REVIDERING OCH UTVIDGNING AV DEL- GENERALPLANEN FÖR VÄSTERBY

Transkript

1 Mottagare Larsmo kommun Dokument Uppdatering av byggnadsinventering Datum REVIDERING OCH UTVIDGNING AV DEL- GENERALPLANEN FÖR VÄSTERBY UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING

2 UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING - VÄSTERBY Granskning Datum Författare Jenny Jungar Granskare Jonas Lindholm Översättning Sanna Moliis Ramboll Pitkänsillankatu KOKKOLA P F

3 RAKENNUSINVENTOINNIN PÄIVITYS VÄSTERBY INNEHÅLL 1. INLEDNING 1 2. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 1 3. DEFINITION AV UTREDNINGSOMRÅDET 1 4. UTREDNINGSOMRÅDETS HISTORIA 2 5. KULTURLANDSKAP Landskapsstruktur Landskapsbild Landskapets särdrag Rekommendationer 6 6. DEN BEBYGGDA MILJÖN Allmänt Kulturhistoriska värden Byamässigt värdefulla helheter Värdefulla huvudbyggnader 7 7. SAMMANDRAG OCH SLUTSATSER KÄLLOR 32 Fotografier: Ramboll Finland Oy Denna inventering har gjort som en delutredning i anslutning till delgeneralplaneringen av Västerby i Larsmo kommun. Rapporten har uppgjorts av Arkitekt SAFA Jenny Jungar samt Lantmäteriingenjör YH Jonas Lindholm från Ramboll Finland Oy:s Österbottniska enhet.

4 1. INLEDNING Områdets kulturhistoriska värde har studerats i samband med byggnadsinventeringen år Målsättningen med denna utredning är att uppdatera den tidigare byggnadsinventeringen. Västerby klassas som värdefull kulturmiljö på landskaps- eller regional nivå i Österbottens landskapsplan I samband med uppgörandet av landskapsplanen 2040 granskas alla kulturhistoriskt värdefulla områden. För Västerbys del har föreslagits en ny avgränsning för det kulturhistoriskt värdefulla området. Avgränsningen presenteras närmare i kap. 7. Målsättningen med byggnadsinventeringen som gjorts för revideringen av delgeneralplanen, är att studera planområdet ur kulturmiljöns synvinkel. I kulturmiljön ingår den byggda miljön samt för området typiska landskapsområden. I utredningen gås igenom helheter som är värdefulla för bybilden samt enstaka kulturhistoriskt värdefulla byggnader, vars skick i nuläget har jämförts med resultaten från inventeringen år I inventeringen finns bilder på byggnaderna från år 2001 och 2014, viktig grundinformation från år 2001 och 2014 samt en uppskattning av hur värden bevarats. Målsättningen med utredningen är att styra delgeneralplansprocessen i enlighet med de riksomfattande målen för områdesanvändning (VAT), så att planeringen av markanvändningen främjar bevarandet av den nationella kulturmiljön och byggnadsarvets regionalt varierande karaktär. Målet är dessutom att anpassa kompletteringsbyggande och andra förändringar till kulturmiljöns särdrag och karaktär, eftersom bevarande och förändringarnas omfattning samt dess innehåll bestäms genom planläggning. Byn Västerby utgör en genomfartsplats när man längs landsvägen färdas till småbåtshamnen i Sonamo och därifrån vidare till det kända rekreationsområdet Köpmanholmen. Bild 1. Bytätortens centrum fotograferat mot nordväst från Västerbyvägens och Sonamovägens korsningsområde. 2. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Utgångspunkten i uppdateringen av byggnadsinventeringen har varit terrängbesök under hösten 2013 och i november Vid dessa tillfällen fotograferades områdets natur och landskap samt alla byggnader. Kartor från området, den tidigare byggnadsinventeringen från 2001 och planeringsmaterial samt markanvändningsplaner har använts som utgångsmaterial i utredningen. 3. DEFINITION AV UTREDNINGSOMRÅDET Generalplanområdet är beläget i Larsmo kommun i byn Västerby. Utredningsområdet har angetts i bilden nedan.

