Handlingsplan Klimatanpassning

Relevanta dokument
Handlingsplan Klimatanpassning

MILJÖ- OCH BYGGKONTORET

MILJÖ- OCH BYGGKONTORET

Växjö - Europas grönaste stad!

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?

VA-strategi för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)

Handlingsplan Riktlinjer för verksamhet vid värmebölja, sträng kyla och livsmedelshantering

Verksamhetsplan. för miljöfond. Diarienummer: KS 2018/ Gäller från: Fastställd av: Kommunstyrelsen

Verksamhetsplan. för IT. Diarienummer: Ks2014/ Gäller från: Fastställd av: Kommunstyrelsen

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

Verksamhetsplan för medfinansiering av internationella projekt

Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat

Klimat- och sårbarhetsanalys

Örebro läns gemensamma stöd för RSA redovisning

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: Ks2018/ Gäller från:

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter?

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från:

Verksamhetsplan. för arbetet som Fairtrade City. Diarienummer: Ks2016/ Gäller från:

Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov

Stigande vatten - en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden

Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Växjö - Europas grönaste stad!

Vätterns reglering Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

Klimatanpassning i kommunerna Dagvattnet, klimatet och juridiken

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

VA-PLAN. Del 2. VA-policy GRANSKNINGSHANDLING

VA-policy. Beslutad av Kommunfullmäktige , 114

Handlingsplan. för Skelleftedalens utveckling till Bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen

BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN HAGANÄSSKOLAN DEL AV ÅSTORP 112:54 M.FL. I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN

Behovsbedömning. Planprogram för Hensbacka Saltkällan Delen Hensbacka 2:4 m fl

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Verksamhetsplan Informationssäkerhet

Planering och samverkan för att uppfylla kraven i vattendirektivet och nå en hållbar dagvattenhantering

Genomförandetid Genomförandetiden är tio år räknat från det datum då planen vunnit laga kraft.

Bildyta - Välj Infoga bild. Henrik Alm, Henrik Alm, Dagvatten och Ytvatten, Stockholm. Bildyta - Välj Infoga bild

Markavtal. mellan. VA SYD och Eslövs kommun NN Vägförening

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Behovsanalys för verksamhetsområde Vatten och avlopp

Klimatanpassningsåtgärder i Trelleborgs kommun. Nulägesrapport

i Olofströms samhälle, Olofströms kommun Röd text - förslag på ändringar Överstruken text text från gamla planbeskrivningen som föreslås tas bort

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Översyn av delaktighet för reglerade sträckor inom Höje å huvudfåra

Länsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som

Rutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från:

Övergripande planer, strategier etc

KUNGSLEDEN SANTA MARIA DAGVATTENUTREDNING KRAFTVÄGEN 2 HEDE 3:122 KUNGSBACKA. Göteborg Rev GICON Installationsledning AB

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Faktorer som styr VA-planeringen

Vem har ansvaret? Betänkande av Klimatanpassningsutredningen SOU 2017:42

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

Kommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv. Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare

Lars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Vattenplan för Ystads kommun. Del 2: VA-policy. Remissversion Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

b e h o v s b e d ö m n i n g

Verksamhetsplan för. Ljungby kommun. Gäller från: Ljungby kommun och kommunens bolag

YTTRANDE. Ert diarienummer: KS 2016/ Näringsdepartementets betänkande En trygg dricksvattenförsörjning,

Planprocessen 3 Planbeskrivning... 3 Handlingar Planens syfte 3. Plandata 3. Förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel 4

Kommunal policy för agerande i samband med risk för höga vattenflöden

BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN TINGDALSSKOLAN SPARVUGGLAN 4 OCH DEL AV BJÖRNEKULLA 8:46 I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN

Behovsbedömning. Detaljplan för östra Gårvik, Munkedals kommun

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

Undersökning om betydande miljöpåverkan

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för AGEN 24:11 Slingan Degerfors kommun, Örebro län

Klimatanapassning - Stockholm

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP

FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING

Verksamhetsplan Uppförande av plank, staket och murar

Vatten i fysisk planering

Detaljplan för Ås-Hov 1:13 mfl, Ås. Behovsbedömning

Verksamhetsplan för. Klimatanpassning. Ljungby kommun. Miljö- och byggförvaltningen Tekniska förvaltningen

VA-policy för Bengtsfors kommun

Detaljplan för bostäder och handel vid Kyrktorget

Föreslagen dagvattenhantering för bostäder norr om Askimsviken

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

DEL AV TORSRED 3:1, Trollhättans kommun Bostadsbebyggelse vid von Döbelns väg Behovsbedömning med checklista Upprättad i maj 2016

Riktlinjer för exploateringsavtal Gävle kommun

i Olofströms samhälle, Olofströms kommun

BEDÖMNING AV BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING

Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

POLICY VATTEN OCH AVLOPP

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Transkript:

Diarienummer: KS2014/0200.403 Handlingsplan Klimatanpassning Antagen av kommunstyrelsen 2017-03-14 30 Gäller från: 2017-04-01 Gäller för: Ljungby kommun och dess bolag Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Projektledarna för klimatanpassningsarbetet Revideras senast: 2019-06-30 Version: 1 Dokumentansvarig förvaltning: Kommunlednings Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid på intranätet. 1 av 7

