Ekonomiska konsekvenser av grönytefaktor park och dagvatten

Ekonomiska konsekvenser av grönytefaktor park och dagvatten Blir det inte mycket dyrare? Detta är en fråga som ofta dyker upp när anläggningar görs extra gröna och adderas med öppna dagvattenlösningar. För att ge ett rättvist svar måste man ha med flera aspekter, inte bara anläggnings- utan även driftskostnader. Detta dokument är ett försök att redovisa kostnadsjämförelser mellan några olika lösningar - traditionella och de med större inblandning av park/vegetation och dagvatten, samt att beskriva vad ökad grönyta innebär för staden. Kostnadsexemplen för park och dagvatten är i huvudsak tagna från kommunal verksamhet och skall bara ses som uppskattningar. Vegetation och vatten bidrar med värdefulla värden Ekosystemtjänster är ett samlingsbegrepp för de tjänster och funktioner som naturen tillhandahåller och som gynnar människan. Det handlar om rekreationsmiljöer, dagvattenhantering, luftkvalitet, buller, lokalklimat och biologisk mångfald. I Göteborgs stads Grönstrategi för en tät och grön stad är det beslutat att Göteborg ska vara en stad där man utnyttjar tjänsterna från ekosystemen. Detta är viktigt att hålla i minnet då förtätning av våra städer blivit den gällande designstrategin. Vegetation och vatten har dokumenterat positiva effekter på människors hälsa. När vi bygger en tätare stad kommer dess invånare fortfarande behöva ha nära till växtlighet och vatten för att må bra. När det gäller öppna dagvattenanläggningar och park kan de utnyttja samma yta och tillföra både grönt och blått till den urbana miljön. En gröngjord yta har ett värde i sig själv, men kan också generera ekonomiska vinster och höja ett områdes värde och attraktivitet genom att den levererar ekosystemtjänster. Park I staden bidrar träd och växter med många ekosystemtjänster. Vegetation ger bättre luftkvalitet, lufttemperatur och vindklimat. Växter och träd minskar den psykiska ohälsan och tiden för återhämtning efter operation kortas ner. Allt ger minskade kostnader för sjukvården. Träd och grönytor, på och nära byggnader, jämnar ut temperaturen lokalt och minskar kostnaden för uppvärmning och luftkonditionering. Vegetation ökar även det ekonomiska värdet på intilliggande fastigheter. Dessutom binder träd och växter koldioxid vilket ger minskad klimatpåverkan som på sikt kommer att ge stora ekonomiska vinster. Vegetation kan även användas till att fördröja, absorbera och filtrera dagvatten. Rening av dagvattnet minskar belastningen på små och stora recipienter, och fördröjning minskar risken för översvämningar samtidigt som det avlastar reningsverken. 1

Dagvatten När det gäller dagvatten måste både kvalitet och flöden hanteras; flöden i form av normala regn men också extrema regn på grund av klimatförändring. Ledningsnätet för dagvatten är enbart dimensionerat för att klara de normala regnen. Vid extrema förhållanden eller situationer med långvariga regn, måste vi därför vara beredda på att förvara och fördröja dagvatten ovan markytan så långt det bara är möjligt. Vi måste även rena dagvattnet i större utsträckning än vad vi gör idag för att minska belastningen av föroreningar i våra vattendrag och kunna leva upp till kraven i vattendirektivet. Större, multifunktionella grönytor som hanterar dagvatten kan både minska vattenvolymerna och mängden föroreningar, vilket är ett bra exempel på ekosystemtjänster som bör utnyttjas vid stadsplanering. I detta dokument har vi samlat en rad exempel för att kunna göra en grov jämförelse över kostnader, så att det lättare går att svara på frågan: Vad kostar det egentligen att göra staden mer grön och blå? Anläggnings- och skötselkostnad i förhållande till grönytefaktor - dagvatten Anläggningskostnader Uppgifterna om kostnad för att anlägga olika typer av dagvattenlösningar kommer från många olika håll, från städer i olika länder som anlagt en typ av anläggning, konsulter, samt egen erfarenhet från Kretslopp och vatten. De behöver revideras när vi lär oss mer. Kostnaderna kan variera väldigt mycket, beroende på området, vilken yta som är tillgänglig samt hur marken är beskaffad, och skall därför endast ses som guide och indikation på möjligheter. I tabell 1 redovisas kostnaden på några olika typer av dagvattenlösningar. Lösningarna är uppdelade under rubriker där den första, Öppna dagvattenlösningar bidrar till en grönare stad. 2

