KÄVLINGE KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012
Innehåll och textbearbetning: Ekonomiavdelningen Layout: Joanna Bladh Foto: Sid 37 Henrik Sylén, sid 44 Jenny Björling, sid 54 Fredric Palm, övriga bilder Joanna Bladh Tryck: Kepa Tryck AB
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 5 Organisation 6 Viktiga händelser 9 Omvärldsanalys 10 Jämförelse med andra kommuner 15 Så fördelades skattepengarna under 2012 16 MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunövergripande mål 18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys 28 Personalredovisning 33 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Fritid och kultur 37 Förskoleverksamhet 39 Grundskoleverksamhet 41 Handikappomsorg 44 Hemvård 46 Individ- och familjeomsorg 48 Infrastruktur och teknisk service 50 Ledning och samhällsutveckling 54 Miljö och hälsa 57 Samhällsbyggnad 59 Utbildning och arbete för ungdomar och vuxna 61 RÄKENSKAPSMATERIAL Utveckling i korthet 64 Resultaträkning 65 Sammanställd redovisning särskild upplysning 65 Balansräkning 66 Kassaflödesanalys 67 Driftbudgetavräkning 68 Ombudgeteringar under året 69 Nämnder och bolag 71 Sammanställd redovisning 75 Investeringsbudget 76 Exploateringsredovisning 78 Redovisningsprinciper 79 Noter 81 Direktiv och uppdrag 85 Resultatenheter 89 VA-verksamhet 90 Diagram 91 Ekonomisk ordlista 92 Revisionsberättelse 93
4 INLEDNING
KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET 2012 GLÄDJEÄMNEN OCH VARNINGSSIGNALER OS-GULD, OS-GULD, OS-GULD 2012 var året då kommunen för första gången fick en OSguldmedaljör. Max Salminen från Barsebäck seglade i en dramatisk avslutning i London hem guldmedaljen. Uppvaktningen i Barsebäckshamn några veckor senare visade att vi var många kommuninvånare som gladdes med Max. Det är en fin bild att ha med sig när man summerar ett år. En kommun består av dess invånare och när någon lyckas gläds vi tillsammans. +45,2 MKR, MEN.. När jag ser tillbaka på 2012 konstaterar jag att det ekonomiskt bjöds på både glädjeämnen och varningssignaler. Resultatet, +45,2 mkr är ett glädjeämne i sig liksom den återbetalning av premier som är ett betydelsefullt inslag i det positiva resultatet. Mer illavarslande är det att flera av våra verksamheter under 2012 inte klarade att hålla sig inom givna ekonomiska ramar. MYCKET HÄNDE Vi har ett kontinuerligt behov av upprustning och nyinvesteringar i kommunen. Det är ett långsiktigt och aldrig sinande arbete, men under 2012 har det hänt en hel del tycker jag. Det blev bland annat en ny idrottshall på Korsbacka, Ljungensskolan byggdes till och det blev en ny cykelväg till Barsebäck. Stora satsningar som nu kommer våra invånare till dels. NYTÄNDNING PÅ CENTER SYD I kommunen har vi ett näringsliv som kännetecknas av drivkraft och framåtanda. Kommunen försöker dra sitt strå till stacken för att underlätta för befintliga företag och locka till oss nya. Bland mycket annat ser jag att vi 2012 lagt grogrund för en fortsatt utveckling på Center Sydområdet. Återköpet av mark från Festival parks och uppsägning av arrendekontrakt skapar förutsättning för fler företagare och fortsatt expansion. BILDEN AV KÄVLINGE Under 2011 fick vi den hårda vägen lära oss vad bräckligt ett varumärke kan vara. Debatten kring Tolvåker hade lagt sig vid ingången av 2012, men stora och viktiga arbeten var igång. Projektet Framtidens skola har nu börjat visa resultat och flera av bildnings verksamheter blev under året Qualiscertifierade. Det är bra, men vår insikt sade oss att det inte räcker. Vi behöver stärka vårt varumärke generellt sett. En god början är då att ta reda på vad våra invånare vill ha för kommun att leva, bo och arbeta i. I projektet Bilden av Kävlinge har vi ställt frågan, tagit till oss svaren och står nu beredda att tillsammans med invånare, näringsliv och föreningar ta ett rejält krafttag. Mycket spännande tycker jag! NÄR MAN SER TILLBAKA SER MAN VAD VI GJORT Det är för många lätt att se allt som måste göras och allt vi inte hunnit med. När jag ser tillbaka på 2012 tycker jag det är viktigare att ta fasta på vad vi gjort. Jag ser då en välskött kommun med massor av engagemang och vilja. Tack för det alla ni förtroendevalda och anställda som bidrar till att göra vår kommun lite bättre år efter år. 2013 VÄNTAR MED NYA UTMANINGAR De närmaste åren kommer att bli tuffa för oss. Krisen i vår omvärld är långt ifrån över. Nu syns tydliga spår i stigande arbetslöshet och vikande nybyggnation. Vi har dock en stabil grund att stå på och jag är övertygad om att vi tillsammans står starka även när vinden friskar i. Så håll i hatten och ta nya tag, 2013 väntar med nya utmaningar! Pia Almström Kommunstyrelsens ordförande INLEDNING 5
ORGANISATION KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNALA BOLAG KKB Fastigheter AB SAMVERKAN Finsam Gemensam nämnd Geoinfo Kommunassurans Syd Försäkrings AB Räddningstjänsten Syd Sydvatten AB Sysav KOMMUNSTYRELSEN STYRELSEORDFÖRANDE Pia Almström KOMMUNDIREKTÖR Mikael Persson VERKSAMHETSOMRÅDEN Ekonomi/IT Kansli/Kommunikation Kommunledning Näringsliv/Turism Personal Säkerhet Strategisk infrastruktur/ planering VALBEREDNINGSNÄMND REVISIONEN VALNÄMND ÖVERFÖRMYNDARNÄMND SAMARBETSNÄMND IT TEKNISK NÄMND MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND BILDNINGSNÄMND SOCIALNÄMND NÄMNDSORDFÖRANDE NÄMNDSORDFÖRANDE NÄMNDSORDFÖRANDE NÄMNDSORDFÖRANDE Johan Ericsson Thomas Lövskog Charlotte Lindblad Leif Skytte NÄMNDSANSVARIG CHEF NÄMNDSANSVARIG CHEF NÄMNDSANSVARIG CHEF NÄMNDSANSVARIG CHEF Göran Sandberg Göran Sandberg Carina Serbinsson Anette Fäldt VERKSAMHETSOMRÅDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Avfall Bygglov Arbetsmarknadsprogram Handikappomsorg Drift och underhåll Miljö- och hälsoskydd Fritid Hemvård Fastighet Vatten och avlopp Väghållning, park och grönområden Mätverksamhet Planfunktion Förskola Gymnasieskola Kultur Skola Individ- och familjeomsorg Kostenhet Vuxenutbildning INLEDNING 6
KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunfullmäktige (kf) är Kävlinge kommuns högsta beslutande organ. Under sig har kommunfullmäktige en kommunstyrelse (ks) och nämnder som ska bereda och verkställa fullmäktiges beslut. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller på annat sätt är av större vikt. Besluten gäller vanligtvis frågor som rör kommunens organisation, övergripande planer, de ekonomiska ramarna, val till nämnderna samt vad dessa nämnder ska arbeta med. Exempel på ärenden i kommunfullmäktige är budget och utdebitering, bokslut och ansvarsfrihet, reglementen för nämnder, övergripande taxor, översikts- och detaljplaner samt verksamhetsplaner. Kommunfullmäktige består av 49 ledamöter och 30 ersättare. MANDATFÖRDELNING PARTI 1995 1998 1999 2002 2003 2006 2007 2010 2011 2014 Moderaterna 10 12 9 12 16 Socialdemokraterna 23 18 20 17 15 Folkpartiet 2 2 5 4 5 Sverigedemokraterna 4 6 4 Centerpartiet 3 2 2 3 3 Kävlingebor 2 Miljöpartiet 2 2 1 1 2 Kristdemokraterna 1 2 1 1 Vänsterpartiet 2 1 1 1 Sveriges Pensionärers Intresseparti 1 1 M-demokraterna 1 Kommunens väl 8 5 INLEDNING 7
KONCERNEN KKB FASTIGHETER AB Kävlinge kommun har ett dotterbolag, KKB Fastigheter AB, KKB. Kommunens ägarandel i KKB uppgår till 100 procent. KKB är ett så kallat allmännyttigt bostadsbolag och hyr främst ut lägenheter men även verksamhetslokaler. SAMÄGDA OCH SAMVERKANDE BOLAG OCH ORGANISATIONER Kävlinge kommun samäger bolag och samverkar i kommunalförbund med andra kommuner. I följande organisationer har Kävlinge kommun mindre andelar: Kommunassurans Syd AB, Sydvatten, Räddningstjänsten Syd, Sysav och Finsam. FINSAM FINSAM Samordningsförbundet Finsam-Kävlinge-Lomma är ett kommunalt förbund som svarar för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Skåne samt Lomma och Kävlinge kommun. ommunassurans Syd Försäkrings AB KOMMUNASSURANS SYD AB Kommunförbundet Skåne beviljades 2005 koncession för ett skadeförsäkringsbolag, Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Bolaget har 40 delägande kommuner i Skåne, Småland, Blekinge, Halland och delar av Västra Götaland och ska verka som försäkringsbolag för dessa. Ägarandelen uppgår till 1,97 procent. RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD Räddningstjänsten Syd är ett kommunalförbund mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö. Verksamhetsområdet ska vara inriktat på att ge människors liv, hälsa och egendom samt miljön ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Ägarandelen uppgår till 8,9 procent. SYDVATTEN Sydvatten är ett kommunägt företag som producerar vatten och ägs av 16 delägarkommuner. Ägarandelen uppgår till 3,26 procent. INLEDNING SYSAV Sysav, Sydskånes avfalls aktiebolag, är ett kommunägt bolag med uppgift att svara för den regionala avfallshanteringen åt de 14 kommunerna i södra Skåne. Företaget ansvarar för att projektera, bygga och driva de regionala behandlings- och avfallsanläggningar som behövs för att kunna omhänderta, återvinna och behandla avfall. Detta regleras i det konsortialavtal som gäller till och med 2025. Ägarandelen uppgår till 3,85 procent. 8
