Krigsduglighet (KDU) xx Verktyg för att fastslå och följa upp ambition i den egna krigsorganisationen

Relevanta dokument
Grundsyn - gemensamma grunder för en sammanhängande planering för totalförsvaret (10 juni 2016) Version juni 2018

Resiliens i en förändrad omvärld

Operativt beslutsstöd Djurönäset, 14 december 2016

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal

Civilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Så är vi redo om krisen kommer

Öppen sammanfattning av Försvarsmaktens och MSB:s redovisning av regeringsbeslut 11 maj 2017

Bilaga 5. Mål och krav på förmåga i Försvarsmaktens regleringsbrev

Scenario- och övningsverksamhet Att öva på hemmaplan

Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och med 2020 (l bilaga)

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Handlingsplan för Samhällsstörning

Kommittédirektiv. Näringslivets roll inom totalförsvaret samt försörjningstrygghet i fråga om försvarsmateriel 2018:64

Konferens om landstingens krisberedskap Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande

Legala aspekter - dispostion

HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar

KSLA 9 nov Livsmedelsförsörjning - Vem ansvarar för vad och hur ser samordningen ut? Therese Frisell

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (11) Datum Diarienr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2018

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Lägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB

Perspektiv på totalförsvaret Underlag till workshop den 7 december 2016

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Beslutsstöd. Revinge

Utbildningen som genomförs augusti är en förberedande utbildning inför seminarieövningen i november.

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Strategi för förstärkningsresurser

Överenskommelse om landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Civilt försvar och Räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) Dennis Skog Räddningstjänsten Syd

Plan för ökad civilförsvarsberedskap KS

Plan för civilt försvar i Sävsjö kommun 2020-

Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar

Systematiskt arbete med skydd av samhällsviktig verksamhet

Krigsorganisation och krigsplacering

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017

Konsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser

Beroendeanalys för ökad robusthet i samhällsviktiga transporter

Risk-och sårbarhetsanalyser Sekretess

MILITÄRREGION SYD NYTT FRÅN FM. Kenneth Svasse Militärregion Syd

ÖB Micael Bydén Rikskonferensen Folk och Försvar Sälen, 14 januari Svensk försvarsförmåga

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Planeringen för det civila försvaret ska återupptas. OffSÄK:s vårkonferens 5-6 april 2016

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Kustbevakningen. nu och för framtiden

Inriktning för projektmedel till myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Folk och Försvar - Rikskonferensen Det nya totalförsvaret. Anförande av Försvarsberedningens ordförande,

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Säkerhet, krisberedskap och höjd beredskap. Christina Goede Programansvarig Skydd av samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur, MSB

Störningar i elförsörjningen

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

BILAGA 2 FÖRMÅGEKATALOG

VÄGLEDNING ATT UPPHANDLA PÅ ETT SÄKERT SÄTT

Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Krisberedskap och civilt försvar 2019

Informationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa

Identifiera dina kompetenser

Informationssäkerhetspolicy

Informationssäkerhetspolicy S/~LA KOMMUN KOMMUNFULLMÄKTIGE. Bi l aga KS 2015 / 135/1 INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY FÖR SALA KOMMUN

Riksintresse för totalförsvarets civila del

Regleringsbrevsuppdrag 25

Försvarets författningssamling FFS 1996:3

Gruppövning undersöka organisatorisk och social arbetsmiljö

Den komplexa hotbilden

Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan

Vägledning för säker och robust samverkan

Årsrapport Itincidentrapportering

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98

Datum Dnr Revidering av "Riktlinjer för leverantörers medverkan i Region Skånes krisberedskap"

Handläggningsordning för styrdokument

Övningsinriktning under för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Anförande av Nils Svartz på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen 15 januari 2018.

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut

Aktörsgemensam CBRNE-strategi

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv

Kvalitetssäkra Föreningen

Plan för extraordinära händelser Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Norrbottens regemente

Körschema för OSA-utbildningen

Tillgänglighet, Kontinuitet och Incidenthantering. Förutsättningar för nyttoeffekter. Leif Carlson

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Inriktningsbeslut för Försvarsmakten

Bidrar vår förening till mångfald?

