbyggnader av kajer och färjelägen som omfattas av tillståndet baseras på detta. Då hänsyn till den inverkan på luft, buller, energieffektivitet etc som ökningen av person- och godsvolymen medför redan har studerats inom ramen för den tidigare tillståndsansökan, begränsas de studerade miljöeffekterna i denna MKB till att handla om de direkta effekter som den ansökta vattenverksamheten, d v s muddringen i sig, innebär såsom inverkan på mark och vatten samt störningar för boende under arbetstiden etc. Effekter av ökade transporter med sjöfarten eller minskade godstransporter med andra trafikslag studeras däremot inte. 1 Tillstånd för hamnutbyggnad genom mål M 867-08, 2010-04-26.

9 Geografisk avgränsning vattenverksamhet Utredningsområdet för denna MKB utgörs av ett stort område i vattnet kring farleden. Utredningsområdet visas i Figur 1.1. Med hänsyn till buller vid boende sträcker sig utredningsområdet också en bit in över land. Här kommer bild att infogas så småningom Figur 1.1 Utredningsområde för fördjupning och breddning av farled Trelleborg. Samtliga av de massor som kommer att tas upp vid muddringen kommer att rymmas inom det utfyllnadsområde inom hamnen som planeras att användas för bl a nya uppmarschytor enligt vision 2015. Eftersom tillstånd redan finns för utfyllnaden av muddermassorna inom hamnområdet studeras inte effekterna av detta här och utfyllnadsområdet ingår inte i MKBn.

10 2. Teknisk beskrivning av vattenverksamheten Nedan följer inledningsvis en beskrivning av befintliga förhållanden vad gäller hydrologi, geologi, geoteknik etc som inverkar på valet av val av teknik vid planerade arbeten i vatten. Därefter följer teknisk beskrivning av hur muddringsarbetet i vattnet kommer att utföras samt hur omhändertagande av massorna kommer att ske. 2.1 Förutsättningar Hydrologi Vattenstånd Vattenstånd i Trelleborgs hamn har bedömts likvärdigt med Ystads hamn. Vattenstånd i Ystad enligt SMHI relativt Medelvattenytan (MW) visas i Tabell 2.1 Tabell 2.1 Vattenstånd i Ystad relativt Medelvattenytan (MW). Vattenstånd relativt Medelvattenytan (MV) (cm) HHW (högsta högvatten) 167 MHW (medelhögvatten) 90 MW (medelvatten) 0 MLW (medellågvatten) -93 LLW (lägsta lågvatten) -144 Vattendjup En ekolodning för att bestämma vattendjup i området i och kring befintlig farled har skett sommaren 2010. Vattendjupen i detalj framgår av ekolodning av området, se Flik 1. Vattendjupet i rännan är idag 8,4 m och planeras med tillståndsansökan att ökas till 9,5 m djup. Strömmar Strömmarnas hastighet och riktning beror på väderförhållandena, i Östersjön och Kattegatt. Vid en sydostlig vindhastighet av 20 m/s, har framräknats en västgående ström på ca 0,5 m/s (1 knop). Strömmar och strömmönster studerades i samband med utbyggnaderna av hamnen enligt Vision 2015 och analyserades av THALASSOS Computait-

11 ions, för befintlig hamn och utbyggd hamn med en tredimensionell numerisk modell (Phoenics). För sydostlig vind 15 m/s erhölls en västgående ström av ca 0,6 m/s. De beräknade hastigheterna överensstämmer i stort med av Trelleborgs hamns uppmätta strömhastigheter utanför hamnen på 1-1,5 knop (0,5-0,75 m/s ). Vågor I samband med ansökan om tillstånd för hamnutbyggnaden analyserades vågor utanför Trelleborg av SMHI, Flik 4, med en tredje generationens numerisk vågmodell, SWAN, för vindar från fyra olika riktningar (O, SO; S; SW). Återkomsttiden för vindarna valdes till 25 år, vilket innebär att vindstyrkan i medeltal uppnås en gång vart 25.e år. I Tabell 2.2 visas våghöjder utanför befintliga östra piren. Tabell 2.2 Våghöjder utanför befintlig östlig pir. Riktning Vindhastighet (m/s) Signifikant våghöjd (m) Vågriktning ( ) Period (s) Ost 18 1,62 156 4,0 Sydost 22 1,87 177 4,3 Syd 20 1,95 195 4,2 Sydväst 23 1,93 205 4,0 Höjdsystem Samtliga förekommande höjdangivelser hänför sig till koordinatsystemet SWEREF99 TM. Bottenkartering Bottenundersökningar har inför utbyggnaden av hamnen utförts år 2001 och 2002. Rapport för den senare undersökningen slutfördes under 2003. Provpunkter öster om hamnen visas i Figur 2.1

12 Figur 2.1 Lägen för provpunkterna i underökningarna 2001-2003 (källa: Bottenundersökning vid Trelleborgs hamn, Teknisk geologi, Lunds tekniska högskola januari 2003) En sammanfattning av dessa redovisas under punkten 4.4 nedan och resultaten av undersökningarna återfinns också under Flik 5. Utifrån genomförde avdelningen för Teknisk geologi vid LTH under 2006 en översiktlig bottenkartering vid Trelleborgs hamn. Undersökningen gjordes med släpvideo i sju segment och omfattande totalt drygt 38 km. De linjer som undersöktes ligger vid Trelleborg från 1,3 km väster till 1,9 km öster om inseglingsrännan till Trelleborgs hamn, se Figur 2.2. Bottenundersökningen från 2006 biläggs under Flik 6. Figur 2.2 Lägen för de undersökta sträckorna samt deras benämningar (källa: P. Jonsson, K. Andersson, L. Carlson, Teknisk geologi, LTH, Lunds Universitet 2006, Översiktlig bottenkartering vid Trelleborgs på uppdrag av THAB 2006)