5 Bild 2. Utredningsområdet Lantmäteriverket. 4. UTREDNINGSOMRÅDETS HISTORIA I sockenkartan från år 1840 framgår två husgrupper, hemmanen Finne och Kass, som utgjort stommen i det ursprungliga byggnadsbeståndet. Sockenkartan är av dålig kvalitet på en del av Västerbyområdet, men odlingsområdena kring Finnes hus kan urskiljas på båda sidorna av Västerbyvägen. Vid sidan av säljakten, som avslutades på 1900-talet, har fiskeri alltid varit en betydande näringsgren i Larsmo, också i Västerbyområdet. På 1970-talet blev jordbruket en stark näringsgren på området, vilket de utbredda åkerområdena kring byn vittnar om. Endast de mest stenrika och mest ogynnsamma terrängområdena har lämnats outnyttjade av jordbruket. Sedan 1900-talet ända tills dagsläget har de största odlingsområdena har funnits på västra sidan av bycentrumet i området Björkliden. Numera är en del åkerområden beskogade, vilket vittnar om en förändring i näringslivet. Ett antal aktiva lantgårdar finns fortfarande i byn (bl.a. boskapsskötsel). Västerby skola (Västerbyvägen 352) byggdes år 1922, beslut om byggandet av skolan gjordes det föregående året. Byn har veterligen haft en butik från början av 1900-talet tills 1920-talet (Västerbyvägen 409, Vinbacka). Bild 3. Det nordliga kartbladet av sockenkartan från år I kartan framgår Kass, det ena av områdets två hemman ( ).

6 Bild 4. Det södra kartbladet av områdets sockenkarta från år I kartan framgår områdets andra hemman, Finne ( ). Bild 5. Grundkarta över området från år ( ).

7 5. KULTURLANDSKAP 5.1 Landskapsstruktur Västerby bycentrum är beläget på tre låga backområden samt i dalen mellan dessa. Topografin är i huvudsak jämn på utredningsområdet som är beläget utanför bycentrumet. På området finns rikligt med rullstensfält typiska för landhöjningskusten. Speciellt steniga är de vidare backområdena. De största åkerområdena på utredningsområdet ligger väster om bycentrumet i Björkliden och Sjöboda. Åkerlandskapen syns inte från huvudvägen. Områdets vägnät består av Västerbyvägen, längs vilken bebyggelsen i huvudsak är belägen, samt av Krokvägen och Sonamovägen, som ansluter till Västerbyvägen. Vägkanterna samt området överlag, är frodigt och trädrikt. Omfattande skogsområden angränsar till vägarna. Strandområdet eller Krok båthamn är inte inom synhåll från bycentrumet. Bild 6. Flygfotografi över utredningsområdet. Lantmäteriverket.

8 Bild 7. Byns södra del fotograferat från norr från Träskvägen. Bild 8. Det äldsta byggnadsbeståndet i byns norra del, fotograferat söderut från Västerbyvägen. Bild 9. Landskapsstrukturen i Västerby. Trädbeståndet är illustrerat med grönt, åkerområden med gult, bebyggd miljö och vägar med grått samt hav med blått. I bilden redovisas även en höjdmodell och terrängskuggning ( Lantmäteriverket). 5.2 Landskapsbild När man kommer till bycentrumet längs den belagda Västerbyvägen syns de första husen till vänster bland det skyddande skogsbeståndet. Husen är bandlikt, relativt glest belägna längs den slingrande Västerbyvägen. Byns visuella, relativt glesa centrum består av husen på de högsta terrängpunkterna samt av dalen mellan dem, väster om Sonamovägens korsningsområde. Blicken fångas av den gamla vackra skolbyggnaden och av gårdsplanen på Västerbyvägen 369 samt dess vackra ladugårdsbyggnad som ligger något norrut i kurvan av Västerbyvägen. 5.3 Landskapets särdrag Landskapets särdrag består av de öppna dalvyerna väster om Västerbyvägen samt av Revelnområdets vida åkervyer.

9 5.4 Rekommendationer Åkrarna på Björkiden/Reveln/Kärnstenen området kunde övervägas att anges med planebeteckningen MA (Landskapsmässigt värdefullt åkerområde). 6. DEN BEBYGGDA MILJÖN 6.1 Allmänt Husen är bandlikt, relativt glest, belägna längs Västerbyvägen. Några hus ligger längre ifrån väglinjen. Hela byggnadsbeståndet i byns centrumområde är bebodda året om. I närheten av Krokhamn finns några fritidsfastigheter. Största delen av byggnadsbeståndet har byggts under skiftet talet. I byn finns det endast tre exempel från återbyggnadstiden, av vilka huset som bevarats i ursprungligt skick syns på bilden nedan. Nyare byggnadsbestånd har bildats under och 1990-talen, nybyggen finns inte i byns centrumområde. Framförallt norr om byggnaden vid Västerbyvägen 369 finns ett enhetligare område med gammalt byggnadsbestånd från och 1900-talsskiftet. Den senare byggda, tidsmässigt skiktade bebyggelsen, har smält relativt bra in i det gamla bycentrumet och kompletterat detta. Bild 10. Västerbyvägen 369, huset med gårdsplan. 6.2 Kulturhistoriska värden I inventeringen år 2001 har alla enskilda hus (totalt 16 st) värderats som byggnadshistoriskt-, historiskt- samt landskapsmässigt värdefulla. För 11 byggnader har värdegrunden hållits oförändrad. En av byggnaderna som inventerats år 2001 har rivits (objekt 15), en byggnad hade delvis rivits vid fotograferingstillfället 2013 (objekt 2) och tre av byggnaderna har förlorat sitt byggnadshistoriska värde på grund av omfattande ändringsåtgärder (objekten 9, 13. och 14.).