VIKTIGA HÄNDELSER Ombyggnationen av Kvarngatan påbörjades under 2012 och beräknas bli klar våren 2013. UTÖKAT SAMARBETE Sedan 2010 har Kävlinge drivit en gemensam IT-driftsorganisation med Staffanstorp. Under året har även Burlövs kommun kommit med i samarbetet. En av fördelarna med detta är, för alla parter, en minskad sårbarhet och en större tillgång till bred kompetens. IT har under året startat ett migreringsprojekt från Novell- till Microsoftmiljö. Ett stort projekt som påverkar alla användare och ska genomföras i alla tre samverkanskommunerna med färdigställande under 2013. Ett annat samarbetsområde som kom igång var gemensam löneservice. Från och med oktober finns en gemensam nämnd för löneservice för Kävlinge, Staffanstorp och Burlöv. Nämnden och dess personal är placerade i Burlövs kommun. KVARNGATAN OCH NY CYKELVÄG Ombyggnationen av Kvarngatan påbörjades och beräknas bli klar våren 2013. Ombyggnationen görs för att öka trafiksäkerheten samtidigt som gatan får ett välbehövligt ansiktslyft. Nya cykelvägar har byggts mellan Löddeköpinge och Barsebäckshamn samt utmed Landskronavägen vid JB Education. KÄVLINGE ÖSTRA CENTRUM Två större planer inom området Kävlinge Östra Centrum har godkänts i miljö- och byggnadsnämnden under våren 2012 och förts vidare till kommunstyrelsen för beslut om antagande i kommunfullmäktige. BESLUT FRÅN SKOLINSPEKTIONEN I början av året presenterade Skolinspektionen sitt beslut efter regelbunden tillsyn av utbildningen i Kävlinge kommun. Beslutet var övervägande positivt. Förskolan och vuxenutbildningen uppfyllde alla författningskrav inom de områden, som inspektionen granskat, likaså gjorde fem av kommunens grundskolor. INGA NYA ELEVER TILL FRANS MÖLLERGYMNASIET På grund av svagt söktryck fattade bildningsnämnden beslut om att inte anta några nya elever till Frans Möllergymnasiet hösten 2012. Kommunen är fortsatt huvudman för elever i årskurs tre och för gymnasiesärskolan. Under året har Frans Möllergymnasiet genomfört omfattande omställningsarbete för att anpassa organisationen. Gymnasiesärskolan har flyttat till lokaler på Höga Annelundsskolan. NY SPORTHALL OCH MERÖPPNA BIBLIOTEK Korsbackas nya sporthall har under året tagits i bruk av föreningar och skola. Under hösten blev Kävlinge kommun den andra kommunen i landet med att erbjuda Meröppna bibliotek. Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne har genomförts i samverkan med Region Skåne. GODA RESULTAT FÖR HEMVÅR- DEN I ÖPPNA JÄMFÖRELSER Hemvården har fortsatt med mycket goda resultat i öppna jämförelser med en första och andra plats i brukarundersökningen om särskilt boende och frågorna om det sociala innehållet och utevistelser. Viktiga frågor som det arbetats aktivt med och som gett goda resultat. INLEDNING 9
OMVÄRLDSANALYS Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter kan komma att påverka Kävlinge kommun. Några av de faktorer som kan påverka är konjunkturutvecklingen, den allmänna pris- och löneutvecklingen i samhället och riksdagsbeslut som berör det kommunala verksamhetsområdet. INLEDNING ÅTERHÄMTNINGEN KOMMER ATT TA TID 2012 blev ett omtumlande år i världsekonomin. De två stora extremscenariorna, en kollaps för euron och haveri i budgetsamtalen i USA, förverkligades dock dessbättre inte. Världsekonomins återhämtning, som leds av USA, Kina och övriga tillväxtländer, kommer att ta tid. Europa utgör den stora risken för en nedåtgång. Mönstret brukar vara att Europa ligger efter USA med en eller två kvartal, vilket talar för något mer positiva data under första halvåret 2013. USA GENOMSNITTLIG TILLVÄXT USA:s tillväxt under 2012 har varit i linje med genomsnittet sedan 2010. Den offentliga konsumtionen ökade snabbt under året till följd av högre försvarsutgifter medan investeringarna inom näringslivet föll på grund av osäkerheten kring finanspolitiken och den europeiska skuldkrisen. På bostadsmarknaden har tillförsikten emellertid ökat något, liksom de amerikanska hushållens framtidstro, men arbetsmarknaden är fortsatt svag. Utan jobb och med stora låneskulder, blir det svårt för hushållen att konsumera USA ur svackan. Det stora hotet, ett fall ner för det finanspolitiska stupet (fiscal cliff), undanröjdes dock genom att kongressen till slut lyckades enas om en fortsättning för de tillfälliga skattelättnaderna som tillkom under Bush-eran. Det fortsatta behovet av att sanera de offentliga finanserna och stabilisera statsskulden kan emellertid på lite längre sikt komma att dämpa USA:s tillväxt, och eventuellt också skapa ytterligare infekterade politiska strider. TILLVÄXTEKONOMIERNA På grund av den försvagade konjunkturen i omvärlden, kombinerat med åtstramningsåtgärder för att dämpa inflationen, har Kinas tillväxt fallit något under 2012. I syfte att åter börja stimulera ekonomin har myndigheterna bland annat tidigarelagt investeringar i infrastrukturen och sänkt styrräntan. Brasilien, vars BNP-tillväxt sjunkit sedan 2010, har under 2012 haft tillväxt på 1,3 procent. Finanspolitiska stimulanser och ökade investeringar, främst inom infrastruktur inför kommande stora idrottsevenemang, väntas öka tillväxten med cirka 4 procent. I Indien har tillväxten fortsatt att mattas av under året. Det offentliga budgetunderskottet är stort och det finns behov av framtida åtstramningar. Den sammantaget ändå gynnsamma utvecklingen i tillväxtländerna väntas i sin tur kunna bidra till att exporttillväxten ökar i OECD-länderna. EUROPA OSÄKERT EKONOMISKT LÄGE I många euroländer är skuldsituationen fortsatt svår, vilket följaktligen tynger euroområdet. Politiska beslut och åtgärder har däremot dämpat oron och, åtminstone tillfälligt, lyckats bryta det ömsesidiga beroende som har existerat mellan statsfinansiellt svaga stater och dåligt kapitaliserade banker. Om detta mer gynnsamma läge på de finansiella marknaderna kommer att bestå är mer osäkert. Förhandlingar mellan EU-länder om en bankunion pågår fortfarande, och Spanien har exempelvis ännu inte ansökt om deltagande i programmet för ECB:s köp av statsobligationer. Dessutom är det realekonomiska läget mycket bekymmersamt med en pågående recession i euroområdet, och det samtidigt som det inrikespolitiska läget i många euroländer är instabilt, vilket snabbt kan leda till ökad turbulens på finansmarknaden. Utvecklingen på arbetsmarknaden, med en stigande arbetslöshet, är fortsatt bekymmersam och kan i förlängningen 10
öka spänningen och försvåra politisk enighet på nationell nivå kring nödvändiga framtida åtstramningar. De kraftiga åtstramningarna i många länders offentliga finanser i kombination med hushållens skuldsättning förväntas fortsätta att tynga den inhemska efterfrågan inom euroområdet, men om inte nya problem kring skuldhanteringen uppdagas, bedöms ändå tillväxten kunna repa sig något under 2013. SVERIGE NEDVÄXLING I TILLVÄXTEN Trots det dystra läget i världsekonomin så växte Sveriges BNP med i genomsnitt 0,6 procent per kvartal de tre första kvartalen under 2012. Även om resursutnyttjandegraden därmed svagt har stigit så har arbetslösheten stigit sakta under året. Det fjärde kvartalet blev tillväxten negativ och en konjunkturnedgång inleddes. Nedväxlingen i tillväxten förväntas bli rejäl eftersom efterfrågeutvecklingen i framför allt euroområdet är svag. Det osäkra ekonomiska läget bidrar också till att inhemsk efterfrågan utvecklas svagt då företag och hushåll håller tillbaka investeringar och konsumtion. Bolagsskatten, som sänks från och med 2013, kommer troligen leda till en ökning av investeringarna i näringslivet. Konjunkturnedgången förväntas hålla i sig under första kvartalen under 2013. Konjunkturinstitutet gör emellertid bedömningen att osäkerheten kring eurokrisen kommer att minska under året, och när väl det sker så är svensk ekonomi väl rustad för en återhämtning. Detta främst beroende av att hushållens konsumtion, till följd av högt sparande, snabbt kan öka och att industrin i dagsläget har outnyttjade produktionsmöjligheter. Sverige har dessutom inte lika stora behov som många andra länder att strama åt de offentliga finanserna. Men de åtgärder som ändå troligen behöver göras längre fram, 2015 2017, kommer verka återhållande på tillväxten. Den låga tillväxten i omvärlden gör att den svenska exportindustrin endast förväntas växa med cirka en procent 2012 och 2013. Arbetslösheten förväntas öka under hela 2013. ARBETSMARKNADEN Under 2012 ökade antalet sysselsatta samtidigt som arbetslösheten steg något. För 2012 blir arbetslösheten 7,7 procent i genomsnitt. Arbetslösheten bedöms stiga under 2013 och första halvåret 2014, vilket utgör ett normalt konjunkturförlopp på arbetsmarknaden. När efterfrågan ökar kommer företagen i ett inledningsskede främst att utnyttja befintlig personal. Återhämtningen på arbetsmarknaden kommer att ta lång tid och först i slutet av 2014 prognostiseras företagen åter börja anställa. Först 2017 bedöms det råda konjunkturell balans på arbetsmarknaden med en arbetslöshet på 6,5 procent. FORTSATT LÅG INFLATION Inflationen har legat under Riksbankens inflationsmål på 2 procent sedan 2009. Framöver prognostiseras konsumentprisökningstakten bli måttlig på grund av låga resursutnyttjande. Inflationen bedöms först fram emot 2017 nå nivåer mot 2 procent. BNP-TILLVÄXT I PROCENT 2011 2012 2013 2014 Världen 3,8 3,2 3,5 4,2 Euroområdet 1,5-0,5 0,0 1,4 Sverige 3,8 1,2 0,8 2,4 Danmark 1,1-0,6 0,9 1,8 Norge 1,3 3,2 2,5 2,0 Finland 2,7-0,1 0,4 2,1 Tyskland 3,1 1,0 0,9 2,1 USA 1,8 2,2 1,9 2,7 Kina 9,3 7,7 8,2 8,6 Indien 7,0 4,2 6,0 6,5 Brasilien 2,7 1,3 4,0 4,2 Källa: Konjunkturinstitutet, december 2012. INFLATION I PROCENT 2011 2012 2013 2014 USA 3,2 2,1 1,8 1,8 Kina 5,3 2,6 2,8 3,0 Euroområdet 2,7 2,5 1,7 1,4 Sverige 1,4 0,9 0,8 1,2 Källa: Konjunkturinstitutet, december 2012. FORTSATTA SÄNKNINGAR AV REPORÄNTAN Vid sitt möte i oktober lämnade Riksbanken reporäntan oförändrad på 1,25 procent, men valde sedan att sänka den till 1,0 procent i december. Konjunkturinstitutet bedömer att reporäntan kommer att sänkas med ytterligare 0,25 procentenheter under 2013, och att den därefter lämnas oförändrad fram till andra halvåret av 2014, då en period av räntehöjningar påbörjas. KOMMUNERNAS RESULTAT För 2012 visar kommunerna ett positivt resultat på 7 miljarder (14,7) före extraordinära poster. Det goda resultatet, på sammanlagt 15 miljarder, som kommunsektorn förväntas redovisa för 2012 beror således främst på engångsintäkter i form av återbetalda premier från AFA Försäkring med drygt 8 miljarder. Engångsintäkterna innebär att endast ett fåtal kommuner kommer att gå med underskott i år, och ger således en andningspaus för dem som kämpar med att klara en ekonomi i balans. Merparten INLEDNING 11