Tabell 1. Anläggningskostnader för dagvattenlösningar. Kostnaderna är granskade av Rent Dagvatten. Typ av anläggning Kostnad Kommentar Öppna dagvattenlösningar Regnrabatt/biofilter 2500 4000 kr/m 2 fördröjning och estetik Kan bidra med både rening, Svårt att uppskatta kostnaden, beror mycket på om det gäller stads- eller parkmiljö Översilningsyta, befintlig mark 200-500 kr/ m 2 Fördröjningsdamm 500-1000 kr/m 2 Reningsdamm 500 1000 kr/m 3 Typiskt 2,5 MSEK/ha Tumregel; Dammyta ca 250m²/ha reducerad avrinningsyta Torr damm Ytor som tillfälligt tar om hand extrema regn, t.ex. fotbolls/idrottsplan, lågtrafikerade gator Sedumtak 700 900 kr/m 2 fördröjning av kraftiga regn Liten eller ingen effekt på Svackdike 600 800 kr/m Gäller 4 meter brett svackdike Makadamdike Permeabla ytor, gräsarmering i plast eller betongsten Dagvattenanläggningar under mark 1 000 2 500 kr/m ~ 500 kr/m² Gäller 1 meter brett och 0,5 meter djupt Ställer krav på god separation från grundvatten. Kan kräva tät duk för grundvattenskydd. Magasin dagvattenkassetter infiltration 4000 4500 kr/m 3 Magasin ca 90 % effektiv volym Magasin dagvattenkassetter tätt magasin 5500 6000 kr/m 3 Kräver skyddsduk och tät gummi-/plastduk Makadammagasin, infiltration 1000 1500 kr/m 3 Cirka 33 % effektiv volym Kräver skyddsduk och tät Makadammagasin, tätt magasin 1500 2000Kr/m³ gummi-/plastduk Rörmagasin, plast, infiltration 4000 4500 kr/ m 3 95% effektiv volym 95% effektiv volym, bra sedimentationsfunktion Rörmagasin, plast, tätt magasin 4000 4500 kr/ m 3 3

Typ av anläggning Kostnad Kommentar Dagvattenledning och brunn Dagvattenledningar 4700 9000 kr/m Beror på markförhållande samt dimension på ledningen Dagvattenbrunnar, kupol 7000 9000/st Brunnar Nedstigningsbrunnar, Ø1000 Mätbrunnar 15000/st Reningslösningar Filter för dagvattenbrunnar Filter för samlingsbrunn Filterbrunn för 1000 m² Gemensam för flera dagvattenbrunnar Oljeavskiljare 6000 kr/st 22000 kr/st 100000 kr/st 200000 kr/st För montering i brunn med sandfång. Kräver filterbyte minst 2 ggr/år. Oljeavskiljning av diffusa utsläpp samt rening av tungmetaller För 4-5 dagvattenbrunnar. Kräver filterbyte minst 2 ggr/år. Oljeavskiljning av diffusa utsläpp samt rening av tungmetaller Rengörs ca 2ggr/år, filterbyte efter 4-5 år. Oljeavskiljare och hög rening av tungmetaller. Rengörs och slamsugs minst en gång per år. Olycksfallsskydd, liten rening, tar bara de första 10% av ett regnet från hela ytan närmast oljeavskiljaren Kostnader för drift och underhåll Att upprätta en driftsplan och säkerställa medel för årlig drift och underhåll av dagvattenanläggningar är av yttersta vikt. Erfarenheter från uteblivet underhåll visar på låg funktionalitet och risk för att anläggningar som byggts kan komma att utgöra en koncentrerad källa till föroreningar Drift- och underhållskostnader för öppna dagvattenanläggningar Drift- och underhållskostnader för öppna dagvattenanläggningar varierar stort beroende på de lokala förutsättningarna och vilken typ av anläggning som byggts. Sannolikt ligger den årliga drift- och underhållskostnaden runt 5 15 procent av anläggningens investeringskostnad. Skötseln kan handla om allt från att klippa gräs en eller två gånger om året till årlig skörd av vattenväxter, sedimentborttagning i dammar, slamsugning av fördröjningsmagasin, till rengöring eller byte av filter. För att skydda recipient kan en damm ha försetts med filterlösningar för att ta hand om kolloidala eller lösta föroreningar. Dessa filterlösningar kräver återkommande skötsel under året. 4

