Handlingsplan för social hållbarhet

Handlingsplan för social hållbarhet Sundbypark Version 1.0, granskningsskede

Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Inriktning... 3 1.1.1 Syfte med handlingsplanen... 3 1.2 Social hållbarhet på Skanska... 3 1.3 Sundbypark... 4 1.4 Social konsekvensanalys... 4 1.4.1 Vad är en social konsekvensanalys?... 4 2 Handlingsplan för social hållbarhet... 5 2.1 Syfte och metod... 5 2.2 Analys och fortsatt arbete... 5 2.2.1 Vardagsliv... 6 2.2.2 Sammanhållning... 7 Gesällvägens utformning... 7 2.2.3 Identitet... 8 Medskapandeprocess för Frötorget... 8 2.2.4 Trygghet... 9 Trygghet under byggtid... 10 2.2.5 Gröna utomhusmiljöer... 10 2.3 Övriga engagemang, utveckling av och för lokalsamhället... 11 2.3.1 Skolsamarbeten... 11 2.3.2 Enköpingsvägen... 11 2

1 Bakgrund 1.1 Inriktning I varje projekt inom Hallonbergen och Ör ska en handlingsplan för social hållbarhet tas fram av byggherren. En socialt hållbar stadsutveckling i Hallonbergen och Ör ska kännetecknas av att: den fysiska miljön tar hänsyn till olika gruppers behov förutsättningar för människors möten förbättras jämställdhet mellan kvinnor och män främjas Tillika är det viktigt att de tillkommande projekten inte skapar nya enklaver som bidrar till boendesegregation, utan samspelar med den befintliga bebyggelsen och berikar den. I handlingsplanen ska byggherren beskriva vad de kan göra för att bidra till utveckling av lokalsamhället. (källa: anvisningar social hållbarhet i stadsutvecklingsprojekt Hallonbergen/Ör). Handlingsplanen för social hållbarhet är ett levande dokument som uppdateras under projektets gång i samråd med Sundbybergs stad. 1.1.1 Syfte med handlingsplanen Syftet med handlingsplanen är att säkerställa att förtätningen av Hallonbergen-Ör tar hänsyn till olika gruppers behov och främjar möjligheten för invånare att mötas inom stadsdelarna. Likaså är syftet att skapa sammanhang och kopplingar inom området samt att utveckla möjliga förutsättningar för att motverka socioekonomisk bostadssegregering, vilket främjar området som helhet. Arbetet skall vara löpande och inkluderas i alla skeden från detaljplanearbetet till inflyttningsfasen. Syftet är även att skapa kontinuitet för sociala frågor så att dessa kan prioriteras och hanteras genom hela projektet livslängd. (källa: anvisningar social hållbarhet i stadsutvecklingsprojekt Hallonbergen/Ör) Övergripande frågeställningar som projektets sociala handlingsplan ska utgå ifrån är följande: Hur bidrar projektets fysiska gestaltning till utvecklingen av social hållbarhet? På vilket sätt kan byggherren genom sitt projekt bidra till långsiktig social hållbarhet i Hallonbergen-Ör? 1.2 Social hållbarhet på Skanska Social hållbarhet för Skanska innebär att vi har människans perspektiv för ögonen när vi bygger. Vår grundprincip är att integrera social hållbarhet i vår kärnverksamhet, det vill säga i våra byggprojekt. Skanska har utvecklat ett systematiskt och strukturerat arbetssätt för vårt arbete med social hållbarhet kallat social agenda. Vi arbetar idag med två övergripande spår när det gäller social hållbarhet: Socialt värdeskapande i fysisk utformning och funktion Utveckling av och för individer i lokalsamhället 3