INLEDNING BEFOLKNING PER TÄTORT OCH ORT ORT 2008 2009 2010 2011 2012 Barsebäcksby 526 514 512 540 556 Barsebäckshamn 406 412 421 421 443 Dösjebro 847 851 849 848 868 Furulund 4 089 4 125 4 181 4 253 4 251 Hofterup/Ålstorp 3 346 3 414 3 432 3 419 3 401 Kävlinge 8 724 8 780 8 930 9 081 9 142 Lilla Harrie 288 315 328 332 327 Löddeköpinge 6 719 6 821 6 856 6 932 7 008 Stora Harrie 107 109 110 115 111 Södervidinge 141 138 137 134 133 Vikhög 87 86 83 99 97 Västra Karaby 209 211 217 209 215 Ålstorp 5 186 194 184 186 194 Landsbygd 2 580 2 668 2 773 2 692 2 681 TOTALT 28 255 28 638 29 013 29 261 29 427 Källa: SCB och Kävlinge kommuns prognos 2011 2015. BEFOLKNINGSUTVECKLING 2000 2012, PROGNOS 2013 2022 Antal invånare (vänster axel) Årlig % förändring (höger axel) av kommunerna har dock ett överskott från de senaste åren och regeringen har lämnat ett förslag som skulle göra det möjligt för kommunerna att reservera medel till en resultatutjämningsfond från åren 2010 2012. Skatteintäkterna ökade under 2012, vilket dock främst har sin förklaring i löneökningar och inte i ökad sysselsättning. UTMANINGAR FÖR KOMMUNERNA Utifrån den senaste tidens uppgång i arbetslösheten bedömer SKL, till skillnad från regeringens motsvarande prognos, att utvecklingen av skatteunderlagstillväxten de kommande två åren kommer att vara svagare än tidigare bedömningar. Detta samtidigt som kommunerna står inför ett antal utmaningar som påverkar kostnadsutvecklingen. Främsta orsaker till att kommunernas kostnader ökar beror på löne- och prisökningar samt demografiska förändringar. Den senaste befolkningsprognosen visar på att befolkningen ökat mer än vad som tidigare angetts, vilket i sin tur kommer att ställa högre krav på kommunernas förmåga att anpassa sina verksamheter till förändrade behov. Inom barnomsorgen har kostnaderna ökat till följd av högre demografiska behov och högre utnyttjandegrad samt en höjd ambitionsnivå. Detta samtidigt som maxtaxan inneburit att en mindre andel av förskolans kostnader finansieras av avgifter. För kommunerna gäller det även framöver att anpassa kostnaderna för gymnasieskolorna, med ett kraftigt minskat antal elever och indragning av statsbidrag, samtidigt som elevantalet för grundskolan kommer att öka. Reformer och lagstiftning har också bidragit till ökade kostnader för kommunerna inom individ- och familjeomsorgen samt för insatser enligt LSS. En ytterligare påfrestning på kommunsektorns ekonomi är att investeringstakten ökat och också fortsatt kommer att ligga på en hög nivå. Detta på grund av att infrastruktur och fastigheter från 1970- och 1980-talen nu börjat bli uttjänta. Den höga investeringsnivån ger en ökad upplåning och i sin tur ökade räntekostnader för många kommuner. 12
Så även om den senaste skatteunderlagsprognosen visar på tillväxt i skatteunderlaget, så bedömer SKL dess effekt vara betydligt mindre än effekterna på kommunernas ökade kostnader framöver. Det finns således skäl för att anta att ekonomin för den kommunala sektorn framöver blir betydligt mer ansträngd än i dagsläget. Källa: Sveriges kommuner och landsting BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN MATTAS AV Befolkningsutvecklingen är starkt kopplad till konjunkturläget och detta medför att befolkningsökningen i Kävlinge kommun mattas av de närmaste åren. Avmattningen beror dels på att bostadsproduktionen minskar eller stannar upp helt när konjunkturläget är dåligt och dels på att rörligheten bland in- och utflyttanden också påverkas. Under 2000-talet har Kävlinge haft en kraftig befolkningsökning i kommunen, där nivån sammantaget ligger i linje med kommunens uppsatta mål på en befolkningsökning med 1,5 procent per år. När konjunkturen vänder förväntas befolkningsökningen åter öka. Under prognosperioden 2013 2022 beräknas folkmängden öka i kommunen med totalt 7 040 invånare från 29 427 till 36 467 personer, vilket ger en ökning med cirka 655 personer per år. Ökningen grundas i att flyttnettot i genomsnitt förväntas vara 511 personer per år och födelseöverskottet 144 personer per år. Enligt befolkningsprognosen kommer Kävlinge kommun passera trettiotusen-gränsen under 2014. Utvecklingen i de olika åldersklasserna indikerar att Kävlinge de kommande åren får en ökning i åldrarna 6 12 år och 65 79 år samt en avmattning i åldersgrupperna 0 5 år och 25 44 år. Under 2012 ökade befolkningen med 166 invånare, från 29 261 till 29 427 invånare, vilket motsvarar en ökning på 0,5 procent. Det blev betydligt lägre än den prognostiserade siffran på 1,1 procent enligt den tidigare befolkningsprognosen för 2011 2020 och speglar att bostadsbyggandet avstannat. Jämfört med de övriga skånska kommunerna ligger Kävlinge bland de tio kommuner som haft den största ökningen. Det har skett ett trendbrott då det tidigare varit kranskommunerna kring Malmö som växt mest, nu är det bl.a. de större städerna i Skåne som har de stora ökningarna. Källa: SCB och Kävlinge kommuns befolkningsprognos 2012 2022 BOSTADSBYGGANDET STANNAR UPP Kävlinge kommun arbetar aktivt med mark- och planfrågor för att tillgången på byggbar mark inte ska bli ett framtida hinder för den planerade befolkningstillväxten. Efterfrågan på bostäder i Kävlinge kommun har varit god under flera år. De kommande åren väntas dock byggmarknaden bli något svagare än tidigare i stora delar av Sverige och likaså Kävlinge. De två största faktorerna och indikatorerna på ett lägre bostadsbyggande framöver är framförallt det osäkra konjunkturläget. Kävlinge kommun har ett stort utbud av bostäder och en bra andrahandsmarknad då mycket byggts de senaste åren. Av detta kan slutsatsen dras att kommunens bostadsbyggande följer hur samhället och ekonomin i övrigt utvecklas. Översiktsplanen 2010 för Kävlinge kommun ligger till grund för mark- och planfrågor och ska vara vägledande för kommunens fortsatta utbyggnad. För att kunna prioritera bland de olika utbyggnadsområdena i Kävlinge och Furlunds tätorter kommer troligen en fördjupning av översiktsplanen att initieras under 2013. Under 2012 färdigställdes 40 stycken hyreslägenheter på Kapellvägen i Kävlinge och i Löddeköpinge har äldreboendet med 24 lägenheter på två plan blivit klart. Dessutom har ett antal småhus byggts, dock i mindre utsträckning än vad det gjorts de senaste åren. Östra Gryet i Kävlinge är det område som haft störst ökning av småhusbebyggelse under 2012. I början av 2013 kommer 29 bostadsrätter att vara inflyttningsklara vid idrottsplatsen i Löddeköpinge. Projektet Trehörningen i Kävlinge har sökt bygglov i slutet av 2012 och förhoppningsvis påbörjas byggnationen under 2013. Det pågår ett flertal intressanta planeringar av bostadsområden i kommunen med olika boendeformer. Midrocs planer på Kävlinge Östra Centrum där upp till 1 500 bostäder kan komma att byggas är det enskilt största. I närtid kommer även kvarteret Sandhammaren och Tolvåkersgården ta fart. Hos KKB Fastigheter AB är det fortsatt fler bostadssökande i kö än antalet lediga lägenheter. NÄRINGSLIVET FORTSATT VÄLMÅENDE Omvärldens påverkan på lokala ekonomin är idag omedelbar och syns direkt i våra företags ekonomier. Även om Kävlinge kommun fortsatt har låg arbetslöshet så har den ökat under året. Omställningarna i näringslivet med anledning av den utdragna konjunkturen har tidigare inte påverkat kommunens diversifierade näringsliv i någon högre utsträckning, framför allt i jämförelse med kommuner i Västra Götalandsregionen eller Småland. Inbromsningen av efterfrågan har dock påverkat även företag i Kävlinge kommun. Kommunledningen lägger stor vikt vid dialogen med företagen. Antalet företagsbesök har ökat och även de olika mötesplatser som kommunen arrangerar för företagen där kommunledningen alltid medverkar. Att skapa ett bra företagsklimat kräver uthållighet och en övertygelse att arbetet måste fortsätta oavsett vilken plats i rankinglistan kommunen för tillfället innehar. Kommunens kvalitetsarbete i arbetet med relationerna till företag inom kommunen är en viktig pusselbit för att skapa en bra och konkret dialog med företagen som behöver kommunens tjänster. Därför har införandet av Företagskoordinatorn under 2012 varit av stor betydelse i det kontinuerliga förbättringsarbetet. FORTSATT HÖG FÖRVÄRVSFREKVENS Kävlinge tillhör de kommuner som har högst förvärvsfrekvens i Skåne. Det är framförallt i andra kommuner än den egna de förvärvsarbetande finner sina arbeten, cirka 75 procent pendlar ut till andra kommuner. Det är till Lund och Malmö som de flesta pendlar. För de som finner sin arbetsplats i Kävlinge är det troligast för kvinnor som vård och omsorgspersonal (26 procent), medan det för männen är troligast som byggnadsarbetare eller byggnadshantverkare (11,5 procent). INLEDNING 13
