DELGENERALPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN OCH KUSTEN I SIBBO. Sammandrag av landskapsvärdena som underlag för generalplanläggningen

FCG Suunnittelukeskus Oy SIBBO KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN OCH KUSTEN I SIBBO Sammandrag av landskapsvärdena som underlag för generalplanläggningen 630-C8968 28.2.08

FCG Suunnittelukeskus Oy Sammandrag av landskapsvärdena som underlag I för generaplanläggningen, Sibbo kommun 28.2.08 Delgeneralplan för skärgården och kusten i Sibbo 630-C8968 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRETAL...1 1 LANDSKAP...1 1.1 Metoder som har använts...1 1.2 En allmän beskrivning av området...1 1.3 Landskapsstruktur...1 1.4 Landskapsbild...2 1. Kulturlandskapet och värdefulla landskapsområden... 1..1 Bosättningshistoria och kulturmiljöns särdrag... 1..2 Betydande förhistoriska, skyddade helheter på riksnivå...6 1..3 Betydande kulturmiljöer på riksnivå...6 1..4 Betydande kulturmiljöer på landskapsnivå...8 1.. Traditionslandskap...8 1..6 Värdefulla områden på lokal nivå...9 2 MARKANVÄNDNINGSREKOMMENDATIONER UR LANDSKAPSPLANERINGENS SYNVINKEL... 2.1 Beaktande av landskapsvärden när markanvändningen planeras... 2.2 Områden som bör bevaras... 2.3 Områden som med tanke på landskapet lämpar sig för byggnation... 11 2.4 Planbeteckningar som har rekommenderats... 11 KÄLLOR:... 13 BILAGOR:... 13

FCG Suunnittelukeskus Oy Sammandrag av landskapsvärdena som underlag (1) 28.2.08 Delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo 630-C8968 SIBBO KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN OCH KUSTEN I SIBBO FÖRETAL FCG Suunnittelukeskus Oy har på uppdrag av Sibbo kommun utarbetat en landskapsutredning i anslutning till delgeneralplanearbetet för skärgården och kusten i Sibbo. Markanvändningsingenjör Pekka Söyrinki har varit Sibbo kommuns kontaktperson. Landskapsarkitekt Maarit Suomenkorpi vid FCG Suunnittelukeskus Oy:s kontor i Helsingfors har gjort landskapsutredningen. 1 LANDSKAP 1.1 Metoder som har använts Landskapsutredningen som Camilla Rosengren tidigare har gjort har kompletterats utgående från grunduppgifter, en kartstudie, flygbilder och fältbesök. Källorna som har använts för utredningen nämns i slutet av rapporten och landskapsutredningens kartor har bifogats. 1.2 En allmän beskrivning av området 1.3 Landskapsstruktur Utredningsområdet omfattar delgeneralplaneområdet i skärgården och kusten i Sibbo. Området har långa kulturhistoriska traditioner och där finns ett skiktat kulturlandskap från olika tidsåldrar samt en byggd miljö. Gamla Borgåvägen och motorväg E18 sträcker sig norr om området. Utredningsarbetet hör enligt miljöministeriets landskapsarbetsgrupps (1993) indelning i miljölandskap till Södra kustlandet och mera exakt till Finska vikens kustregion. Hällmarkerna, som är typiska för kustregionen, är till arealen betydande. På grund av den splittrade berggrunden och kusten samt de mångsidiga, traditionella näringarna är landskapet mycket uttrycksfullt. Bosättningen har koncentrerats nära åarna och på holmarna finns gruppbosättning. Odling, trädgårds- och kreatursskötsel, fiske och sjöfart är traditionella näringar i området. Ett starkt finlandssvenskt kulturarv framgår av byggnadsbeståndet och köksträdgårdarna. Sibbofjärden och kustskärgården dominerar landskapet i utredningsområdet. Sibbo å rinner via Sibboviken i områdets norra del nära Kalkstrand ut i havet. Åns förgrening, Immersbybäcken, övergår till Fallbäcken och rinner ut i Bölsfjärden nära Björnsö. Många mindre åar rinner dessutom från sjö- och myrområdena ut i havet. Landskapsstrukturens topografi är småskuren och omväxlande. Karga, buktande bergskullar lämnar rum endast för mycket små arealer jämn, låglänt mark som lämpar sig för odlingsbruk. Åkrarna, som är små till arealen, ligger huvudsakligen ca -7, meter över havsytan. Skärgårdens högsta punkt finns på Kasaberget +3,1 öh. Berget är ett storvulet, kargt hällmarksområde som har bevarats i naturtillstånd. De högsta punkterna på

