Det började egentligen med miljöminister Birgitta Dahl

Relevanta dokument
DALÄLVEN Västerdalälven, Vansbro

Närsalter i Dalälven

Program för SRK i DALÄLVEN fr o m år 2000.

Dalälvens Vattenvårdsförening

Dalälvens Vattenvårdsförening

Dalälvens Vattenvårdsförening

Växtplankton i Dalälvens sjöar 2009

Dalälvens Vattenvårdsförening

Dalälvens Vattenvårdsförening

Dalälvens Vattenvårdsförening

Dalälvens Vattenvårdsförening

Dalälvens Vattenvårdsförening

Program för SRK i DALÄLVEN fr o m år 2009.

Dalälvens Vattenvårdsförening

Dalälvens Vattenvårdsförening

Dalälvens Vattenvårdsförening

Dalälvens Vattenvårdsförening

Abborre i Runn Metaller i vävnader 2013

Dalälvens Vattenvårdsförening

DVVF Provfiske sammanfattning

Dalälvens Vattenvårdsförening. år 2012

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling

Så mår Dalälvens sjöar. Utvärderingar av växter, bottendjur och fisk

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Rönne å vattenkontroll 2009

Dalälvens Vattenvårdsförening

Rapport 2010:13. Växtplanktonsamhällen i Dalälvens sjöar undersökningar Miljöenheten Dalälvens Vattenvårdsförening

Samordnat recipientkontrollprogram för Dalälvens Vattenvårdsförening

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Ätrans recipientkontroll 2012

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde

Bottenfaunan i 29 sjöar inom programmet Samordnad Recipientkontroll för Dalälven 2012

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Rapport 2010:08. Metallpåverkade sjöar och vattendrag i Dalarna. Miljöenheten

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Efterbehandling av lämningar från Falu gruva

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde Hjälmarens Vattenvårdsförbund

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Bällstaåns vattenkvalitet

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Norra Östersjöns vattendistrikt

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad

Vattenkontroll i Mörrumsån 2011

Tel: E-post:

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Laulukarhakanoja Valkeajoki Kivivuopionoja Laurinoja dagbrott Kuervaara dagbrott

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad

Tyresåns vattenkvalitet

- Mölndalsåns stora källsjö

Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet

Metaller och miljögifter i Stockholms sediment

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Vattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Tel: E-post: Tel: E-post:

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder

Metaller och miljögifter: NET-modellen, ett kartläggningsverktyg för miljögiftspåverkan

Sjöarna = en fantastisk tillgång i stadsbilden eller en sanitär olägenhet

Referensgruppsmöte JordSkog

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Rosthyttan Åmmeberg Förväntad miljöpåverkan i Kärrafjärden av planerade åtgärder

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde

Östgöta slamslamträff Provtagning av hushållsspillvatten i Östgöta kommuner

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Konsekvenser för Faluån, Runn och Dalälven av åtgärder på gruvavfall i Falun

Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Vattenöversikt för Lerums kommun

Ulf Larsson. Systemekologi Stockholms universitet. Himmerfjärden ARV

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Metaller i Vallgravsfisk Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP

Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Källfördelning av kväve och fosfor i Ölman och Sorkans avrinningsområde

Kunskapsunderlag för delområde

Förslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket

KVARNTORPS VATTEN ÅRSRAPPORT 2013

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag

Transkript:

Det började egentligen med miljöminister Birgitta Dahl Hon och den dåvarande regeringen bildade 1987-88 Da(h)lälvsdelegationen med uppdrag att utarbeta ett åtgärdsprogram för att rena Dalälven inom tio år

Jag fick i uppdrag av delegationen att skriva MKBn; den lilla svarta

Dalälvens Vattenvårdsförening bildades år 1989 bl.a. med syfte att följa upp effekterna av planerade åtgärder Förste ordföranden; en viss herr Peter Hultqvist,.som tröttnade efter redan 2 år

Uppdraget att leda undersökningarna gick till den då 26 år yngre herr Lindeström Till min hjälp hade jag Böril Jonsson, Roland Uhrberg, Lajos Hajdu, Per Mossberg och senare även Mats Tröjbom

Dalälven ett Sverige i miniatyr Inom Dalälvens avrinningsområde finns alla slags vatten

