Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör digitaliseringsfrågorna

Relevanta dokument
Workshop om informationshantering och aggregering

Tid: , kl Plats: Riksarkivet Sammanträdesrummet Seminarierummet. Deltagare:

Tid: kl Plats: Krigssarkivet Sammanträdesrummet Stora Konferensrummet

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial

Nätverksgruppen kring EU-projekt som rör frågor om digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial

Digikult, Göteborg Digisam Johanna Berg

Checklista samlingssystem

Sammanfattning. 1. Inledning

Digitalt bevarande vid kulturarvsinstitutioner. Nulägesanalys och framtida behov

Samverkan och nätverk inom ABM-området. Infrastruktur i samverkan. 11 november Gunnar Sahlin.

Uppdrag och inbjudan att bidra till en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande.

Nätverksgruppen kring EU projekt som rör frågor om digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial

Digitala utställningar vad innebär det?

KB, E-boken och den egna digitaliseringen.

Digitalt ekosystem för museer vision och målbild samt exempel på tillämpning Digikult 2015

Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och tillgängliggörande av kulturarvet. Roll- och ansvarsfördelning

Riktlinjer och mål för digitaliseringsarbete

Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och tillgängliggörande av kulturarvet. Verksamhetsplan

Digitalisering. enligt Kungliga biblioteket

ÖPPEN TILLGÅNG TILL FORSKNINGSDATA

Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL)

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering,

Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer

2014:16. Utvärdering av samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande (Digisam)

Remissyttrande gällande betänkandet SOU 2015:91, Digitaliseringens transformerande kraftvägval för framtiden (N2015/08335/ITP)

Digitaliseringsplan Stiftelsen Skansen

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Digikult 2014 Gemensam samnordisk auktoritets-hantering för kultursektorn Ulf Bodin

VETENSKAPSRÅDETS UPPDRAG: SAMORDNA DET NATIONELLA ARBETET MED ATT INFÖRA ÖPPEN TILLGÅNG TILL FORSKNINGSDATA

VÄLKOMNA! SND workshop 15 november

SND-forum 14 nov Transfers of research data to National Archives and use of our data for research. Magnus Geber

Nordiska arkivdagar. Forskarnas röst och digitalt material

PROJEKTBESKRIVNING fastställd av styrgruppen

Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet

2007/6261 Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum Registrering och digitalisering av ljudband i Ájttes ljudarkiv NORRBOTTEN

Remissyttrande gällande Statskontorets utvärdering av Digisam och Riksarkivets ställningstagande till Digisams framtid

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004

GD 2006:240 VERKSAMHETSOMRÅDET MUSEI- OCH KULTURMILJÖ Beslutsbilaga 1

Tekniska museet i Stockholm. Digitaliseringsplan

Checklista: Beständiga identifierare

Projekt Tillgängliggörande av forskningsdata 2016

Statens historiska museers digitaliseringsstrategi

Föredragande: statsrådet Bah Kuhnke. Ärende: 1 Vikariat som överintendent och chef för Nationalmuseum Ku2017/ /LS

Avtal/överenskommelse för leverans till K- samsök

Johanna Berg från Digisam och Karin Nilsson från LSH hälsar alla välkomna till mötet.

Vetenskapsrådets samordningsuppdrag om öppen tillgång till forskningsdata - datahanteringsplaner

Digital dokumenthantering för ABM II:1

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Goda minnen ger glädje och lugn

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering,

Den svenska statens arbete med att främja öppna data

Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling

Öppen tillgång till forskningsdata Forskarsamhället i förändring

Myndigheter/institutioner lämnar enligt uppdrag sina planer till Regeringen

1 (9) 1 3 Förordnande av. 1 ordförande och ledamöter i styrelsen samt revisorer och revisorssuppleanter för Carina Aris Minnesfond Ku2011//KV

Område Indikator Uppfyller helt Uppfyller delvis Uppfyller inte

Svensk nationell datatjänst en infrastruktur för forskningsdata inom samhällsvetenskap, humaniora och medicin

Verksamhetsbera ttelse Nationella uppdraget Tjänsten Bibblan Svarar 2017

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

En samlad kulturarvspolitik

Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning. Innehåll. Expertgruppen för metadata. Version