Drift- och underhållskostnader för dagvattenanläggningar under mark Drift- och underhållskostnader för dagvattenanläggningar under mark varierar beroende på de lokala förutsättningarna. Uppskattad livslängd för ett makadammagasin ligger sannolikt inom intervallet 15 30 år, beroende på egenskaperna hos dagvattnet som belastar magasinet, samt hur stort flödet är. När magasinet är igensatt av partiklar måste makadam och geotextilduk bytas ut. Det betyder i princip en ny investeringskostnad. Har magasinet förlagts under en parkering eller parkområde påverkas då hela ytan. Inspektion av magasinet är i princip omöjligt. Magasin av typen dagvattenkassetter och rörmagasin har en lång livstid, typiskt 100 år för rörmagasin, under förutsättning att de regelbundet inspekteras och spolas/rensas. Inspektion bör göras en gång per år för att säkerställa sedimenteringsfunktion och för att kunna avgöra när spolning och slamsugning behöver göras. Kostnader för detta är beroende av magasinets storlek och utförande samt mängden och typen av föroreningar som skall destrueras och kan inte rättvisande göras som ett pris/m³ magasin. Som en indikation kan dock en budgetnivå för rengöring av ett rörmagasin på 70 m³ ligga på mindre än 10 tkr per tillfälle. Drift- och underhållskostnader för dagvattenledningar Dagvattenledningar har en livslängd på runt 100 år och när ledningarna är uttjänta utgår ny investeringskostnad. Ledningar behöver inte samma intervall på tillsyn och underhåll som öppna dagvattenlösningar. Tillsyn sker genom filmning av ledningar och vid behov så spolas ledningen. En ledning uppskattas behöva spolas ungefär vart 5:e år. De flesta ledningssträckor behöver dock aldrig spolas. Årligen lägger Kretslopp och vatten runt 1,1 Mkr på tillsyn och skötsel. Uttryckt i kronor per meter är denna kostnad 1,10 kr/m. Detta är den beräknade kostnaden och inte den faktiska, som kan variera från år till år. En kostnad som här inte tagits med är när ledningarna går fulla och marken ovanför svämmas över, vilket statistiskt sett kan ske vart 10:e år (enligt gällande dimensioneringsstandard). Beräkningarna inkluderar alltså inte kostnader för utbetalning till fastighetsägare och försäkringsbolag när skada har uppstått. Lösningar med torra dammar och översilningsytor i anslutning till avrinningsområden som annars kan översvämmas bör beaktas för att möta de allt mer intensiva regn vi ser idag. Detta är ett effektivt sätt att minska risken för skador och kostnader som uppstår vid översvämningar. Reningseffekter I samband med planering av dagvattenanläggningar skall en beräkning av föroreningsbelastning göras. Föreligger risker för höga föroreningshalter och svårigheter att ta bort föroreningskällan skall dagvattenlösningen designas både för volymhantering och bästa möjliga rening. Förorenande ämnen och uppmätta eller förväntade halter får stor betydelse vid val av bästa lösning. Ofta handlar det om kombinationer av olika lösningar för att klara både volymer och omhändertagande av näringsämnen samt andra organiska och oorganiska föroreningar och metaller. 5