1.3 Sundbypark Sundbypark är ett område i utkanten av Hallonbergen som ska omvandlas från kontorspark och parkeringsplatser till fem nya kvarter med bostäder, verksamheter, förskola samt stadsgator och torg. Planförslaget innebär etablering av cirka 770 bostäder, en förskola och lokaler med centrumverksamhet i bottenvåningarna. I Skanskas projekt ingår även en kontorsbyggnad som är planlagd sedan tidigare. Illustration över Sundbyparks förslag till detaljplan och kontorsbyggnaden i befintlig detaljplan. 1.4 Social konsekvensanalys 1.4.1 Vad är en social konsekvensanalys? En social konsekvensanalys (SKA) är en analysmodell som på ett systematiskt sätt identifierar viktiga sociala aspekter på en viss geografisk plats. Modellen har sin utgångspunkt i människor och samspelet människor emellan, med särskild hänsyn till människors skilda livssituationer och behov. Målet med SKAn är att skapa kunskap kring vilka vi planerar för, vilka behov och önskningar de har samt vilka prioriteringar som behöver göras. Det finns alltid sociala frågor att ta hänsyn till inom planeringen av den fysiska miljön, men frågorna varierar beroende på plats, geografisk skala samt skede av planprocessen. Inom projekt Sundbypark har en SKA tagits fram inför granskningsfasen i pågående detaljplanearbete för detaljplan för fastigheten Fredspipan 1 samt del av fastigheterna 4

Fröfjärden 1, Fröfjärden 7 och Sundbyberg 2:30, (Sundbypark), vid Gesällvägen/ Östra Madenvägen i Hallonbergen, Sundbybergs stad. SKAn fokuserar på att göra en övergripande analys av de sociala utmaningar och sociala värden som är viktiga att lyfta i planeringen och hur Skanskas projekt påverkar dessa. Resultatet från analysen beskrivs i avsnitt 2. 2 Handlingsplan för social hållbarhet 2.1 Syfte och metod Syftet med social konsekvensanalysen (SKA) är att analysera de sociala värden som den fysiska utformningen bidrar till samt att utreda möjligheten till fortsatta arbete för projektet Sundbypark i syfte att skapa en mer socialt hållbar stadsdel i Hallonbergen. Analysen är genomförd av projektgruppen på Skanska (affärsutvecklare, projektutvecklare och specialist social hållbarhet) samt Tyréns. Den är genomförd på detaljplaneförslaget och den intilliggande kontorsbyggrätten som Skanska också innehar. Som stöd i analysen användes ett analysverktyg framtaget av Tyréns i form av en matris där de sociala värdena vardagsliv, sammanhållning, trygghet, identitet och utomhusmiljöer analyserades. De sociala värdena studerades utifrån tre olika geografiska skalor: Sundbypark, Hallonbergen och omkringliggande områden. 2.2 Analys och fortsatt arbete Bedömningen utgår ifrån de sociala värdena vardagsliv, sammanhållning, trygghet, identitet och utomhusmiljöer. I följande avsnitt beskrivs vilka sociala värden projektet Sundbypark bidrar till och hur Skanska i det fortsatta arbetet kan verka för ytterligare värdeskapande. Vissa av de sociala värdenas åtgärder/utformning går in i varandra men kommer bara redovisas en gång. Skanska kommer att fokusera på trygghets- och identitetsskapande värden och åtgärder. Åtgärderna ska ligga i linje med dessa mål: Ta hänsyn till olika grupper behov Koppla samman områden Trygghetsskapande 5