FCG Suunnittelukeskus Oy Sammandrag av landskapsvärdena som underlag (2) 28.2.08 Delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo 630-C8968 fastlandet ligger nära Sibbo ås mynning och reser sig ca +0 meter över havsytan. 1.4 Landskapsbild Bild: Stränderna är framförallt längre ut i skärgården klippiga och steniga och träden kortvuxna. Berggrundens krosszoner och strykning i nordvästlig-sydostlig riktning, på grund av istiden, syns i landskapet. Sibbo å har uppstått i en krossdal i berggrunden. De typiska dragen är branta klippstränder och odlingsmarker längs ån. Många sund och holmar har också indelats i nordvästlig-sydostlig riktning. Traktens bosättning har bildats på stränderna, längs vägarna och åarna likt bandlika byar. Sibbo skärgård är på grund av villabyggandet på 1880-talet och den senare stugbyggnationen ett av Finlands tätast bebyggda skärgårdsområden. Den mångfasetterade landskapsbilden baserar sig på en splittrad skärgård, småskurna bergskullar och en omväxlande topografi, åkerlappar, på bosättningens placering vid stränderna samt på naturens vackra och känsliga drag. Alla jämna och odlingsbara marker har tagits i odlingsbruk och de få och till arealen små åkrarna skapar en omväxlande kontrast i landskapet och i de vyer som öppnar sig. Skogarna är huvudsakligen karga hällmarker med tallskog, typiska för Finska vikens kustregion. Stränderna är rätt bergiga och rikligt med avtäckt berg och stenfält förekommer. På stränderna växer typiskt låga tallar och på de frodigare områdena lövträd bland dem.

FCG Suunnittelukeskus Oy Sammandrag av landskapsvärdena som underlag (3) 28.2.08 Delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo 630-C8968 Bild: Stränderna är ställvis frodigare och där växer lövträd. Utanför Sibbo är skärgården splittrad, men tre täta ögrupper som bildar idylliska och harmoniska landskapshelheter kan iakttas. Från sunden mellan ögruppernas småskurna vyer öppnar sig däremot långa och spatiösa vyer längre ut över havet och landskapsbilden blir mångfasetterad. Löparö och Kitö i öster bildar en rätt så tät ögrupp, rik på kulturvärden. Ögruppen är en fortsättning på udden söder om Spjutsund. Utanför fastlandet ligger en smal vik, Insjö, med tydlig strandlinje. Viken har branta klippstränder. Strandlinjen på fastlandet bildar vid Insjö smala och omväxlande bukter och området är särskilt förtjusande. En bandlik bosättning har uppstått på klippstränderna. Diken och små åar, som omges av åkrar, rinner från fastlandet ut i viken. Områdets övriga delar är karga och odlingsmarker finns närmast på Löparö gård. Stora områden på Löparö har bevarats obebyggda. Där finns därför många natursköna områden och naturobjekt. Simsalö, Söderkullandet, Kasaberget, Norrkullalandet och Röysö samt många små öar och skär har bildats till en tät ögrupp i områdets mitt. Området är stenigt och landskapsdragen behagfullt mångsidigt. Mellan öarna finns smala vikbukter splittrade av skär och stenfält och mitt bland dem ett brett sund, varifrån ögruppen som helhet kan gestaltas. Bosättning har bildats på stränderna och nära den ger mycket små åkerlappar liv åt det karga skärgårdslandskapet. I väster bildar Granö och Mölandet den tredje gruppen. Öarna är frodiga och topografin har tydliga drag. Mellan dem finns en bred vik. Mölandets stränder kantas av fritidsbostäder. Granö är till största delen ett obebyggt naturområde. Det finns ytterst lite bosättning i den södra delen och i den norra delen, där det också finns några odlingar. Mitt på holmen rinner Klåbäcken norrut och längs den finns en frodig, liten dal. Nordsjö hamnområde, som syns på den västra sidan och som dominerande landskapet mycket, ger området en stark prägel.