Föroreningar förekommer både som partikelbundna, kolloidala och lösta. Alla lösningar såsom regnbäddar, svackdiken, dammar och underjordiska fördröjningsmagasin har god avskiljning av partiklar på upp till 90 procent. Anläggnings- och skötselkostnad i förhållande till grönytefaktor För att beskriva hur grönytefaktorn förhåller sig till anläggnings- och skötselkostnader följer här en kostnadsjämförelse. Jämförelsen beskriver grönytefaktor, anläggningsoch skötselkostnad för en yta av en viss storlek. I uträkningen illustreras hur grönytefaktorn och kostnaderna förändras beroende på vad som finns på ytan. Grönytefaktorn (GYF) är beräknad enligt Göteborgs Stads föreslagna modell, utan viktning. Siffrorna är baserade på Göteborgs stad, Park- och naturförvaltningens kostnadsmallar för 2014-2015. Exemplen skall klara Miljöförvaltningens krav på rening av dagvattnet samt Göteborgs stads krav på fördröjning (10 mm per kvadratmeter hårdgjord yta). Exempel Park Tabell 2. Anläggnings- och driftskostnader för olika ytor driftskostnaderna inkluderar inte vinterväghållning. Kostnaderna är granskade av Rent Dagvatten. Parkyta 420 m 2 A1 Kostnad anläggning kr Kostnad drift kr/år GYF Gräs 420 m 2 110 tkr 2 500 kr 0,60 A2 Grus 420 m 2 190 tkr 2300 kr 0,30 A3 Asfalt 420 m 2 250 tkr 1200 kr 0,04 A1 jämfört med A2 och A3 Investeringskostnaden är högst för A2 medan skötselkostnader är högst för A1. Dock behöver ytorna i A2, A3 vinterväghållas vilket adderar en kostnad. 6

Exempel parkeringsplats Detta exempel utgår från några grunddata och ger en uppskattning om skillnader i kostnader för olika lösningar. Grunddata: samtliga alternativ har fördröjningslösning, reningslösning, rabatter i någon form samt samma storlek tillgänglig yta för parkeringsplatser. Tabell 3. Anläggnings- och driftskostnader för parkeringar med olika slags utformning. Kostnaderna är granskade av Rent Dagvatten. Exempel parkeringsplats 6 000 m 2 (150x40m) P1 Med oljeavskiljare för olycksfallsskydd, liten rening och fördröjningsmagasin Kostnad anläggning kr Kostnad drift kr/år Asfalt 5 640 m 2 3 090 tkr 63 500 kr GYF Rännstensbrunnar 12 st 100 tkr 8000 kr Träd 10 st 150 tkr 4500 kr Rabatter 360 m² 430 tkr 36 000 kr Dagvattenledningar 400 m 2400 tkr 400 kr Oljeavskiljare för first flush, 10l/s 1 st 200 tkr 4000 kr Utjämningsmagasin 60 m 3 1 st 420 tkr 3 000 kr Totalt 6790 tkr 116 400 kr 0,09 P2 Med regnrabatt (raingarden) för rening inklusive dränering, kupolbrunnar, tillsynsbrunnar, nedstigningsbrunnar Kostnad anläggning kr Kostnad drift kr/år Asfalt 5 640 m 2 3 090 tkr 63 500 kr GYF Regnrabatt inklusive brunnar 360 m 2 1220 tkr 48000 kr Dagvattenledningar 250 m 1500 tkr 300 kr Träd 10 st 150 tkr 4 500 kr Totalt 5960 tkr 124 300 kr 0,09 7