13 Förutom filmning och marinbiologiska analyser togs prover för analys av bottenfaunan och prover för kemisk analys. Provtagningspunkterna visas i Figur 2.3. Figur 2.3 Provtagningspunkter (källa: P. Jonsson, K. Andersson, L. Carlson, Teknisk geologi, LTH, Lunds Universitet 2006, Översiktlig bottenkartering vid Trelleborgs på uppdrag av THAB 2006) I de tre västligaste punkterna var djupet 2,7-5,5 m och här togs prover för analys med avseende på fauna. I de tre östligaste punkterna togs materialprover för analys av PAH, olja, tungmetaller och organiska tennföreningar på provdjupet 2,7-4,8 m. 2001 genomfördes också en bottenundersökning i Trelleborgs hamninlopp och vid farledsrännan. Utredningen visas under Flik 7. Bottenkarteringen genomfördes med släpvideo i 5 segment vid inloppet till hamnen (7 km linjer), se Figur 2.4. De linjer som undersökts ligger i eller nära den muddrade inloppsrännan till Trelleborgs hamn. Linjerna är de linjer som går cirka 50 och cirka 100 meter öster respektive väster om inloppsrännan samt i själva farleden. Vattendjupen är i linje C (inloppsrännan) cirka 9 m. I de övriga linjerna varierar vattendjupet mellan cirka 3 9 meter.

14 Figur 2.4 Bottenundersökning med släpvideo i fem linjer i och längs farledsrännan (Källa: Bottenundersökning i Trelleborgs hamninlopp, Geoteknologi Lunds tekniska högskola, 2001) Vid undersökningen genomfördes också en marinbiologisk provtagning i 10 punkter, se Figur 2.5. Grundat på analysen av släpvideomaterialet har hela området ansetts utgöra en likartad biologisk miljö. Tio bottenfaunaprover (1-10) och två vegetationsprover (V1,V2) har därför tagits på tio stationer enligt karta, fördelade över området utanför den muddrade rännan Figur 2.5 Bottenundersökning med marinbiologisk provtagning i 10 punkter vid farledsrännan (källa: Bottenundersökning i Trelleborgs hamninlopp, Geoteknologi Lunds tekniska högskola 2001) För att se om det skett några förändringar avseende marinbiologi sedan de tidigare undersökningarna genomfördes har stickprover gjorts i några punkter under våren 2012. Undersökningen visas under Flik 8. I Figur 2.6 är provpunkterna markerade. Ej genomfört ännu. Nedan visas de föreslagna provpunkteran för Flora och fauna. Prover tas i P06/01, P06/02, P12/01 samt P12/02 (ny punkt). Inledningsvis analyseras nytt prov från P06/01 och om

15 ingen förändring jämfört med 2006 kan påvisas så analyseras inte övriga prover. Vid avvikande resultat analyseras alla prover. Figur 2.6 Bottenundersökning vid farleden 2012 (Källa: XXX) Geologi 2001 genomfördes geoteknisk undersökning för framtida farledsmarkeringar. Undersökningen visas i Flik 9 och bestod av tre st jord-berg sonderingar i kanten på befintlig farled, se Figur 2.7. Alla hejarsonderingar uppvisar likartat resultat, d v s lermorän ovanpå kalkberg. Figur 2.7 Provtagningspunkter för geoteknisk undersökning 2001. (Källa: Rännkantsmarkering geoteknisk rapport - Geoteknisk utredning för framtida farledsmarkeringar 2001-07-12, Skanska Teknik AB)

16 Vid släpvideoundersökningen 2001, se Figur 2.4, i och kring rännan i farleden konstaterades att det undersökta området kan indelas i två delområden: den muddrade rännan skiljer sig från resten genom mer grovkornigt material samt ställvis förekommande (berg)hällar. De övriga fyra linjerna är inbördes lika. Bottenmaterialet består i dessa av grovkornigt material, dock med mer grus och sand än i den muddrade rännan. De fyra linjerna A, B, D, E uppvisar varierande mängder av sten och block. I vissa partier kan ansamlingar av skalrester/skalgrus ses. De fyra linjerna utanför rännan är så lika, att det bedöm vara av samma bottentyp. Av bottenkarteringen närmast hamnen från 2006 framgår att hela området uppvisar fast botten med grovt material i den synliga delen av substratet. Inga områden med mjukbotten har observerats. Block förekommer i små mängder i större delen av området. Något högre blockhalt förekommer i transsekterna på ömse sidor av inseglingsrännan ca 500 m utanför befintligt hamninlopp. Den fasta bottnen är till största delen bestående av grövre material som grovt grus och/eller sten. Undantag är strandnära i väster och öster om hamnen där sand observerats i nämnvärd mängd. I sydöstra delen av området har vågmärken observerats. Ytterligare nya geotekniska undersökningar genomfördes 2007 i form av hejarsondering i 6 punkter, se Figur 2.8 inom det nya hamnområdet för utredning av markförhållanden i samband med utvidgning av hamnen. Utredningen visas i Flik 10. Figur 2.8 Provtagningspunkter för hejarsondering 2007 (källa: Trelleborgs Hamn, vision 2010/2015, Utvidgning av hamnen, Rapport geoteknisk undersökning, RGeo, Skanska Sverige AB)