FCG Suunnittelukeskus Oy Sammandrag av landskapsvärdena som underlag (4) 28.2.08 Delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo 630-C8968 Bild: Landskapet i skärgårdens smala vikar och sund är småskaligt och de gamla bebyggda områdena bildar idylliska vyer. Bild: Marmorvillan på det höga berget på Bergholmen är ett synligt landmärke när man närmar sig Björnsö. På fastlandssidan är bosättningen koncentrerad till omgivningen kring Björnsö, till stränderna i Stuvunäs och Gumbostrand och i någon mån också till omgivningen kring Sibbo ås mynning. Sibbo ås smala mynning öppnar sig i en vikbukt som ligger skyddad av öar. Eriksnäs herrgård vid Sibbo ås mynning dominerar vikbukten. Vid stranden i Kalkstrand ligger kalkfabriken i den innersta bukten av ett öppet sund och dominerar därmed landskapet i området. Farlederna sträcker sig på ögruppernas södra sida och spatiösa vyer öppnar sig mot havet. I den yttre skärgården finns här och där öar med klippstränder samt skär. På största delen av öarna finns det några fritidsbostäder. Särskilt Torra Hästen och Handskholmen samt Svarta Hästen och Granlandet har i stor utsträckning tagits i fritidsbruk och på dem finns ett tätt byggnadsbestånd.

FCG Suunnittelukeskus Oy Sammandrag av landskapsvärdena som underlag () 28.2.08 Delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo 630-C8968 Bild: Ställvis öppnar sig vidsträckta vyer över havsviken. 1. Kulturlandskapet och värdefulla landskapsområden 1..1 Bosättningshistoria och kulturmiljöns särdrag Ett kulturlandskap bildas i och med bosättningen och människans verksamhet. Spår av bosättning under olika tidsåldrar syns i landskapet i skärgården och kusten i Sibbo. De första invånarna kom redan tidigt under Suomusjärvikulturen 7000- fkr till Östra Nyland, närmast längre in på fastlandet. Stenåldersbosättningen var speciellt koncentrerad till kusten och åmynningarna. Några stenrösen från bronsåldern (0-00 fkr) vid kusten i Sibbo är fornlämningar som tyder på att människor har vistats i området. Under järnåldern (00 fkr-1300 ekr) började bosättningen sprida sig från fastlandet ut mot åmynningarna vid kusten. Efter korstågen (1238-1239), då svenska nybyggare kom till området, började en mera fast bosättning bildas. Först bosattes åmynningarna och dalarna, där områdena nära stränderna var gynnsamma för åkerodling. På 10-talet har Stora Kustvägen bildats mellan Åbo och Viborg och gråstenskyrkan i Sibbo byggdes vid vägen. I byarna vid kusten fanns det vanligen endast 1-2 hus, då byarna i inlandet hade 11-31 hus. Herrgårdarna har haft en viktig och stor betydelse för att kulturmiljöerna har bildats. På herrgårdarnas marker idkades framstegsvänligt jordbruk och i dessa områden uppstod ett betydande byggnadsbestånd. Tidig industri bestod huvudsakligen av små kvarnar. Redan på 1800-talet lockade speciellt skärgården sommargäster som idealiserade ett sunt levnadssätt. Efter 1880-talet började man bygga villor på öarna. Förutom villorna i nyränessans - och jugendstil har sedermera i slutet av 1900-talet och under 00-talet byggts många fritidsbostäder i skärgården.