Rogsjön

Åsgarn

Broån

Österdalälven

Herrgårdsdammen

Blålägan

Gysinge

Vilken Dalälv vill vi ha? Diskussionsdel 1993 om valet av MILJÖMÅL för Dalälven Miljömålen måste bygga såväl på människans existens och ofrånkomliga påverkan, som att vattenmiljön inte utgör ett isolerat stycke natur skiljt från sin omgivning. Dalälven torde vara den älv i Sverige där den största mångfalden vattenkategorier finns representerade, vilket erbjuder ett oräkneligt antal varianter av ekosystem att existera, som i sin tur måste utgöra ett mål att bevara. Ett nytänkande efterfrågas i vattenvårdsarbetet från en idag passiv förbudsfilosofi till en aktiv och konstruktiv vattenvårdsplanering

Vad ska vi använda våra vatten till? - vad är bäst vattenkvalitet ur ett användarperspektiv?

Cd µg/g Ts P µg/l Kadmiumhalten i fisk visar ett tydligt samband med näringshalten Kadmium i fisk - fosfor i vatten 12 10 8 Kadmium Fosfor 120 100 80 6 4 2 0 S13 S29 S4b S18 S21 S12 S19 S20 60 40 20 0

Miljögifter späds ut i näringsrika system

Även kvicksilverhalten i fisk påverkas av näring, och av ph, humus m.m. och förmodligen även av zink Stora Ulvsjön Skattungen Orsasjön Siljan Runn Gopen Rossen Amungen, Rättvik Svärdsjön Grycken, Falun Molnbyggen Venjansjön Ljustern Finnhytte-Dammsjön Rogsjön Amungen, Hedemora Långsjön, Romme Bäsingen Forssjön Grycken, Hedemora Rällsjön Särnasjön Idresjön Brunnsjön Gruvsjön Vikasjön Åsgarn Kvicksilverhalt i abborre Miljömålen 0 100 200 300 400 500 Hg (mg/kg Vs)

Vilken fosforhalt borde Siljan ha? Siljans naturliga fosforhalt Modellberäkning på basis av humushalten enligt NV: Naturlig halt Idag ca 9 µg/l 4,8 µg/l Morgondagens miljöproblem: våra onaturligt näringsfattiga vatten

Provtagaren Böril

Bilen, båten och skotern

Provtagning av strandnära bottenfauna

Vilka undersökningar har varit mest omfattande? - Uppföljningen av Faluprojektet FALUPROJEKTET En följd av Dalälvsdelegationens arbete En förlängning av Varp 89 Skapades 1992 genom avtal mellan Stora K. Bergslags AB, Länsstyrelsen, Falu kommun & Naturvårdsverket

1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1990 1991 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Zinkhalt i nedre Dalälven (Älvkarleby) 120 100 80 60 40 20 Gruvvattnet började renas 1987 Gruvan stängde 1992 Zn µg/l Åtgärder inom Faluprojektet 1995-2007? Mv 7 µg/l 2014 0 Start DVVF 1990

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 µg/g Ts 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 µg/g Ts 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 µg/g Ts Metaller i abborre i Runn 50 40 30 20 10 0 Kadmium Kadmium & zink har minskat, bly har ökat, medan kvicksilver först ökat, sedan minskat 0,30 0,25 Bly 0,20 0,15 Varpan 0,10 0,05 FALU GRUVA Faluån Tisken Slussen 0,00 0,5 0,4 Kvicksilver Runn 0,3 0,2 0,1 Dalälven 0,0

Längd (cm) Växter och djur i Runn är förvånansvärt opåverkade av metaller 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Runn 0+ 1+ 2+ 3+ 4+ 5+ 6+ 7+ 8+ Ålder Runn Dalälven genomsnitt De fiskarter man kan förvänta har fångats i sjön Fisken har haft normal tillväxt Ålderspyramiden har sett normal ut (abborre och mört) Planktonsamhällets biomassa och artantal har varit normal sett till näringsförhållandena Viss påverkan på bottenfaunan troligen främst pga näringsbrist

Några påvisade trender under perioden Ökande halter TOC i bl.a. Faluåns vattensystem Ca 1/3 högre idag än i början av 1990-talet Troligen orsakat av klimatförändringar

