MILJÖ- OCH BYGGKONTORET

Transkript

1

2

3

4 Ljungby kommun Ca invånare Ungefär hälften bor i Ljungby Ca 2000 km2 till ytan en av södra Sveriges största kommuner. Mycket skogsmark, gles bebyggelse, många sjöar och vattendrag. Bolmen vattentäkt till Skåne Lagan en av de större åarna i södra Sverige E4:an

5 Ljungby kommun

6 Ljungby kommun Varför en klimatanpassningsplan?

7 Ljungby kommun

8 Bottenkartering av Lagan, hösten 2012

9 Bottenkartering av Lagan

10 Uppdrag klimatanpassningsplan juni 2014 Projektplan Tidplan Organisation Områden som ska behandlas Tekniska försörjningssystem, infrastruktur Bebyggelse, anläggningar Naturmiljö, areella näringar, turism, kulturarv Människors hälsa

11 Klimatanpassning i Ljungby kommun Miljöutbildning klimat och hållbarhet 8 oktober 2015 för politiker och tjänstemän Hållbarhet för en god ekonomi, Karl-Henrik Robert, BTH Mat och klimat, Elin Röös, SLU Klimatförändringars påverkan, Erik Engström, SMHI Klimatanpassning till rätt kostnad, Johan Nimmermark, Sweco

12 Organisation

13 Klimatanpassning Ljungby kommun 1. Tekniska försörjningssystem och infrastruktur 2. Bebyggelse och anläggningar 3. Naturmiljö, areella näringar, turism och friluftsliv, kulturarv 4. Människors hälsa

14

15 Roller och ansvar Boverket Energimyndigheten Skogsstyrelsen Jordbruksverket Lantmäteriet Livsmedelsverket MSB Naturvårdsverket SGI SMHI Socialstyrelsen Länsstyrelen Kommunen

16 Klimatrisker, klimatscenarior Ökad medeltemperatur i Kronobergs län (SMHI)

17

18 Värmeböljor

19 Skyfallkartering

20 Konsekvenser av klimatförändringar, hot och möjligheter

21 1. Tekniska försörjningssystem och infrastruktur Vägar Dammar El, tele, data, värme och kylbehov Dricksvatten Avloppsvatten Dagvatten

22 Positiva/negativa konsekvenser Dagvatten Tänkbara åtgärder Ta fram en dagvattenstrategi för hur Ljungby kommun ska arbeta långsiktigt med hållbar dagvattenhantering i ett förändrat klimat. Ta upp dagvattenfrågorna i översiktsplanen. Ökad nederbörd och brist på anpassade dagvattensystem kan orsaka ökad risk för översvämningar och därtill skador på t.ex. vägar, centrum, allmänna anläggningar, källare etc. Förtätning i tätorter med ökning av hårdgjorda ytor i kombinaton med klimatförändringar belastar dagvattensystemet ytterligare. Överbelastning av ledningsnät: Kombinerade ledningsnät med både spill och dagvatten (ökat behov av bräddning som medföra att orenat vatten går ut i recipient eller risk för bakåtströmmande vatten). Separerat eller duplikat ledningsnät (endast dagvatten) risk för översvämningar och skador på ledningsnätet. Identifiera och synliggör känsliga punkter t.ex. där problem med översvämning är återkommande vid höga vattenflöden och där översvämning får stor påverkan. Använda skyfallskarteringen för att se vilka områden som blir översvämmade vid kraftigt regn. Genom planbestämmelser i detaljplaner reglera hur dagvatten ska tas omhand, ange restriktioner för anläggande av källare samt lägsta golvnivå på byggnader. Rensning av dagvattenbrunnar. Anlägga stenkista/fördelning/fördröjning innan utlopp av dagvatten till recipient. Uppmuntra separata dagvattenlösningar där naturliga processer nyttjas som möjliggör rening av dagvatten. Kartläggning av ledningsnät där kombinerade ledningar för dagvatten och spillvatten används. Arbeta för separerade system. Påverkan på ytvattenkvalitet genom kraftiga flöden där dagvatten leds direkt till recipient. Föroreningar förs direkt till recipient utan att biologisk nedbrytning/naturlig rening sker. Anlägga hållbara dagvattenlösningar där platsen är avgörande för vilket som väljs, t.ex. växtbäddar och trädplanterinar, gröna tak, dammar, svackdiken, kanaler, fördröjningsmagasin, genomsläppliga beläggningar, infiltration av takvatten på gräsytor, infiltration i perkolationsmagasin, bäckar och diken, översvämningsytor, torra dammar och översilningsytor, stora fördröjningsdammar, våtmarker. Fördröjningen behöver inte alltid vara stora projekt utan kan integreras i befintliga funktioner. Se också förslag på åtgärder utmed Lagaån, kandidatarbete av Sofie Frankzén sid Planera för lämpliga platser till snöupplag.