FCG Suunnittelukeskus Oy 28.2.08 Sammandrag av landskapsvärdena som underlag (6) Delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo 630-C8968 Bild: Utdrag ur konungens kartverk. 1..2 Betydande förhistoriska, skyddade helheter på riksnivå Uppgiften baserar sig på objekt som har nämnts i landskapsplanens beskrivning. Den byggda miljön i området har beskrivits noggrannare i en separat utredning av Lauri Putkonen: Sammandrag av kulturhistoriska värden inom delgeneralplaneområdet för skärgården och kusten i Sibbo. 1. Kusten i Sibbo Alla registrerade fornlämningsobjekt i området betecknas i delgeneralplanen. Objekten har inventerats separat och på basis av inventeringarna har en separat förteckning upprättats. Rekommenderad planbeteckning: SM 1..3 Betydande kulturmiljöer på riksnivå Uppgifterna baserar sig på objekten som upptas i publikationen Betydande kulturhistoriska miljöer på riksnivå. 1. Kulturlandskapet på Löparö Kulturlandskapet på Löparö beskrivs i publikationen enligt följande (översatt citat): På stränderna vid det smala sundet mellan Löparö och Kitö finns det många kulturhistoriskt betydande byggnadsbestånd. Kring Löparö gård har villabebyggelse redan uppstått under det senaste seklet. På stranden på Kitö sidan finns nyare stugbosättning.

FCG Suunnittelukeskus Oy Sammandrag av landskapsvärdena som underlag (7) 28.2.08 Delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo 630-C8968 Löparö gårds huvudbyggnad från medlet av 1800-talet har murats av gråsten och byggnaden har två våningar. Det nuvarande takmodellen är från tiden efter branden år 1887. Stallet av sten och sädesmagasinet av sten och timmer, torde vara av samma ålder som huvudbyggnaden. I skogen nära gården finns rester av en salpeterugn från 0-talet. Omväxlande vyer över ängarna präglar kulturlandskapet som omger gården. Bostadshuset på Mattsas, som hör till Löparö gård, är från medlet av 1700- talet. Villa Löparö har flyttats till sin nuvarande plats år 1866, troligen från byggnadsgruppen på herrgården. Villan, Talludden, vid sundet mynning i norr har byggts år 1898. Rekommenderad planbeteckning: ma-1 och MA (åkrarna) 2. Sibbo vikens kulturlandskap I publikationen beskriv Sibbovikens kulturlandskap enligt följande (översatt citat): Stället där Sibbo å mynnar ut i Sibboviken har den äldsta bosättningshistorian. I åmynningen ligger fornborgen Sibbesborg. Fragment av borgens vallgrav och jordvallar från tidig medeltid har bevarats. På Eutas och Skraflas gårdar i Kallbäck by finns gammalt byggnadsbestånd. Joensuu gård ligger på åns västra strand. Gårdens huvudbyggnad i gustaviansk stil härstammar likaså från 1700-talet. Flygelbyggnaderna som kantar gårdsområdet är likaså från 1700-talet. Söderkulla gårds tvåvånings huvudbyggnad är av sten och har byggts år 1907 (K. Lindahl). I den gamla parken finns ett vitrappat spannmålsmagasin i nygotisk stil. Vita Villan, som ligger invid, har byggts av lodrätt timmer i slutet av 1700-talet. Alldeles i Sibbovikens mynning, på dess östra strand, ligger Eriksnäs gård, vars gustavianska huvudbyggnad är från 18-talet. Den nuvarande exteriören tillkom vid renoveringen år 1916 (A. Lindgren). Flygelbyggnaderna som avgränsar gårdsområdet, likaså den omgivande parken och trädgården, härstammar från 1700-talet. Stenladugården har byggts i medlet av 1700- talet och är i sitt slag bland de äldsta i vårt land. Rekommenderad planbeteckning: ma-1 och MA (åkrarna) 3. Kulturlandskapet i Östersundom I publikationen beskrivs Östersundom kulturlandskap enligt följande (översatt citat): Östersundom kulturlandskap breder ut sig på bägge sidorna om Gamla Borgåvägen. Östersundom herrgårdsområde och åkerslätten samt Villa Björkudden, som ligger vid havsstranden, utgör delar av kulturlandskapet. Östersundom herrgårds huvudbyggnad av trä, vars mellersta del har två våningar, är från år 1878 (Th. Decker). En gammal park omger byggnaden. F.d. förvaltarens bostad är från år 1842. Sädesmagasinet, brännvinsbränneriet och smedjan har murats av tegel och är från samma tid. De äldsta delarna av stenladugården med mansardtak är från år 187. I gårdens stora trädgård finns stenterrasser från 1800-talet.