Innehållsförteckning Handlingsplan... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Handlingsplanens upplägg... 3 Risk- och väsentlighetsmatris... 4 Åtgärdstabell... 6 2 av 7

Bakgrund Klimatet håller på att förändras och dess effekter påverkar hela samhället. Klimatförändringarna märks redan idag och kommer att drabba Sverige framöver på många olika sätt och inom många sektorsområden, såväl positivt som negativt. Det framtida klimatet, som successivt blir allt våtare och varmare, ställer krav på att vi planerar samhället mer hållbart och flexibelt, för att kontinuerligt kunna anpassas till ändrade klimatförhållanden. Målen är att uppnå ett långsiktigt hållbart samhälle där klimatanpassning ses som en naturlig del i hållbarhetsarbetet. Klimatfrågorna kan vara svåra att ta till sig på grund av dess abstrakta natur och det långa tidsperspektivet. Frågorna måste dock hanteras redan idag då de värden som påverkas av klimateffekterna, som bebyggelse och infrastruktur, ska hålla i många årtionden framöver. Syftet med klimatanpassningsplanen är att genom beskrivning av olika händelser som kan inträffa, hitta lösningar som kan förebygga effekter och/eller kostnader, för kommunens verksamheter. Handlingsplanens upplägg Denna handlingsplan gäller för samtliga förvaltningar inom kommunen samt för Ljungby Energi och Ljungbybostäder. Föreslagna åtgärder har värderats med hjälp av en risk- och väsentlighetsmatris, se sidan 4 och 5. Åtgärderna är numrerade (numrering i röd eller vit färg) där samma numrering återkommer i en åtgärdstabell. Åtgärderna har valts med hjälp av föreslagna åtgärder från verksamhetsplan för klimatanpassning. Åtgärderna i åtgärdstabellen, sid 6 och 7, är listade utifrån en prioriteringsordning där de första är viktigast, vilken förvaltning och avdelning som är ansvarig och när åtgärden ska genomföras. Åtgärderna har listats enligt följande: 1. Åtgärd som är med i 2018 års budgetarbete 1a. Ska genomföras 2019-2020 1b. Ska genomföras 2019-2022 Åtgärderna för 1a och 1b ska kostnadsberäknas under 2017. 2. Åtgärd som är med i 2019 års budgetarbete 2a. Ska genomföras 2020-2021 2b. Ska genomföras 2020-2024 Åtgärderna för 2a och 2b ska kostnadsberäknas under r 2018. 3. Åtgärd som är med i 2020 års budgetarbete Ska genomföras 2021 eller senare Åtgärdrna för 3 ska kostnadsberäknas under år 2019 3 av 7

En förutsättning är att ekonomiska medel avsätts i budget varje år eftersom förebyggande arbete många gånger är en besparing. Risken är annars att åtgärderna blir betydligt dyrare. Uppföljning ska göras inför varje års budgetarbete vilket innebär att åtgärdstabellen kan revideras. Risk- och väsentlighetsmatris Sannolikhet är ett mått på hur troligt det är att en viss utsaga slår in, t ex att en händelse inträffar. Väsentlighet avser exempelvis ekonomiska, politiska/förtroendemässiga konsekvenser samt konsekvenser för enskilda politiker, tjänstemän och tredje man. Följande bedömningsgrund används: Risk (sannolikhet) poängsätts och bedöms enligt följande: 0 Mycket låg sannolikhet 1 Låg sannolik 2 Medelhög sannolikhet 3 Hög sannolik 4 mycket hög sannolikhet Väsentlighet (konsekvens) poängsätts och bedöms enligt följande: 0 Mycket begränsande 1 Begränsande 2 Allvarliga 3 Mycket allvarliga 4 Katastrofala Väsentlighet Katastrofala Mycket allvarliga 4 5 6 7 8 20 16, 18 4, 5, 8 2, 3 Allvarliga Begränsande 3 2 4 21 3 22 5 23, 24 4 6 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 17, 19 5 7 6, 7 6 Mycket begränsande 1 2 3 4 5 25 0 1 Mycket låg Låg sannolikhet sannolikhet 2 3 4 Medelhög Hög mycket hög sannolikhet sannolikhet sannolik Risk 4 av 7

För att värdera riskerna i förhållande till varandra har följande bedömningstabell för risk och väsentlighet använts. Risk (sannolikhet) Mycket hög sannolikhet 1 gång per år eller oftare Hög sannolikhet 1 gång per år- 1 gång per 10 år Medelhög sannolikhet 1 gång per 10 år- 1 gång per 50 år Låg sannolikhet 1 gång per 50 år-1 gång per 100 år Mycket låg sannolikhet 1 gång per 100 år- 1 gång på 1000 år Väsentlighet (Konsekvens) Katastrofala: Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet, katastrofala skador på egendom och miljö. Mycket allvarliga: Mycket stora direkta eller betyd-ande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende, mycket allvarliga skador på egendom och miljö. Allvarliga: Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende, allvarliga skador på egendom och miljö. Begränsade: Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner, begränsade skador på egendom och miljö. Mycket begränsade: Små direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsinstitution, mycket begränsade skador på egendom och miljö. 5 av 7