23 2. Bebyggelse och anläggningar Byggnadskonstruktion och byggnader Föroreningsspridning Ras, skred och erosion Översvämning och strandnära bebyggelse Idrottsanläggningar Positiva/negativa konsekvenser Risken för ras, skred och erosion ökar när mängden nederbörd ökar. Ras, skred och erosion Tänkbara åtgärder Undvik att bygga i områden som är känsliga för ras, skred och erosion. Förebygg genom att spara vegetation som stabiliserar samt genom att plantera nytt. Risk för skador på byggnader och VA-nät. Skador på VA-nätet kan orsaka föroreningsspridning/smittspridning. Kan även orsaka underjordiska vattenströmmar som bidrar till ytterligare ras/skred/erosion och underminering. Mätprogram för skredobservationer längs åarna, där det finns risk för ras och skred.

24 Klimatanpassning för Ljungby kommun 3. Naturmiljö, areella näringar, turism och friluftsliv, kulturarv Jordbruk Skogsbruk och skogsekosystem Turism och friluftsliv Landekosystem och biologisk mångfald Sötvattenmiljö Kulturhistoriska miljöer Park och grönområden Positiva/negativa konsekvenser Ändrade klimatförutsättningar kan gynna inflyttning av önskvärda arter. Landekosystem och biologisk mångfald Tänkbara åtgärder Utbildning i ekologi gällande önskvärda och icke önskvärda arter. Ändrade klimatförutsättningar kan även gynna inflyttning av icke önskvärda arter. Låta en del gräsplaner bli ängsmarker. Det gynnar den biologiska mångfalden samtidigt som det ger bin och andra pollinerare ökade förutsättningar. Skred, erosion och översvämningar kan bidra till en förändrad utveckling av landskapet. Planering för en förändrad utveckling av landskapet.

25 4. Människors hälsa Inomhusklimat Utemiljö Hälsoeffekter Livsmedel Pollen, vektorer och värddjur Positiva/negativa konsekvenser Vid värmebölja ökar bakterietillväxten hos känsliga livsmedel vilket kan leda till magsjuka och infektioner och i förlängningen ge skador på njurar och lever. Svårare att hålla kylkedjan. Bevattning av odlade grönsaker med förorenat vatten kan ge salmonella och EHEC. Växtsäsongen kommer att förlängas. Livsmedel Tänkbara åtgärder Utbilda kökspersonal i hantering av livsmedel. Kontrollera kylförvaringen samt hela kedjan från tillagning fram till att maten står på bordet. Gäller samtliga tillagningskök i kommunen. Information till allmänheten kring livsmedel vad man bör tänka på. Vid kyla är livsmedelshanteringen lättare vilket kan innebära mindre risk för sjukdomar. Information till allmänheten angående hantering av livsmedel vid extremväder särskilt värmebölja.

26 Behov av åtgärder, ansvarsförhållanden, prioriteringar samt kostnader för åtgärder Åtgärd Ansvar Prio Kostnad Ta fram en plan för att lokalisera och klassificera känsliga områden med risk för ras och skred samt översvämning. Kommunstyrelsen 1 Inventering av vägtrummor, brohöjder, avvattning från vägar, erosionsrisker. Tekniska nämnden 1 Spara vegetation i slänter som stabiliserar samt plantera nya lämpliga träd och buskar. Tekniska nämnden 1 Översvämningskartering med ställningstagande om var det är lämpligt att bygga och var byggnation bör undvikas samt där ledningsnät kan påverkas. Tekniska nämnden 1 Se över dagvattensystemen, om de är täta och rätt dimensionerade. Tekniska nämnden 1 Besiktning, tillsyn, underhåll renovering av kraftverksdammar. Tekniska nämnden 1 Se över och säkra innehållet i våra byggnader (servrar, ledningar etc.) mot översvämningar, ökad värme med mera. Tekniska nämnden 1 Riskbedömning för översvämning av kommunala reningsverk samt eventuella skyddsåtgärder. Tekniska nämnden 1 Ha kontinuerlig fukt- och mögelkontroll av byggnader. Tekniska nämnden 1 Täta avloppsystemen. Tekniska nämnden 1 Rensa åarna på nedfallna träd och andra hinder. Tekniska nämnden 1 Säkra upp med reservkraftverk vid kommunala avloppsreningsverk. Tekniska nämnden 1 Säkerställa att elnätet är rätt dimensionerat för att klara av ett ökat kylbehov. Tekniska nämnden 1 Optimala placeringar/översvämningsskydd av kabelskåp och nätstationer. Tekniska nämnden 1 Anordna sittplatser under solskydd på skolor, daghem och fritidsgårdar t.ex. pergola, under träd för att motverka stark UV-strålning. Barn- och utbildningsnämnden 1