17 Som högst ligger kalkberget på nivån - 8 m. I tre av punkterna har sonderingen kunnat drivas ner i kalkberget till ca - 15 m. Lermoränen som överlagrar kalkberget har en mäktighet om cirka 5 10 m. Bottnen är en erosionsbotten och löst finmaterial förekommer endast i sparsam omfattning. Under 2010 genomfördes ytterligare en geoteknisk undersökning inför utbyggnaderna av bl a nya vågbrytare. Undersökningen visas under Flik 11 och genomfördes som jord-bergsondering i 27 punkter. Liksom i de andra undersökningarna virar resultaten på lermorän ovanpå kalkberg. Kalkbergsgrunden finns överallt, för det mesta frilagd. Föroreningar i ytsediment Inom det område som skulle muddras i samband med utbyggnaden av hamnen togs prover år 2006 med efterföljande kemisk analys i 3 punkter, som markerats i Figur 2.3 och som numrerats P06/04-P06/06. Proven har analyserats med avseende på förekomst av tungmetaller, PAH och organiska tennföreningar. Resultatet av provtagningarna och analyserna återfinns under Flik 6. Härav framgår att innehållet av tungmetaller för samtliga prover är under riktvärdena för mindre känslig markanvändning enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. PAH ligger också under gränsvärdet. Halterna av tributyltenn (TBT) uppgick i de tre provpunkterna till 4,7, 7,7 respektive 21 µg/kg torrsubstans. Detta kan jämföras med det finska riktvärdet på 200 µg/kg torrsubstans som är den gräns som tillämpas för att avgöra om miljömuddring behövs eller ej och under denna gräns kan massorna användas för mindre känslig markanvändning. Halterna av monobutyltenn varierar mellan <0,1-14 µg/kg torrsubstans och halterna av dibutyltenn (DBT) mellan 2,4-11µg/kg torrsubstans. Under 2010 genomfördes ytterligare provtagningar i fem punkter i samband med anläggande av nya vågbrytare, se Flik 12. Provpunkterna visas i Figur 2.9.

18 Figur 2.9 Provtagningspunkter avseende föroreningar 2010. (Källa: Provtagning Trelleborgs hamn, 2010-09-03, Ramböll Sverige AB) Sedimentproverna visade att det bara var prover i punkterna 5A och 5F, d v s punkter som ligger innanför de gamla vågbrytarna, som enligt den finska miljöstyrelsens anvisningar kan anses som förorenade sediment och som därmed skulle behöva miljömuddras. Alla sex punkterna understiger miljökvalitetsnormerna vilket gör att de miljömässigt kan användas för utfyllnad inom hamnområdet. De prover som tagits utanför pirarna har visat på låga föroreningshalter. Halterna längre bort från hamnen borde vara ännu lägre så att ingen miljömuddring behövs och massorna borde och direkt kunna användas för utfyllnader inom hamnområdet. För att säkerställa att så dock verkligen är fallet har nya prover tagits i farleden våren 2012. Ej genomfört ännu. De 6 planerade provpunkterna där tungmetaller, PAH och TBT kommer att analyseras visas i figuren nedan:

19 Resultaten visas i Flik XX. [Resultaten förväntas visa att halterna av samtliga föroreningar är låga och att de klarar krav för mindre känslig markanvändning, samt att de därmed direkt kan användas för utfyllnader i hamnområdet.] Marinbiologiska förhållanden Området närmast hamnen Av den utförda bottenkarteringen med släpvideofilmning, provtagning av bottenfaunan och den påföljande marinbiologiska analysen, se Flik 7, som utfördes i maj 2006 i området närmast hamnen framgår bl.a. följande: Det aktuella området uppvisar en hög täckningsgrad, 75-100 %, av trådformiga röd- och brunalger som dominerar vegetationen. I grundare områden

20 återfinns även ålgräs (Zostera marina), oftast glest och fläckvis, rikligt endast i ett parti omedelbart öster om hamnen där befintlig vågbrytare ansluter till standlinjenlig strax utanför stranden och ca 500 m ut. Viss förekomst av ålgräs finns även i områdets västra och östra kant. Blåstång, (Fucus vesiculosus), observerades i mindre mängder, ibland enstaka exemplar. Artbestämning av algerna utifrån videofilmningen är inte möjlig. Dock kan nämnas att de trådformiga rödalgsarterna fjäderslick (Polysiphonia fucoides), rödris (Rhodomela confervoides), och släken (Ceramium spp), samt brunalgsarterna, molnslick (Ectocarpus siliculosus), och trådslik (Pylaiella littoris), är vanligt förekommande i området. Även perenna rödalgsarter som kräkel (Furcellaria lumbricalis), och hummerbläcka (Coccotylus truncatus), återfinns. Bottenfaunaundersökningen betraktas som översiktlig, och är avsedd att ge en indikation på förekommande arter. Sammanfattningsvis påvisar de utförda undersökningar att det aktuella området uppvisar en låg artdiversitet med avseende på flora och fauna, vilket får betraktas som normalt med hänsyn till karga bottenförhållandena, huvudsakligen bestående av hårdbotten, och den utsatta läget vid en jämn kustlinje. Området uppvisar inga särdrag i förhållande till andra jämförbara kuststräckor. Området kring rännan i farleden Vid släpvideoundersökningen under sommaren 2001 konstaterades att vegetationen i huvudsakligen består av form av alger och slick som då täckte hela botten. Det undersökta området kan indelas i två delområden: den muddrade rännan skiljer sig från resten genom avsaknad av fastsittande växtlighet. Studerat område har visats i Figur 2.4. De övriga fyra linjerna är inbördes lika. Vegetationen består av alger och slick. De fyra linjerna utanför rännan är så lika, att de bedöms vara samma bottentyp och livsmiljö. Eftersom hela området bedömts utgöra en likartad biologiskmiljö togs tio bottenfaunaprover och två vegetationsprover på tio stationer, fördelade över området utanför den muddrade rännan. Provpunkterna har visats i Figur 2.6. Alla proverna visade på ett grovt och organiskt fattigt bottenmaterial av grov sand, grus och sten. Bottenfaunan karaktäriseras av arter som lever associerade till växter och blåmusslor. Den sedimentlevande havsborstmasken Pygospio elegans fanns dock i ringa mängd. Frånvaron av eutrofieringsindikatorer som tusensnäckor Hydrobia spp. och marina daggmaskar Oligochaeta spp. tyder på att området inte är organiskt belastat. Den låga artdiversiteten av elva (11) arter, beaktat det karga substratet och läget vid Trelleborg, bedöms vara helt normal för området.