P3 Med dagvattenbrunnar, utjämningsmagasin och filterbrunn med oljeskiljning och hög rening av tungmetaller Kostnad anläggning kr Kostnad drift kr/år Asfalt 5 640 m 2 3 090 tkr 63 500 kr Rännstensbrunnar, självrensningsbrunn 12 st 90 tkr 0kr Utjämningsmagasin 60m 3 1 st 420 tkr 3000 kr Filterbrunn 1 st 230 tkr 10000 kr Träd 10 st 150 tkr 4 500 kr Rabatter 360 m 2 430 tkr 36 000 kr Dagvattenledningar 400 m 2 400 tkr 400 kr Totalt 6 810 tkr 117 400 kr 0,09 Analys parkeringsplats För stora parkeringsytor strävar man idag efter att skapa minst 10 procent grönytor, rabatter och buskar. I detta exempel har därför P1 och P3 samma yta tillgänglig för rabatter som P2 har för regnrabatter. Jämförelse mellan P1, P2 och P3 Alternativ P1 har en oljeavskiljare och fördröjningsmagasin för att klara miljöförvaltningen och stadens minimikrav på fördröjning och olyckskydd. I P2 har fördröjningsmagasin och oljeavskiljare ersatts av regnrabatter där både fördröjning och rening åstadkoms. I regnrabatterna uppnås rening av näringsämnen och fastläggning av partikulärt bundna tungmetaller. I P3 har oljeavskiljaren från P1 ersatts med ett brunnsfilter som även renar andra dagvattenföroreningar utöver olja, vilket gör att denna lösning bättre motsvarar reningen från regnrabatten. I samtliga tre alternativ är grönytefaktorn 0.09, eftersom de har lika stor area gröna ytor i form av antingen rabatter eller regnrabatter. Anledningen till att grönytefaktorn får så låga värden i exemplen är förhållandet mellan den stora asfalterade parkeringsytan och storleken på rabatterna/regnrabatterna. Eftersom både grönytefaktorn och funktionen är jämförbara i samtliga fall kan en rättvis kostnadsjämförelse göras. Exemplet visar att anläggningskostnaden för traditionella parkeringar och parkeringar med regnrabatter är relativt likvärdiga. Anläggningskostnaden för en traditionell parkering är något högre beroende på nödvändigheten att anlägga fördröjningsmagasin. I regnrabatter finns en inbyggd fördröjningskapacitet, vilket är en av fördelarna med dessa anläggningar. En annan fördel med regnrabatter är att dessa renar vattnet från GYF 8

trafikdagvattenföroreningar bättre än vad den traditionella parkeringens oljeavskiljare gör. Nackdelen med regnrabatter är att de är utrymmeskrävande; de tar i anspråk omkring fyra procent av av det hårdgjorda avrinningsområdet. Det är dock viktigt att poängtera att det är billigare att skapa ett högre värde på grönytefaktorn genom att anlägga biofilter på en parkering än att anlägga både rabatter och fördröjningsmagasin. Gröna värden såsom regnrabatter och vanliga rabatter tar alltså utrymme från parkeringar, men multifunktionaliteten av regnrabatterna gör att de är ett bättre val kostnadsmässigt. Exempel kvartersmark Detta exempel utgår från några grunddata såsom ytans storlek och ger en uppskattning om skillnader i kostnader för olika lösningar. Tabell 4. Anläggnings- och driftskostnader för kvartersmark med olika utformning. Kostnaderna är granskade av Rent Dagvatten. Kvarter med byggnader 29 700 m 2 K1 Traditionellt Kostnad anläggning kr Kostnad drift kr/år GYF Tak 7700 m2 - - Asfalt 22000 m2 12100 tkr 247000 kr Gräs 500 m2 150 tkr 3000 kr Grus 100 m2 50 tkr 400 kr Buskar 220 m2 180 tkr 5600 kr Träd 90 st 1350 tkr 70000 kr Dagvattenledningar 500 m 3 000 tkr 1 000 kr Totalt ~16 800 tkr 327 000 kr 0,18 K2 Med sedumtak Kostnad anläggning kr Tak 3 850 m2 - - Kostnad drift kr/år GYF Sedumtak, grönt tak 2, 50 % 3 850 m2 3 500 tkr 20 000 kr Asfalt 22 000 m2 12 100 tkr 247 000 kr Gräs 500 m2 150 tkr 3 000 kr Grus 100 m2 40 tkr 400 kr Buskar 220 m2 180 tkr 5600 kr Träd 90 st 1350 tkr 70000 kr Dagvattenledningar 500 m 3 000 tkr 500 kr Totalt ~ 20 300 tkr ~347 000 kr 0,28 9