10 En värdefull byggnad som lämnats utanför inventeringsurvalet år 2001, är byggnaden från återuppbyggnadstiden vid Västerbyvägen 336. Byggnaden och dess gård rekommenderas att anges med planebeteckningen /s i planen. Dessutom är Västerby gamla skolbyggnad som stilmässigt företräder jugend (Västerbyvägen 352, objekt nr 1, värdefulla huvudbyggnader) arkitektoniskt sett värdefull. Byggnaden har dock veterligen byggts först år Byamässigt värdefulla helheter Enskilda tidsmässigt enhetliga helheter kan inte klart definieras på området. Bycentrumet är relativt glest bebyggt och på en del av byggnaderna har omfattande ändringsåtgärder gjorts. Detta hindrar i flera fall definitionen av klara helheter. En betydande andel av det gamla byggnadsbeståndet är dock bevarat och bidrar således helhetsmässigt till den byamässiga känslan. I enlighet med gällande landskapsplan är området klassificerat som "Område som är värdefullt för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. 6.4 Värdefulla huvudbyggnader 1. Västerbyvägen 352 Byggår: 1922 Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Byggnadens skick (2014): god Bevaringsmöjligheter (2014): goda Värdegrunden kvarstår: Ja Förslag till planebeteckning: /s

11 Fotografi (2001). Fotografi (2013).

12 2. Västerbyvägen 347 (Breite) Byggår: 1940 Byggnadens skick (2001): god Byggnadens skick (2014): riven Bevaringsmöjligheter (2001): goda Bevaringsmöjligheter (2014):- Värdegrunden kvarstår: Nej (byggnaden är helt eller delvis riven) Förslag till planebeteckning: - Fotografi (2001).

13 Fotografi (2013). 3. Västerbyvägen Byggår: ca Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Byggnadens skick (2014): god Bevaringsmöjligheter (2014):goda Värdegrunden kvarstår: Ja Förslag till planebeteckning: /s

15 4. Västerbyvägen 365 (Nymans 3) Byggår: 1920 Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Byggnadens skick (2014): god Bevaringsmöjligheter (2014): goda Värdegrunden kvarstår: Ja Förslag till planebeteckning: /s Fotografi (2001).

16 Fotografi (2013). 5. Västerbyvägen 369 (Västboda) Byggår: 1893 Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Byggnadens skick (2014): god Bevaringsmöjligheter (2014): goda Värdegrunden kvarstår: Ja Förslag till planebeteckning: /s

17 Fotografi (2001). Fotografi, byggnaden har fotograferats från nordväst (2013).

18 6. Västerbyvägen 374 (Strandbo) Byggår: 1850-talet Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Byggnadens skick (2014): nöjaktig Bevaringsmöjligheter (2014): goda Värdegrunden kvarstår: Ja Förslag till planebeteckning: /s Fotografi (2001).

19 Fotografi (2014). 7. Västerbyvägen 377 (Nystoantas 19:13) Byggår: talet Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Byggnadens skick (2014): nöjaktig Bevaringsmöjligheter (2014): goda Värdegrunden kvarstår: Ja Förslag till planebeteckning: /s

21 8. Västerbyvägen 387 (Krok I/ 77:2) Byggår: 1945 Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Värdegrunden kvarstår: Ja (endast små förändringar har gjorts på byggnaden, bl.a. har en fönstertyp bytts ut) Byggnadens skick (2014): god Bevaringsmöjligheter (2014): goda Förslag till planebeteckning: /s Fotografi (2001).

22 Fotografi (2014). 9. Västerbyvägen 393 Byggår: 1852 Byggnadens skick (2001): god Värdegrunden kvarstår: Delvis (inga byggnadshistoriska värden kvarstår på grund av omfattande ändringsåtgärder, den ursprungliga byggnadstidpunkten kan ej urskiljas) Byggnadens skick (2014): god Bevaringsmöjligheter (2014): nöjaktiga (byggnaden står tom/sommarbostad (?)). Förslag till planebeteckning: -

24 10. Västerbyvägen 403 (Björkbacka) Byggår: 1865 Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Byggnadens skick (2014): god Bevaringsmöjligheter (2014): goda Värdegrunden kvarstår: Ja Förslag till planebeteckning: /s Fotografi (2001).

