Utvidgning av detaljplan, kvarter

180 Smedsby, Gäddaområdet Utvidgning av detaljplan, kvarter 661-665 PLANBESKRIVNING Planläggningsavdelningen Utkast 3.5.2016 Förslag 3.10.2016 Detaljplanen godkänd av kommunfullmäktige xx.xx.xxxx xx

S i d a 1 Innehållsförteckning 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 2 1.1 Detaljplanens grunduppgifter och namn 2 1.2 Planområdets läge 2 1.3 Planens syfte 2 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning 2 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen 3 1.6 Bakgrundsutredningar och källmaterial 3 2. SAMMANDRAG... 3 2.1 Olika skeden i planprocessen 3 2.2 Detaljplanen 3 2.3 Genomförandet av detaljplanen 3 2.4 Detaljplanens rättsverkningar 4 3. UTGÅNGSPUNKTER... 4 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet 4 3.1.1 Allmän beskrivning av området 4 3.1.2 Naturmiljön 5 3.1.3 Den byggda miljön 6 3.1 4 Service 6 3.1.5 Trafik 7 3.1.6 Rekreation 7 3.1.7 Den byggda kulturmiljön och fornminnen 7 3.1.8 Teknisk service 7 3.1.9 Markägoförhållanden 7 3.2 Planeringssituationen 7 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planområdet 7 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN...15 4.1 Behovet av detaljplaneringen och planeringsstart 15 4.2 Deltagande och samarbete 15 4.2.1 Intressenter 15 4.2.2 Anhängiggörande 15 4.2.3 Deltagande i planeringsprocessen och växelverkan 15 4.2.4 Myndighetssamarbete 17 4.3 Mål för detaljplanen 18 4.3.1 Mål som grundar sig på planeringssituationen 18 4.4 Alternativen i detaljplanelösningen och deras konsekvenser 19 5. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN...22 5.1 Planens struktur 22 5.1.1 Dimensionering 22 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet 22 5.3 Områdesreserveringar 22 5.3.1 Kvartersområden 22 5.3.2 Övriga områden 22 5.4 Planens konsekvenser 23 5.4.1 Konsekvenser för naturen och naturmiljön 23 5.4.2 Konsekvenser för den byggda miljön 23 5.4.3 Konsekvenser för trafiken 23 5.4.4 Samhällsekonomiska konsekvenser 24 5.5 Planbeteckningar och planbestämmelser 24 5.6 Namn 24 6. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN...24 6.1 Uppföljning av genomförandet 24

S i d a 2 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Detaljplanens grunduppgifter och namn Kommun: Korsholm Kommundel: 180, Smedsby Fastigheter: Korsholm-Holm 6:204, Broäng 3:195, Amors Hem 6:214, Amors gård 6:215, Mellanäng 1:19, Öien 1:18 och Holmqvist 2:495. Planens namn: Utvidgning av detaljplan, kvarter 661-665. Planens skala: 1: 2 000 Plankod: 499-633/14 1.2 Planområdets läge Detaljplanen omfattar ett område beläget ca 1,3 km öster om kommunens kärncentrum i Smedsby. Området är beläget på det s.k. Gäddaområdet, norr om Gammelstadsvägen längs med båda sidorna av Fattigmarksvägen. Områdets ungefärliga läge framgår av bild 1. Bild 1. Områdets ungefärliga läge. 1.3 Planens syfte Målsättningarna för detaljplaneringen är att skapa ett trivsamt och attraktivt bostadsområde för egnahemsboende. 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning Detaljplanen består av kartan, planbestämmelserna samt planbeskrivningen. I planbeskrivningen presenteras utgångsuppgifter om planområdet samt uppställda mål och motiveringar till detaljplanen.

S i d a 3 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen 1. Program för deltagande och bedömning. 2. Illustration av hur området kan förverkligas (utkastskedet). 3. Blankett för uppföljning av detaljplanen. 1.6 Bakgrundsutredningar och källmaterial Kartor över vatten- och avloppsledningsnät. Smedsby kulturmiljöinventering 2014, Ruusa Viljanen-Rossi. PM från arbetsmöte vid NTM-centralen 17.3.2016. Grundundersökning 2016. Naturinventering 2016, Pesca Mare/Carina Rönn. 2. SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen Maj 2014 Markägaren lämnar in en anhållan till kommun med önskan om att en detaljplan ska uppgöras för området. 16.4.2015 78 Samhällsbyggnadsnämnden godkände planläggningsöversikten för år 2015, och därmed kan en planering av området påbörjas. 20.1 19.2.2016 Program för deltagande och bedömning var framlagt till påseende. 16.5.2016 94 Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att lägga fram ett utkast till detaljplan till påseende för hörande i beredningsskedet. 25.5 23.6.2016 Ett utkast till detaljplan var framlagt till påseende. xx.xx.xxxx xx xx-xx.xx.xxxx xx.xx.xxxx xx xx.xx. xxxx xx xx.xx. xxxx xx Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att lägga fram ett förslag till detaljplan. Ett planförslag var framlagt till påseende. Samhällsbyggnadsnämnden godkände detaljplanen. Kommunstyrelsen godkände detaljplanen. Kommunfullmäktige godkände detaljplanen. 2.2 Detaljplanen Genom detaljplanen eftersträvar man att skapa ett trivsamt och attraktivt bostadsområde med en hälsosam, trivsam och trygg miljö som tillgodoser användarnas behov. Genom planeringen främjas områdets markanvändning och man skapar förutsättning för inflyttning. Detaljplaneringen av området är en naturlig utveckling av bebyggelsen i området och planeringen stödjer de befintliga strukturerna. 2.3 Genomförandet av detaljplanen Hela området är i privat ägo. Godkännande av detaljplanen förutsätter att ett markanvändningsavtal ingås med de privata markägarna. Förverkligandet av detaljplanen kan påbörjas enligt den i markanvändningsavtalet uppskattade tidtabellen för utbyggnad av kommunalteknik, i enlighet med godkänt investeringsprogram.