Riktlinjer. Informationssäkerhetsklassning

Rapport för Andrew Jones

Grundläggande IT-strategi för Falkenbergs kommun Kommunledningskontoret IT-avdelningen

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Transkript:

Krigsduglighet (KDU) xx Verktyg för att fastslå och följa upp ambition i den egna krigsorganisationen Kontaktperson MSB: Olof Ekman OA-LED, 0725-658877, olof.ekman@msb.se

Innehåll Inledning Syfte och funktionalitet Antaganden Dimensioner och nivåer Process för att fastslå ambition

Inledning Den här presentationen vänder sig till dig som arbetar på en myndighet och som arbetar med totalförsvarsplaneringen på din arbetsplats. Presentationen beskriver ett enkelt planeringsverktyg för krigsduglighet, förkortat KDU. Verktyget syftar till att göra det lättare att fastslå och följa upp ambitionen för en krigsorganisation som helhet. MSB har tagit fram KDU-verktyget för att kunna utveckla sin egen krigsorganisation och samtidigt erbjuda ett konkret stöd till andra civila myndigheter. Av det skälet är KDU-verktyget generiskt utformat.

Innehåll Inledning Syfte och funktionalitet Antaganden Dimensioner och nivåer Process för att fastslå ambition

Syfte och funktionalitet Krigsorganisationen ska vara det väloljade maskineri som gör det möjligt för din myndighet att fungera som tänkt vid höjd beredskap eller väpnat angrepp. Ibland kan man bygga upp förmågan direkt, ibland behöver man göra det med stegvis ökande ambition. KDUverktyget syftar till att förenkla det beslutet. Verktyget kommer in i bilden när du vet, eller har ett antagande om, hur krigsorganisationen ska se ut och vad den ytterst ska klara av krigsorganisationens målsättning. För att underlätta interoperabiliteten i totalförsvarsplaneringen är verktyget utformat för att likna Försvarsmaktens motsvarande verktyg.

Innehåll Inledning Syfte och funktionalitet Antaganden Dimensioner och nivåer Process för att fastslå ambition

Antaganden Att skapa en krigsorganisation är en stor utmaning. Sverige har inte varit i krig på över 200 år och bilden av vad ett krig skulle innebära är vag för de allra flesta. Frågor om uppgifter, scenario, uthållighet och sekretess går sällan att besvara entydigt, vilket gör att osäkerheterna är stora. Samtidigt går det inte att vänta. Regeringen är tydlig med att det är bråttom. Ett sätt att hantera osäkerheter, för att inte fastna i beslutsprocesser, är att arbeta med antaganden. Det innebär att göra kvalificerade gissningar i frågor där det för ögonblicket saknas kontrollerbara fakta. Antaganden dokumenteras och följs upp senare. Det verktyg som presenteras här, KDU-verktyget, bygger på att du kan arbeta med antaganden.

Innehåll Inledning Syfte och funktionalitet Antaganden Dimensioner och nivåer Process för att fastslå ambition

Dimensioner och nivåer KDU-verktyget innehåller fyra dimensioner. Varje dimension är indelad i fem nivåer. I matrisen nedan visas nyckelorden för respektive dimension och nivå. De följande bilderna går närmare in på nivåerna och dimensionerna. KDU Personaluppfyllnad Utbildad och övad Lokaler och stödsystem Styrdokument och planer 5 > 95 % Utbildad och samövad Komplett system, driftsatt och robust Kompletta, detaljerade och aktuella 4 80-95 % Utbildad och delvis samövad Alla komponenter på plats och driftsatta Kompletta och detaljerade 3 65-80 % Utbildad och övad 2 50-65 % Utbildad, ej övad Alla komponenter finns på plats Kritiska komponenter finns på plats Alla delar finns på övergripande nivå Kritiska delar finns på övergripande nivå 1 < 50 % Varken utbildad eller övad Kritiska komponenter saknas Saknas

Nivåer Som redan nämnts, ska din krigsorganisation vara det väloljade maskineri som krävs för att din myndighet ska fungera som tänkt vid höjd beredskap eller väpnat angrepp. Den ska med andra ord vara en stabil länk i den sammanhängande kedjan i totalförsvaret. Det betyder att din krigsorganisation ska ha en sådan förmåga och resiliens att den kan utsättas för svåra påfrestningar under lång tid utan att leveranserna fördröjs, förvrängs eller hamnar i orätta händer. Krigsduglighet 5 är uppnådd när du med säkerhet kan säga att krigsorganisationen har den förmågan och resiliensen.