21 Båda växtproverna omfattade rödslick, rödsleke, gaffeltång, fintrådiga brunalger och snärjtång. I det ena provet fanns en sten med fastsittande exemplar av kalkalgen Havsstenhinna. Under våren 2012 genomförs en kompletterande videokartering (ännu ej genomförd) motsvarande den från 2006 som visast i Figur 2.2. Till att börja med filmas sektionerna B och F och utvärderas. Vid avvikande resultat jämfört med 2006 utvärderas även sektorerna A och G. 2.2 Teknisk beskrivning Farledsprojektet Enligt vad som redovisats ovan skall befintlig 1,7 km lång farled breddas och göras djupare, från dagens -8,4 m ska djupet öka till -9,5 m. Vidare ska farleden breddas från dagens 100 m med 50 m västerut så att den totala bredden av farleden blir 150 meter. Vidare ska farleden vridas cirka 3 grader mot sydväst. De muddrade massorna ska alla användas för utfyllnad inom hamnområdet för att tillskapa uppmarschytor och för denna utfyllnad finns tillstånd redan idag. Muddring Bottnen består av lermorän som underlagras av kalkberg. Kalkbergsgrunden finns överallt och är för det mesta är den frilagd. [Provtagning av sediment ska ske under våren 2012. Mot bakgrund av tidigare provtagningar förväntas föroreningsvärdena vara så låga att ingen separat miljömuddring kommer att behövas, samt att de muddrade massorna direkt kan användas för utfyllnader inom hamnområdet eftersom de klarar riktvärden för mindre känslig markanvändning.] Muddring kan genomföras med olika intensiteter och olika metoder vilket i viss utsträckning på påverkar hur mycket sediment som sprids och därmed miljöeffekt. Vi anläggningen av Stora Bältförbindelsen redovisades olika spillprocent som kan förväntas vid arbete i lermorän med olika muddringsmetoder och utrustning enligt Tabell 2.3. Erfarenheter från muddringsarbetena i samband med Öresundsförbindelsen visar på liknande siffror. Tabell 2.3 Spillprocent i arbete i lermorän med olika muddringsmetoder vid Stora Bält Spill (%) Jordart Utrustning Vid losstagning Vid lastning på pråm Lermorän Grävmaskin 0,3 5 Lermorän Cutter 1,5 20-40 Lermorän Paternosterverk 0,3 1,5

22 Som framgår av tabellen kan muddring med Cuttermudderverk ge upphov till betydande sedimentspill i lermorän vid lastning på pråm p g a en hög sönderdelningsgrad. Därför väljs inte denna metod vid muddringen i farleden i Trelleborg. Ett paternosterverk kan trimmas in så att sedimentspillet blir lågt men kan inte användas vid rännan i Trelleborgs hamn på grund kalkberget under lermoränen. För farleden i Trelleborgs hamn har därför tekniken med muddring med enskopeverk valts, vilket innebär att en grävmaskin (som står på bottnen eller på flytplattform) gräver bort lösa sediment och även kan sönderdela det underlagrade kalkberget som sedan avlägsnas med enskopeverkets grävskopa. Eftersom muddring delvis kommer att ske i kalkberg måste därmed muddringen av massor utföras med enskopeverk som företrädesvis placeras på sjöbottnen precis utanför rännan. För att med hänsyn till fiske och yngel koncentrera arbetet tidsmässigt kommer muddringen att ske med så hög kapacitet som möjligt. Muddermassorna placeras i självgående pråmar för att därefter angöra en mudderkaj. Vid mudderkajen tömmes pråmarna av grävmaskiner till dumpers för direkt vidare transport till utfyllnadsområdet. Muddring kan genomföras med olika intensitet. Vid lägre intensitet blir halterna av sediment i vattnet lägre men de förhöjda halterna kommer att pågå under längre tid. De spridningsberäkningar och effektbedömningar som gjorts för olika muddringsintensiteter vid ansökan om muddring för Malmö hamns Oljeränna har visat på att den totala effekten för ekosystemet och fiske samt fritidsintressen blir lägst med en högre muddringsintensitet som pågår under kortare tid. Det ger en kortare miljöpåverkan och möjliggör också en bättre säsongsanpassning. Mängden muddermassor vid muddring till -9,5 m har inom föreslaget muddringsområde, inkl slänter, beräknats till totalt ca 194 500 m³ och arean för muddring har beräknats till 216 400 m². Den mesta av muddringen kommer att ske utanför hamngränsen; volym och area utanför hamngränsen kommer att uppgå till 162 200 m³ respektive 194 300 m². Innanför hamngränsen kommer volym och area att uppgå till 32 300 m³ respektive 22 100 m². Utförande för att minimera skadeverkningar För att minimera spill och minska grumlingen kommer muddringsarbetena att genomföras med enskopeverk. De flesta fiskar leker på våren och försommaren och därför bedöms denna period som den känsligaste perioden. Eftersom den känsligaste årstiden för fiskföryngring är vår och sommar bör muddringsarbetena begränsas i varaktighet genom att arbetena sker med hög intensitet så att arbetena kan pågå under så kort tid som möjligt och genomföras vintertid. Vuxen fisk förväntas reagera på sedimentspridning genom att förflytta sig till andra områden då detta pågår. Någon ökad dödlighet för vuxen fisk förväntas därför inte även om dödliga koncentrationer (100-225 g/l) skulle kunna uppstå i omedelbar närhet av mudderverket.