Sulfathalt (mekv/l) Några påvisade trender under perioden Minskande halter sulfat i bl.a. Tunaåns vattensystem Mer än en halvering sedan början av 1990-talet Troligen orsakat av minskat svavelnedfall 0,25 0,20 Tunaån (22) Hyttingån (22a) 0,15 0,10 0,05 0,00 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Temarapporten om närsalter (2002) Indelat Dalälvens AVR i 123 mindre delavrinningsområden Definierat all slags markanvändning, vattendrag, sjöar, utsläppskällor m.m. inom varje del-avr Skapat en modell som visar hur delavrinningsområdena påverkar varandra Validerat modellen med faktiska mätresultat Med hjälp av modellen beskrivit källfördelning, fastläggning (retention), andel/mängd som slutligen når havet

De 123 delavrinningsområdena

Även förekomst av fritidsfastigheter, fiskodlingar m.m.

Modellerade halter i del-avr utlopp

Genomslagsfaktor för havet

Kväve Nettotillförsel av KVÄVE till havet: ca 4.200 netto ton/år till havet Skog Hygge Jordbruk Kalfjäll Myr Övr. öppen mark Deposition sjöyta ARV & industri Enskilda avlopp Tätort Bruttotillförsel till Dalälven: ca 7 500 ton/år (nästan hälften fastläggs på vägen till havet)

En händelse att minnas - De stora vattenflödena hösten 2000 (max 1350 m 3 /s, normalt 350 m 3 /s)

Kadmiumhalt (µg/l) Några obesvarade frågor Vad är källan till KADMIUM i Långshytteån? 0.35 0.30 Långshytteån (30) Amungen (ytvatten) Amungen (botten) 0.25 0.20 0.15 Amungen botten 0,16 µg/l 0.10 0.05 Amungen yta 0,08 µg/l Långshytteån 0,07 µg/l 0.00 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Förändringen inträffade fr.o.m. 2009 Utredningar har pågått under flera år utan resultat (och numera avslutats)

Syrgashalt (mg/l) Varför minskar syrehalten i Runns bottenvatten? 16 14 12 10 8 6 4 2 Ytvatten Bottenvatten - mars Bottenvatten - augusti 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Inga tydliga kopplingar till andra vattenkemiska parametrar Är orsaken en ökad stabilitet hos språngskiktet? Eller en ökad förekomst av syreförbrukande ämnen? Är förändringen negativ eller möjligen positiv?

Totalt antal arter Totalt antal arter Antalet funna arter av växtplankton i Dalälvens sjöar har minskat från ca 220 till 150 st under 1990-20014 (med ca 1/3) Samma provtagare, samma expert som analyserat 300 250 200 150 100 Antal arter/taxa plankton 1990-2014 R² = 0,6883 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 År Antal arter/taxa plankton 2001-2014 Är orsaken naturlig eller onaturlig? 250 Är orsaken en DIREKT påverkan? (näring, gifter etc) 200 Är orsaken en INDIREKT påverkan? (förändrad betning från 150 djurplankton, fisk etc) 100 R² = 0,8153 Kan minskningen leda till några andra oönskade konsekvenser? 20012002200320042005200620072008200920102011201220132014 År

13 15 17 1B 6 22A 22 27 24 25 26 28 30 31 34A 34 36 2 5 7 8 10 9 12 16B 18 19 23 29 35 37 38 ton/år Var kommer allt BLY längs nedre Dalälven ifrån? Bly - transporter TEMARAPPORT OM ÄMNES- TRANSPORTER 2004 5 4,5 4 3,5 Modellerade Observerade Dalälvens huvudfåra En modell skapades och validerades Baserades på mätningar 1990-2003 3 2,5 2 1,5 1 0,5 Övriga biflöden Tunaån Grycken Varpan Slussen Forsån Västerdalälven Österdalälven 0 Tillförsel av bly från okända källor Station Ca 0,5 ton bly mellan Gråda/Mockfjärd och Forshuvud Ca 2 ton mellan Näs Bruk och Älvkarleby Blyhalten 2014 Näs: 0,14 µg/l Älvkarleby: 0,29 µg/l

Några avslutande stämningsbilder från vackra Dalälven (Foto: Böril Jonsson)

Tack för förtroendet under dessa 26 år!