Det började egentligen med miljöminister Birgitta Dahl Hon och den dåvarande regeringen bildade 1987-88 Da(h)lälvsdelegationen med uppdrag att utarbeta ett åtgärdsprogram för att rena Dalälven inom tio år
Jag fick i uppdrag av delegationen att skriva MKBn; den lilla svarta
Dalälvens Vattenvårdsförening bildades år 1989 bl.a. med syfte att följa upp effekterna av planerade åtgärder Förste ordföranden; en viss herr Peter Hultqvist,.som tröttnade efter redan 2 år
Uppdraget att leda undersökningarna gick till den då 26 år yngre herr Lindeström Till min hjälp hade jag Böril Jonsson, Roland Uhrberg, Lajos Hajdu, Per Mossberg och senare även Mats Tröjbom
Dalälven ett Sverige i miniatyr Inom Dalälvens avrinningsområde finns alla slags vatten
Rogsjön
Åsgarn
Broån
Österdalälven
Herrgårdsdammen
Blålägan
Gysinge
Vilken Dalälv vill vi ha? Diskussionsdel 1993 om valet av MILJÖMÅL för Dalälven Miljömålen måste bygga såväl på människans existens och ofrånkomliga påverkan, som att vattenmiljön inte utgör ett isolerat stycke natur skiljt från sin omgivning. Dalälven torde vara den älv i Sverige där den största mångfalden vattenkategorier finns representerade, vilket erbjuder ett oräkneligt antal varianter av ekosystem att existera, som i sin tur måste utgöra ett mål att bevara. Ett nytänkande efterfrågas i vattenvårdsarbetet från en idag passiv förbudsfilosofi till en aktiv och konstruktiv vattenvårdsplanering
Vad ska vi använda våra vatten till? - vad är bäst vattenkvalitet ur ett användarperspektiv?
Cd µg/g Ts P µg/l Kadmiumhalten i fisk visar ett tydligt samband med näringshalten Kadmium i fisk - fosfor i vatten 12 10 8 Kadmium Fosfor 120 100 80 6 4 2 0 S13 S29 S4b S18 S21 S12 S19 S20 60 40 20 0
Miljögifter späds ut i näringsrika system
Även kvicksilverhalten i fisk påverkas av näring, och av ph, humus m.m. och förmodligen även av zink Stora Ulvsjön Skattungen Orsasjön Siljan Runn Gopen Rossen Amungen, Rättvik Svärdsjön Grycken, Falun Molnbyggen Venjansjön Ljustern Finnhytte-Dammsjön Rogsjön Amungen, Hedemora Långsjön, Romme Bäsingen Forssjön Grycken, Hedemora Rällsjön Särnasjön Idresjön Brunnsjön Gruvsjön Vikasjön Åsgarn Kvicksilverhalt i abborre Miljömålen 0 100 200 300 400 500 Hg (mg/kg Vs)
Vilken fosforhalt borde Siljan ha? Siljans naturliga fosforhalt Modellberäkning på basis av humushalten enligt NV: Naturlig halt Idag ca 9 µg/l 4,8 µg/l Morgondagens miljöproblem: våra onaturligt näringsfattiga vatten
Provtagaren Böril
Bilen, båten och skotern
Provtagning av strandnära bottenfauna
Vilka undersökningar har varit mest omfattande? - Uppföljningen av Faluprojektet FALUPROJEKTET En följd av Dalälvsdelegationens arbete En förlängning av Varp 89 Skapades 1992 genom avtal mellan Stora K. Bergslags AB, Länsstyrelsen, Falu kommun & Naturvårdsverket
1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1990 1991 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Zinkhalt i nedre Dalälven (Älvkarleby) 120 100 80 60 40 20 Gruvvattnet började renas 1987 Gruvan stängde 1992 Zn µg/l Åtgärder inom Faluprojektet 1995-2007? Mv 7 µg/l 2014 0 Start DVVF 1990
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 µg/g Ts 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 µg/g Ts 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 µg/g Ts Metaller i abborre i Runn 50 40 30 20 10 0 Kadmium Kadmium & zink har minskat, bly har ökat, medan kvicksilver först ökat, sedan minskat 0,30 0,25 Bly 0,20 0,15 Varpan 0,10 0,05 FALU GRUVA Faluån Tisken Slussen 0,00 0,5 0,4 Kvicksilver Runn 0,3 0,2 0,1 Dalälven 0,0
Längd (cm) Växter och djur i Runn är förvånansvärt opåverkade av metaller 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Runn 0+ 1+ 2+ 3+ 4+ 5+ 6+ 7+ 8+ Ålder Runn Dalälven genomsnitt De fiskarter man kan förvänta har fångats i sjön Fisken har haft normal tillväxt Ålderspyramiden har sett normal ut (abborre och mört) Planktonsamhällets biomassa och artantal har varit normal sett till näringsförhållandena Viss påverkan på bottenfaunan troligen främst pga näringsbrist
Några påvisade trender under perioden Ökande halter TOC i bl.a. Faluåns vattensystem Ca 1/3 högre idag än i början av 1990-talet Troligen orsakat av klimatförändringar
Sulfathalt (mekv/l) Några påvisade trender under perioden Minskande halter sulfat i bl.a. Tunaåns vattensystem Mer än en halvering sedan början av 1990-talet Troligen orsakat av minskat svavelnedfall 0,25 0,20 Tunaån (22) Hyttingån (22a) 0,15 0,10 0,05 0,00 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Temarapporten om närsalter (2002) Indelat Dalälvens AVR i 123 mindre delavrinningsområden Definierat all slags markanvändning, vattendrag, sjöar, utsläppskällor m.m. inom varje del-avr Skapat en modell som visar hur delavrinningsområdena påverkar varandra Validerat modellen med faktiska mätresultat Med hjälp av modellen beskrivit källfördelning, fastläggning (retention), andel/mängd som slutligen når havet
De 123 delavrinningsområdena
Även förekomst av fritidsfastigheter, fiskodlingar m.m.