K3 Med gröna tak, perenner, öppna genomsläppliga ytor samt damm Kostnad anläggning kr Kostnad drift kr/år GYF Tak 3850 m2 - - Sedumtak, grönt tak 2, 50% 3850 m2 3500 tkr 20000 kr Asfalt 18800 m2 10400 tkr 211500 kr Öppna genomsläppliga ytor 1400 m2 180 tkr 4500 kr Gräs 600 m2 160 tkr 4000 kr Grus 200 m2 80 tkr 1000 kr Perenner 400 m2 380 tkr 47000 kr Buskar 220 m2 180 tkr 5600 kr Träd 130 st 1950 tkr 100000 kr Damm 250 m2 200 tkr 20 000 kr Totalt ~17 000 tkr ~414 000 kr 0,35 Analys kvartersmark Det finns i beräkningarna inga uppgifter om kostnader för att anlägga traditionella tak eller vilka driftkostnader man har. Val av takmaterial kan påverka vilka reningsmetoder man behöver ta till. Det har antagits att det för alternativ K1 och K2 behövs ett dagvattenledningsnät, men att dagvatten helt kan tas om hand av de olika ytorna i K3. Jämförelse K1 och K2 Anläggningskostnaderna för alternativ K2, med hälften av taken som sedumtak, är högre än för alternativ K1. Skötselkostnaderna per år blir högre för K2 jämfört med K1. Jämför man grönytefaktorn så ökar den markant genom att anlägga gröna tak (K1=0,18 jämfört med K2=0,28). Ingen hänsyn har tagits till ökade värden i form av biologisk mångfald, effekten av det gröna takets förmåga att ta hand om regnvatten vid måttliga regn eller den ökade livslängd för taket som det gröna taket ger. Tittar man bara på kostnader så blir K2 det dyrare alternativet, men det ökar grönytefaktorn markant. Jämförelse K1 och K3 Det har i exemplet antagits att K3-området inte behöver dagvattenledningar. Anläggningskostnaderna för alternativ K1 och K3 är ungefär likvärdiga. Skötselkostnaderna är dock högre för K3 än för K1. Jämför man grönytefaktorn för de båda alternativen så är den avsevärt högre för K3 (0,35) än för K1 (0,18). Ingen hänsyn har tagits till ökade värden såsom biologiskt mångfald, rekreation, renat dagvatten, minskad risk för översvämning eller minskade mängder avlett dagvatten. 10

SLUTSATSER Anläggningskostnaderna för gröna dagvattenlösningar är jämförbara med de traditionella men kräver regelbunden skötsel för att fungera som avsett. Då de gröna lösningarna dessutom är multifunktionella och bidrar med ytterligare mervärden är de det smartare valet. Tyvärr tar emellertid gröna anläggningar mer plats än traditionella, vilket är ett problem när man bygger i en tät urban miljö. Den största utmaningen med gröna anläggningar handlar alltså inte om ökade kostnader, utan snarare om deras behov av större yta. Genom att samordna planeringen av ny vegetation i Grönstrategi för en tät och grön stad med planeringen av öppna dagvattenlösningar skulle dock en hel del ytor kunna användas för flera ändamål. Fortsatt arbete Kostnadsuppgifter behöver kompletteras och uppdateras allteftersom anläggningar projekteras och byggs. Dessutom behöver kostnader för översvämningar och ersättning till fastighetsägare m.m. tas med i kalkylerna. Det viktigaste är att vidga analysen och föra in nyttorna i ett större samhällsperspektiv samt även att inkludera exploatörernas perspektiv. Exploatörer vill idag gärna skapa och bygga gröna lösningar för att bli mer attraktiva som hyresvärdar och dessa faktorer är ännu bara i sin linda. Vidare nära samarbete med olika aktörer på marknaden, forskning och studier av erfarenheter från andra länder kan hjälpa oss att få en mer fullständig och tydlig bild av hur nyttorna och kostnaderna fördelas, samt hur de varierar mellan alternativa lösningar. 11