23 Den sökta utformningen av farledens ränna innebär att den vinklas 3 grader jämfört med befintlig utformning. Anledningen till vridning av rännan är att minimera muddervolym, med den minskning av miljöpåverkan som det innebär, eftersom det är naturligt djupare på västsidan av befintlig ränna, samt att det passar mer till hur öppningen är mellan de nya pirar som nu byggs. Med den valda utformningen kommer man också lite längre bort från den K- märkta fyren så att man slipper störa grundläggningen av denna. Utfyllnad Utfyllnad omedelbart bakom spontkajer kommer att utföras med uppmuddrade massor som utfyllnadsmaterial. Utfyllnad kommer att ske i enlighet med tidigare beviljat tillstånd.

24 3. Områdesbeskrivning - nuläge 3.1 Planer och riksintressen Nedan redovisas gällande planer och riksintressen som berör Farledsprojektet. Översiktsplan och detaljplaner I kommunens gällande översiktsplan från 2010 2 anges nedanstående inriktning och riktlinjer för Trelleborgs hamn: Funktionen i Trelleborgs hamn och utvecklingen av denna ska ske efter vägning mot stadens övriga behov. En utbyggnad av hamnen enligt redovisat förslag får endast ske om staden kan utveckla kustnära stadsbebyggelse i de områden hamnverksamheten upphör. Vägtillfarter till en utbyggd hamn enligt ovan ska utredas särskilt och oavsett tillfart från väster eller öster ska staden ges möjlighet till kustnära stadsbebyggelse Miljöarbetet ska intensifieras i hamnen och kring dess transporter, bland annat genom att ha en ändamålsenlig järnvägsstruktur till hamnen och olika åtgärder för minskade utsläpp till luften. Kommunen ska i samråd men Trelleborgs Hamn AB utreda och överväga ett utanför centrum placerat center för lastbilstrafik med hamnen som målpunkt Farledprojektet påverkar inte någon av ovanstående aspekter då de större fartyg som då kan angöra hamnen innebär att man kan transportera samma godsvolym med färre angöringar. De vattenområden där Sjöfartsverket avser utföra muddring omfattas inte av någon detaljplan. Riksintressen Sjöfartsverket anger också att Trelleborgs hamn utgör riksintresse för sjöfarten eftersom den utgör en stor färjehamn för rullande gods till Tyskland. 2 Trelleborgs kommun, Översiktsplan 2010 Antagen 2010-06-21, Trelleborg, 2010

25 Trelleborgs kommuns närhet till kusten medför att fisket alltid varit av stort intresse och betydelsefullt för samhället. Området av riksintresse för yrkesfisket visas i Figur 3.1. Det finns två områden tillhörande Riksintresse yrkesfiske utanför Trelleborgskusten. Ena området är på 405 km 2 och delas med Ystad kommun. Fångstområdet gäller främst torsk. Det andra området är på 448 km 2 och ligger längs med Trelleborgs kommuns territorialgräns. Fångstområdet gäller främst torsk, sill och skarpsill. Även förökningsområden för flera ekonomiskt betydelsefulla fiskarter finns i havet utanför Trelleborgs kommun. Även Trelleborgs Hamn är av riksintresse för yrkesfisket. Figur 3.1 Område av riksintresse för yrkesfisket (källa: Rikssammanslagna lager från Länsstyrelserna, 2012-02-13) Det förekommer såväl yrkesfiske som fritidsfiske längs Trelleborgskusten. Gällande yrkesfisket, var år 2000 Trelleborgs hamn den fjärde största landningshamnen (1 249 ton) i södra Sverige (Skåne och Blekinge). Hela kommunens havsområde, från strand till territorialgräns och hela kusten, har stor betydelse för yrkesfisket i Trelleborgs kommun. Yrkesfiske utgår från fyra olika hamnar i Trelleborgs kommun: Skåre, Gislöv, Smygehamn och Trelleborgs hamn. Därtill är flera gästande fiskefartyg verksamma i havet utanför kommunen. Längs hela Skånes kust ligger ett område som är av riksintresse för kustzonen vari hela Trelleborgs kustområde ingår. Området sträcker sig 2,5 km in på land och ca 6 km ut i havet. Vid ny bebyggelse inom detta område ska restriktivt prövas att allmänhetens tillgång och tillgänglighet till strandområdena inte påverkas negativt. Kusten är också av riksintresse från häcknings- och rastningssynpunkt för fågel. Inom själva utfyllnadsområdet i hamnen finns inget riksintresse för t ex naturvård eller kulturvård eller liknande. Natura 2000 Det finns inget Natura2000 område i hamnens omedelbara närhet. Det närmsta området ligger vid kommungränsen till Vellinge, cirka 8-9 km från farleden till Trelleborg, se Figur 3.2. Här ska kontrolleras med Länsstyrelsen