I vår analys av socialt värdeskapande i Sundbypark framkom ett antal punkter för fortsatt arbete. Nedan redovisas förslag till prioriterade åtgärder för projektet. Förslagen är tänkta att stämmas av med ansvariga på Sundbybergs stad så att prioriteringen ligger i linje med de mål som staden satt upp och så att prioriterade målgrupper och samverkansområden för ett lyckat genomförande kan identifieras. 2.2.1 Vardagsliv Den byggda miljön kan på många sätt påverka människors förutsättningar till ett fungerande vardagsliv. Viktigt i vardagen är att enkelt och snabbt kunna ta sig till, och även mellan, de funktioner som människor behöver i vardagen, vilket kan inkludera arbete, skola, fritidsaktiviteter, service och handel för vardagsinköp. Andra väsentliga funktioner är grönområden, lekplatser samt kollektivtrafik. Närhet mellan hemmet och de vardagliga funktionerna stärker människors välbefinnande och livskvalitet då det ger förutsättningar till en god balans mellan arbete och fritid (Stockholms läns landsting 2015). De olika färdmedel som människor använder för att ta sig fram i vardagen bör också tas hänsyn till och stödjas för att underlätta vardagslivet. Utformningen av ett område bör även stödja människors olika faser i livet och ta hänsyn till att allas vardag inte ser likadan ut. Människor har olika livsstil, livssituation och behov. Vår analys av projektet visar att: Sundbypark kompletterar områdets bostadsbestånd med bostadsformen bostadsrätter och mindre bostadstorlekar. Vilket möjliggör en bostadskarriär inom området och bidrar till att nya målgrupper (de som söker bostadsrätt) kan flytta in. Lokaler för verksamheter i bottenvåning bidrar till en tryggare gatumiljö då dessa lyser upp gatan, är en målpunkt som människor rör sig till, bidrar till social kontroll på gatan. Kollektivtrafik, cykelstråk, service och grönområden finns i området och bidrar till ett enkelt vardagsliv för de boende. Den nya förskolan kompletterar områdets offentliga service. Förskolans gård bör kunna användas av andra barn utanför förskolans öppettider. Placeringen av barnvagns- och cykelrum samt parkering för cyklar på gården möjliggör en enkel vardag. Enkelriktade gator bidrar till trafiksäker gatumiljö men kan påverka cyklande negativt om inte cyklande mot påbjuden trafik kommer att vara möjligt. I fortsatt arbete/skeden kommer vi verka för: Att kontorets bottenvåning bidrar till att det finns aktivitet i området senare på dygnet. Detaljplanen möjliggör för etablering av verksamheter på olika platser inom planområdet, bland annat hörnlokaler. En utmaning är att användningen av lokalerna ska kunna ändras över tid och kunna nyttjas av små aktörer. Ett samarbete med Wallenstam är inlett för att kunna jobba med frågan ur ett större geografisk perspektiv. Möjligheter att införa bil-och cykelpooler undersöks. 6

Att skapa mötesplatser som inte kräver någon form av konsumtion i den fortsatta planeringen, t.ex. på Frötorget. 2.2.2 Sammanhållning Sammanhållning handlar om människors möjligheter att mötas, vilket kan ske genom attraktivt utformade sammankopplingar mellan områden. Sammankoppling kan ses som en av de främsta stadsbyggnadsåtgärderna för att minska rumslig segregation och dess negativa effekter (Göteborgs stad 2011; Larberg & S2020 2016). Sammanlänkning av områden med olika sociala förutsättningar ger särskilt positiva effekter för socialt värdeskapande då det kan leda till ett stärkt socialt kapital och tillitsfulla relationer mellan människor av olika bakgrund (Stockholms läns landsting 2015). Sammankoppling kan ske genom sammanlänkande stråk mellan områden och genom att skapa en kontinuitet i bebyggelsen och i gång och cykelvägar. Överbryggande av befintliga barriärer såsom topografiska eller infrastrukturella såsom motorleder är viktigt eftersom de ger motsatt effekt och delar upp områden. Genom att vid nybyggnation komplettera med service och funktioner som saknas i befintliga, omkringliggande områden, kan mervärden för boende i de områdena skapas, samtidigt som en genomströmning av människor och folkliv i området kan skapas (Göteborgs stad 2011). Trots undvikande av fysiska barriärer kan sociala barriärer förekomma. Sociala barriärer innefattar bland annat känslan av att inte ha tillgång till en plats. Att skapa mötesplatser som upplevs inkluderande kan därför vara viktigt att främja. Vår analys av projektet visar att: - Bebyggelsen i Sundbypark är en förtätning som kopplar ihop områden och gör den fysiska strukturen mer sammanhängande. - Gesällvägen blir en viktig sammankopplande länk mellan områden och således också en mötesplats. - Den nya förskolan blir en målpunkt där människor från olika områden kan mötas. - Blandningen av bostäder och kontor i området bidrar till att människor möts. - Många viktiga målpunkter finns i omkringliggande områden, t.ex. Igelbäckens naturreservat, Hallonbergens Centrum, Ursviks motionsområde, Råstasjön, Arenastaden och Lötsjöområdet m.fl. I fortsatt arbete/skeden kommer vi verka för: - Att utformningen av bottenvåningarna längs Gesällvägen bidrar till att gatan blir en attraktiv och trygg länk/mötesplats både under och efter byggtid. Se mer under avsnitt om trygghet. - Att Frötorget blir en målpunkt utan koppling till konsumtion. Gesällvägens utformning Eftersom Gesällvägen kommer bli en viktig sammankopplande länk mellan olika stadsdelar i området föreslår vi att de omgivande byggnadernas gestaltning utvärderas ur trygghetssynpunkt. Eftersom projektet kommit så långt i detaljplaneprocessen bör utvärderingen fokusera på de kommande skedena och det som är möjligt att påverka där, t.ex. innehåll i lokalerna, samordnad belysning, planteringar invid husen, färgsättning mm. Detta 7

arbete utförs med fördel av staden tillsammans med flera byggaktörer i samverkan för ett helhetsresultat genom hela Hallonbergen. 2.2.3 Identitet Ett områdes identitet kan innehålla flera beståndsdelar. Den fysiska miljön är en del, medan den sociala miljön och den mening som människor tillskriver miljön också har stor betydelse (Gustavsson & Elander 2016; Göteborgs stad 2011). Den fysiska miljöns attribut kan delvis påverka människors uppfattning om platsen. Det byggda kan väcka intresse och upplevas tilltalande genom exempelvis detaljer, färgval och form och en variation av miljöer i området. Identiteten handlar om hur platsen eller området särskiljer sig från andra platser. Vid nybyggnation handlar det mycket om vad som redan finns på och kring platsen och huruvida det ska följas, stärkas eller brytas. För socialt värdeskapande såsom en känsla av stolthet eller livskvalitet i ett område bör människor känna en samhörighet med området. Medskapandeprocesser förankrar områdens utveckling i lokalsamhället och bidrar i större utsträckning till att allmänheten känner sig delaktiga och stolta. Vid rätt användning av medskapande kan det vara identitetsbyggande. Det är dock svårt att exakt förutse hur ett område upplevs och används, och det kan förändras över tid. Bebyggelsemiljöer som idag uppfattas av utomstående och boende som oattraktiva eller som inte stämmer överens med en invånares egen identitet kan leda till en avsaknad av samhörighet eller flytt därifrån (Gustavsson & Elander 2016). Vår analys av projektet visar att: - Sundbypark och närliggande kvarter har högre byggnader än stadsdelen generellt och särskiljer sig även genom att bygga i kvartersstruktur. Husen i kvarteren skiljer sig även från varandra genom att ha olika kulörer, material etc och bryter därmed mot den befintliga fysiska identiteten. - Många trivs i Hallonbergen och vill bo kvar. Samtidigt upplevs stadsdelens som delvis otrygg och den inre bilden av Hallonbergen skiljer sig från den yttre bilden via media etc. I fortsatt arbete/skeden kommer vi verka för: - Frötorget utvecklas till ett landmärke och målpunkt där boende fått sätta sin prägel på Sundbypark. Lek är ett viktigt ledord i utvecklingen. Utvecklas nedan. - Fröparken utvecklas till en mötesplats. - Den konstnärliga utsmyckningen har fokus på det lokala. Vilket kan stärka Sundbyparks identitet och de boendes känsla av stolthet. Vi vill fortsatt undersöka vad det skulle kunna vara i dialog med kommunen. Utsmyckningen kan med fördel delvis ske på Frötorget. - Enklare lekmiljöer på bostadsgårdarna. Medskapandeprocess för Frötorget Medskapandeprocesser förankrar områdens stadsutveckling i lokalsamhället och bidrar i större utsträckning till att allmänheten känner sig delaktiga och stolta över lokalsamhället. Vid rätt användning av medskapande kan det vara identitetsbyggande. 8