Dimensioner När du vet hur krigsorganisationen ska se ut, och vad den ytterst ska klara av, kan du beskriva dess krigsduglighet i fyra dimensioner: Personaluppfyllnad hur många personer med rätt kompetens som finns tillgängliga jämfört med vad som behövs. Utbildning och övning den sammanvägda förmåga som kedjan från uppdrag till leverans har. Det avser organisationen som helhet, dvs. inte individer. Lokaler och stödsystem den funktionalitet som arbetsplatsen eller arbetsplatserna har, inklusive allt som krävs för att den/de ska fungera. Styrdokument och planer - fullständigheten och aktualiteten i beskrivningarna för hur krigsorganisationen ska nå uppsatta mål En viktig del i det är graden av systemtänk och helhetssyn.

Personaluppfyllnad Dimensionen personaluppfyllnad avser antalet personer med rätt kompetens som finns tillgängliga för krigsorganisationen jämfört med behovet. Personaluppfyllnad räknas i procent. I beräkningen tar du hänsyn till krav på bemanning över dygnet, antal skift, dygnsvila, uthållighet etc. Beräkningen ska omfatta alla personer som behövs för att klara av det.

Utbildad och övad Nivå 5: Organisationen kan framgångsrikt lösa sina uppgifter under förhållanden som fullt ut motsvarar höjd beredskap. Nivå 4: Organisationen är samövad och kan fungera i tillämpade (oförberedda) situationer som i allt väsentligt motsvarar höjd beredskap. Nivå 3: Organisationen behärskar rutiner, är övad (men inte samövad) i alla huvuduppgifter och kan lösa dem i formella (förberedda) situationer. Nivå 2: Organisationen behärskar grundläggande rutiner. Huvuddelen av personalen har endast förmåga att enskilt lösa sin uppgift men saknar förmåga att fungera som en organisation. Nivå 1: Ingen förmåga. Huvuddelen av personalen kan inte lösa alla sina uppgifter.

Lokaler och stödsystem Nivå 5: Lokaler och stödsystem är kompletta, dimensionerade och fullt validerade (har testats samtidigt och i full skala i tillämpad övning) för krigsorganisationens behov. Nivå 4: Lokaler och stödsystem är kompletta, dimensionerade och validerade på komponentnivå (är testade i sina olika delar, i övning eller i kontrollerad miljö) för krigsorganisationens behov. Nivå 3: Lokaler och stödsystem är kompletta och i huvudsak dimensionerade och validerade på komponentnivå för krigsorganisationens behov. Nivå 2: Lokaler och stödsystem finns men är inte kompletta och/eller dimensionerade för krigsorganisationens behov. Nivå 1: Lokaler och stödsystem saknas eller har omfattande brister. Lokaler omfattar arbetsutrymmen, utrymmen för hygien, utrymmen för vila, utrymmen för förplägnad och utrymmen för lager och reservmateriel samt värme, vatten och ventilation, rening och avbrottsfri kraft. Stödsystem omfattar kontorsutrustning, IT-system, kommunikationssystem, skalskydd, inre bevakning samt utrustning för att hantera sekretess, logistik, robusthet och redundans.

Styrdokument och planer Nivå 5: Styrdokument och planer är kompletta på detaljnivå samt upprättade eller reviderade för högst ett år sedan. Nivå 4: Styrdokument och planer är kompletta på detaljnivå samt upprättade eller reviderade för högst tre år sedan. Nivå 3: Styrdokument och planer är kompletta på övergripande nivå samt upprättade eller reviderade för högst tre år sedan. Nivå 2: Kritiska styrdokument och planer är kompletta på övergripande nivå samt upprättade eller reviderade för högst tre år sedan. Nivå 1: Styrdokument och planer saknas i huvudsak. Styrdokument och planer omfattar interna föreskrifter, processdokument, rutiner och instruktioner.

Innehåll Inledning Syfte och funktionalitet Antaganden Dimensioner och nivåer Process för att fastslå ambition

Process för att fastslå ambition Som tidigare nämnts kommer KDU-verktyget in i bilden när du vet, eller har ett antagande om, hur krigsorganisationen ska ser ut och vad den ytterst ska klara av* krigsorganisationens målsättning. Processen för att fastslå ambition består av tre steg: Steg A. Uppskatta nuvarande nivå Steg B. Beräkna kostnaderna för att höja nivån Steg C. Välja ambitionsnivå * Det betyder att du har en uppfattning om vilka operativa och förvaltningsmässiga leveranser som krävs för att lösa myndighetens uppgifter, hur de ska åstadkommas, och vad som behövs i de fyra KDU-dimensionerna för det.