26 om allt verkligen är med på bilden och om beskrivning av området i Vellinge finns som kan tas med. Figur 3.2 Natura 2000-områden (källa: Länsstyrelssens webb-plats, 2012-02-27) Särskilt känsliga strandområden I Figur 3.3 visas de av Länsstyrelsen definierade särskilt känsliga områdena i Trelleborgs kommun, som det vid händelse av en oljeolycka finns framtagna riktlinjer för över hur situationen ska hanteras. Farleden går inte genom något av de angivna områdena utan minst 2 km ifrån dessa.

27 Figur 3.3 Karta över de av Länsstyrelsen definierade särskilt känsliga områdena i Trelleborgs kommun (källa: Trelleborgs kommun för en hållbar utveckling, Hav i balans och en levande kust Del av Trelleborgs kommuns miljömålsprogram version remissutgåva 2007-07-24) Kasunfyren - byggnadsminne Trelleborgs kassunfyr står utanför Trelleborgs hamn och var den första kassunfyren (d v s den står på ett betongfundament i vattnet) som byggdes i Sverige. Fyren är Statligt byggnadsminne sedan 1978. Den når femton meter över havet och står 900 meter från land. Fyren är byggd på 6,5 m djup vid mynningen av Trelleborgs inseglingsränna. 3.2 Mark, vatten- och bottenförhållanden Vissa delar av det nuvarande hamnområdet består av utfyllnader i vattnet. Nyhamnen och pirarmarna är skapade på detta sätt efter successiva utfyllnader och muddringar under nästan hela 1900-talet. Utfyllnaderna har utförts med allt från muddermassor till sprängstensmassor. De naturliga jordlagren i området består av lermorän och berggrunden består av kalksten, oftast frilagd. Vattendjupet är idag 8,4 m i farledsrännan. Bottenmaterialet kring rännan består av grovkornigt material, dock med mer grus och sand än i den muddrade rännan där det också ställvis förekommande (berg)hällar. Såvitt gäller bottenförhållanden och omgivningsförhållanden i övrigt inom och i anslutning till de områden där vattenverksamhet kommer att bedrivas

28 hänvisas till punkten 3.3 nedan till samt till den tekniska beskrivningen avseende den planerade vattenverksamheten (punkten 2.2 ovan) samt till beskrivningen av verksamhetens miljökonsekvenser (punkten 5 nedan). 3.3 Naturmiljö Omgivningens känslighet De marina reservat som ligger närmast Trelleborgs hamn finns vid Falsterbohalvön. I vattnen utanför Trelleborgs hamn fiskas torsk vintertid och ål under hösten. Ålens uppväxtplatser samt förekomst av sill och torsk finns på mjukbottnar till 3 m djup 3. I redogörelsen ovan av översiktsplanen framgår att kustområdet utmed Trelleborg utgör riksintresse kustzonen och att riksintresse för fisket finns söder och öster om Trelleborg men inte inom det område som farleden går genom. Strandens fysiska störningsgrad är idag mycket omfattande. Nuvarande strandlinje är utfylld i omgångar från år ca 1900 fram tills idag. Området domineras av hamnverksamhet, diverse vägar, anläggningar samt tät bebyggelse. Kustvattenzonen (0-3 meters vattendjup) längs hamnområdet är utfyllt alternativt muddrat och kan beskrivas som till övervägande del stört vad gäller fysiskt utseende och biologisk mångfald. Den fysiska störningsgraden i kustvattenzonen kan hänföras till klass 5 enligt Naturvårdsverket, vilket innebär en mycket omfattande störning. Undersökning av Sydkustens Vattenvårdsförbund 4 Tillståndet i havet längs sydkusten har sedan 1993 undersökts av Sydkustens Vattenvårdsförbund 5 : När det gäller näringsämnena kväve (nitrat, ammonium, totalkväve) kan vissa signifikanta trender kan ses i materialet för perioden 1993-2010. Nitrat minskar signifikant under vintern, men ingen trend föreligger för sommarvärdena. För fosfat är bilden tydligare med signifikanta uppåtgående trender för både vinter och sommar. Under sommarens visas en signifikant negativ trend för siktdjup. Det är möjligt att ett trendbrott skett de tre senaste åren för nitrat, fosfat och siktdjup. Klassningen av miljöstatusen för närsalter, klorofyll, syre och siktdjup enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder resulterade i måttlig status för perioden 2005-2010 när data för tot-n, nitrat, tot-p och fosfat vägdes samman, en status som även gällde för siktdjup. Klorofyll och syrehalterna visade däremot på god respektive hög status för perioden 2005-2010 3 Källa: Per-Arne Johansson, Miljöförvaltningen i Trelleborgs kommun. 4 http//www.toxicon.com 5 Sydkustens vattenvårdsförbund, Undersökningar längs sydkusten, Årsrapport 2010

