Exkursion. Till Ven. Av: Oswaldo Quijada

Relevanta dokument
onsdag 9 oktober 13 Ekologi

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du?

Klimat, vad är det egentligen?

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Köper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud?

Utveckling och hållbarhet på Åland

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Värme, kyla och väder. Åk

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post. Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län:

Naturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson:

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Vi och naturen i Öresund

Sagan om Karin och skräpet i havet

DE FYRA ELEMENTEN UPPGIFTSMATERIAL

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vickes strandäventyr

Välkomna till. Naturväktarna Kust

Naturhistoriska museet

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Boken om NO 1 3. Elevens första grundbok i NO. PROVLEKTION: Fascinerande växter

Utomhuskonferensen Mitt i naturen Vörå. Skrivunderlag (t.ex. kartong och klädnypor), penna och papper åt alla

Undersökningar och experiment

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

OMGIVNINGSLÄRA. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors

havets barnkammare och skafferi

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid

Elevblad biologisk mångfald

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. arbetsuppgifter i kustbandet

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Träningsmaterial till boken Människan och världen Sverige

GÅNG- OCH CYKELVÄG I GREBBESTAD

Delprov A3 och Delprov B

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum

Undersökning av skyddad strand

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö

Semesterväder vad säger statistiken

Min bok om hållbar utveckling

Fågelobservationer vid sjön Björken åren blir poster i databas

Stenarnas mångfald. 1. Djurkort. 2. Sortering. 3. Karta. 4. Stensamlingar

ELD ELEMENTET ELD. lycka till!

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Kretslopp mellan. stad och land? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap. från Sveriges lantbruksuniversitet

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Lärarinformation (grundläggande laboration) Hur påverkas din puls av dykning?

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Plastföroreningar I havet Havet

PROJEKT VATTEN SYFTET MED PROJEKTET: Öka förståelse för begreppen flyta och sjunka. Öka nyfikenheten för naturvetenskap.

Båtuthyrning vid Dodekaneserna (Tolvöarna)

Ämnen runt omkring oss åk 6

Förnybara energikällor:

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA

Liv och miljö Lärarmaterial

HEJ! Hej jag heter Bilal och nu ska jag berätta lite om energi och hur det gick i första terminen i 8 B på Apelgådsskolan.

1. Vad är naturkunskap?

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Besök på Hallands Väderö i augusti 2009 Den 3 augusti var en regnig dag.

Vresrosen ett hot mot kustens flora

1:a gången på vårt NTA arbete.

Stenåldern. * Från ca år fkr till ca 2000 år fkr *

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

Resebrev norra Spanien och en bra bit av Portugal

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Logg fra n A lva. Datum: 22 maj. Elevloggare: Veronica Westman, Alice Tegborg och Måns Zellman. Personalloggare: Jan Östman

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

OTTSJÖ fjällflygläger 2003 av Lennart Jonsson

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Hållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

DÖDLIG törst Lärarmaterial

Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du?

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Gijon La Coruna - Porto

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Exempeluppgift. Förutsättningar för liv

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

Transkript:

Exkursion Till Ven Av: Oswaldo Quijada

Syftet med laborationen var att undersöka vattnet och stranden, och beskriva vad som fanns där så exakt som möjligt. Så att vi kan jämföra den med exkursionen vi gjorde i Lomma.

Bakgrund Ven är en liten ö som ligger ca 30 minuter nordväst om Landskrona kommun, som också tillhör Landskrona. I Ven bor de ca 350-400 personer. Miljön på Ven är väldigt varierande, det finns gott om åkrar som bönderna odlar på. Marken var mycket kuperad. På ett par platser fanns de kullar, och på andra dalar.

Material ph mätare Bestämningslitteratur Termometer Burk Lupp Vindhastighetsmätare Mobilkameror Anteckningsmaterial

Utförande Vi började att mäta ph-värdet i både sand och vatten. Vi mätte temperaturen i vattnet och i luften och kollade hur starka vindarna var. Vi skrev ner alla resultat på ett papper. Sedan tittade vi på alla olika växter och djur som fanns i vattnet, och på stranden, och skrev ner dem på samma papper.

Biotiska resultat Djur: Växter: Spindel (Arachnida) Strandråg (Leymus arenarius) Tångräka (Leander adspersus) Rödslick Torsk (Gadus morhua) Rölleka (Achillea millefolium) Blåmussla (Mytilus edulis) Dunört (Salicti primrose) Ankor (Anas platyrhynchos) Fiskmås (Larus Canus) Flockfibbla (Hieracium umbellatum) Snårvinda (Calystegia sepium) Mördarsnigel (Arion Vulgaris) Strandmålla (Atriplex littoralis) Manet (Scyphozoa) Tång (fukuc vesikulosus)

Djur Djuren vi hittade fanns antingen en bit in i havet, ganska nära stranden, eller på stranden. Torsken fanns t.ex en bit in i havet, lika så för ankorna. Spindlarna och mördarsniglarna fanns bland alla växter, dvs på strandängen. Blå musslan och maneten fanns ganska nära stranden. Tångräkan fanns i en liten kanal som rann ner till havet, och fiskmåsarna var antingen i luften eller så tog dem ett bad i havet. Några av sorterna fanns det gott om, bland annat spindlarna, tångräkorna m.m. Medan andra som t.ex mördarsniglarna såg vi bara någon enstaka av.

Växter Dem flesta växter hittade vi en bit in på stranden. Rödslick och tången fanns så klart i havet, rödslicken fanns bland grövre alger eller på stenar. Men växter som strandråg, flockfibbla etc, fanns på stranden. Samma sak här, en del fanns det massor av (strandråg), och andra fanns det inte lika mycket av.

Abiotiska resultat Väder Vind Temperatur ph-värde Soligt, molnigt 0,9 m/s Vatten: 18,9 C Luften: 18 C Vattnet: 8,2 Sanden: 4,5

Slutsats: Som vi kan se på tabellerna ovan, så kan vi konstatera att Vens stränder var artrikare än Lommas stränder. Där vi var och utförde exkursionen fanns det 8 djur och växtarter. Dem flesta djuren var ganska små, och dem flesta växterna fanns på strandängen. Att de fanns så mycket växter i Ven kan bero på att sanden är närings rikare och att det är ö, så den är isolerad. Växterna måste ju klara hårda förhållande, för att vid kusten så brukar de blåsa mycket. Så växterna måste anpassa sig efter klimatet där dem finns. Att sanden var närings rikare var för att de fanns mer vatten under sanden. Eftersom de fanns fler växter, så kan de vara en orsak till att de fanns fler djur också. Dvs, djuren livnär sig på växterna och ju fler växter de finns, ju mer näring får dem i sig, och du kan dem fortplanta sig, och försöka sitt bestånd. Sandens ph värde var ju inte lika hög som Lommas. Alltså var inte sanden lika sur i Ven. Då klarar sig fler djur att leva på den. Djur och växterna klarar sig när de är mer neutrala värden.

Felkällor En felkälla kan vara att du gör avläsnings fel. Det kan du göra när du till exempel ska mäta ph vädret i sanden. Gör du fel en gång då kanske du upprepar dem igen. Detta kan du undvika genom att mäta ph vädret två gånger. En annan felkälla var att vi inte utförde exkursionerna samtidigt på året och att vädret inte var likadant. Men de kan vi inte göra något åt.