Åtgärdstabell Åtgärd Ansvarig förv/ Bolag Avdelning Prio Genomf 1 Varje förvaltning tillsätter en arbetsgrupp som går igenom denna åtgärdstabell och gör en handlingsplan för varje punkt som berör den egna. 1 2017 2018 Planbestämmelser i detaljplaner som reglerar hur dagvatten ska tas om hand, ange restriktioner för anläggande av källare samt lägsta golvnivå på byggnader. Miljö och Bygg Planavd 1 2017 Reservera mark till skyddsområden för vattentäkter förvaltn 1 2017 I riktlinjer anpassa sin verksamhet vid t.ex. värmeböljor och sträng kyla Riktlinjer till personal utöver kökspersonal angående hantering av livsmedel vid värmebölja. Social, Barn och utbildningsförv. 1 2017 Social, Barn och utbildningsförv. 1 2017 2 3 4 5 6 7 8 9 Installera markiser, luftfilter, kylanläggningar och fläktar för att klara värmeböljor. Vid utbyggnad av fjärrvärme, ha i beräkningen att fjärrkyla behövs i framtiden. Ta fram en plan för att lokalisera och klassificera känsliga områden med risk för ras och skred samt översvämning. Inventering av vägtrummor, brohöjder, avvattning från vägar, erosionsrisker. Inventering av bropelare. Ha kontinuerlig fuktkontroll av byggnader. Anordna sitt och lekplatser under solskydd på skolor, förskolor och fritidsgårdar t.ex. pergola, under träd för att motverka stark UV strålning. Ta fram en dagvattenstrategi. Plantera fler skuggande träd som solskydd i parker, inom skolområden, lekplatser och vid äldreboenden samt vid gångvägar och öppna allmänna platser Fastighetsavd 1a 2019 2020 Kommunledning Ljungby Energi Ljungby Energi 1a 2019 2020 Miljö och byggförvaltn Planavd 1b 2019 2022 Gatuavd 1b 2019 2022 Fastighetsavd 1b 2019 2022 Fastighetsavd, Barn och utb.förv. Tekn.förv. Miljö bygg förv. Barn och utbildningsförv, Socialförv. 1b 2019 2022 Planeringsav Planavd 1b 2019 2022 1b 2019 2022 12 13 14 Översvämningskartering med ställningstagande om var det är lämpligt att bygga och var byggnation bör undvikas samt där ledningsnät kan påverkas. Spara vegetation samt plantera nya lämpliga träd och buskar som stabilisering i slänter. Sätta upp elektroniska peglar uppströms och nedströms Ljungby Energi där vattennivån går att avläsa digitalt. 15 Rensa åarna på nedfallna träd och andra hinder Miljö o bygg Exploatering VA avd Plan, byggavd 2a 2020 2021 Park vid parkmark 2a 2020 2021 Expl.avd 2a 2020 2021 2a 2020 2021 6 av 7

16 17 18 Mätprogram för skredobservationer längs åarna, där det finns risk för ras och skred. Förebyggande åtgärder för att utestänga en framtida översvämmande å t.ex. upprätta permanent invallningar på särskilt utsatta områden. Optimalt dagvattenomhändertagande i öppna dagvattenmagasin genom att testa nya lösningar anpassade till platsen. Expl.avd 2a 2020 2021 Miljö och bygg Planeringsavdelningen 2a 2020 2021 Planeringsavdelningen, planavd. 2a 2020 2021 19 20 Riskbedömning för översvämning av kommunala reningsverk samt eventuella skyddsåtgärder. Ökad utbyggnad av kommunal försörjning av dricksvatten. 21 Anlägga fler våtmarker VA avdeln. 2b 2020 2024 VA avdeln. 2b 2020 2024 Miljö och bygg Miljö o Bygg 2b 2020 2024 22 23 24 25 26 27 Besiktning, tillsyn, underhåll och renovering av kraftverksdammar. Se över och säkra elektriska anläggningar (servrar, ledningar etc) i våra byggnader mot översvämningar, ökad värme, åsknedslag med mera. Säkra upp med reservkraftverk vid kommunala avloppsreningsverk. Optimala placeringar/översvämningsskydd av kabelskåp och nätstationer. Fler grönytor i trafikmiljö, trädplantering på stora ytor t.ex. parkeringar och vändplatser. Förändra trädsammansättningen i kommunägd skog med mer blandskog Ljungby Energi, Statkraft Ljungby Energi 3 start 2021 Fastighetsavd Ljby Ljungby Energi, Energi Ljungbybostäder Ljungbybost 3 start 2021 VA avdeln 3 start 2021 förv, Ljungby Energi Miljö o bygg Fastighetsavd Ljby Energi 3 start 2021 Planeringsav Planavd 3 start 2021 3 start 2021 7 av 7