29 När det gäller växtplankton kan man vid jämförelser mellan åren 1993-2010, inte se någon trend med avseende på klorofyll medan flera olika planktongruppers biomassa under vår och sommar minskar tydligt under perioden. Statusklassningen för klorofyll under perioden 2005-10 visar på god status. Planktonens biovolym visar på hög status. Om data för klorofyll och biovolym sammanvägs är den ekologiska statusen hög. De mätpunkter som ligger närmast Trelleborg är Stavsten och Fredshög. Vid Stavsten, strax väster om Trelleborg, studeras makroalgerna, d v s blåstång, sågtång och gaffeltång och alla de mindre algarterna. Vid Fredshög som ligger längre västerut, mot Höllviken, studeras ålgräset. När det gäller makroalger vid Stavsten tyder undersökningen på att de fleråriga algarterna (blåstång och sågtång) har haft en stabil och hög täckning i de grundaste delarna men utvecklingen tyder också på en ökning av fintrådiga arter. Den fleråriga rödalgen gaffeltång har däremot haft en positiv utveckling i de djupare delarna under perioden, liksom tyvärr även de fintrådiga rödalgerna som nu dominerar algsamhället. De senaste två åren har dock de fintrådiga arterna minskat något till förmån för sågtång, gaffeltång och kilrödblad. Den nedersta utbredningsgränsen för blåstång och sågtång har möjligen begränsats vid Stavsten och successivt ersatts av ett rödalgsamhälle. Utbredningsgränsen för blås- och sågtång är sannolikt begränsad av övergödningseffekter, varför större och djupare bälten bör kunna existera om näringsnivåerna minskar. Statusklassningen vid Stavsten är "hög". Resultaten av ålgräsprovtagningarna år 2010 visade på fortsatt hög skottäthet och hög biomassa vid Fredshög trots en tydlig minskning 2010. Stationen uppvisade ändå fortsatt höga värden jämfört med lokaler i Öresund. Det minskande skottantalet vid Fredshög var i linje med en vikande trend i Öresund även om minskningen var mycket kraftigare vid Fredshög. Biomassutvecklingen var samstämmigt svagt ökande eller var status quo i regionen. Flora och fauna i vatten De marina reservat som ligger närmast Trelleborgs hamn finns vid Falsterbohalvön. I vattnen utanför Trelleborgs hamn fiskas torsk vintertid. Närmsta ålfiske finns i Smygehamn. Ålens uppväxtplatser samt förekomst av sill och torsk finns på mjukbottnar till 3 m djup 6. I redogörelsen ovan av översiktsplanen framgår att kustområdet utmed Trelleborg utgör riksintresse för kustzonen och att riksintresse för yrkesfisket finns söder och öster om Trelleborg. Farleden går dock inte inom de områden som är av riksintresse för yrkesfisket. Strandens fysiska störningsgrad är idag mycket omfattande. Nuvarande strandlinje är utfylld i omgångar från år ca 1900 till 2005. Området domineras av hamnverksamhet, diverse vägar, anläggningar samt tät bebyggelse. Kustvattenzonen (0-3 meters vattendjup) längs hamnområdet är utfyllt alternativt muddrat och kan beskrivas som till övervägande del stört vad gäller 6 Källa: Per-Arne Johansson, Miljöförvaltningen i Trelleborgs kommun.

30 fysiskt utseende och biologisk mångfald. Den fysiska störningsgraden i kustvattenzonen kan hänföras till klass 5 enligt Naturvårdsverket, vilket innebär en mycket omfattande störning. Utanför hamnen fiskas ål sommartid och torsk vintertid. Sill och näbbgädda leker i kustområdet från Gislöv och västerut. Ålen och torsken har viktiga uppväxtplatser längst hela kusten. Även plattfiskar (främst piggvar, rödspotta och skrubbskädda) utnyttjar kustområdet som uppväxtplats. 7 Bottenundersökning öster om hamnen från 2002 En bottenundersökning genomfördes under november 2002 8 vid det vattenområde som låg öster om östra piren och där utfyllnader inom delar av området nu genomförts. Ytterligare delar av detta område kommer att påverkas av de nya planerade utfyllnaderna. Undersökningen omfattade en översiktlig bottenkartering med video och efterföljande marinbiologisk provtagning och utvärdering i tio punkter. De undersökta punkterna låg omedelbart öster om Trelleborgs hamn och vattendjupet var 0,7-5,8 m. Den marinbiologiska fauna-analysen visade på att det inte i något av de 10 proverna kunde konstateras lukt av svavelväte. Vad gäller förekomst av organiskt material under nedbrytning visade fem prover på ingen förekomst, 3 prover på någon förekomst och två på måttlig förekomst. I Tabell 3.1 visas en sammanställning av vilka arter som förekom samt vilket genomsnittligt antal av varje art som förekom per kvadratmeter. Tabell 3.1 Högre taxa och arter öster om den tidigare östra piren i Trelleborg (numera igenfyllt område). Art Daggmaskar: Antal prov med förekomst (av 10 prover totalt) Genomsnittligt antal individer per m 2 Oligochaeta spp 1 66 Havsborstmaskar: Nereis diversicolor 6 298 Pygospio elegans 5 199 Märlkräftor: Corophium volutator 5 596 Gammarus spp 5 232 Havsgråsuggor: Idothea baltica 2 166 Sphaeroma serratum 1 33 Sniglar: Hydrobia spp 6 961 Littorina saxatilis 3 99 7 Källa: J Wagnström, Länsstyrelsen i Skåne. 8 LTH, Teknisk geologi, Bottenundersökning vid Trelleborgs hamn, 2003