S i d a 4 2.4 Detaljplanens rättsverkningar En byggnad får inte uppföras i strid med detaljplanen (bygginskränkning). Beträffande andra åtgärder som förändrar miljön skall detaljplanen beaktas på det sätt som bestäms enligt följande: På detaljplanområdet får inte placeras sådana funktioner som medför olägenheter för den användning av andra områden som anvisats i detaljplanen. På ett detaljplanområde får inte heller placeras funktioner som strider mot detaljplanebestämmelser som avser att förhindra eller begränsa miljökonsekvenser som är skadliga eller förorsakar störningar. 3. UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet 3.1.1 Allmän beskrivning av området Detaljplanen omfattar ett ca 3,6 hektar stort område, beläget en bit utanför Smedsby centrum. Området gränsar till detaljplanerade områden i väster, norr och öster. Områdets är låglänt och flackt. Inga stora höjdvariationer finns på området. Områdets höjdskillnader varierar mellan ca 2-4 meter. Området består nästan uteslutet av odlingsmark, förutom en mindre skogsdunge i områdets norra del. Bild 2. Områdets ungefärliga avgränsning.

S i d a 5 Bild 3. Vy över västra delen av planområdet. 3.1.2 Naturmiljön I och med att området till största delen består av odlingsmark, så finns det inga större områden i naturtillstånd inom planområdets avgränsning. I norra delen av området finns en liten skogsdunge där det växer buskar samt löv- och barrträd. Söder om området öppnar sig stora vidsträckta odlingsmarker. Väster om området är Lågfjärdsbäcken belägen. En naturinventering av området har utförts under våren/ sommaren 2016. Av naturinventeringen framgår att skogsdungen som finns inom planområdet har betydelse för mångfalden inom området eftersom den bland annat innehåller bohål för hålbyggande fåglar. Skogsdungen är därför speciellt viktig för områdets fågelfauna. Rekommendationer för markanvändningen enligt naturinventeringen är att skogsdungen bevaras i nuvarande naturtillstånd. Bild 4. Skogsdungen i områdets norra del.

S i d a 6 3.1.3 Den byggda miljön Inom planområdet finns två bebyggda tomter. Till övriga delar är planområdet obebyggt. Bebyggelsen i näromgivningen består av småoch radhusbebyggelse av varierad ålder och stil. Bild 5. Bebyggd miljö norr om planområdet. Bild 6. Bebyggd miljö öster om planområdet. 3.1 4 Service I Smedsby kärncentrum på ett avstånd av ca 1,3 1,5 km från planområdet finns ett brett serviceutbud. Skolor, daghem och hälsovårdsstation finns inom ett avstånd av ca 1,1 1,4 km från planområdet. Mer omfattande serviceutbud finns i regioncentrumet Vasa, på ett avstånd av ca 2,5 4,5 km från planområdet.

S i d a 7 3.1.5 Trafik Trafiken till området sker från Fattigmarksvägen, vilken i söder gränsar till Gammelstadsvägen, och norrut längs flertalet detaljplangator, vilka leder ut till Vattentagsvägen. Längs Fattigmarksvägen finns en gång- och cykelbana. Hastighetsbegränsningen längs Fattigmarksvägen är 40 km/h. Kollektivtrafiken mellan Smedsby Vasa centrum består under skoldagar av 10 turer. Vid skollov trafikerar 6-7 turer/dag. Närmaste belägna busshållplats för dessa turer ligger ca 1,1 km från planområdet. 3.1.6 Rekreation Rekreation i form av motion och idrott är styrt till områden utanför detaljplanområdet. 3.1.7 Den byggda kulturmiljön och fornminnen Området är inte beläget inom regionalt eller nationellt värdefullt kulturområde, eller inom byggda miljöer av riksintresse. På området förekommer inga kända fornlämningar eller fornminnen. Väster och öster om planområdet inom ca 300-500 meter finns äldre bebyggelse, som finns omnämnt i Smedsby kulturmiljöinventering 2014. 3.1.8 Teknisk service Teknisk service i form av vatten- och avloppsledningar finns delvis i de vägområden som gränsar till planområdet. När området förverkligas byggs det befintliga nätet ut. 3.1.9 Markägoförhållanden Fastigheterna Korsholm-Holm 6:204, Broäng 3:195, Amors Hem 6:214, Amors gård 6:215, Mellanäng 1:19 och Öien 1:18 är samtliga i privat ägo. Fastigheten Holmqvist 2:495 är i Korsholms kommuns ägo. 3.2 Planeringssituationen 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planområdet Riksomfattande mål för områdesanvändningen Statsrådets beslut om riksomfattande mål för områdesanvändningen trädde i kraft 1.6.2001. Målen har reviderats till vissa delar, med huvudtema att svara på de utmaningar som klimatförändringen ställer på vårt samhälle. De reviderade målen trädde i kraft 1.3.2009. På basis av sakinnehållet har de riksomfattande målen för områdesanvändningen grupperats i följande helheter: Fungerande regionstruktur Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning. Specialfrågor i Helsingforsregionen. Helheter av särskild betydelse så som natur- och kulturmiljöer.

S i d a 8 Redogörelse för hur detaljplanen förhåller sig till de riksomfattande målen för områdesanvändningen: Fungerande regionstruktur Genom områdesanvändningen vill man främja växelverkan mellan stad och landsbygd samt utveckla byanätet, vilket bygger på områdets egna starka sidor och faktorer förknippade med områdets lokalisering. En viktig faktor i en fungerande regionstruktur är att regionen utvecklas som en sammanlänkad enhet, som bygger på goda trafikförbindelser. Detaljplanområdet består av mindre ängsområden i en brytpunkt mellan tätbebyggda detaljplanerade områden och ett vidsträckt öppet åkerlandskap. Tät småhusbebyggelse, med inslag av äldre bebyggelse längs Gammelstadsvägen och öppna vyer söderut från planområdet är dominerande element i omgivningen. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhället och livsmiljön. Planeringen av området i fråga är en naturlig utveckling av området. Genom planeringen så främjas markanvändningen på området, och förtätningen sker där strukturerna är utbyggda. I samband med områdesanvändningen fästs särskild uppmärksamhet vid att förebygga sådana olägenheter och risker som människans hälsa utsätts för och att avlägsna befintliga olägenheter. De nya områdesreserveringarna i detaljplanen för bebyggelse har placeras inte på områden där det kan förekomma översvämningsrisk. Utgångspunkten för en detaljplan bör vara en välgrundad bedömning av befolkningsutvecklingen. Bild 7. Befolkningsutvecklingen i Smedsby år 2005-2014.

S i d a 9 I Smedsby har inflyttningen varit stark under det senaste årtiondet. År 2005 uppgick befolkningen till 5047 personer och 2014 till 5652 personer. Detta betyder således en befolkningsökning om 12 % från år 2005 fram till år 2014. Utgående från de 10 senaste årens befolkningsutveckling i kommuncentrumet så är prognosen för framtida utveckling positiv. År 2012 och 2014 har invånarantalet sjunkit från den tidigare uppåtgående trenden. I takt med att befolkningen ökar så krävs nya bostadsområden, kompletterande serviceutbud och tillräckligt med kapacitet för daghemsplatser och grundskoleplatser, för att fylla de behov som en inflyttning till kommuncentrumet medför. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser Genom områdesanvändningen bidrar man till att kultur- och naturarvet bevaras. Bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i naturen tryggas, och deras mångfald bevaras. Bevarandet av ekologiska förbindelser mellan skyddsområden och värdefulla naturområden främjas. En naturinventering över detaljplanområdet har gjorts våren/ sommaren 2016. Enligt inventeringen så har skogsdungen inom området betydelse för områdets mångfald med avseende på fågelfaunan. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning Trafiknätet skall planeras och utvecklas som helheter bestående av trafikslag som betjänar både bosättning och verksamhetsbetingelser. Genom väl planerade förbindelsenät vill man också minska personbilstrafiken och öka förutsättningarna för trafikformer med liten miljöbelastning. Därtill bör fästas stor vikt vid förbättringen av trafiksäkerheten. För att tillgodose behovet av trafikförbindelser strävar man i första hand till att utveckla befintliga huvudtrafikleder och nät. Vid områdesreserveringen bör också tillräckliga områden reserveras för nätverk för fotgängare och cyklister, och nätens säkerhet och kvalitet skall främjas. Trafiken till detaljplanområdet kommer i huvudsak att ske via Gammelstadsvägen och Fattigmarksvägen söderifrån. I norr fick också en förbindelse från Vattentagsvägen via flera mindre planegator innan man kommer till Fattigmarksvägen och planområdet. Längs Fattigmarksvägen finns en led för lätt trafik byggd. Fotgängare och cyklister kan röra sig från planområdet till både daghem och skola till stor del längs gång- och cykelvägar (norrut från planområdet). Gång- och cykelväg saknas längs Gammelstadsvägen, men i gällande detaljplan för Gammelstadsvägen finns reserverat tillräckligt med utrymme för anläggande av en led för lätt trafik. I Smedsby delgeneralplan finns också en reservation för en vägförbindelse, Källängsvägens förlängning, vilken ska sträcka sig från

S i d a 10 Källängsvägens slut, ända upp till Gammelstadsvägen. Längs vägförbindelsen ska också finnas utrymme för lättrafikled. Tanken med den reserverade vägförbindelsen är att lätta på belastningen på Gammelstadsvägen, samt att få en säkrare och tryggare förbindelse för fotgängare och cyklister in mot centrum och skolområdet. Vid områdesreserveringen strävar man till att främja användningen av förnyelsebara energikällor och fjärrvärme. Genom en förtätning av bebyggelsen så främjas energisparandet. Landskapsplan Landskapsplan för Österbotten fastställdes av miljöministeriet den 21.12.2010. Landskapsplanen är en allmän planering av områdesanvändningen i landskapet eller i dess delområden. Landskapsplanen ersätter samtliga i kraft varande region etapp-planer på området. Landskapsplanen innefattar följande helheter: För landskapet centrala utvecklingsområden. För en ändamålsenlig region- och samhällsstruktur behövliga markanvändningsreserveringar. Med tanke på miljö och ekonomi hållbara arrangemang för trafik och teknisk service. Hållbart användningssätt av vatten- och marksubstanstillgångar. Markanvändningsprinciper som tryggar en ekologiskt hållbar områdesanvändning i form av skyddsområden. Områdesreserveringar som värnar om landskapet, naturvärden och kulturarvet samt tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. Område för tätortsfunktioner (A) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges detaljplanerade områden och områden som avses bli detaljplanerade för tätortsfunktioner. Planeringsbestämmelse: Vid planering och markanvändning bör en enhetligare samhällsstruktur främjas. Stadsutvecklingszon (kk) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges zoner för urban utveckling. Beteckningarna för utvecklingsprinciperna omfattar beteckningar för områdesreserveringar för tätortsfunktioner, områdesoch objektbeteckningar för centrumklasser samt andra centrala beteckningar. Planområdet beläget inom: Vasa stadsregion (kk-1) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges ett område med en enhetlig samhällsstruktur i Vasaregionen. Området bildar

S i d a 11 kärnområdet i landskapscentrumet. Det finns ett behov av kommunal samverkan vid områdesplaneringen och projektsamordningen i området. Planeringsbestämmelse: Vasas ställning som ett nationellt delcentrum och landskapscentrum torde främjas. Tillväxten i Vasa stadsregion bör i första hand inriktas på stads- och kommuncentrum samt sekundärcentrum, där stads- och tätortsstrukturen bör kompletteras och förenhetligas. Nya bostadsområden bör placeras fördelaktigt med tanke på kollektivtrafiken. Vid planering av markanvändning bör hänsyn tas till arkeologiskt och kulturhistoriskt värdefulla områden och objekt. Vid utveckling av områdets attraktionskraft som en havsnära boendemiljö bör den regionala typbilden av naturens succession i ett kustområde med landhöjning tryggas samt rekreationsbehoven tillgodoses. Service med betydelse för hela landskapet bör styras till sådana områden i stadens centrum eller i dess närhet som är lättillgängliga. Vid planering av markanvändning bör samarbete över kommungränserna utvecklas och gemensam kommunal generalplanering möjliggöras. Zon för växelverkan mellan stad och landsbygd (kmk) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges en till stadsregion ansluten zon, där särskilt sådan näringsverksamhet samt sådant distansarbete och boende som baserar sig på växelverkan mellan stad, goda trafikförbindelser och landsbygd utvecklas. Planeringsbestämmelse: Vid områdesplanering bör bebyggelsen, servicen och arbetsplatserna i första hand placeras i befintliga kommuncentrum och byar. Nybyggnation i området skall styras så att den placeras fördelaktigt med tanke på samhällsstrukturen i närheten av befintlig bebyggelse och service samt befintliga trafikförbindelser. Vid planeringen bör särskild uppmärksamhet fästas vid utveckling av kollektivtrafiken. Vid planering av markanvändning skall bevarandet av å-, älv-, och kulturlandskapet samt goda, enhetliga åkerområden tryggas. Genom områdesanvändningen bör funktionerna i å-, och älvdalarnas avrinningsområden styras så att den främjar förbättring av vattendragens tillstånd. Översvämningskänsliga områden bör inte anvisas för byggande. Cykelled Längs Gammelstadsvägen finns reservation för cykelled.

S i d a 12 Bild 8. Utdrag av Österbottens landskapsplan. Generalplan Delgeneralplanen för Smedsby godkändes i kommunfullmäktige den 25.4.2002 29. I delgeneralplanen finns följande områdesreserveringar på detaljplanområdet i fråga: bostadsområde dominerat av småhus (AP- 2), rekreationsområde (V) samt jord- och skogsbruksområde (M). En revidering av delgeneralplanen, Smedsby delgeneralplan 2030 godkändes i kommunfullmäktige den 1.9.2016 60. Delgeneralplanen har ännu inte vunnit laga kraft. I Smedsby delgeneralplan 2030 har området erhållit beteckningarna: område dominerat av småhus (AP). En del av planområdet är också beläget inom Lågfjärdsbäckens torrläggningsområde, vilket bör tas i beaktande i detaljplaneringen. Strategisk generalplan Strategiska generalplanen för Korsholms kommun med syfte att styra de allmänna principerna för kommunens samhällsstruktur och markanvändning godkändes i kommunfullmäktige den 10.6.2013 85. Det aktuella detaljplanområdet är beläget inom bostadsområde (A). Avsikten är att området ska detaljplaneras. Beteckningen har använts till att beskriva starka serviceområden till vilka största delen av befolkningsökningen visas. Området har också beteckningen behov av förtätning eller förenhetligande av ett område.

S i d a 13 Bild 9. Utdrag av Smedsby delgeneralplan Bild 10. Utdrag av Smedsby delgeneralplan 2030.

S i d a 14 Bild 11. Utdrag av strategiska generalplanen för Korsholms kommun. Detaljplan En del av området omfattar del av Fattigmarksvägen och utgör således vägområde i en detaljplan, vilken har fastställts med Länsstyrelsen beslut BA 1523 den 11.6.1987. Byggnadsordning Korsholms kommuns reviderade byggnadsordning har vunnit laga kraft den 1.8.2013 enligt kommunfullmäktiges beslut 10.6.2013 91. Miljöskyddsföreskrifter för Korsholm, Närpes, Kaskö, Kristinestad Miljöskyddsföreskrifterna har godkänts av kommunfullmäktige i Korsholm den 22.9.2014 60 och har trätt i kraft fr.o.m. 3.11.2014. Baskarta Vid uppgörande av planen har använts kommunens baskarta i skala 1:2000. Servitut Över fastigheten Korsholm-Holm 6:204 finns inga inskrivna servitut i fastighetsregistret, men flertalet vägar; Fattigmarksvägen, Gäddadalen och Lundströmsvägen belastar fastigheten.

S i d a 15 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 4.1 Behovet av detaljplaneringen och planeringsstart Ägaren till fastighet Korsholm-Holm RNr 6:204 har i maj 2014 lämnat in en anhållan till kommunen, med önskan om att en detaljplanering inleds på nämnda fastighet. Markägaren önskar att området ska planeras så att byggandet av småhus möjliggörs på området. Området har tagits med i Korsholms kommuns planläggningsöversikt för 2015, vilken godkändes av samhällsbyggnadsnämnden den 16.4.2015 78, och därmed kan planeringen av området påbörjas. Under tiden som program för deltagande och bedömning var framlagt till påseende inkom också en anhållan från en fastighetsgranne, som önskar komma med i planeringen. Samhällsbyggnadsnämnden kommer att ta ställning till anhållan i samband med utkastskedet. 4.2 Deltagande och samarbete 4.2.1 Intressenter Invånare, markägare och alla de som planen kan ha betydande verkningar för Korsholms kommuns förvaltningsenheter Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Byggnadsnämnden Miljösektionen Bildningsnämnden Socialnämnden Äldrerådet Handikapprådet Övriga NTM-centralen i Södra Österbotten Österbottens räddningsverk Österbottens förbund Österbottens museum Vasa Elnät Ab Anvia 4.2.2 Anhängiggörande Om framläggandet av program för deltagande och bedömning annonserades i Vasabladet, Pohjalainen, på kommunens hemsida www.korsholm.fi och på kommunens officiella anslagstavla i ämbetshuset. 4.2.3 Deltagande i planeringsprocessen och växelverkan Programmet för deltagande och bedömning har varit framlagt till officiellt påseende under tiden 19.1 20.2.2016. Under tiden för framläggandet inkom två åsikter. En av åsikterna är undertecknad av flera personer.

S i d a 16 I åsikterna lyfts fram att man vid detaljplaneringen bör bibehålla det grönområde som finns reserverat i planområdets norra del i den ikraft varande delgeneralplanen för Smedsby. Grönområdet är en trivselfaktor, och en buffertzon mellan husen på Fattiggränd och området som nu ska planeras. Därtill lyfter åsikterna fram att grönområdet som anvisats i Smedsby delgeneralplan har en ekologisk och landskapsmässig betydelse, och är viktigt för områdets mikroklimat. Ett planutkast har varit framlagt till påseende under tiden 25.5 23.6.2016. Över planutkastet inkom utlåtande från Handikapprådet, Vasa elnät, Österbottens räddningsverk, Österbottens museum och byggnadsnämnden. Därtill så meddelade NTM-centralen och Österbottens förbund att de inte ger utlåtande över detaljplanen. Över detaljplanutkastet inkom också en åsikt från en privatperson boende i planområdets närhet. Handikapprådet har gett som utlåtande att de inte ser några hinder för detaljplanens genomförande. Bemötande: Noteras. Föranleder inga åtgärder. Vasa elnät har gett som utlåtande att deras behov har tagits i beaktan i detaljplanen att de inte har något att anmärka över planutkastet. Bemötande: Noteras. Föranleder inga åtgärder. Österbottens räddningsverk har gett som utlåtande att de inte har något att kommentera över planutkastet. Bemötande: Noteras. Föranleder inga åtgärder. Österbottens museum har gett som utlåtande att de inte har något att kommentera över planutkastet. Bemötande: Noteras. Föranleder inga åtgärder. Byggnadsnämnden har gett som utlåtande att de omfattar planutkastet, samt föreslår att man kunde införa direktiv för skötsel av VL-områdena i detaljplanen. Bemötande: Till förslagsskedet kompletteras planbeteckningen för VL-området, och i detaljplanbeskrivningen ges en rekommendation för vilka typer av trädslag, samt mängd som man kunde plantera på området. Privatpersonen boende längs Dollisbackvägen har i sin åsikt lyft fram att det i detaljplanutkastet inte finns beaktat hur trafiken längs den smala Holmvägen kommer att påverkas till följd av detaljplanens förverkligande. Privatpersonen har vidare kommenterat att Holmvägen i dagsläget är

S i d a 17 övertrafikerad och att trafiken från de nya tomterna troligen kommer att ske norrut via Dollisbackvägen och Holmvägen, eftersom Gammelstadsvägen är en omväg. I åsikten finns också ett förslag på dragning av en ny väg från Gäddaområdet; Lundströmsvägen/ Dollisbackvägen, längs med Lågfjärdsbäcken ut till Korsholmsvägen. Slutligen framhåller privatpersonen att det är ohållbart att öka trafikmängden på Holmvägen. Bemötande: Den naturliga trafikströmningen från planområdet är planerad att ske söderut. I Smedsby delgeneralplan, godkänd 1.9.2016 60 så finns en ny vägreservation från Gäddaområdet medtagen. Vägreservationen finns reserverad söderut från Gammelstadsvägen, och tanken är att den ska byggas ihop med en förlängning av Källängsvägen. Den i delgeneralplan inplanerade vägförbindelsen ska lätta på belastningen på Gammelstadsvägen samt möjliggöra byggandet av en säker och trygg förbindelse för fotgängare och cyklister in mot Smedsby centrum och skolområdet. En vägdragning enligt vad privatpersonen föreslår borde först och främst behandlas på delgeneralplanenivå. I Smedsby delgeneralplan 2030, vilken nyligen har godkänts i fullmäktige så finns ingen vägreservation enligt den av privatpersonen föreslagna sträckningen. I delgeneralplanen finns medtaget sådana nya vägsträckningar som det finns ett uttalat behov av, enligt de trafikutredningar och -prognoser som gjorts i samband med delgeneralplaneprocessen. I och med detta så anses inte den föreslagna sträckningen vara aktuell och ändamålsenlig i dagsläget. Ett förslag till detaljplan har varit framlagt till påseende under tiden xxxx.xxxxx. Över planförslaget inkom utlåtande från xxxx. 4.2.4 Myndighetssamarbete Utlåtande av kommunens förvaltningsenheter och berörda myndigheter inbegärs över planutkast och vid behov över planförslag. Ett arbetsmöte gällande detaljplanen hölls vid NTM-centralen i södra Österbotten den 17.3.2016. Vid arbetsmötet presenterades området allmänt och det redogjordes för de åsikter som inkommit över program för deltagande och bedömning. Allmänt konstaterades att detaljplaneringen följer Smedsby delgeneralplan och att det är positivt att befintliga strukturer förtätas. Områdets läge, intill Lågfjärdsbäcken diskuterades och man kom fram till att planläggningen ska begära in ett utlåtande från NTM-centralen gällande lägsta grundläggningshöjd innan ett utkast till detaljplan utarbetas. Vid behov hålls ytterligare arbetsmöten/ myndighetssamråd.

S i d a 18 4.3 Mål för detaljplanen Genom detaljplanen eftersträvar man att skapa en hälsosam, trivsam och trygg miljö som tillgodoser användarnas behov. 4.3.1 Mål som grundar sig på planeringssituationen 4.3.1.1 Mål enligt Strategiska generalplanen Mål enligt den strategiska generalplanen är att Korsholms kommuns befolkningsmängd skall öka med 10 000 personer fram till år 2040. Målet är att befolkningsmängden i Smedsby och området norr om Smedsby (Böle, Karperö och Singsby) ska öka med 5000 invånare. Planområdet är enligt den strategiska generalplanen beläget inom bostadsområde (A). Avsikten är att området ska detaljplaneras. Området har också beteckningen behov av förtätning eller förenhetligande av ett område. Förtätning av bebyggelsen som detaljplaneringen medför följer således målen enligt den strategiska generalplanen, genom att befintliga strukturer stödjs och utvecklas i ett strategiskt viktigt serviceområde, där målet är att kommunens tillväxt ska vara som störst fram till år 2040. 4.3.1.2 Mål enligt Smedsby delgeneralplan Det allmänna målet för Smedsby delgeneralplan (godkänd 2002) är att utveckla Smedsby som ett trivsamt centrum för kommunen med ett mångsidigt serviceutbud samt skapa möjligheter till ett mångsidigt bostads- och tomtutbud. Vid dimensionering av nya bostadsområden har man beräknat med en befolkningsökning om 400 personer under 2001-2010. I delgeneralplanen godkänd 25.4.2002 29 finns följande områdesreserveringar på detaljplanområdet i fråga: bostadsområde dominerat av småhus (AP-2), rekreationsområde (V) samt jord- och skogsbruksområde (M). En revidering av Smedsby delgeneralplan har godkänts i kommunfullmäktige i september 2016. Kommunens målsättning med Smedsby delgeneralplan 2030 är att delgeneralplanen ska vara som grund för framtida detaljplanering baserad på hållbar utveckling med beaktande av framför allt kommuncentrumets särdrag. En stadslik centrumbild och ett tydligt och attraktivt kommuncentrum med attraktionskraft och synlighet för boende och företagande är några av ståndpunkterna i revideringen av delgeneralplanen. Planeringen ska bereda möjlighet för en befolkningsökning om ca 1500 personer till år 2040 (delgeneralplanens målår är 2030). Enligt Smedsby delgeneralplan 2030 finns följande reservering på området: område dominerat av småhus (AP). En del av planområdet är också beläget inom torrläggningsområde, vilket bör tas i beaktande i detaljplaneringen. Det kan konstateras att detaljplaneringen således följer målen i Smedsby delgeneralplan 2030, samt de områdesreserveringar som har anvisats i delgeneralplanen.

S i d a 19 4.4 Alternativen i detaljplanelösningen och deras konsekvenser I utkastskedet presenteras ett detaljplanutkast. Planutkastet har utarbetats utgående från flertalet olika skisser. Disponering av kvartersoch tomtgränser, alternativa vägdragningar samt grönområdenas omfattning skiljer de olika skisserna från varandra. Med beaktande av olika faktorer, bl.a. den bebyggda miljön, så har ett utkast till detaljplan utformats. Bild 12-13. Alternativa skisser av markanvändningen.

S i d a 20 Bild 14. Utkast till detaljplan. Från utkastskedet till förslagsskedet så har tomtindelningen och dragning av vägar ändrats på den östra delen av området. Planens lösningar har ändrats till följd av att man har beaktat rekommendationerna i den uppgjorda naturinventeringen, och därmed strävar till att bevara den befintliga skogsdungen på området. Förutom att skogsdungen är viktig för områdets mångfald, så utgör den en kvalitetshöjande faktor för områdets livsmiljö och trivsel. Därtill så har infarten till den befintliga gamla gårdsvägen, Lundströmsvägen flyttats längre norrut längs med Fattigmarksvägen och en del av vägen övergår i och med detaljplaneringen till detaljplanegata. Genom en flyttning av infarten vill man förbättra trafiksäkerheten i korsningen Fattigmarksvägen Gammelstadsvägen. Genom en flyttning av infarten bereder man också möjlighet för nya trafiklösningar i korsningen, med tanke på Källängsvägens förlängning och sammankoppling med Gammelstadsvägen. I dagsläget trafikerar 5 bostadsfastigheter Lundströmsvägen, men genom detaljplanen bildas en ny bostadstomt, vilken också kommer att trafikera gatan. Vid detaljplanegatans slut, så kommer vägen att övergå till körrätt (ajo) till de fem bostadsfastigheter belägna utanför detaljplanerat område. Till förslagsskedet så har detaljplanen också kompletterats med vägnamn samt med kompletteringar till planbeteckningar- och bestämmelser. Antalet tomter från utkastskedet till förslagsskedet kvarstår oförändrat, dvs. totalt 15 tomter för fristående småhus (AO).

S i d a 21 Bild 15. Förslag till detaljplan, daterat 3.10.2016. Bild 16. Förslag till detaljplan, daterat 3.10.2016, med flygbild från 2014 som bakgrund.

S i d a 22 5. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur 5.1.1 Dimensionering Detaljplanen omfattar byggnadsplatser för fristående småhus (AO). Därtill innehåller detaljplanen närrekreationsområde (VL), väg- och gatuområden samt körrätt (ajo). 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Detaljplanens anpassning till naturvärden har gjorts i enlighet med rekommendationerna i naturinventeringen som har uppgjorts över området våren/ sommaren 2016. 5.3 Områdesreserveringar 5.3.1 Kvartersområden Kvartersområde för fristående småhus (AO) Förslaget till detaljplan innehåller totalt 15 byggnadsplatser för fristående småhus, varav två byggnadsplatser, tomt 1-2 i kvarter 665 är bebyggda. Byggrätten för AO-tomterna har angivits med e-tal om e=0.30, e=0.25 och e=0.15. Exploateringstalet varierar beroende av tomtstorleken. Våningstalet har angivits till 1¾-våningar. De två bebyggda tomterna är ca 2600-3000 m² till sin areal, emedan resten av tomterna varierar mellan ca 850 m² - 1450 m², varav merparten har en areal om ca 1100 m². Tomternas sammanlagda areal uppgår till 1,9599 ha. 5.3.2 Övriga områden Område för närrekreation (VL) För detta ändamål har i detaljplanen reserverats 0,9934 ha. Området ska planteras. Den befintliga skogsdungen får inte kalhuggas. Rekommendationen är att det på området planteras större rönn om ca 100 plantor/ ha, samt gran om ca 1000 plantor/ ha. Avståndet mellan rönnarna som planteras ska vara ca 10 meter, och avståndet mellan granarna ca 3 meter Skogsdungen anges inte med någon skild områdesbeteckning, utan den ingår i närrekreationsområdet. Målsättningen är att bevara största delen av skogsdungen, endast små delar av den ingår i områdesreservering för bostadstomter (AO). På området får placeras samhällstekniska anläggningar om högst 10 m² som betjänar området. Anläggningarna bör placeras på minst 5 meters avstånd från bostadstomternas gräns.