27 Ta fram en dagvattenstrategi/dagvattenplan. Kommunstyrelsen 2 Fler grönytor i trafikmiljö, trädplantering på stora ytor t.ex. parkeringar och vändplatser. Tekniska nämnden 2 Skuggade områden utmed gångvägar, vid Lagaån och på öppna allmänna platser. Tekniska nämnden 2 Mätprogram för skredobservationer längs åarna, där det finns risk för ras och skred. Tekniska nämnden 2 Rensning av dagvattenbrunnar. Tekniska nämnden 2 Optimalt dagvattenomhändertagande i öppna dagvattenmagasin genom att testa nya lösningar anpassade till platsen. Tekniska nämnden 2 Anlägga stenkista/fördelning/fördröjning vid utlopp av dagvatten till recipient. Tekniska nämnden 2 Ökad utbyggnad av kommunal försörjning av dricksvatten. Tekniska nämnden 2 Nödvattenplanering Tekniska nämnden 2 Reservera mark till skyddsområden runt vattentäkter. Tekniska nämnden 2 Vidta förebyggande åtgärder mot åsknedslag. Tekniska nämnden 2 Installera markiser, luftfilter, kylanläggningar och fläktar för att klara värmeböljor. Tekniska nämnden 2 Välja klimatsmarta material när man bygger nytt eller renoverar. Tekniska nämnden 2 Förebyggande åtgärder för att utestänga en framtida översvämmande å t.ex. upprätta permanenta invallningar på särskilt utsatta områden. Tekniska nämnden 2 Sätta upp elektroniska peglar uppströms och nedströms Ljungby Energi där vattennivån går att avläsa digitalt. Tekniska nämnden 2 Plantera fler skuggande träd som solskydd i parker, skolområden och vid äldreboenden. Tekniska nämnden 2 Vid utbyggnad av fjärrvärme, ha i beräkningen att fjärrkyla behövs i framtiden. Tekniska nämnden 2 Anlägga fler våtmarker. Tekniska nämnden 3 Förändra trädsammansättningen i kommunägd skog med mer blandskog. Tekniska nämnden 3

28 ANSVAR OCH GENOMFÖRANDE Kommunstyrelsen Översiktplanering Ta fram en dagvattenstrategi/dagvattenplan. 2 Ta fram en plan för att lokalisera och klassificera känsliga områden med risk för ras och skred samt översvämning. 1 Information Rutiner för hur utskick av information som behöver nå ut till olika intressenter ska spridas. 3 Information till allmänheten angående hantering av livsmedel vid extremväder särskilt värmebölja. 3 Pri o Kostna d Tekniska nämnden Vägar Inventering av vägtrummor, brohöjder, avvattning från vägar, erosionsrisker. 1 Skuggade områden utmed gångvägar, vid Lagaån och på öppna allmänna platser. 2 Risk för ras och skred Spara vegetation i slänter som stabiliserar samt plantera nya lämpliga träd och buskar. 1 Mätprogram för skredobservationer längs åarna, där det finns risk för ras och skred. 2 Översvämningskartering med ställningstagande om var det är lämpligt att bygga och var byggnation bör undvikas samt där ledningsnät kan påverkas. 1 Rensa Lagaån på nedfallna träd. 1 Dagvatten Se över dagvattensystemen, om de är täta och rätt dimensionerade. 1 Rensning av dagvattenbrunnar. 2 Optimalt dagvattenomhändertagande i öppna dagvattenmagasin genom att testa nya lösningar anpassade till platsen. 2 Anlägga stenkista/fördelning/fördröjning vid utlopp av dagvatten till recipient. 2 Anlägga fler våtmarker. 3 Dammar Besiktning, tillsyn, underhåll renovering. 1 Ledningar Se över och säkra innehållet i våra byggnader (servrar, ledningar e.t.c.) mot översvämningar, ökad värme med mera. 1

29 Socialnämnden Prio För att motverka stark UV-strålning, anordna sittplatser under solskydd på äldreboenden t.ex. pergola, under träd. 2 Barn- och utbildningsnämnden Anordna sittplatser under solskydd på skolor, daghem och fritidsgårdar t.ex. pergola, under träd för att motverka stark UV-strålning. 1 Miljö- och byggnämnden Följa upp att regelverk och riktlinjer för dagvatten följs. 1 Information och riktad tillsyn vid risk för näringsläckage och spridning av föroreningar. 1 Information vid vattenbrist till dem som har enskilda brunnar. 2 Se till att alla företag med luftutsläpp går med i luftvårdsförbundet. 2 Genom planbestämmelser i detaljplaner reglera hur dagvatten ska tas omhand, ange restriktioner för anläggande av källare samt lägsta golvnivå på byggnader. 1 Ange plushöjder på gatumark i detaljplaner. 1 Planera med utgångspunkt från en förändrad utveckling av landskapet. 1 Öka kalkning av sjöarna 3 Kultur- och fritidsnämnden Rusta upp de kommunala badplatserna 2 Utredning av ökad cykelturism 2 Kostna d

30 FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER MED ÅTGÄRDSPROGRAM 1. Grönområde norr om Skinnarna 9. Grönområde vid Banvallsleden 2. Industrifastigheter vid Kungsgatan 10. Högalid 3. Grönområde vid Bjälkabron 11. Hagatorp -Sallebro 4. Äldreboendet Åsikten 12. Grönområde vid Vägafors 5. Villakvarter intill Ljungbergmuseet 13. Bebyggelse mittemot Hembygdsparken 6. Kv Aspebacken 14. Lagavallen 7. Hembygdsparken 15. Grönområde vid Ekebacken 8. Koloniområdet

31 Tack! Ulla Gunnarsson, planarkitekt Ljungby kommun