FCG Suunnittelukeskus Oy Sammandrag av landskapsvärdena som underlag (8) 28.2.08 Delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo 630-C8968 Björkudden, Zacharias Topelius hem på äldre dagar, har byggts år 189 (W. Linsén). Östersundom kapell är av trä och har byggts år 174. Till formen är kapellet en långkyrka med avfasade gavlar. Sakristian ansluter i nordost till kyrkan och i dess västra gavel finns ett vapenhus som slutar i ett torn. Rekommenderad planbeteckning: ma-1 och MA (åkrarna) 1..4 Betydande kulturmiljöer på landskapsnivå 1.. Traditionslandskap Uppgifterna baserar sig på landskapsplanen för Östra Nyland och på utredningarna i anslutning till den. 1. De äldsta villaområdena i Sibbo skärgård Tidig villabebyggelse har bevarats på Mågsholmen, Stora Bergholmen och Katriholmen, utanför Björnsö, på Söderkullalandets norra strand samt på Norrkullalandets västra strand. Rekommenderad planbeteckning: ma-2 eller sk 2. Kalkstrands industriområde Verksamheten och kalkbrytningen i den historiska industrimiljön på havsstranden härstammar ända från 0-talet. Verksamheten utvidgades i medlet av 1700-talet när material behövdes för befästningsarbetena på Sveaborg. Byggnaderna och utrustningarna bestod bl.a. av två kaserner, varav i den ena fanns bostäder, i den andra ekonomi- och verksamhetslokaler. Verksamheten i Kalkstrand upphörde år 1760, men inleddes på nytt år 1933 när Lohja Oy köpte området. Byggnadsbestånd från slutet av 1930-talet har bevarats på fabriksområdet. Rekommenderad planbeteckning: ma-2 eller sk Traditionslandskapen är landskapstyper som har uppstått vid traditionella markanvändningssätt. Olika typer av ängar, fält, svedjebruk, hagmarker, hedar och skogsbeten utgör traditionsbiotoper. Det byggda traditionslandskapet består bl.a. av historiska byggnader och konstruktioner med närmaste omgivning samt av fornlämningar. Uppgiften baserar sig på landskapsarbetsgruppens betänkande II, publikationen Värdefulla landskapsområden. 1. Löparö herrgård och ängar. Areal 30 ha. Kulturlandskapet på Löparö har värdefulla traditionsbiotoper. Ön är värdefull på grund av sina naturdrag och sitt landskap. Området har en omväxlande och skarpskuren topografi. I landskapet vid vägen som leder till herrgården syns såväl skärgårdens naturdrag som herrgårdskulturen. Herrgårdens gårdsplan omges av ekar och almar. På ett närbeläget berg finns fragment av en eventuell fästning och på Kvarnbacken har funnits en by och en kvarn. I dessa områden finns representativa torra ängar samt bakom gamla träd hagmarker där får betar. Den gamla jordbruks- och kreatursgården används fortfarande och miljön är välskött. Rekommenderad planbeteckning: ma-2 och MA/MY (ängarna)