25 Fotografi (2013). 11. Västerbyvägen 404 (Krok) Byggår: 1845 Byggnadens skick (2001): dålig Bevaringsmöjligheter (2001): dåliga Byggnadens skick (2014): god Bevaringsmöjligheter (2014): goda Värdegrunden kvarstår: Ja Förslag till planebeteckning: /s

27 12. Västerbyvägen 409 (Vinbacka) Byggår: 1860-talet Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Byggnadens skick (2014): nöjaktig Bevaringsmöjligheter (2014): goda Värdegrund kvarstår: Ja Förslag till planebeteckning: /s Fotografi (2001).

28 Fotografi (2014). 13. Västerbyvägen 410 Byggår: 1890-talet Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Värdegrunden kvarstår: Delvis (byggnadshistoriska värden kvarstår inte, bl.a. har fönstertypen bytts ut, byggnadstidpunkten kan ej definieras) Byggnadens skick (2014): god Bevaringsmöjligheter (2014): goda Förslag till planebeteckning: -

29 Fotografi (2001). Fotografi, fotograferat från norr (2014).

30 14. Krokvägen 1 (Teresia 3:98) Byggår: 1900 Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Byggnadens skick (2014): god (farstun mot väst tillbyggd senare) Bevaringsmöjligheter (2014): goda Värdegrunden kvarstår: Ja Förslag till planebeteckning: - Fotografi (2001).

31 Fotografi (2014). 15. Krokvägen (Bergendahl) Byggår: talsskiftet Byggnadens skick (2001): dålig Byggnadens skick (2014): - Bevaringsmöjligheter (2001): små möjligheter Bevaringsmöjligheter (2014): - Värdegrunden kvarstår: Nej (byggnaden har rivits) Förslag till planebeteckning: -

32 Fotografi (2001). 16. Krokvägen Byggår: 1885 Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Byggnadens skick (2014): god Bevaringsmöjligheter (2014): goda Värdegrund kvarstår: Ja Förslag till planebeteckning: /s

33 Fotografi (2001). Fotografi (2014). 7. SAMMANDRAG OCH SLUTSATSER De vida åkerområdena som syns från vägområdet väster om bycentrumet är landskapsmässigt värdefulla; förslag till planebeteckning MA (landskapsmässigt värdefullt åkerområde). Byggnadsbeståndet som framställts i denna inventeringsrapport har formats under olika tidsperioder. I inventeringen år 2001 konstaterades byggnadsbeståndet vara kulturhistoriskt, historiskt och miljömässigt värdefullt. Byggnadsbeståndet från talen är i sin helhet byggnads-

34 traditionellt värdefullt. Dessutom är den gamla skolbyggnaden, i jugendstil arkitektoniskt värdefull. Utöver inventeringsurvalet år 2001, föreslås planebeteckningen /s för området vid Västerbyvägen 336, som representerar återuppbyggnadstiden. Bild 11. På talet byggda Västerbyvägen 336, som har bevarats i ursprungligt skick. Förslag till planebeteckning /s. Förslag till planebeteckning för alla områden med värdefulla huvudbyggnader, med undantag för byggnader som förlorat sitt byggnadshistoriska värde (rivna eller ombyggda), AO/s eller AM/s (/s: område där miljön bevaras). Totalt 12 objekt. De föreslagna planebeteckningarna har beskrivits byggnadsvis i kapitel 6.4 samt visas i nedanstående bild. Bild 12. Förslag till planebeteckningar: landskapsmässigt värdefulla åkerområden (gult område) - MA, byggnadsplatser vars miljö bevaras (gula fyrkanter) -/s.

35 Byområdet är klassificerat som byggd kulturmiljö I Österbottens landskapsplan. Området, vilket innefattar de enstaka värdefulla byggnadsobjekten som upptagits i denna inventering, rekommenderas att anges med planebeteckningen sk, område som är värdefullt med tanke på stadseller bybilden. Bild 13. Föreslagen utsträckning för byggd kulturmiljö i landskapsplanen 2040, Österbottens förbund. Rekommenderas att området anges med sk-beteckning i delgeneralplanen. 8. KÄLLOR Skriftliga källor: Larsmo kommun. Byggnadsinventering, Appel, Hans; Appel, Peter; Haglund, Lars; Rudbäck Ulrika. Larsmo. En skänk från havet. Jakobstad, Larsmo Hembygdsförening r.f. Larsmo. Från istid till nutid. Jakobstad, Internetkällor: