Att karaktärisera och åtgärda fiberbankar i Norrland Lijana Gottby Projektledare projekt Fiberbankar i Norrland Länsstyrelsen Gävleborg och SGU Johan Norrlin Projektledare inventering, SGU
- Vad är fiberbankar? Träfibrer och processkemikalier släpptes ut, främst av pappers- och massaindustrin, i den akvatiska miljön innan mer strikta miljölagar infördes runt 1970. De har gett upphov till fiberbankar och fiberrika sediment på havs- och sjöbottnar. - Spridning till näringskedjorna i vattenmiljön? JA. Pågående forskning tyder på det! - Riskfaktorer JA, t.ex. landhöjning, gasavgång, undervattenskred, temperaturhöjning, våg erosion m.m. -Naturlig självrening, återhämtning NJA, 2/3 av fiberbankar saknar tecken på översedimentation med nya renare sediment Fiberbank: Sedimentlager i det närmaste enbart uppbyggt av fibrer. En fiberbank påträffas i regel nära utsläppskällan. Fiberrika sediment: Ett bottenområde med naturliga sediment som uppvisar ett påtagligt innehåll av fibrer eller trä- och barkflis.
Fiberbankar i Norrland Länsstyrelserna i alla Norrlandslänen. Projektägare - Länsstyrelse i Gävleborgs län. Arbetsgrupp representanter från länsstyrelserna, SGU och konsulter. Finansiering från Havs- och vattenmyndighet, åtgärdsanslag 1:12 Åtgärder för hav- och vattenmiljö. Budget - 8,3 MKr under 3 år (2014-2016). projektgruppeillustration-medhaender-web- 1200x630.jpg Inventering, Provtagning och Riskklassning har utförts med samma metoder i alla fem län vilket ger en unik bild över situationen. Konsulter: Elander Miljöteknik SAO Environmental Consulting Empirikon Golder Associates
Projektets mål: 1. att kartlägga antal och storlek, innehåll av miljögifter, samt egenskaper, för fiberbankar och fiberrika sediment i Norrland 2. att riskklassificera fiberbankarna 3. att diskutera åtgärdsbehov och tänkbara åtgärdstyper, för varje fiberbank eller grupper av fiberbankar med liknande egenskaper 4. att presentera åtgärdsförslag, skattning av kostnader, samt åtgärdsmetod för ett pilotområde per län Genomförande steg: I. Inventering II. Provtagning och analys III. Utvärdering och riskklassning IV. Åtgärdsförslag för pilotområdena Kommunikation
Inventering - Förberedelser Industrihistorik Länsstyrelsen MIFO/EBH Länsstyrelsen övrig information Övriga undersökningar Historiska ortofoton Befintlig maringeologisk info (SGU) Vattendjup & Bottenbeskaffenhet (SjöV) Info från fiske, vattenbyggen, allmänheten Info om vatten- och sedimentdyn. (SMHI) Båtinläggningsplatser i insjöar m.m. Bedömning av förutsättningar för spridning och sedimentation av fibrer Definiera preliminärt undersökningsområde
Summering av två inventeringsprojekt Hur hittar man fiberbankar från en tom vattenyta? Inventering Sedimentprovtagning i rutnät Många prover på måfå? eller utifrån en sedimentmodell uppbyggd av hydroakustik, verifierad med sedimentprover? Färre prov - samma info Helhetsbild!
Hydroakustik A Ytnära utsläckning Utsläckning Ingen utsläckning Vattenyta A Bottenyta Falska dubbelekon Reflektor under Bottenytan, i detta fall tolkat som morän Exempel Sedimentekolod A Utsläckning, dvs absorption och spridning av ljudsignalen orsakas av gas och/eller organiskt material i sedimenten. A Metodrapport SGU 2011:04
Provplanering Bottenundersökning Provtagning av ytliga sediment och sedimentkärnor =<6m Undervattensbilder
1 Sammanställning 2 Sediment - ekolo dutsläckning Batymetri 3 UV-bild 4 Sedimentprov Avgränsnin g
Iggesund Historik: Iggesunds bruk, 1916- Sulfitmassetillverkning fram till 1967 Klorblekning från 1932 till 1991 1966 sedimenteringsbassänger 1977 Luftat biologisk damm 1976 Skärnästippen Iggesunds sågverk, 1988- Resultat: Undersökt område 3,6 km 2 Fiberbankar 46 000 m 2 Fiberrika sediment 2,1 km 2 Fiberbankar ej översedimenterade Kraftig gasavgång Viss erosion från vattendrag och utloppsrör för processvatten Fartygs- och båttrafik I ytterområden förekommer viss översedimentation av fiberrika sediment Även yngre sedimentet innehåller fibrer, sannolikt omlagrade från fiberbanken
Miljöanalysresultat 16 områden och 147 sedimentprover Ofta ytsediment prover 0-20 cm Geografiskt spridda över området dvs. i fiberbankar, fiberrikt sediment och fiberfattigt/fiberfritt sediment. Grundpaket analyser: 110 organiska ämnen 18 metaller inkl. MeHg Extraanalyser: (för färre antal prover): 70 organiska ämnen Cs-137 sedimentkärnor för bedömning av sedimentackumulationshastighet DG = detektionsgräns
Utvärdering av kemi Två typer av bedömningsgrunder för sediment: statistik- och effektbaserade Naturvårdsverkets: baserat på koncentrationer av ämnet som har uppmätts i svenska sediment delas koncentrationerna in i fem klasser ingen normalisering till org. kol finns för 11 PAH:er, 7 PCB:er, 3 HCH:er, 3 DDT:er, samt HCB och 9 st metaller (avvikelse från jämförvärde) Havs- och vattenmyndighetens, MKN- ytvatten: effektbaserade gränsvärden för kemisk ytvattenstatus finns för sediment för fyra ämnen normalisering till org. kol för org. ämnen (5 %) PCDD/F i sediment: - norsk effektbaserad klassindelning har använts, klass 1-5 - förslag på gränsvärde från NVs rapport 5799 (0,9 ng TEQ/kg TS) omfattar både PCDD/F och plana PCB:er Det saknas svenska bedömningsgrunder för flera ämnen i förorenade sediment!
Iggesund - Organiska föroreningar Klass Halt 1 Ingen 2 Låg 3 Medelhög 4 Hög 5 Mycket hög Bedömningsgrunder, Kust och hav. NV, 1999. Rapport 4914. (inkl. uppdat. tab. 30) Prov Nivå TOC Summa PAH 11 HCB Summa HCH Summa DDT Summa PCB 7 Summa PCDD/F-TEQ Summa PCB-TEQ ANT prov/gv Fiberbank Fiberrika sediment (cm) (%) µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS ng/kg TS ng/kg TS I004 0-20 6,8 11000 26 0 5,6 19 100 0,059 8,9 I011 0-20 7,2 6200 20 0 6,21 18 190 1,2 5,2 I011 15-44 4,8 3500 14 0,22 5 17 120 0,061 5,2 I013 0-20 7,8 2000 3,4 0,15 2,08 11 76 0 1,5 I018 0-20 17 19000 45 0,26 14,3 80 630 1,8 9,4 I021 0-15 16 3500 450 0,47 8,4 51 320 1,6 1,6 I022 0-20 9,9 3300 7,8 0,33 4,95 33 160 1,1 1,9 I022 35-48 11 7100 11 0,4 9,3 50 280 0,23 5,6 I025 0-15 6,2 1100 0,83 0,59 1,52 7,5 45 0 1,1 I030 35-45 29 8400 0,52 0 2,33 7 11 0,0072 2,3 I034 0-20 4,7 8000 2,3 0,67 33 50 110 2 10,6 I037 0-20 3,7 750 0,41 0,13 1,17 4,6 11 0 <1
Metaller inkl. MeHg Avvikelse från Klass jmfr. värde 1 Ingen/obetydlig 2 Liten 3 Tydlig 4 Stor 5 Mycket stor Bedömningsgrunder, Kust och hav. NV, 1999. Rapport 4914. (inkl. uppdat. tab. 30) Fiberbank Fiberrika sediment
Övergripande resultat Fiberhaltiga sediment har hittills påträffats i 28 områden Geografiska olikheter PCDD/F Generellt höga halter av föroreningar i fiberbankar PCDD/F: högst halter i Gävleborg HCB och HCH: högst halter i Gävleborg och Jämtland DDT/DDE/DDD: högsta halter i Västerbotten, Norrbotten och Gävleborg MeHg: högst halter i Västerbottens län As, Pb, Cd: högst halter i Västerbotten och Gävleborg Cirka 2/3 av fiberbankarna saknar tecken på översedimentation med nya renare sediment. Där sådan finns är den tunn, i de flesta fall 1-20 cm mäktig södra Norrland norra MeHg Observerades gasavgångar, tecken på skred eller risk för skred i några områden, våg erosion
Riskklassning Ny metod/prioriteringsverktyg för riskklassning av fiberhaltiga sediment Kartläggning motsvarande MIFO-fas 2 Riskklassade fiberområden prioriteras regionalt inom länsstyrelsernas arbetet med förorenade områden Riskklass = Föroreningarnas farlighet + Föroreningsnivå + Spridningsförutsättningar + Känslighet och Skyddsvärde Klass 1A - Synnerligen stor risk Klass 1B - Mycket stor risk Klass 1C - Särskilt stor risk Klass 2 - Stor risk Klass 3 - Måttlig risk Klass 4 - Liten risk Samtliga kartlagda områden har riskklassats utom Stocka i Gävleborgs län. Riskklasserna ligger mellan riskklass 1A och 3.
Möjliga åtgärdsförslag Sedimentåtgärderna delas in i två grupper: ex och in situ. Ex situ: grävmuddring med en sluten grävskopa, sugmuddring och frysmuddring. In situ: naturlig och förstärkt övervakad självrening (MNR och EMNR), övertäckning (isolationsövertäckning och tunnskiktsövertäckning) och behandling. Illustration :Elander/Jersak Bild: t.v. en konventionell sandbaserad isolationstäckning t.h. en reaktiv isolationstäckning baserat på aktivt kol Bild: t.v. en konventionell sandbaserad tunnskiktsövertäckning t.h. en reaktiv tunnskiktsövertäckning baserat på aktivt kol
Iggesund Kombinerade åtgärder: Muddring av fiberbankarna inkl. bärgning och hantering av sjunktimmer och andra muddringshinder Isolationstäckning av fiberbankar efter muddring Isolationstäckning samt EMNR av fiberrika sediment Byfjärden Isolationstäckning av fiberrika sediment Iggesundsfjärden MNR för fiberrika sediment i Gårdsfjärden En mycket grov uppskattning av kostnad för efterbehandling är över 376 Mkr! Det behövs mer utförliga utredningar för att klarlägga om åtgärder behöver vidtas!
Mera information
Tack för uppmärksamheten! Frågor? Lijana Gottby Renare mark och vatten lijana.gottby@sgu.se Johan Norrlin Marin miljö och planering johan.norrlin@sgu.se