FCG Suunnittelukeskus Oy Sammandrag av landskapsvärdena som underlag (9) 28.2.08 Delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo 630-C8968 1..6 Värdefulla områden på lokal nivå Uppgifterna baserar sig på Camilla Rosengrens inventering från år 0, där objekten nedan har värderats till klass I. 1. Spjutsund Spjutsund är en gammal, regionalt sett central by med odlingslandskap. Området mellan Stenhuggarberget och Österviken är den största gruppen med traditionell byggnation och odlingsområden vid kusten i Sibbo. På gårdsområdena har trästaket och stengårdar bevarats. På 1700-talet fanns här den största koncentrationen av åkrar vid kusten i Sibbo. Rekommenderad planbeteckning: sk 2. Köningsvikens norra sida, Nevas åns deltaområde Området är återställt kulturlandskap. De västra stränderna vid Nevas åns mynning är öppna strandängar, fårbeten och ställvis kantar klibbalar strandlinjen. På det karga hällmarksområdet mellan Mattas och ådeltat växer gles gran- och tallskog. Öster om ådeltat finns en praktfull bergs- och skogszon. Rekommenderad planbeteckning: ma-3 och MY (betesmarkerna) 3. Bruksängens odlingslandskap Området är ett gammalt kulturlandskap i skärgården. I slutet av 1700-talet fanns här två torp, Fredriksholms torp och Froms. Gårdsområdena tillhörande de gamla torpen har bevarats öppna. En liten remsa längs stranden har år 1873 röjts till åker och en lång och smal åker i en dalsänka som sträcker sig i den inre terrängen, syns på kartan först år 1930. Bruksängen torde i enlighet med namnet till en början ha röjts till höäng. Rekommenderad planbeteckning: ma-3 4. Mossen Ett småbrukarlandskap från början av 1900-talet. Små rödmyllade hus samt ett vackert, traditionellt småbrukarlandskap som fortfarande odlas har bevarats. Byggnaderna används som åretruntbostäder. Rekommenderad planbeteckning: ma-3. Gumbostrand En mångskiktad miljö med ett värdefullt gammalt odlingslandskap och traditionella gårdsplaner, en trivsam byskola, jämsides med bryggor, parkeringsområden och lager i anslutning till fritidsbosättning samt byggnader som har ändrats till fritidsbostäder. På 1700-talet fanns här två torp och år 1873 byggdes två till torp. Torpen hade små åkerlappar. Rekommenderad planbeteckning: sk 6. Husö herrgård Ett herrgårdslandskap med stora åkrar, skogsdungar som strukturerar landskapet, samt betesmarker. Området har bevarats rätt så osplittrat som ett odlingslandskap, där det finns såväl gammalt som nytt byggnadsbestånd.

FCG Suunnittelukeskus Oy Sammandrag av landskapsvärdena som underlag () 28.2.08 Delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo 630-C8968 Omgivningen kring byggnadsgruppen är parkbetonad. På den skogsbevuxna udden växer ståtliga tallbestånd och bland dem finns lundområden. Åkerbruket har inletts relativt sent på grund av de odlingsbara markernas låglänta läge. De mindre, separata åkrarna inne i skogen har lämnats obrukade. Tackvare ridsportcentrumet har betesmarker bevarats på stränderna. Rekommenderad planbeteckning: ma-3 och MY (de gamla åkrarna och betesmarkerna) 2 MARKANVÄNDNINGSREKOMMENDATIONER UR LANDSKAPSPLANERINGENS SYNVINKEL 2.1 Beaktande av landskapsvärden när markanvändningen planeras 2.2 Områden som bör bevaras Utgående från landskapsutredningen har rekommendationer om planbestämmelser givits för områdets markanvändning. Avsikten med bestämmelserna är att garantera att de landskapsmässiga och kulturhistoriska huvuddragen i området bevaras. De gamla kulturområdena utgör centrala värden: fornminnen från förhistorisk tid, gamla bostadsplatser, gravkummel och fornborgar, kulturlandskap från historisk tid, herrgårdar, villor, byar, odlingar och traditionslandskap, betesmarker. De buktande bergskullarna, den splittrade skärgården, som växlar från småskurna och steniga innersta vikbuktar till bredare sund och fjärdar, samt de storvulna och natursköna skogsområdena på öarna representerar i naturlandskapet områdets särpräglade charm. Områden som enligt rekommendationerna bör bevaras ligger på värdefulla, vackra eller ekologiskt känsliga platser i landskapet, som dåligt tål förändringar. Åkrar som ligger i anslutning till byar och byggnader med kulturhistoriska värden är skäl att bevara öppna, odlade eller som betesmark eller ängar. På grund av att arealen är liten har åkrarna en särskild betydelse som gör landskapet mångsidigt. Det är inte tillrådligt att beskoga åkerslätterna. Det är tillrådligt att bevara omfattande och enhetliga, obebyggda naturområden för rekreation och skogshushållning. Löparös västra del, Norrkullalandets sydöstra del, Granö samt ännu obebyggda öar är dylika områden. Det är skäl att beakta att en enhetlig landskapsbild bevaras när skogen behandlas. Hällmarkernas krönområden och känsliga berg i utredningsområdet bör bevaras obebyggda. Krönområdena är ekologiskt känsliga och åtgärder som har vidtagits på krönen i landskapet exempelvis skogsavverkning och byggande syns på beklagligt långt håll. Områdets landskapsbild skulle lida av det byggs på krönen. Krönområdena samt bergiga och ofta brant stupande områden är också känsliga för slitage. Rekommendationer för vart och ett objekt har givits efter respektive objektbeskrivning ovan.