INLEDNING ARBETSLÖSHET (16-64 ÅR) KÄNSLIGHETSANALYS +/- MKR KÄVLINGE 2011 12 SKÅNE 2011 12 RIKET 2011 12 PROCENT ANTAL PROCENT PROCENT Arbetslösa 2,4 422 4,2 3,6 I program med aktivitet stöd 1,7 303 3,2 3,0 Totalt 4,1 725 7,4 6,6 KÄVLINGE 2012 12 SKÅNE 2012 12 RIKET 2012 12 PROCENT ANTAL PROCENT PROCENT Arbetslösa 3,5 508 5,7 4,8 I program med aktivitet stöd 2,4 358 4,9 4,1 Totalt 5,9 866 10,6 8,9 ARBETSLÖSHET (18 24 ÅR) KÄVLINGE 2011 12 SKÅNE 2011 12 RIKET 2011 12 PROCENT ANTAL PROCENT PROCENT Arbetslösa 2,5 54 4,1 4,0 I program med aktivitet stöd 4,8 105 7,3 6,4 Totalt 7,3 159 11,4 10,4 KÄVLINGE 2012 12 SKÅNE 2012 12 RIKET 2012 12 PROCENT ANTAL PROCENT PROCENT Arbetslösa 7,5 102 7,6 7,1 I program med aktivitet stöd 9,9 134 13,9 11,3 Totalt 17,4 236 21,5 18,4 Källa: Arbetsförmedlingen. +/- MKR 2011 2012 1 kronor förändring i utdebitering 55,5 58,0 Löneförändring med 1 % 5,0 5,3 Generell prisförändring med 1 % 4,2 4,3 10 heltidstjänster 3,9 4,0 Upplåning 10 mkr 0,4 0,3 Nettokostnadsförändring med 1 % 11,2 11,6 Totalt finns det 2 984 (2013) arbetsställen bland cirka 3 000 registrerade aktiva företag i Kävlinge. Cirka 600 företag har 1-4 anställda och drygt 300 har fler än 4 anställda. Handeln är den största näringsgrenen med ICA Maxi och Bauhaus i Löddeköpinge som de största arbetsgivarna. Ytterligare större privata arbetsgivare är Ekens Assistans AB, Opsis AB och Södervidingebagaren. Arbetslösheten är fortsatt lägre i Kävlinge kommun, 5,9 procent, än både i Skåne (10,6 procent) och riket (8,9 procent). Dock bör nämnas att arbetslösheten bland unga (18 24 år) har stigit i något snabbare takt i Kävlinge än i riket. Vid årsskiftet var 236 personer i åldern 18 24 år arbetslösa eller i program jämfört med 159 personer året innan. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet arbetslösa i Skåne väntas öka med 1 600 personer nästa år. Det blir en viss uppgång inom den privata tjänstesektorn, medan sysselsättningen minskar inom byggsektorn, transport och industrin. Nästa år hårdnar konkurrensen om de lediga jobben eftersom arbetskraftsutbudet ökar samtidigt som sysselsättningen minskar. Arbetslösheten fortsätter öka, även om det sker långsamt, och i slutet av 2013 väntas cirka 66 000 skåningar vara arbetslösa. Länets stora problem är att allt fler personer är arbetslösa under längre tid och det syns inget trendbrott. De yrken som har brist på arbetskraft blir just nu allt färre, men på längre sikt, 5 10 år, förutspås arbetskraftsbrist på grund av pensionsavgångar, men också för att få utbildas inom vissa sektorer. Bland de yrken som bedöms ha brist 2013 kan nämnas ingenjörer, läkare, förskolelärare, kockar och plåtslagare samt sjuksköterskor. KÄNSLIGHETSANALYS Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger utanför dess egen kontroll. Ett sätt att tydliggöra detta är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. Några av de viktigaste faktorerna visas i tabellen till vänster. 14
JÄMFÖRELSE MED ANDRA KOMMUNER FINANSIELLA PROFILER FÖR KÄVLINGE KOMMUN...I FÖRHÅLLANDE TILL SKÅNE LÄN 2009 2010 2011...I FÖRHÅLLANDE TILL RIKET 2009 2010 2011 Kävlinge kommun genomför tillsammans med flertalet kommuner i Skåne, och sammantaget ett 190-tal kommuner i riket, en finansiell analys enligt en modell framtagen av Kommunforskning i Västsverige. Analysen som är ett komplement till den finansiella analys som återfinns längre fram i årsredovisningen beskriver var Kävlinge kommun befinner sig finansiellt och hur vi utvecklas i förhållande till jämförelsegruppen. Utgångspunkt för analysen är åtta olika finansiella nyckeltal som speglar de analyserade kommunernas ekonomi utifrån fyra perspektiv. De fyra perspektiven är långsiktig kapacitet, kortsiktig beredskap, riskberedskap och kontroll över den finansiella utvecklingen. Varje nyckeltal graderas från 1 till 5, där 5 är bäst och 3 är medeltal. Kommunerna poängsätts utifrån inbördes relation för respektive nyckeltal och resultatet åskådliggörs i ovanstående polärdiagram som bygger på 2009, 2010 och 2011 års räkenskaper. I en avslutande kommentar i rapporten står följande att läsa om Kävlinge kommun. Kommunens resultat låg 2011 på en sådan nivå att den kan anses uppfylla grundläggande krav för en god ekonomisk hushållning i en kommun. Kävlinge bör bibehålla denna nivå för att under de kommande åren bibehålla sin ekonomiska ställning. Många kommuner står inför stora investeringar de närmaste åren. De större investeringar som gjordes under 1960- och 1970-talen i infrastruktur och lokaler måste nu refinansieras. Dessutom måste många fastigheter och anläggningar anpassas till nya driftsmetoder som utvecklats för att bedriva verksamheten effektivt. Detta bör även gälla för Kävlinge och bör beaktas när framtida ekonomiska planering genomförs. INLEDNING 15
SÅ FÖRDELADES SKATTEPENGARNA UNDER 2012 27,01 KRONOR TILL GRUNDSKOLEVERKSAMHET 15,37 KRONOR TILL HEMVÅRD 14,26 KRONOR TILL FÖRSKOLEVERKSAMHET 12,46 KRONOR TILL GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNING 6,75 KRONOR TILL HANDIKAPPOMSORG 6,87 KRONOR TILL KOMMUNÖVERGRIPANDE VERKSAMHET 5,14 KRONOR TILL INDIVID OCH FAMILJEOMSORG 2,87 KRONOR TILL TEKNISK VERKSAMHET 3,52 KRONOR TILL ÅRETS RESULTAT 3,84 KRONOR TILL FRITIDS- OCH KULTURVERKSAMHET INLEDNING 1,32 KRONOR TILL RÄDDNINGSTJÄNST 0,60 KRONOR TILL MILJÖVERKSAMHET 16
MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 17
KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och strategiskt inför framtidens utmaningar. MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Med visionen som utgångspunkt har fem olika perspektiv med kommunövergripande mål identifierats. För att konkretisera de fem kommunövergripande målen har ett antal framgångsfaktorer identifierats som regelbundet stäms av mot ett antal indikatorer. Till de kommunövergripande målen kopplas en nämndsplan som stöd för den löpande uppföljningen och för att säkerställa att målen förverkligas. I respektive förvaltningsdels verksamhetsplaner framgår hur måluppfyllelse ska uppnås. UPPFÖLJNING 2012 Måluppfyllelsegraden för de olika framgångsfaktorerna på fullmäktigenivå bedöms utifrån indikatorernas utfall och värderas enligt värderingssystemet på sid 20. Resultaten för indikatorerna finns redovisade i verksamhetsberättelserna. I verksamhetsberättelserna redovisar de olika verksamheterna hur de har arbetat för att förverkliga fullmäktiges mål. KÄVLINGEBON Perspektivet Kävlingebon innehåller följande framgångsfaktorer: 1. Engagerade Kävlingebor 2. God kvalitet 3. Attraktivt boende och livsmiljö 4. Lättillgängliga kommunikationer Framgångsfaktorerna mäts främst med indikatorer från medborgarundersökningen. Årets medborgarundersökning redovisar sammantaget på jämna och goda resultat vilket visar på hög kvalitet och nöjda medborgare. Det pågår flera olika förbättringsåtgärder inom de olika nämnderna i syfte att uppnå en högre måluppfyllelse. Kävlinge kommuns vår- och höstmarknad med representanter för politiker och förvaltning är tillfällen att få till stånd en bra medborgardialog och årets tema har varit Bilden av Kävlinge kommun. En projektplan är framtagen kring den fortsatta utvecklingen av medborgardialog för att förbättra invånarnas möjlighet till inflytande och påverkan. Olika mätningar och kommunjämförelser visar mestadels på goda resultat för våra verksamheter och hemvårdens brukarundersökningar visar på fortsatt goda resultat både inom äldreboende och inom hemtjänst. Något sämre resultat visar mätningar avseende kommunens tillgänglighet och bemötande varför dessa frågor framgent planeras att sättas i fokus i en rad olika sammanhang. Indikatorerna som mäter framgångsfaktorn Attraktiv boende- och livsmiljö visar på sämre resultat vilket måste beaktas i planeringen framöver. Andra mått inom detta område visar dock på goda resultat. Medborgarundersökningen visar exempelvis att åtta av tio invånare kan rekommendera vänner och 18
bekanta att flytta till Kävlinge kommun och tidningen Fokus boendegranskning rankar Kävlinge kommun som fjärde bästa boendekommunen i Skåne och på plats nummer femton i hela Sverige. Måluppfyllelsen för 2012 bedöms delvis vara uppfylld och pågående och planerade aktiviteter indikerar att uppsatta mål för 2014 ska kunna uppfyllas. UTVECKLING Perspektivet utveckling innebär att styra med framförhållning och följande framåtsyftande framgångsfaktorer förväntas vara uppfyllda till 2014. 1. Nytänkande och framåtanda 2. God samverkan 3. Livslångt lärande 4. Befolkning, tillväxt och bra företagsklimat 5. Produktivitet och effektivitet 6. Social trygghet Resultaten på indikatorerna visar att flera av indikatorerna redan är uppfyllda. Intern och extern samverkan har varit en strategisk fråga inom socialtjänsten under året vilket lett till ökad samverkan inom flera områden. Resultaten på de nationella ämnesproven i skolår 3, 6 och 9 är goda, med undantag för ämnet matematik i skolår 9, i jämförelse med andra kommuner men kommunens egen målsättning att 100 procent av eleverna ska uppnå godkända resultat är betydligt svårare att uppnå. Årets resultat visar på försämringar i framför allt årskurs tre. Pågående insatser inom ramen för Framtidens skola förväntas ge förbättrade resultat. Befolkningsökningen i kommunen förväntas att mattas av de närmaste åren men enligt gjorda prognoser kommer vi att kunna uppfylla målet på en genomsnittlig befolkningstillväxt på 1,5 procent per år mellan åren 2000 2014. I fokus för utvecklingsarbetet har arbetet med Bilden av Kävlinge varit högt prioriterat. Flera insatser för att stärka näringslivet har skett under året med flera företagsbesök, olika seminarier och beslut om en ny turistbyrå på Handelsplats Center Syd. Samarbetet med övriga 4-YES kommuner har fortsatt under året med Nyföretagarscenter Syd som en viktig resurs för att stödja nyföretagandet i kommunen. Insatserna inom näringslivet förväntas resultera i en förbättrad placering i Svenskt Näringslivs kommunranking. Måluppfyllelsen för 2012 bedöms vara delvis uppfylld men åtgärder krävs för att en del av framgångsfaktorerna ska kunna bedömas vara uppfyllda till 2014. MEDARBETARE För att uppnå målen avseende medarbetarperspektivet finns fem beslutade framgångsfaktorer: 1. Förståelse för uppdraget 2. Öppet förhållningssätt 3. Aktivt ledarskap 4. Tillvarata och utveckla kompetens 5. Tydlig lönepolitik Under 2012 har ingen medarbetarenkät genomförts och därför saknas värde på många av indikatorerna som mäter detta perspektiv. Resultaten från 2011 visade att samtliga mål var uppfyllda förutom målet kring en tydlig lönepolitik. Pågående aktiviteter under 2012 indikerar på fortsatta goda resultat och åtgärder har vidtagits för att förbättra målsättningen för en tydlig lönepolitik bland annat genom att gemensamma lönekriterier för chefer har utarbetats och kommer att implementeras fullt ut i nästa löneöversyn. Sjukfrånvaron har ökat något men målet på en sjukfrånvaro på högst 5,5 procent är uppnått. 2012 års resultat för frisknärvaro är 33 procent och därmed har målsättningen på 40 procent inte uppnåtts under innevarande år. Måluppfyllelsen för 2012 kan inte avgöras men pågående aktiviteter och 2011 års goda resultat från medarbetarenkäten indikerar på måluppfyllelse för 2014. EKONOMI Framgångsfaktorerna för ekonomiperspektivet är indelade i tre olika områden 1. Helhetssyn och långsiktighet 2. Styrning och kontroll 3. Vårda våra tillgångar Uppföljningen per 31 dec 2012 visar på mycket goda resultat för samtliga framgångsfaktorer och alla indikatorer förutom beläggningsunderhåll på gator är uppfyllda. Måluppfyllelsen för 2012 bedöms i huvudsak att vara uppfylld och bedömningen är att målen även uppnås under 2013. De ekonomiska förutsättningarna för 2014 ser i nuläget svagare ut och måluppfyllelsen bedöms inte vid utgången av 2014 uppnås för samtliga indikatorer. MILJÖ Perspektivet miljö med målsättningen att kommunens verksamhet präglas av en långsiktig hållbar utveckling. Fem olika framgångsfaktorer finns inom området miljö. 1. Ansvarsfullt resursanvändande 2. Beredskap att möta klimatförändringar 3. Värna den biologiska mångfalden och naturmiljön Miljöfrågorna har tydliggjorts sedan införandet av ett miljöperspektiv bland de kommunövergripande målen. Medvetna insatser har gjort att andelen ekologiska livsmedel har ökat och att alla nyinköpta eller leasade bilar under året är klassade som miljöbilar. Energianvändningen i kommunala lokaler minskar och en energi effektiviserings-strategi är antagen för att ytterligare minska energiförbrukningen de kommunala lokalerna. Möjligheter att sortera ut sitt matavfall har också påbörjats i kommunen. Några av de mer långsiktig målen avseende att värna den biologiska mångfalden och verka för en god boende- och livsmiljö måste beaktas framgent för att måluppfyllelse ska vara möjlig. Måluppfyllelsen för 2012 bedöms vara delvis uppfylld men fortsatta insatser krävs för att uppnå de mer långsiktiga målen. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunen har i grunden en stark ekonomi och en stark finansiell ställning. Verksamhets- och kvalitetsmässigt visar årets uppföljning att det är mycket att glädjas åt men även på en del områden som kräver mer fokus för att utvecklas och förbättras. Sammanfattningsvis visar årets bedömning av måluppfyllelsen vilket indikerar på att kommunen är på god väg att nå uppsatta mål för 2014 men att aktiva åtgärder är nödvändigt för de områden där målen ännu inte är uppfyllda. MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 19
MÅLKEDJAN VISIONEN KÄVLINGE MED SEGEL MOT FRAMTIDEN ÖVERGRIPANDE MÅL KÄVLINGEBON ÖVERGRIPANDE MÅL UTVECKLING ÖVERGRIPANDE MÅL MEDARBETARE ÖVERGRIPANDE MÅL EKONOMI ÖVERGRIPANDE MÅL MILJÖ NÄMNDSMÅL NÄMNDSPLAN FÖRVALTNINGSDELEN VERKSAMHETSPLAN CHEFER CHEFSUPPDRAG MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VÄRDERING ENLIGT PRINCIPEN MÅLET ÄR UPPNÅTT VI HAR INTE NÅTT MÅLET MEN ÄR PÅ RÄTT VÄG MÅLET ÄR INTE UPPNÅTT ELLER EN FÖRSÄMRING SEDAN FÖREGÅENDE MÄTNING MÅLUPPFYLLELSE KAN EJ BEDÖMAS EFTERSOM MÅL ELLER RESULTAT SAKNAS 20
KÄVLINGEBON Målet med perspektivet Kävlingebon är: Att alla upplever fördelar med att bo, växa upp, utbilda sig, verka och åldras i Kävlinge kommun. FRAMGÅNGSFAKTORER INDIKATORER RESULTAT 2011 RESULTAT 2012 1 VÄRDERING ENGAGERADE KÄVLINGEBOR Kävlinge kommun är en medborgarengagerad kommun där invånarna har en god dialog med kommunen och känner att de har goda påverkansmöjligheter. GOD KVALITET Kävlinge kommun är en kommun, där medborgaren upplever ett gott bemötande och att förväntade och erbjudna tjänster kännetecknas av kvalitet, kompetens och service. Nöjd inflytandeindex uppgår till 45. Betyget för påverkan uppgår till 43. Nöjd medborgarindex uppgår till 60. Betyget för bemötande/tillgänglighet uppgår till 65. Socialstyrelsens nationella brukarundersökning avseende sammantagen nöjdhet, både äldreboende och hemtjänst ligger över medelvärdet för riket. NöjdKundIndex Äldreboende: Kävlinge 79 Skåne 69 Hemtjänst: Kävlinge 78 Skåne 73 43 44 41 41 57 59 62 58 Andel nöjda Äldreboende: Kävlinge 89 % Riket 80 % Hemtjänst: Kävlinge 93 % Riket 88 % ATTRAKTIV BOENDE- OCH LIVSMILJÖ Kävlinge kommun erbjuder ett varierat utbud av bostäder för alla, med vackra, trygga och välkomnande miljöer. Kävlinge kommun ger möjligheter till berikande kulturupplevelser och meningsfulla fritidsaktiviteter som bidrar till god livskvalitet och folkhälsa. LÄTTILLGÄNGLIGA KOMMUNIKATIONER Kävlinge kommun vidareutvecklar infrastruktur och kommunikationer, vilket främjar möjligheter till handel, pendling och boende. Nöjd regionindex uppgår till 72. 68 66 Betyget för bostäder uppgår till 60. 55 62 Betyget för fritid uppgår till 68. 64 55 Betyget för kommunikationer uppgår till 55. 51 64 1 Socialstyrelsen har ändrat mätmetod från NöjdKundIndex till hur stor andel av brukarna som sammantaget är ganska nöjda eller mycket nöjda med äldreboendet/hemtjänsten. MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 21
UTVECKLING Målet med perspektivet utveckling är: Kävlinge kommun ska ha en jämn befolkningstillväxt, en kommunal verksamhet i utveckling och ett attraktivt näringslivsklimat. FRAMGÅNGSFAKTORER INDIKATORER RESULTAT 2011 RESULTAT 2012 1 VÄRDERING NYTÄNKANDE OCH FRAMÅTANDA Kävlinge kommun inspirerar till och verkar för ett varierat verksamhetsinnehåll. GOD SAMVERKAN Kävlinge kommun främjar gränsöverskridande samverkan inom alla områden i syfte att utveckla och effektivisera. Antalet enheter inom förskola och skola med en uttalad profilering ökar. Genomsnittsvärdet för antalet institutionsplaceringar per månad är högst 15. Delmål: till år 2012 är institutionsplaceringarna högst 20. Minst 95 % av föräldrarna uppger sig nöjda med förskolans verksamhet enligt Qualis brukarenkät. 4 enheter 5 enheter 1 enhet 2 enhet 15,8 14,6 91 % 92 % Åk 3: Ma 93 % Åk 3: Ma 86 % Sv 92 % Sv 89 % Åk 6: Ej åk 6 Åk 6: Ma 88 % MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING LIVSLÅNGT LÄRANDE Kävlinge kommun erbjuder utbildning med god kvalitet som utmanar till nyfikenhet och lust att lära allt efter ålder och mognad. Utbildningen ger förutsättningar för fortsatta studier samt tillträde till arbetslivet. 100 % av eleverna uppnår godkända resultat på de nationella proven i skolår 3, 6 och 9. Skollagens övergripande mål är att alla elever upplever sig trygga i skolan och att inte någon känner sig mobbad eller kränkt. Delmål: minst 98 % av eleverna uppger sig trygga och högst 2 % upplever sig mobbade eller kränkta enligt mobbingenkäten senast år 2012. Andel elever i procent (exkluderat elever på IV-programmet) som fullföljer sin gymnasieutbildning inom fyra år ökar. Ej åk 6 Sv 87 % Ej åk 6 En 92 % Åk 9: Ma 76 % Åk 9: Ma 80 % Sv 96 % Sv 97 % En 96 % En 99 % Uppger trygghet och trivsel Åk F 9: 97 % Upplevt mobbning Åk F 9: 5 % Uppger trygghet och trivsel Åk F 9: 98 % Upplevt kränkande behandling 1 Åk F 9: 2 % 85 % 89 % 1 Tidigare genomförda Trivselenkät har ersatts med befintliga frågor rörande samma område i Qualisenkäterna. 22
FRAMGÅNGSFAKTORER INDIKATORER RESULTAT 2011 RESULTAT 2012 VÄRDERING BEFOLKNING, TILLVÄXT OCH BRA FÖRETAGSKLIMAT Kävlinge kommun skapar, tillsammans med andra aktörer, förutsättningar för en jämn befolkningstillväxt. Kävlinge kommun verkar, tillsammans med näringslivet, för ett gott företagsklimat som leder till tillväxt och ökad sysselsättning. Kävlinge kommun utvecklar, tillsammans med andra aktörer, besöks- och turistnäringen. En genomsnittlig befolkningstillväxt på 1,5 % per år mellan åren 2000 2014. Tillbaka till 10-i-topp på Svenskt Näringslivs ranking. Årlig tillväxt av turistkronan i TEM-mätningen. 1,6 % 1,6 % 67 plats 78 plats 185 mkr 218 mkr PRODUKTIVITET OCH EFFEKTIVITET Kävlinge kommun bedriver verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det finns ett klart samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Andelen grundskoleelever som är behöriga till gymnasieskolan är minst 95 %. Nya intagningsregler till gymnasiet Yrkes 93 % Est 90 % E,H och S 89 % N och T 85 % Hemvården ska placera sig bland de 20 kommuner i riket som har bäst resultat i Öppna jämförelser Bland de 20 bästa Inget resultat från Socialstyrelsen SOCIAL TRYGGHET Kävlinge kommun skapar förutsättningar för social delaktighet, goda livsvillkor och goda utvecklingsmöjligheter genom hela livet. Den enskilde ges möjlighet att utifrån sina resurser ta ansvar för sig själv och andra. Den genomsnittliga tiden för hushållens ekonomiska bistånd ska inte överstiga 5 månader. Antalet ej verkställda beslut inom Handikappomsorgen som ger sanktionsavgift är 0. Andelen ej återaktualiserade ungdomar (13 20 år) ett år efter avslutad kontakt ska inte understiga 76 % 4,7 5,0 0 0 60 % 80 % MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 23
MEDARBETAREN Målet med perspektivet medarbetare är: Kävlinge kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med kompetent och engagerad personal, där människor växer och tar ansvar i en uppmuntrande miljö som främjar hälsa, effektivitet och resultat. FRAMGÅNGSFAKTORER INDIKATORER RESULTAT 2011 RESULTAT 2012 1 VÄRDERING FÖRSTÅELSE FÖR UPPDRAGET Kävlinge kommuns medarbetare har insikt och kunskap om att vårt gemensamma uppdrag är att ge en god service till kommuninvånarna. Detta innebär att vi alla ska förstå att vi är Kävlinge kommuns ansikte utåt samt vara medvetna om uppdragsfördelningen och uppdragets innehåll för förtroendevalda och för olika medarbetare i organisationen. Index i medarbetarenkäten avseende ett system för delegation, information, introduktion och hur utvecklingssamtal fungerar uppgår till minst 8,0 på en 10-gradig skala. 8,2 ÖPPET FÖRHÅLLNINGSSÄTT Kävlinge kommun har en arbetsmiljö som präglas av öppenhet för olikheter och nya idéer samt en miljö där olika uppfattningar respekteras och diskriminering motverkas. Index i medarbetarenkäten avseende arbetsmiljöförhållande uppgår till minst 7,4 på en 10-gradig skala. Nyckeltal för total sjukfrånvaro uppgår till 5,5 %. Nyckeltal frisknärvaro uppgår till 40 % ingen sjukfrånvaro. 8,4 4,3 % 4,7 % 35 % 33 % MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING AKTIVT LEDARSKAP Kävlinge kommun har ett tydligt ledarskap som samordnar, tillvaratar och främjar utveckling av medarbetarens resurser, där vårt mål är goda resultat för kommuninvånarna och arbetsglädje för de anställda. TILLVARATA OCH UTVECKLA KOMPETENS Kävlinge kommun har en tydlig strategi för kompetensförsörjning, där kompetensutveckling ses som en självklar investering. TYDLIG LÖNEPOLITIK Kävlinge kommun har en lönepolitik som leder till goda arbetsinsatser, engagemang, utveckling och arbetstillfredsställelse så att Kävlinge kommuns samlade resurser utnyttjas på ett effektivt sätt. Lönepolitiken ska vara sådan att vi kan hävda oss på arbetsmarknaden, det vill säga behålla och rekrytera kompetenta medarbetare. Index i medarbetarenkäten avseende ett aktivt ledarskap uppgår till minst 7,6 på en 10 gradig skala. Index i medarbetarenkäten avseende ändamålsenlig kompetensnivå uppgår till minst 8,0 på en 10-gradig skala. Index i medarbetarenkäten avseende tydlig lönepolitik uppgår till minst 8,4 på en 10-gradig skala. 1 Ingen medarbetarundersökning är genomförd under 2012. 8,1 8,2 7,7 24
EKONOMI Målet för perspektivet ekonomi är: Kävlinge kommun ska, med en god ekonomisk hushållning och ett effektivt resursutnyttjande, ha en handlingsberedskap för framtiden. FRAMGÅNGSFAKTORER INDIKATORER RESULTAT 2011 RESULTAT 2012 VÄRDERING HELHETSSYN OCH LÅNGSIKTIGHET Kävlinge kommun tar ansvar för dagens konsumtion och skjuter inte över detta på kommande generationer. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgår till 98 % under en rullande fyraårsperiod. 96 % 96 % Kävlinge kommuns finansiella mål utgör den yttre ramen inom vilken verksamheterna ska bedrivas. Ingen extern låneskuld. 0 0 STYRNING OCH KONTROLL Kävlinge kommun har en tydlig ekonomi- och verksamhetsstyrning. Beslutsfattare inom alla nivåer har tillgång till snabb, tydlig och korrekt ekonomisk information. Kävlinge kommun säkerställer en effektiv förvaltning och undviker allvarliga brister genom att kontinuerligt arbeta med intern kontroll. VÅRDA VÅRA TILLGÅNGAR Kävlinge kommun värdesäkrar på ett betryggande sätt sina tillgångar såsom lokaler, gator och vägar genom ett väl planerat underhåll. Kävlinge kommun placerar sina finansiella tillgångar i form av likviditet och värdeportfölj för att ge en god avkastning med betryggande säkerhet. Investeringarna är självfinansierade med egna medel under en rullande fyraårsperiod. 118 % 119 % Skattesatsen är högst 18,51. 18,51 18,51 Verksamhetens nettokostnader överstiger inte budgeterad nivå. Årliga intern kontrollplaner tas fram. Eventuella föreslagna åtgärder genomförs och följs upp. Fastighetsunderhållet är under en rullande fyraårsperiod i genomsnitt mellan 150 175 kronor per kvadratmeter. Beläggningsunderhåll på gatorna understiger inte 2 700 tkr per år, vilket motsvarar 2,78 kronor per kvadratmeter för att bibehålla gatornas skick och värde. Ok Ok Ok Ok 160 kr/m² 155 kr/m² 3,90 kr/m² 0 kr/m² MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 25
MILJÖ Målet med perspektivet miljö är: Kommunens verksamhet präglas av långsiktigt hållbar utveckling. FRAMGÅNGSFAKTORER INDIKATORER RESULTAT 2010 RESULTAT 2012 VÄRDERING ANSVARSFULLT RESURS- ANVÄNDANDE Kävlinge kommun minskar sin påverkan på miljön genom effektivare utnyttjande av resurser/produkter och ersätter då det är möjligt förorenande resurser/produkter med alternativa lösningar. 2014 uppgår andelen ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter till minst 25 % av den totala livsmedelskostnaden. 2011 är alla nyinköpta/leasade personbilar klassade som miljöbilar enligt statens definition. 2014 har energiförbrukningen 1 i kommunala fastigheter minskat till 150 kwh/m 2 och år och energiförbrukningen i alla nybyggda kommunala fastigheter är lägre än 60 kwh/m2 och år. 170kWh/m 2 och år 80kWh/m 2 och år 10 % 24 % 91 % 100 % 166kWh/m 2 och år 60kWh/m 2 och år MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING BEREDSKAP ATT MÖTA KLIMATFÖRÄNDRINGAR Kävlinge kommun tar hänsyn till framtida klimatförändringar genom att skydda befintliga byggnader och infrastrukturer samt beaktar vid planering konsekvenserna av ett förändrat klimat. VÄRNA DEN BIOLOGISKA MÅNG- FALDEN OCH NATURMILJÖN Kävlinge kommun verkar för att den biologiska mångfalden bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer samt att arter kan fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. VERKA FÖR GOD BOENDE- OCH LIVSMILJÖ Kävlinge kommun verkar för att bebyggd miljö utgör en god och hälsosam livsmiljö samt att naturoch kulturvärden tas tillvara och utvecklas. Bräddningar från spillvattensystem och källaröversvämningar via avloppsledningsnätet orsakade av kraftig nederbörd och/eller förhöjd havs nivå ska minska eller vara oförändrade i förhållande till föregående år. 2014 ska grönytefaktorn i nybyggda bostadsområden vara minst 0,40 och för lokaler minst 0,30. 2020 ska arealen skyddad natur ha ökat med 25 %. 2020 finns ett 10 km långt rekreationsstråk längs Kävlingeån från kusten till Kävlinge tätort. 2025 utsätts inga boende 2 för vägtrafikbuller från de kommunala vägarna som överstiger gällande riktvärden. 1 inklusive kylning, tappvarmvatten, fastighets- och verksamhetsel och värme. 2 förutsatt att boende/fastighetsägare inte motsätter sig bullerreducerande åtgärder. Källaröversvämningar 1 st Bräddningar 3 st Ok Källaröversvämningar 0 st Bräddningar 2 st Ok 600 ha 600 ha 1280 personer för buller över 55 dba 5 km 5 km 1280 personer för buller över 55 dba 26
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 27
FINANSIELL ANALYS För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för Kävlinge kommun används en finansiell analysmodell som utgår från fyra finansiella aspekter: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna som benämns, resultat, kapacitet och risk, kontroll, utgör hörnstenar i modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RESULTAT KAPACITET Med resultat avses balansen mellan löpande kostnader och intäkter samt utveckling av investeringar. Kapacitet beskriver den finansiella motståndskraften på lång sikt. ÅRETS RESULTAT Kävlinge kommun redovisar 2012 ett positivt resultat med 45,2 mkr. Det innebär att kommunen under hela 2000-talet visat postiva resultat. Det budgeterade resulatet uppgår till 9,8 mkr vilket ger en positiv budgetavvikelse på 35,4 mkr. Vid uppföljningen per den siste september prognostiserades resultatet till 43,5 mkr. Resultatet för 2011 uppgick till 52,5 mkr. BALANSKRAV Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting, innebär att kommunens resultat ska överstiga noll. Enligt rekommendationer och praxis ska realisationsvinster och extraordinära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Enligt balanskravet ska minskningen av det egna kapitalet, till följd av underskott, återställas inom tre år. Kävlinge uppfyller balanskravet och har inte något negativt resultat att återställa sedan tidigare år. MÅLAVSTÄMNING Kävlinge kommun har fyra finansiella mål där de två första mäts under en rullande fyraårsperiod. Det ekonomiska resultatet för 2012 innebär att samtliga mål uppnås både för bokslutsåret 2012 och under en rullande fyraårsperiod. NÄMNDERNAS BUDGETAVVIKELSER Nämnderna, exklusive kommunstyrelsens övriga anslag, redovisar en negativ budgetavvikelse på -1,3 mkr. Båda de två största nämnderna redovisar underskott. Bildningsnämnden redovisar ett underskott på 3,1 mkr och socialnämnden ett underskott på 2,0 mkr. Budgetföljsamheten hos nämnderna är avgörande för långsiktig god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelsens övriga anslag och finansförvaltningen redovisar positiva budgetavvikelser. Finansförvaltningens positiva budgetavvikelse beror framförallt på arbetsgivaravgifter för anställda yngre än 25 år, återbetalning av AFA-avgifter för 2007 och 2008 samt utdelningar på pensionsförvaltningen. JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER I årets resultat 2012 ingår jämförelsestörande intäkter på 18,8 mkr avseende återbetalda premier till AFA Försäkring för 2007 och 2008. Årets resultat 2011 omfattade jämförelsestörande intäkter på 5,0 mkr avseende försäljning av mark i anslutning till Billingshäll samt försäljning av bostadsrätter. 28
NETTOKOSTNADERNAS ANDEL AV SKATTEINTÄKTER Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidragen uppgår år 2012 till 97 procent. Det finansiella mål som antagits innebär att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inte ska överstiga 98 procent under en rullande fyra års period. Då finns förutsättningar att egenfinansiera investeringar. INTÄKTER Verksamhetens intäkter uppgår under året till 282,6 mkr. Intäkterna avser framförallt avgifter för kommunal verksamhet som barnoch äldreomsorg samt vatten och avlopp. I verksamheternas intäkter ingår också återbetalning av premier för 2007 och 2008 från AFA Försäkring på 18,8 mkr. Intäkterna ökade med 4,9 procent mellan 2011 och 2012. KOSTNADER Verksamhetens kostnader uppgår under året till 1 399,7 mkr. Personalkostnaderna är dominerande och motsvarar 55 procent av kostnaderna. Entreprenader och köp av verksamhet uppgår till 24 procent av kostnadsvolymen. Kostnaderna ökade med 3,8 procent mellan 2011 och 2012. RESULTAT, MKR Årets resultat FINANSIELLA MÅL Nettokostnadernas andel av skatteintäkter Självfinansieringsgrad av investeringar 2008 2009 2010 2011 2012 25,6 65,6 68,4 52,5 45,2 MÅL FÖREGÅENDE RULLANDE FYRA-ÅRSPERIOD RULLANDE FYRA- ÅRSPERIOD BOKSLUT 2012 98 % 96 % 96 % 97,4 % 100 % 118 % 119 % 106,2 % Extern låneskuld 0 0 0 0 Skattesats 18,51 18,51 18,51 18,51 BALANSKRAV, MKR 2011 2012 Årets resultat enligt resultaträkning 52,5 45,2 Avgår realisationsvinster -5,0 0 Justerat Årets resultat 47,5 45,2 MÅL, 98 PROCENT Nettokostnadsandel av skatteintäkter 2008 2009 2010 2011 2012 97,5 96,3 94,5 96,8 97,4 KOSTNADS- OCH SKATTEINTÄKTS- UTVECKLING En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Under perioden 2008 2012 ökade verksamhetens nettokostnad med 19 procent och skatteintäkterna inklusive kommunalekonomisk utjämning med 19 procent. Följsamheten mellan nettokostnader och skatteintäkter får därmed anses som god över tiden. Skatteintäkterna ökade under 2012 med 3,1 procent och uppgår till 1 187,7 mkr. Under 2012 ökade nettokostnaderna med 3,8 procent och uppgick till 1 157,2 mkr jämfört med bokslut 2011. Den budgeterade ökningen av nettokostnaderna mellan 2011 och 2012 uppgick till 3,8 procent. INVESTERINGAR, MKR 2008 2009 2010 2011 2012 Nettoinvestering,mkr 59,9 62,6 39,9 130,2 80,4 Investeringsvolym/ skatteintäkter och utjämning, procent DELAR AV INVESTERINGSBUDGET 2012, MKR 6,0 6,0 3,9 11,3 6,8 BUDGET 2012 UTFALL 2012 Om- och tillbyggnad Ljungenskolan 15,3 15,4 GC-vägar 9,2 9,7 Ombyggnad Kvarngatan 9,0 7,3 VA-ledningar 5,0 4,8 Kävlinge Kilen 1 4,2 4,1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 29
INVESTERINGAR Årets nettoinvesteringar uppgår till 80,3 mkr vilket är 30,8 mkr mindre än budgeterat. Avvikelsen beror på avvikelser på ny- och ombyggnadsprojekt samt att investeringar inom va-området inte behövts. Under året har flera stora projekt slutförts, bland annat Kompassens förskola i Löddeköpinge om- och tillbyggnad av Ljungenskolan samt gc-väg mellan Barsebäck och Löddeköpinge. 26,3 mkr kommer att föras över till 2013 års investeringsbudget. Relationstalet investeringsvolym i förhållande till skatteintäkter och utjämning låg 2012 på 7 procent. Genomsnittet för landets kommuner ligger på 10 procent. SJÄLVFINANSIERINGSGRADEN AV INVESTERINGARNA Skattefinansieringsgraden av investeringarna uppgår 2012 till 106 procent. Samma nyckeltal uppgick 2011 till 68 procent. Att nyckeltalet överstiger 100 procent innebär att investeringarna har finansierats med egna resurser. EXPLOATERING Under året har inga exploateringsområden avslutats. SOLIDITET Soliditeten beskriver kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. En jämn och hög soliditet ger ett långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelse var vid årsskiftet 38 procent. Vid samma tillfälle 2011 uppgick soliditeten till 36 procent. KOMMUNALSKATT Kommunalskatten är den viktigaste inkomstkällan. De samlade skatteintäkterna, inklusive inkomst- och kostnadsutjämning, uppgår 2012 till 1 187,7 mkr och är en ökning med 36,2 mkr jämfört med 2011. I kommunens statsbidrag ingick 2011 det tillfälliga konjunkturstödet med 223 kr per invånare. En viktig del vid bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken potentiell möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. Bland annat bör en låg kommunalskatt på sikt ge större utrymme att påverka kommunens finansiella situation positivt. Den totala kommunala skattesatsen exklusive kyrkoavgiften uppgick till 28,90 kr. Detta har under åren 2002 2005 varit den lägsta kommunalskatten i Sverige och sedan 2006 är det den näst lägsta. Den primärkommunala skattesatsen uppgick till 18,51 kr, vilket är 1,84 kr lägre än genomsnittet i Skåne och 2,11 kr lägre än genomsnittet i riket. RISK OCH KONTROLL Risk ska spegla vilka risker som kan påverka resultat och kapacitet. Kontroll avser hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. RÄNTERISK - FINANSNETTO Kommunens finansiella intäkter minus de finansiella kostnaderna kallas finansnetto. Kommunens riskexponering för ränteförändringar är låg vilket beror på att kommunen sedan flera år inte har några långfristiga skulder. Däremot är börsens upp- och nedgångar en faktor som styr avkastningen på pensionsportföljen. Detta är en risk som kan påverka finansnettot och årets resultat. Finansnettot uppgår 2012 till 14,7 mkr. I finansnettot ingår en stor utdelning på pensionsportföljen. LIKVIDITET De likvida medlen uppgår vid årsskiftet till 107,6 mkr, vid föregående årsskifte var samma siffra 114,8 mkr. De likvida medlen har minskat med 7,2 mkr. Kassalikviditeten beskriver hur finansiellt stark kommunen är att möta utgifter det närmsta året. Kassalikviditeten uppgick vid årsskiftet till 96 procent och 2011 var den 97 procent. Kassalikviditeten har sjunkit de senaste åren till följd av en hög investeringsnivå. En checkräkningskredit på 40 mkr finns sedan juni 2012 tillgänglig för tillfälliga likviditetsbehov. Ingen permanent upplåning har behövts under 2012. PENSIONSFÖRPLIKTELSER Kommunens totala pensionsförpliktelser uppgår till 503,1 mkr. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas inom linjen som en ansvarsförbindelse och uppgår till 481,6 mkr inklusive löneskatt. Pensionsförpliktelser intjänade från och med 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen och uppgår till 21,5 mkr inklusive löneskatt. Avsättning har gjorts för intjänad pensionsrätt, särskild ålderspension och visstidspension för förtroendevalda. För närvarande omfattas en förtroendevald av visstidspension enligt pensionsreglementet för förtroendevalda. Ytterliggare tre förtroendevalda har intjänade pensionsrätter avseende ålderspension, efterlevandepension och livränta. Kommunen har en försäkringslösning för huvuddelen av de intjänade pensionsförmånerna intjänade efter 1998 som annars skulle ha redovisats i FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SKULDSÄTTNINGSGRAD Av de totala tillgångarna har 20 procent finansierats med främmande kapital. Detta mått är motsatsen till soliditetsmåttet. Sedan 1994 har kommunen inte haft någon långfristig skuld. 30
balansräkningen under Avsatt till pensioner. Detta innebär att kommunen årligen betalar en avgift till vald pensionsadministratör som motsvarar årets intjänade pensionsförmåner. Samtliga pensionsåtaganden har värderats enligt RIPS07. Kommunen anlitar KPA för beräkning av framtida pensionskostnader. KPA:s prognoser påverkas bland annat av reallöneutveckling, inflation, statslåneränta, nyanställningar och avgångar. FÖRVALTNING AV MEDEL AVSATTA FÖR FRAMTIDA PENSIONER Kävlinge kommun har sedan 1995 medel placerade i en ränte- och aktieportfölj för att möta de framtida pensionskostnaderna. Under perioden från 1995 fram till årsskiftet 2012 har det satts in totalt 167,6 mkr. Marknadsvärdet har från 2011 till 2012 ökat från 309,8 mkr till 340,3 mkr beroende ökande börsvärden. Pensionsportföljen täcker vid årsskiftet 68 procent av ansvarsförbindelsen. AVSÄTTNING Några avsättningar förutom avsättning till pensioner finns inte. RÄTTSLIG TVIST Kävlinge kommun har inga pågående rättsliga tvister som innebär någon väsentlig påverkan på ekonomin. ÅRLIG UTVECKLING I PROCENT 2008 2009 2010 2011 2012 5,3 4,8 7,0 3,3 3,1 7,5 3,4 5,1 5,8 3,8 SJÄLVFINANSIERINGSGRAD, MÅL 100 PROCENT Skatteintäkter Nettokostnader Självfinansieringsgrad SOLIDITET I PROCENT 2008 2009 2010 2011 2012 94 157 254 68 106 2008 2009 2010 2011 2012 Soliditet inklusive ansvarsförbindelse 25 28 35 36 38 Tillgångsförändring 4 17 4 1 4 Förändring av eget kapital 4 10 9 6 4 Soliditet 78 73 77 80 80 SKULDSÄTTNINGSGRAD I PROCENT 2008 2009 2010 2011 2012 Skuldsättningsgrad 22 27 23 20 20 -varav avsättningar 1 1 2 1 2 -varav kortfristig skuldsättning 21 26 21 19 18 -varav långfristig skuldsättning 0 0 0 0 0 BORGENSÅTAGANDEN Från och med 2009 har borgensåtaganden för KKB fastigheter AB övergått från en kommunal borgen knuten till enskilda fastigheter till en borgensram som 2012 uppgår till 578,2 mkr. Kävlinge kommuns totala borgensåtaganden uppgår 2012 till 591,2 mkr. Huvuddelen av borgensåtagandena, 555,4 mkr, gäller KKB fastigheter AB. FRAMTIDEN I diskussioner såväl internt som externt framstår vikten av att vårda vårt varumärke som ett mycket angeläget område. Med ett gott utgångsläge och mycket att bygga på, men också med ödmjukhet och en insikt om ett varumärkes bräcklighet, startades under 2012 projektet Bilden av Kävlinge. I projektet deltar naturligtvis förtroendevalda och tjänstemän, men projektet har en ambition att involvera och engagera brett. Därför ska FINANSNETTO, MKR 2008 2009 2010 2011 2012 Finansnetto 1,1 26,6 7,3 16,0 14,7 LIKVIDITET 2008 2009 2010 2011 2012 Likviditet, mkr 150 220 223 115 108 Kassalikviditet, procent 104 107 125 97 96 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 31
invånare, näringsliv, föreningsliv med flera få ta en aktiv del. Det handlar om att synliggöra kommunen som ett bra alternativ att flytta till, att tydligt prata om vad som är styrkorna med Kävlinge kommun så vi kan marknadsföra en gemensam bild. Det är ingen slogan eller logotyp som bygger varumärket, utan det gör alla som bor och verkar här. Är man en nöjd kommuninvånare så är man också en god ambassadör. Arbetet går hand i hand med att utveckla vår service och vårt bemötande. Varje möte med kommunen är en sanningens ögonblick, det är i de dagliga kontakterna som Bilden av Kävlinge skapas. Bilden av Kävlinge om något bygger på mottot Tillsammans når vi framgång. Förväntningarna på fortsatt goda ekonomiska resultat är utifrån flera sammanfallande omvärldsfaktorer lägre än de senaste åren. De kommande åren ser vi inte några oförutsedda penningtillskott och prognosen för befolkningstillväxten är lägre än tidigare. Det tillsammans med en långvarig lågkonjunktur gör att det ser ut att bli bistrare tider. Vår verksamhet är inte konjunkturberoende, men det är vår ekonomi. Vi tror dessutom att förslaget i riksdagen på ett nytt system för kostnadsutjämning antas vilket ger kommunen lägre ersättningar än tidigare. Med en stabil ekonomi under hela 2000-talet är det dock med tillförsikt som vi planerar för kommande period. Vi har många utmaningar framför oss och vikten av framgång i satsningen Framtidens skola är en av de främsta. Idag når 94 procent av våra elever gymnasiebehörighet. Det är bra, men det kan bli bättre. Vi vill också att eleverna som uppnår de nationella målen i samtliga ämnen ska öka. Även vårt arbete med miljöfrågor har stor utvecklingspotential och här kan alla bidra i stort och i smått. REDOGÖRELSE ENLIGT RÅDET FÖR KOMMUNAL REDOVISNING, MKR 2011 2012 FÖRÄNDRING Avsättning för pensioner och liknande -18,5-21,5-3,0 Ansvarsförbindelse -482,9-481,6 1,3 Totala pensionsförpliktelser -501,4-503,1-1,7 Finansiella placeringar (bokfört värde) 292,3 304,0 11,7 Totala förpliktelser./. finansiella placeringar (bokfört värde) -209,1-199,1 10,0 Finansiella placeringar (marknadsvärde) 309,8 340,3 30,5 UTVECKLINGEN AV ANSVARSFÖRBINDELSEN OCH PENSIONSPLACE- RINGARS MARKNADSVÄRDE Ansvarsförbindelse Pensionsplacering TILLGÅNGSFÖRDELNING I PROCENT Räntepapper 45 Svenska aktier 44 Utländska aktier 11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunkansli Mikael Persson Kommundirektör Victoria Galbe Ekonomichef 32
PERSONALREDOVISNING Arbetet med Kävlinge kommuns gemensamma värdegrund har pågått under hela året. VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET SAMVERKANSAVTAL Från och med den 1 januari 2012 arbetar vi enligt vårt nya samverkansavtal. Under året har det arbetats mycket med att hitta bra samverkansformer och en tätare dialog inom ramen för det nya avtalet, som också ska utvärderas i början av 2013, tillsammans med de fackliga organisationerna. VÄRDEGRUNDSARBETE Arbetet med vårt gemensamma värdegrundsarbete har pågått under hela 2012, bland annat har alla verksamheter lämnat in en handlingsplan för sitt fortsatta arbete. Värdegrundsarbetet kommer att fortsätta under 2013, bland annat med stöd av Lärcentrums medarbetare, som inspirerar och stödjer verksamheterna i detta arbete. AKTIVT LEDARSKAP En ny chefspolicy har tagits fram. Chefsuppdraget har förtydligats och kommunicerats ut i organisationen. Ett nytt chefsutvecklingsprogram har tagits fram tillsammans med Staffanstorp och Svedalas kommuner. Det kommer att involvera alla första linjens chefer under en tidsperiod av cirka två år. Ett gemensamt traineeprogram bedrivs tillsammans med övriga 4-YES kommuner, bland annat med syfte att identifiera och stärka framtida blivande ledare. KOMPETENSUTVECKLING Nya och förtydligade stöddokument för medarbetarsamtal och individuella utvecklingsplaner har utarbetats. Detta har mottagits väl och används nu ute i organisationen. TYDLIG LÖNEPOLITIK Nya gemensamma lönekriterier för chefer är klara. De har utarbetats tillsammans med en referensgrupp, bestående av bland annat verksamhetscheferna. De nya kriterierna kommer att användas fullt ut i nästa löneöversyn, 2013. LÖNEÖVERSYN 2012 års löneöversyn fick ett utfall på 4,2 procent för Lärarnas samverkansråd och genomsnittet blev 3,3 procent för FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 33
FÖRVAÄNTADE PENSIONSAVGÅNGAR 50 samtliga grupper. Överläggningar och avstämningar före och efter löneöversyn har genomförts med 19 fackliga organisationer. Individuell lönesättning har tillämpats för de flesta yrkesgrupper. 40 30 20 10 0 2013 2014 2015 2016 Förväntade pensionsavgångar 2017 2018 2019 2020 MEDARBETARENKÄT Resultatet av föregående års medarbetarenkät har under året legat till grund för handlingsplaner som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Respektive chef har tillsammans med sina medarbetare prioriterat vilka områden som behöver förbättras. Nästa enkät kommer att genomföras hösten 2013. 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 26 40 42 50 48 44 32 39 SJUKFRÅNVARO PROCENT ÅLDERSINDELNING FRISKVÅRDSBIDRAG Den totala utbetalningen av friskvårdsbidrag har ökat från 244 tkr 2011 till 298 tkr för 2012. Under 2012 använde totalt 509 medarbetare hela eller delar av friskvårdsbidraget, vilket är en ökning med 7 personer jämfört med föregående år. Samtliga medarbetare fick möjlighet att delta i Blodomloppet och arbetet med att utveckla det hälsofrämjande arbetet i verksamheterna fortsatte. LEDIGA TJÄNSTER UNDER ÅRET Under året har 218 tjänster utannonserats, vilket är en minskning med 24 stycken från föregående år. Tjänsterna fördelar sig per förvaltningsdel med 114 för bildning, 85 för socialtjänst, 6 för kommunkansli och 13 för miljö & teknik tillsammans. Inom bildning har antalet utannonserade tjänster minskat med 22 stycken. Inom resterande förvaltningsdelar har det inte förekommit någon större förändring jämfört med föregående år. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2011 2012 < 29år 30-49 år > 50år PERSONALOMSÄTTNING Under 2012 har 194 tillsvidareanställda avslutat sin anställning, vilket är fem fler än föregående år och motsvarar 12 procent. Det har därmed inte förekommit någon större förändring jämfört med föregående år. PENSIONSAVGÅNGAR 2013 2020 Under de kommande åtta åren beräknas 19 procent 321 personer av tillsvidareanställda medarbetare avsluta sin anställning på grund av ålderspension, vid 67 år. 57 procent av dessa medarbetare arbetar idag inom bildning, 36 procent inom socialtjänst, 5 procent inom miljö & teknik tillsammans samt 2 procent inom kommunkansli. 34