S i d a 23 En del av den befintliga vägen, Lundströmsvägen, reserveras som körrätt (ajo.) i detaljplanen. Väg- och gatuområden Gammelstadsvägen tas med som detaljplanegata längs med planområdets södra avgränsning. I detaljplanen bildas två nya gator, vars totala längd är ca 175 meter. I detaljplanen har totalt reserverats 0,6246 ha för väg- och gatuområden. 5.4 Planens konsekvenser 5.4.1 Konsekvenser för naturen och naturmiljön Området är till stora delar obebyggt, och byggandet har ju naturligtvis en viss inverkan på naturen och naturmiljön. Men i och med att största delen av området är odlingsmark så är området redan påverkat av människans framfart. Endast en liten del av området kan anses vara i naturtillstånd, och genom detaljplanens reserveringar så bevaras det området som grönområde. Dagvattenhanteringen bör ske så att det inte förekommer någon skadlig inverkan på miljön. Dagvattnet infiltreras i första hand på tomterna, samt leds via minde diken inom planområdet till större utfallsdiken. De stora grönområdena inom planområdet, totalt ca 30 % av planområdet, är också en faktor som effektivt absorberar dagvattenförekomsten. 5.4.2 Konsekvenser för den byggda miljön Området är en naturlig utvidgning och förtätning av den befintliga bebyggelsen i närområdet. För att minska på störningarna till bebyggelsen har på Fattigmarksvägens östra sida reserverats grönområden av varierande bredd, ca 12-20 meter, mot de bebyggda områdena norr, öst och söder om planområdet. Mot bebyggda områden på västra sidan av Fattigmarksvägen kan vägområdena ses som avskiljare mellan redan bebyggda områden och nya bostadstomter, varpå inga grönstråk har reserverats i direkt anslutning till de befintliga vägarna. 5.4.3 Konsekvenser för trafiken Både personbils-, fotgängar-, och cykeltrafiken in mot Smedsby centrum kommer att öka i och med detaljplanens förverkligande. Områdets interna trafik torde inte påverka den redan bebyggda miljön. I och med detaljplanen så flyttar man infarten till den befintliga gårdsvägen Lundströmsvägen längre norrut längs med Fattigmarksvägen. En förflyttning av infarten är positivt för trafiksäkerheten i korsningsområdet, men öppnar också upp möjligheterna för framtida trafiklösningar i korsningsområdet med tanke på Källängsvägens förlängning och sammankoppling med Gammelstadsvägen.

S i d a 24 5.4.4 Samhällsekonomiska konsekvenser En ökad inflyttning medför automatiskt också ett ökat behov av bl.a. daghems- och grundskoleplatser, vilket bör tas i beaktande. För den långsiktiga ekonomin kommer områdets förverkligande förhoppningsvis att medföra en inflyttning till området, och på så vis nya skattebetalare till kommunen. 5.5 Planbeteckningar och planbestämmelser Planbeteckningarna finns presenterade under punkt 5.3 områdesreserveringar. 5.6 Namn Planeringen av området medför att två nya vägar bildas inom området. Korsholms kommuns vägnamnsgrupp har gett som förslag att den nya vägen som bildas i områdets östra del ska heta Plommondalen. I planområdets närhet finns flera vägar med namn som slutar på -dalen, samt också Körsbärsvägen. Den andra vägen, Lundströmsvägen är en gammal gårdsväg, längs vilken det redan i dagsläget finns bosättning. I och med att vägens infart flyttas, så ändras också en del av vägen till detaljplanegata. Namnet Lundströmsvägen kvarstår. 6. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN 6.1 Uppföljning av genomförandet Genomförandet övervakas för byggandets del av byggnadsövervakande myndigheter (byggande och trädbestånd), för kommunaltekniska konstruktionernas del av samhällsbyggnadsnämnden (vägar, vattenledningar och avloppsledningar) och i övrigt av miljömyndigheterna (miljöskydd, avfallsservice). Kommunfullmäktiges godkännande av detaljplanen förutsätter att ett markanvändningsavtal ingåtts med de privata markägarna. I markanvändningsavtalet anges en uppskattad tidtabell för utbyggnad av kommunalteknik. Utbyggnad av kommunalteknik påbörjas enligt kommunfullmäktiges godkända investeringsprogram. Korsholm den 3.5.2016, 3.10.2016 Planläggningsavdelningen Planläggningschef Planläggare Barbara Påfs Martina Bäckman