Steg A. Uppskatta nuvarande nivå Steg B. Beräkna kostnaderna för att höja nivån Steg C. Välja ambitionsnivå A. Uppskatta nuvarande nivå 1. Utgå från resultatet i målsättningsarbetet. 2. Formulera det i termer av KDU-verktygets fyra dimensioner. 3. Skatta vilken KDU- nivå det motsvarar och markera det i den generiska tabellen. Exempel Vad har myndigheten idag? Svar: Personal: 75 kompetenser x i snitt 6 personer/kompetens (personaluppfyllnad 45 %) Organisationens förmåga: kunskaper 75 % färdigheter 25 % viljan 75 % Lokaler och stödsystem: anläggningarna a, b och c finns men har brister Styrdokument och planer: föreskrifter 50 % processdokument 25 % rutiner 25 % och instruktioner 25 %

Steg A. Uppskatta nuvarande nivå Steg B. Beräkna kostnaderna för att höja nivån Steg C. Välja ambitionsnivå B. Beräkna kostnaderna för att nivåhöja För respektive dimension och nivå, bedöm kostnaden för att höja KDU-värdet för organisationen från nuvarande nivå till de högre nivåerna i respektive dimension. Räkna i termer av arbetstid (timmar) och ekonomiska medel (kronor). Gör antaganden där det behövs. Summera respektive rad. Exempel Personaluppfyllnad är just nu på nivå 1. För att nå nivå 2 krävs 1000 arbetstimmar och 0,1 mkr. För att nå nivå 3 krävs 2000 arbetstimmar och 0,3 mkr (etc). SUMMA 6 000 t. 0,7 mkr 25 000 t. 7 mkr 2 400 t. 40 mkr 1 700 t. 35 100 timmar 47,7 miljoner kr. 4 000 t. 0,5 mkr 15 000 t. 4 mkr 1 400 t. 20 mkr 1 300 t. 21 700 timmar 24,5 miljoner kr. 2 000 t. 0,3 mkr 10 000 t. 2 mkr --- 1 000 t. 13 000 timmar 2,3 miljoner kr. 1 000 t. 0,1 mkr --- --- --- 1 000 timmar 0,1 miljoner kr. --- --- --- --- ------

Steg A. Uppskatta nuvarande nivå Steg B. Beräkna kostnaderna för att höja nivån Steg C. Välja ambitionsnivå C. Fastslå ambitionsnivå Alternativ 1: Enkel rak ambitionsnivå (exempel: KDU 5 år 2022 ) Alternativ 2: Stegvis rak ambitionsnivå (exempel: KDU 2 år 2018, KDU 3 år 2019 och KDU 4 år 2021 ) Alternativ 3: Stegvis och uppdelad ambition (exempel: 2019: KDU 1 för lokaler och stödsystem, KDU 2 i övrigt; 2021: KDU 2 för lokaler och stödsystem, KDU 3 i övrigt; 2023: KDU 5 för utbildning och övning, KDU 4 i övrigt.) Du som bereder förslag till ambitionsnivå hamnar förmodligen i dilemmat att resurserna inte räcker till för att åstadkomma allt på en gång, och att vissa dimensioner behöver prioriteras framför andra. Rådet är då att först identifiera vilka funktioner som är mest kritiska att bygga upp, och sedan bedöma hur lång tid som krävs för det. Åtgärder som tar lång tid att genomföra behöver sättas igång före andra "snabbare" åtgärder, så att krigsorganisationens delförmågor kan växa i balans.. SUMMA 6 000 t. 0,7 mkr 25 000 t. 7 mkr 2 400 t. 40 mkr 1 700 t. 35 100 timmar 47,7 miljoner kr. 4 000 t. / 0,5 mkr 15 000 t. 4 mkr 1 400 t. 20 mkr 1 300 t. 21 700 timmar 24,5 miljoner kr. 2 000 t. 0,3 mkr 10 000 t. 2 mkr --- 1 000 t. 13 000 timmar 2,3 miljoner kr. 1 000 t. 0,1 mkr --- --- --- 1 000 timmar 0,1 miljoner kr. --- --- --- --- ------