FCG Suunnittelukeskus Oy Sammandrag av landskapsvärdena som underlag (11) 28.2.08 Delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo 630-C8968 2.3 Områden som med tanke på landskapet lämpar sig för byggnation Nybyggnation bör styras till områden i anslutning till redan byggda områden, dock med beaktande av vart och ett områdes särdrag och de krav och begränsningar som de kulturhistoriska värdena ställer. Byggnaderna bör placeras naturligt enligt topografin till en del av landskapet. I den fortsatta planeringen skall också byggnadernas exteriör anpassas till miljön. Man bör undvika att placera stora byggnader nära stranden, vilket framförallt betonas i småskaliga områden. För att bevara de landskapsmässiga värdena bör ett byggnadssätt som är traditionellt för området följas: en bandlik placering av byggnadsgrupperna längs färdlederna, i åkerkanterna och koncentrerat vid stränderna, mellan obebyggda strandremsor. Byggnadernas storlek och stil bör likaså följa traditionella byggnadssätt och material. Vid byggande på stränderna och i kanterna av öppna odlingsmarker är det tillrådligt att lämna en skyddande kantskog mellan byggnaderna och öppna områden. Detta minskar konsekvenserna för landskapet. 2.4 Planbeteckningar som har rekommenderats ma-1 Landskapsmässigt värdefullt område Värdefulla landskapsområden på riksnivå anvisas med beteckningen. ma-2 Landskapsmässigt värdefullt område. Värdefulla landskapsområden och traditionsbiotoper på landskaps och regionnivå anvisas med beteckningen. ma-3 Landskapsmässigt värdefullt område. Lokalt värdefulla landskapsområden, som har konstaterats i utredningen, anvisas med beteckningen. Sk Värdefullt område med hänsyn till bybilden. Med beteckningen anvisas lokalt värdefulla byar som har konstaterats i utredningen och som har många värdefulla byggnader med gårdsområden förknippade med kulturlandskapet, historien eller tätortsbilden. Värderingsgrunden är en betydande byggnads- och områdeshelhet med hänsyn till att bevara bybilden. MA Landskapsmässigt värdefullt åkerområde. Med beteckningen anvisas områden som med hänsyn till landskapsbilden är viktiga att bevara öppna och i odlingsbruk. Dylika områden är bl.a.: värdefulla landskapsområden på riksnivå och odlingsslätter i anslutning till byggda miljöer. MY Jord- och skogsbruksdominerat område med särskilda naturvärden. Med beteckningen anvisas jord- och skogsbruksdominerade områden, där särskild uppmärksamhet skall fästas vid särskilda miljövärden och miljövård. Området har ofta särskilt viktiga delar, som kan anvisas med överlappande beteckningar för att ange områdets speciella egenskaper. SM Fornminnesobjekt.