Modellerade halter i del-avr utlopp
Genomslagsfaktor för havet
Kväve Nettotillförsel av KVÄVE till havet: ca 4.200 netto ton/år till havet Skog Hygge Jordbruk Kalfjäll Myr Övr. öppen mark Deposition sjöyta ARV & industri Enskilda avlopp Tätort Bruttotillförsel till Dalälven: ca 7 500 ton/år (nästan hälften fastläggs på vägen till havet)
En händelse att minnas - De stora vattenflödena hösten 2000 (max 1350 m 3 /s, normalt 350 m 3 /s)
Kadmiumhalt (µg/l) Några obesvarade frågor Vad är källan till KADMIUM i Långshytteån? 0.35 0.30 Långshytteån (30) Amungen (ytvatten) Amungen (botten) 0.25 0.20 0.15 Amungen botten 0,16 µg/l 0.10 0.05 Amungen yta 0,08 µg/l Långshytteån 0,07 µg/l 0.00 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Förändringen inträffade fr.o.m. 2009 Utredningar har pågått under flera år utan resultat (och numera avslutats)
Syrgashalt (mg/l) Varför minskar syrehalten i Runns bottenvatten? 16 14 12 10 8 6 4 2 Ytvatten Bottenvatten - mars Bottenvatten - augusti 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Inga tydliga kopplingar till andra vattenkemiska parametrar Är orsaken en ökad stabilitet hos språngskiktet? Eller en ökad förekomst av syreförbrukande ämnen? Är förändringen negativ eller möjligen positiv?
Totalt antal arter Totalt antal arter Antalet funna arter av växtplankton i Dalälvens sjöar har minskat från ca 220 till 150 st under 1990-20014 (med ca 1/3) Samma provtagare, samma expert som analyserat 300 250 200 150 100 Antal arter/taxa plankton 1990-2014 R² = 0,6883 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 År Antal arter/taxa plankton 2001-2014 Är orsaken naturlig eller onaturlig? 250 Är orsaken en DIREKT påverkan? (näring, gifter etc) 200 Är orsaken en INDIREKT påverkan? (förändrad betning från 150 djurplankton, fisk etc) 100 R² = 0,8153 Kan minskningen leda till några andra oönskade konsekvenser? 20012002200320042005200620072008200920102011201220132014 År
13 15 17 1B 6 22A 22 27 24 25 26 28 30 31 34A 34 36 2 5 7 8 10 9 12 16B 18 19 23 29 35 37 38 ton/år Var kommer allt BLY längs nedre Dalälven ifrån? Bly - transporter TEMARAPPORT OM ÄMNES- TRANSPORTER 2004 5 4,5 4 3,5 Modellerade Observerade Dalälvens huvudfåra En modell skapades och validerades Baserades på mätningar 1990-2003 3 2,5 2 1,5 1 0,5 Övriga biflöden Tunaån Grycken Varpan Slussen Forsån Västerdalälven Österdalälven 0 Tillförsel av bly från okända källor Station Ca 0,5 ton bly mellan Gråda/Mockfjärd och Forshuvud Ca 2 ton mellan Näs Bruk och Älvkarleby Blyhalten 2014 Näs: 0,14 µg/l Älvkarleby: 0,29 µg/l
Några avslutande stämningsbilder från vackra Dalälven (Foto: Böril Jonsson)
Tack för förtroendet under dessa 26 år!