Åldrande & boende - en översikt

Relevanta dokument
Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Äldres boende och hälsa -en europeisk utblick. Vi vet att. Maria Haak, Dr. Med Vet. Relationen mellan hemmet och hälsan är komplex

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Från forskning till praktik

Flytt och tankar om flytt hos äldre

Boenden för en åldrande befolkning hur svara upp mot behoven? OSKAR JONSSON, FIL. DR. I INDUSTRIDESIGN, CASE, LUNDS UNIVERSITET

Maya Kylén,PhD Foto:Johan Bävman

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll?

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Sociala rättigheter och boende för den åldrande befolkningen. S. Iwarsson, P-O. Hedvall, H. Jönson, A. Malmgren Fänge, T. Mattsson & S.

Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år

Innehåll. Utemiljö och mobilitet dagens möjligheter, morgondagens utmaningar. Svensk Policy

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden?

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare.

Äldre på bostadsmarknaden

Bo hemma. i Kinda kommun

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden

Det åldersbeständiga boendet Martina Boström och Kaj Granath

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Äldreprogram för Sala kommun

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet

Hur köket kan planeras bättre för äldre

Socialnämndens vision för äldre i Habo kommun

Att Evidensbaserad. som äldre. En studie om delaktighet och personligt databaserat aktivitetsstöd

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Utformning av olika boendemiljöer för äldre

Äldres flyttningar och boendepreferenser

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO Wikman-konsult AB

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Ny särskild boendeform för äldre. Bo Engström, Avd chef Strategi och plan, Äldreförvaltningen

Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR

FORSKNINGSSTRATEGISK PLAN INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER VID LUNDS UNIVERSITET

RIKTLINJER. särskilda insatser enligt socialtjänstlagen till psykiskt funktionshindrade. Beslutade av socialnämnden

Förklaring av föreskriften (HSLF-FS 2016:86)

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Bostäder anpassade för äldre? Ingrid Hjalmarson & Jenny Österman

När du behöver HJÄLP & STÖD. i vardagen

HUR SÖKER JAG BISTÅND/INSATS? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare.

Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund

Hur vill de årsrika bo och hur möter vi behoven. Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) och utredare 2008 av äldreboenden

Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?

Bra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre

Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD)

FORSKNINGSSTRATEGISK PLAN INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER VID LUNDS UNIVERSITET

Här kan du ta del av. enkätens resultat

HELA BEN HELA LIVET - KONSTEN ATT INTE FALLA Christina Olofsson- fysioterapeut/sjukgymnast Ale Rehab

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg

Vård och Omsorg är vår uppgift!

3. Läkemedelsgenomgång

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Äldres boende. Studentlitteratur. -forskningsperspektiv i Norden REDAKTÖRER: MARIANNE ABRAMSSON CATHARINA NORD

Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk. Ylva Sandström, februari 2014

Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende?

Tillgänglighet för alla. Myt eller verklighet?

Delaktighet i bostaden för äldre personer med utvecklingsstörning

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende

Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

Lite om gånghjälpmedel, balans och fallrisker. Information från sjukgymnast och fysioterapeut

GUIDEN FÖR VÅRD OCH OMSORG

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser

Fastställd av kommunstyrelsen

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, )

Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill?

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen

Äldres flyttmönster. Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet

Stöd i hemmet. Omsorg och hjälp i Motala kommun

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

ÄLDRE MEDBORGARE. Ett gott liv som senior. Rikt aktivitetsutbud. Ökat inflytande

Bostadsanpassningsbidrag, ansökan

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Välkommen. till information och dialog kring framtidens boende för äldre på Ringgården

Att vara Senior i Krokoms kommun. Information till dig som är senior

Till dig som har fått ett avslag på din ansökan

BOENDEFORMER FÖR ÄLDRE. Definitioner

Sammanfattning från första mötet i de lokala lärande nätverken

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

Projektredovisning IT-stöd till Housing Enabler. Björn Slaug och Susanne Iwarsson Slaug Enabling Development och Veten&Skapen HB

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Maria Gill

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde

Man måste vila emellanåt

ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun

Äldreprojektet. finansierat av Arvsfonden Birgitta Björndahl Maria Granholm

Social delaktighet på digitala arenor. Resultat från ett samarbete mellan fem myndigheter

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård"

Staten SKL. Rådet för främjande av kommunala analyser

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

Transkript:

http://www.med.lu.se/case Åldrande & boende - en översikt PROFESSOR SUSANNE IWARSSON, FÖRESTÅNDARE FÖR CASE

Ett aktuellt ämne Den ökande andelen äldre vi lever längre, blir sjuka och sköra senare Fler åldras med funktionsnedsättningar De allra flesta bor i vanliga bostäder upp i hög ålder Både bostad och närmiljö är viktiga Hälsan är inbäddad i den vardagliga kontexten hälsa är att fortsätta vara delaktig i samhället

Ett aktuellt ämne Bostadsförsörjning ett kommunalt ansvar Kvarboendeprincipen en politisk målsättning Politiska styrmedel och pågående utredningar Individens eget ansvar

Olika boende- & stödformer Ordinärt boende = vanliga bostäder Särskilt boende = bistånd enligt Socialtjänstlagen Seniorboende, trygghetsboende, vård- och omsorgsboende Bostadsanpassning för personer med funktionsnedsättningar Hemtjänst och hemsjukvård oavsett boendeform Stor variation mellan Sveriges 290 kommuner!

Det finns inte så mycket forskning Stora åldrandestudier har fokus på människor knapphändiga data om boende- och närmiljö Forskning om bostäder har fokus på teknisk utformning och ekonomi Studier inom vård och omsorg har fokus på människor och vårdaspekter Studier inom medicin har fokus på diagnoser Studier från olika länder och kontinenter Utredningar & rapporter, inte vetenskap

Tvärvetenskaplig forskning Gerontologi (läran om åldrandet) Arbetsterapi, sjukgymnastik & omvårdnad Rehabiliteringsmedicin & folkhälsa Hälsoekonomi & statistik Trafikplanering, fysisk planering, arkitektur, industridesign Psykologi, pedagogik, sociologi & socialt arbete Brukare och aktörer engageras i forskningsprocessen Demonstration & tillämpning våra resultat ska påverka äldres vardag!

Boende & hälsa under åldrandeprocessen, i olika länder ENABLE-AGE kartläggningsstudie, 1,918 personer ENABLE-AGE djupintervjustudie, 189 personer ENABLE-AGE policyöversikt, fem länder 1 600 variabler om person-miljö-aktivitet Unikt detaljerade data avseende miljöaspekter Djupintervjuer på sex olika språk Ett års uppföljning i samtliga länder Flera uppföljningar, upp till 12 år i Sverige, Tyskland & Lettland

Utökat med nya delstudier Ett yngre urval, samarbete med SNAC-GÅS, 371 personer Personer som åldras med ryggmärgsskada, 123 personer Personer som åldras med Parkinsons sjukdom, 255 personer Plus andra projekt om åldrande & boende

Boendeaspekter Objektiva (bedömda) Bostadsstandard Fysiska miljöhinder Tillgänglighetsproblem Subjektiva (självskattade) Användbarhet Tillfredsställelse med boendet Meningsbärande aspekter Kontroll över boendesituationen

Tillgänglighet Mötet mellan personen (funktionell kapacitet) och miljöns krav, omfattar a) personkomponent b) miljökompetent Objektivt, kan mätas/bedömas tillförlitligt av personal/forskare utbildade för uppgiften

Personkomponenten: Kombinationen av funktionella begränsningar & hjälpmedel Typprofiler vanliga bland de allra äldsta (exempel): Nedsatt balans + dålig koordination + nedsatt uthållighet + svårt att vrida huvudet + nedsatt funktion i rygg & ben Nedsatt balans + dålig koordination + nedsatt uthållighet + svårt att vrida huvudet + nedsatt/ingen funktion i armarna + nedsatt finmotorik + nedsatt funktion i rygg & ben + använder gånghjälpmedel och/eller rullstol De mer komplexa kombinationerna är vanliga bland dem med specifika diagnoser, t ex Parkinsons sjukdom Diagnosspecifika kombinationer, vid t ex ryggmärgsskada

Miljöutformning enligt standard

Miljöhinder i praktiken. Inga ledstänger (krävs vid båda sidor) För korta ledstänger Mönster som döljer trappstegen

Vanligaste tillgänglighetsproblemen? Det är kombinationen av miljöhinder och profilen av funktionella begränsningar som vållar tillgänglighetsproblem inte miljöhindren i sej Högt monterade köksskåp Inga stödhandtag i hygienrum Inga bänkar utanför bostaden Badkar Ojämna gångvägar utomhus

Vilka miljöhinder är värst? Användning av rollator och nedsatt balans bidrar mest till att miljöhinder blir tillgänglighetsproblem Entrétrappor utan ledstänger är relaterat till ökad risk för död Bland personer med Parkinsons sjukdom vållar miljöhinder utomhus och i entréer mer problem än för äldre i allmänhet

Användbarhet Man ska kunna ta sig till/ifrån och kunna använda den fysiska miljön på samma villkor som andra Innehåller en tredje komponent - aktivitet Baseras på den boendes egna uppfattningar

Mer om egna upplevelser Tillfredsställelse med boendet Meningsbärande aspekter Kontroll över boendesituationen

Äldres egna upplevelser och strategier Hanterar tilltagande skörhet och förändringar i vardagen med hjälp av tre sammanflätade processer: Vändpunkterna Kampen Förhandlingarna i det hemlika, funktionella hemmet i ett sinnestillstånd präglat av medvetenheten om den egna skörheten

Vad bygger allt detta på? Studier baserade på siffror och statistik enkäter, strukturerade intervjuer, bedömningsinstrument, observationsprotokoll Studier baserade på samtal och observationer med äldre djupintervjuer, fallstudier, fokusgruppsintervjuer, deltagande observationer Studier baserade på blandade metoder För att öka kunskapen om åldrande och boende krävs olika perspektiv & longitudinella studier!

Forskningsbaserad brukarmedverkan

Tack till våra finansiärer! Forte - huvudfinansiär till CASE Formas, VINNOVA & Vetenskapsrådet Lunds universitet Ribbingska Sjukhemmets Minnesfond Svenska Institutet EU Norrbacka-Eugeniastiftelsen och en rad andra & tack till många medarbetare!

susanne.iwarsson@med.lu.se http://www.med.lu.se/case http://www.med.lu.se/multipark