För att på ett tydligt sätt bidra till att Sundbypark får en starkare identitet och bidrar till sammanhållning i Hallonbergen/Ör föreslår Skanska att en medskapandeprocess för Frötorgets utveckling och utformning skapas. Vi vill tillsammans med Sundbybergs stad identifiera lämplig målgrupp för medskapandet så att en efterfrågade, attraktiv och jämställd mötesplats kan utvecklas och byggas. Vi föreslår att en mötesserie inleds för att skapa en gemensam syn mellan staden och Skanska på vad som bör åstadkommas och hur ett samarbete kring detta kan se ut. 2.2.4 Trygghet Otrygga miljöer kännetecknas ofta av att de är svårorienterbara, ensliga, mörka, dålig sikt, obefolkade eller obevakade. Kvinnor, barn och äldre är grupper som i större utsträckning upplever otrygghet i den offentliga miljön och framförallt på kvällen eller då det är mörkt. Rädslan för brott, våld eller övergrepp kan leda till konsekvenser för individers rörelsemönster eller rörelsefrihet (Cruse Sondén et al. 2016). Den byggda miljön kan minska risken för brott och därmed främja trygghet genom fysisk utformning. Det handlar t.ex. om integrerade skalskydd, god belysning, fria siktlinjer, orienterbarhet, att känna sig sedd från intilliggande byggnader och undvikande av snåriga buskar och träd vid gångvägar. Närhet är också en viktig faktor, då en kort väg att gå hem från exempelvis träningen, bussen eller tunnelbanan kan göra att den upplevda tryggheten stärks. Det kanske mest viktiga för den upplevda tryggheten är närvaron av andra människor. Detta kan ske genom blandade funktioner samt aktiviteter under olika tider på dygnet. Trygghet kan även främjas genom att samla människor till få större stråk, till skillnad från att sprida ut människor till flera ensliga vägar (Cruse Sondén et al. 2016). Fönster mot gatan leder till en passiv övervakning, något som kan öka känslan av att vara sedd (Gehl 2010). För barn handlar det inte endast om en upplevd trygghet i utomhusmiljöer, utan faktisk säkerhet. Säkerhetsrisken är främst associerad till trafik. Barn är de största brukarna av utemiljön i närområdet och den utgör en viktig del i barnens utveckling. En annan dimension av tryggheten i staden ligger lagrat i miljöernas historia och tidsepoker. Genom att det finns platser, byggnader, gator och trädallér från olika tider närvarande, skapas en trygghet i att man känner igen sig i sin stad och kan identifiera sig med stadens tidigare liv. Vår analys av projektet visar att: - Tätheten i bebyggelsen ger en betydande tillkommande befolkningsmängd i området vilket bidrar till en genomströmning av människor. I fortsatt arbete/skeden kommer vi verka för: - I den fortsatta projekteringen av projektet kommer vi att studera vår utformning ur Stiftelsen tryggare Sveriges trygghetsmodell. - Placeringen av fönster och utformningen av bottenvåningar skapar förutsättningar för social kontroll genom ögon på gatorna och andra utemiljöer. - Längs sockeln vid garaget i anslutning till kontorsbyggnaden finns det en risk att få människor kommer att röra sig och att man 9

inte känner sig sedd från byggnaden. Denna risk bör bevakas. Insatser kommer dock att göras med belysning och uppglasad bottenvåning för att platsen ska kännas trygg. Trygghet under byggtid Vår närvaro när vi bygger är både påtaglig och långvarig. Skanska vill i projektet arbeta med att säkra upp miljön runt om och i anslutning av vår etablering under byggtid. Målet är att bidra till ökad trygghet och säkerhet för de som rör sig i området. Skanska kommer att genomföra trygghetsbesiktningar av byggetableringen med fokus på de förbipasserandes trygghet. Skanska har tillsammans med Stiftelsen Tryggare Sverige arbetat med en modell/checklista för att trygghetsbesikta våra byggetableringar. Resultat av en trygghetsbesiktning kan exempelvis vara, ökad och genomtänkt belysning för de som passerar förbi vår byggarbetsplats, ökad möjlighet till social kontroll, genomtänkt skyltning och bygga bort dolda hörn och gömställen. Arbetet innebär också att kontakter knyts mellan olika aktörer i området, närpolis, näringsidkare med flera för en starkare samverkan. Eftersom Gesällvägen är ett viktigt stråk där många passerar varje dag kommer vi även att titta över möjligheterna att med färg, form och ev. konst göra stråket tryggt och attraktivt. Utöver trygghetsaspekten kan vi även använda vår arbetsplats för studiebesök för skolor och förskolor i närheten som vill veta mer om byggprocessen, maskiner eller information om vad som pågår i området. Detta har genomförts på flera platser i Sverige, både med förskolor och skolor. Ett exempel är genom organisationen My Dream Now som organiserar klasscoachverksamhet i högstadieklasser. Idén är att stärka ungdomar att hitta sina drömmar, och att få vägledning för att kunna förverkliga dem. Upplägget är att fyra vuxna med olika yrkesbakgrund, så kallade klasscoacher, träffar en klass fyra gånger per år och samtalar med eleverna för att guida dem i sin utveckling. För förskolor kan det handla om att få göra ett studiebesök och provsitta grävmaskiner etc. 2.2.5 Gröna utomhusmiljöer Gröna miljöer innefattar skogsområden, parker och grönytor samt gröna inslag i mindre skala såsom träd, buskar och gräsytor. Det finns ett samband mellan tillgång till gröna miljöer i närområdet och människors hälsa och välbefinnande. Det är i interaktionen med gröna miljöer, genom exempelvis fysisk aktivitet eller avkoppling som hälsofrämjande värden har möjlighet att uppstå (Olsson et al. 2016; Stoltz et al. 2012). Gröna miljöer är även viktiga för barns utveckling då koncentrationsförmåga, motorik samt empatisk förmåga kan understödjas bland barn vars förskolegårdar består av en naturrik miljö (Stoltz et al 2012). Kvaliteten och karaktären på gröna miljöer spelar också roll för hälsofrämjande effekter. De som anses ha störst potential upplevs vilda, uråldriga eller rofyllda och där ljud från naturen dominerar och varken skräp eller oljud upplevs som störande. Det behövs även gröna miljöer som upplevs trygga och avskilda, som omgärdas av någon form av staket eller häck där barn kan leka fritt. Dessa platser bör främja lek genom att erbjuda lekplatser eller andra lustfyllda aktiviteter som odling eller endast avkoppling (Stoltz et al 2012). Ett enskilt träd eller liknande grönt inslag har kanske inte samma avstressande effekter, men kan ändå upplevas som tilltalande och bidra till en positiv känsla av ett område. Det förekommer dock konflikterande effekter, då lummiga buskage som skymmer sikten ofta kan upplevas som otrygga. 10

Vår analys av projektet visar att: - Det finns många grönområden av olika karaktär i nära anslutning till Sundbypark som är tillgängliga via det rekreativa stråket längs Ursviksvägen. I fortsatt arbete/skeden kommer vi verka för: - Fröparken kan utvecklas till en lokal park som kompletterar de större grönområdena och kopplar samman de gröna stråken. - Bostadsgårdar och förskolegård med gröna inslag som erbjuder trivsamma platser för barn och vuxna. 2.3 Övriga engagemang, utveckling av och för lokalsamhället 2.3.1 Skolsamarbeten Den 19:e mars 2018 kommer Skanska ta emot 77 tjejer i årskurs 9 på Ängskolan för att inspirera dem inför gymnasievalet. Då kommer kvinnor från olika delar av Skanska medverka för att berätta om vad de jobbar med och vilka val de har gjort i livet som har lett dem dit. 2.3.2 Enköpingsvägen Sundbypark ligger nära Enköpingsvägen. Staden vill göra om Enköpingsvägen till en stadsgata och komplettera området med nya bostäder, lokaler för handel, samt mötesplatser. Syftet är att bygga bort Enköpingsvägens barriäreffekt, och att skapa levande kopplingar mellan stadens olika delar, främst Hallonbergen/Ör och Ursvik. AlltomSundbyberg arbetar för att främja social hållbarhet och vill engagera ungdomar i stadsutveckling och ge möjlighet till att synas och påverka det offentliga rummet. Efter ett lyckat projekt i våras startar nu ett nytt projekt kring Enköpingsvägens utformning. Tänkt upplägg är att samarbeta med åk. 8 (150 elever) i ämnena Bild, Fysik, Teknik, Matematik, Svenska, Slöjd, NO och SO. Skanska stödjer detta projekt ekonomiskt och kommer att delta i diverse aktiviteter som projektet anordnar. Projektet pågår under våren 2018. 11