31 Theoduxus fluviatilis 5 331 Musslor: Cerastoderma exiguum 2 99 Macoma baltica 5 398 Mya arenaria 3 166 Mytilus edulis 6 795 Totalt antal individer: 4507 Endast två av dessa provpunkter låg innanför den nu anlagda vågbrytaren. Resterande 8 punkter låg längre ut i sjön. Kustvattenzonen (0-3 m vattendjup) längs hamnområdet är utfyllt eller muddrat och kan beskrivas som till övervägande del stört vad gäller fysiskt utseende och biologisk mångfald. I den undersökning som Teknisk geologi vid LTH genomförde under 2006, och som tidigare redogjort för, har botten också analyserats med avseende på bottenfaunan, se vidare under 0 Kasunfyren - byggnadsminne Trelleborgs kassunfyr står utanför Trelleborgs hamn och var den första kassunfyren (d v s den står på ett betongfundament i vattnet) som byggdes i Sverige. Fyren är Statligt byggnadsminne sedan 1978. Den når femton meter över havet och står 900 meter från land. Fyren är byggd på 6,5 m djup vid mynningen av Trelleborgs inseglingsränna. Mark, vatten- och bottenförhållanden. Bottenundersökning i och vid farleden 2001 Vegetationen kring rännan består i huvudsakligen av alger och slick som på sommaren täckte hela botten. I den muddrade rännan saknades dock fastsittande växtlighet. De övriga fyra linjerna är inbördes lika. Bottenfaunan karaktäriseras av arter som lever associerade till växter och blåmusslor. Den sedimentlevande havsborstmasken Pygospio elegans fanns dock i ringa mängd. Frånvaron av eutrofieringsindikatorer som tusensnäckor Hydrobia spp. och marina daggmaskar Oligochaeta spp. tyder på att området inte är organiskt belastat. Den låga artdiversiteten av elva (11) arter, beaktat det karga substratet och läget vid Trelleborg, bedöms vara helt normal för området. Båda växtproverna omfattade rödslick, rödsleke, gaffeltång, fintrådiga brunalger och snärjtång. I det ena provet fanns en sten med fastsittande exemplar av kalkalgen Havsstenhinna. När den nya undersökningen som genomförs våren 2012 är klar kommer resultaten att föras in här. Ålgräsängar

32 Det finns fyra stycken kända lokaler med ålgräsängar längs Trelleborgskusten. Ålgräs förekommer strax öster om Trelleborg i ett relativt utbrett djupområde, på 1,5-4,9 meters djup, och i utdragna transekter mellan 300 och 1 100 meterlånga. Täckningsgraden är generellt hög, 20-80 %. Det huvudsakliga utbredningsdjupet är ca 3,0-4,8 meters djup, och det maximala utbredningsdjupet är 3,5-4,9 meters djup. De högsta tätheterna av ålgräs förekommer vid 2-3 meters vattendjup vid Trelleborg. Under en punktinventering, vilken utfördes år 2005 av Länsstyrelsen, längs en begränsad sträcka av Trelleborgskusten hittade man ålgräs på tre lokaler strax öster om Trelleborg. På två av lokalerna varierade täckningsgraden från 0 till ca 50 % och på den tredje gick den från 0 till maximalt 30 %. 9 Inga kända ålgränsängar har dock observerats i närheten av farleden. 3.4 Erosion Fartygen orsakar svall och sug då de anlöper hamnen. Detta kan i sin tur orsaka erosion i strandlinjen, i inseglingsrännan och hamnnära områden. Huruvida risk för detta föreligger beror av hur strandlinjen ser ut (marktyp, lutning etc), på inseglingsrännans djup och bredd samt på hur fartygen ser ut (form på skrovet, deplacement m m). Erosion i strandlinjen till följd av fartygstrafiken bedöms dock som ringa. Detta eftersom färjornas bogsvall träffar de stenbeklädda delarna vid hamnen och sjösvallet och vindvågorna ger så mycket större inverkan på erosion. Enligt Naturvårdsplan för Trelleborgs kommun 10 är vissa strandpartier inom kommunen drabbade av erosion, bl a vid Beddingestrand som ligger ca 2 mil öster om Trelleborgs hamn. Avståndet är dock så stort att fartygens ankomst/avgång från hamnen bedöms ge mycket liten inverkan. Enligt miljöförvaltningen finns problem med erosion också vid golfbanan 5 km väster om Trelleborg vid Stavstensudde. Från golfklubbens sida anger man att fartygen normalt knappast bidrar till erosionen. Katamaranen, som tidigare angjorde hamnen två gånger per dag, kunde ge upphov till cirka halvmetern höga vågor. Denna katamaran har dock sedan flera år slutat trafikera Trelleborgs hamn. Från golfbanans sida bedömer man att den naturliga erosionen framför allt den som uppstår vid storm har en avsevärt mycket större inverkan. Enligt Statens Geotekniska institut (SIG) som bygger sina data på uppgifter från kommunerna pågår stranderosion förutom i Beddingestrand även i Skåre, Simremarken, Smygehamn och Skateholm, se Figur 3.4. 9 Trelleborgs kommun för en hållbar utveckling, Hav i balans och en levande kust Del av Trelleborgs kommuns miljömålsprogram version remissutgåva 2007-07-24 10 Naturvårdsplan för Trelleborgs kommun, Faktadel reviderad 2003