FCG Suunnittelukeskus Oy Sammandrag av landskapsvärdena som underlag (12) 28.2.08 Delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo 630-C8968 Registrerade fornminnesobjekt anvisas med beteckningen.

FCG Suunnittelukeskus Oy Sammandrag av landskapsvärdena som underlag (13) 28.2.08 Delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo 630-C8968 KÄLLOR: Museovirasto ja ympäristöministeriö (1993), Rakennettu kulttuuriympäristö, Valtakunnallisesti merkittävät kulttuurihistorialliset ympäristöt. Arvokkaat maisema-alueet, Maisematyöryhmän mietintö II. Ympäristöministeriö, ympäristönsuojeluosasto, Julkaisu 66/1992. Maisemanhoito, Maisematyöryhmän mietintö I. Ympäristöministeriö, ympäristönsuojeluosasto, Julkaisu 66/1992. Landskapsplanen för Östra Nyland 23..07 Itä-Uudenmaan rakennetun kulttuuriympäristön selvitys (RAKU), Katariina Ockenström, Itä- Uudenmaan liitto, 07, JULKAISU 90 Camilla Rosengren, 0. Opublicerad inventering. Sipoon historiallisen ajan muinaisjäännösten inventointi vuonna 07. V. P. Suhonen. Museovirasto/RHO. BILAGOR: 1. Landskapsbild och landskapsstruktur 2. Sammandrag av kulturlandskapsvärden 3. Markanvändningsrekommendationer

1 Bilaga 1 3 1 1 1 1 30 1 30 2 1 1 1 Sibbo kommun Delgeneralplanen för skärgården och kusten Landskapsutredning Landskapsstruktur och landskapsbild 28.2.08 BETECKNINGAR Krönområden, över 30 möh Sluttningar -30 möh Dalar 0- möh Känsliga hällmarker Harmoniska landskapsområden Knutpunkt i landskapet Byggda områden

60 2 4 0 Bilaga 2 0 2 1 3 1 1 1 0 2 1 30 0 2 1 30 2 0 2 1 0 0 2 0 2 1 1 Sibbo kommun Delgeneralplanen för skärgården och kusten 1 Landskaputredning Sammandrag av landskapsvärden 28.2.08 BETECKNINGAR Värdefullt kulturlandskapsområde på riksnivå. Byggd kulturmiljö, Betydande kulturhistoriska miljöer på riksnivå. Värdefullt traditionslandskap på riksnivå Värdefulla landskapsområden, landskapsarbetsgruppens betänkande II Landskapsområde/Naturmiljö Kulturmiljö Värdering, betydande på riksnivå Camilla Rosengrens inventering Landskapsområde/Naturmiljö Kulturmiljö Värdering 1, 2, 3 Camilla Rosengrens inventering Landskapsobjekt. Värdering 1, 2, 3 Camilla Rosengrens inventering Fornlämning, förhistorisk Fornlämning, medeltida

Bilaga 3 MA SM MA ma-2 sk ma-1 MY ma-3 sk ma-1 ma-2 ma-2 ma-2 MY MY ma-3 ma-3 ma-3 MA ma-1 ma-2 Sibbo kommun Delgeneralplanen för skärgården och kusten Landskapsutredning Markanvändningsrekommendationer 28.2.08 BETECKNINGAR MY ma-1 ma-2 ma-3 sk MY MA SM Landskapsmässigt värdefullt område Värde på riksnivå, Byggd kulturmiljö. Publikationen Betydande kulturhistoriska miljöer på riksnivå Landskapsmässigt värdefullt område Värde på landskapsnivå Landskapsplanen för Östra Nyland Landskapsmässigt värdefullt område Lokalt värde Camilla Rosengrens inventering Värdefullt område med tanke på bybilden Camilla Rosengrens inventering Jord- och skogsbruksdominerat område med särskilda miljövärden Traditionslandskap Landskapsmässigt värdefullt åkerområde Odlingsmarker inom värdefulla landskapsområden på riksnivå Fornlämningsobjekt Obebyggt, enhetligt område - M eller V