Öppen tillgång Nationella riktlinjer

Nationell samordnare för frågor om vård och konservering

Arkivlänet Västernorrland

Regeringens beslut. Närmare om uppdraget I:8. Regeringsbeslut Ku2017/02184/KL. Kulturdepartementet

a. p Yttrande Yttrande över betänkandet Ny museipolitik Museiutredningen 2014/15 (SOU 2015:89) Kulturdepartementet Stockholm Sammanfattning

Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer

Kungl. bibliotekets kunskapsstrategi

Utveckling och implementering av tjänster och stöd för forskningsdata - ett universitetsövergripande arbete

Elektroniskt bevarande, etapp 2. Caspar Gielissen, projektledare

Kulturarvet. tillgängligt använt återanvänt. Marie Andersson

Kommittédirektiv. Koordinator för museisektorn. Dir. 2007:22. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2007

Kungl. Biblioteket Sveriges nationalbibliotek Sidnummer 1

Arbeidet med e-arkiv i Sverige, på statleg, landsting og kommunalt nivå. 3 december 2013

DP1 och DP2. Stefan Andersson, Eva Müller Enheten för digital publicering, Uppsala universitetsbibliotek.

Standarder för ett bevarat kulturarv

Svensk författningssamling

Kulturmiljöförordning (1988:1188) Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt förordning (2013:554).

Avrop - E-förvaltningsstödjande tjänster 2010

Göran Kristiansson Nordisk El-Arkivseminar Island maj E-delegationsuppdraget Förstudie e-arkiv och e-diarium

Digisams förslag till principer för verksamhet som omfattas av regeringens digitaliseringsstrategi , kulturarv

Digital arkivering och historiklagring Anastasia Pettersson och Anders Kölevik

Bevarande av digitala allmänna handlingar

Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer

Att förvalta ett kulturarv

Lagring för långsiktig användbarhet. Digisams pilotprojekt

Stefan Andersson SVEP. Övergripande mål - SVEP. Harmonisering av metadatabeskrivningar för elektroniskt publicerade dokument

OMGÅNG II, ARKIVOMRÅDET

Staben Datum Dnr RA /

Strategi för miljödatahantering

Bilaga 2 Sammanställning av rekommendationer (ur Svenskt ramverk för digital samverkan)

Länsstyrelsen i kr kr 1

Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun

DIK:s. Skuggförordning. Kulturarvslyftet en arbetsmarknadspolitisk satsning inom kulturarvssektorn

Vad händer på SND. Arbetet framåt. Max Petzold

Riksantikvarieämbetet

Community Archives i Sverigeförutsättningar. Angelica Björlestrand / Presentation vid Nordiska Arkivdagarna

Långsiktig informationshantering med stöd av e-arkiv. Caspar Almalander Projektledning e-arkiv och e-diarium (eard)

Transkript:

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör digitaliseringsfrågorna Rolf Källman @rolfkallman Sanja Halling @sanja_halling Riksarkivet, den 15 september 2014

Dagordning 1. Välkomna 2. Aktuellt från pågående EU-projekt - bordet runt 3. Digisams arbete med infrastruktur och bevarande hur kan EU-nätverket delta i det fortsatta arbetet. 4. Frågor för nätverket framöver tankar, idéer, diskussion 5. Övriga frågor 6. Nästa möte

Aktuellt från pågående EUprojekt - bordet runt.

Digisams arbete med infrastruktur och bevarande - hur kan EU-nätverket delta i det fortsatta arbetet?

Förstudie digitalt bevarande Effektmålet att fåfram en behovsbild som kan ligga till grund för ett förslag om hur man utarbetar ett samordnat och kostnadseffektivt digitalt långtidsbevarande av samlingar och arkiv, inkluderat audiovisuella arkiv, hos de statliga institutioner som samlar, bevarar och tillgängliggör kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation. Uppnås genom: en kartläggning av de bevarandelösningar som används vid kulturarvsinstitutionerna. nuläget med stateof the art pånationell och internationell nivå, vilket ger en behovsbild som sedan kan ligga till grund för förslag om åtgärder för att överbrygga eventuella skillnader. bedöms huruvida dessa lösningar motsvarar den aktuella stateof the art pånationell och internationell nivåför ett samordnat och kostnadseffektivt digitalt långtidsbevarande av kulturarvsinformation. Leveranser Kartläggning av befintliga lösningar och behov hos myndigheterna/institutionerna GAP-analys Förslag till plan för fortsatt projekt

Möten med de 24 medverkande myndigheterna/institutionerna under 2012 Oftast lagringfrågor som diskuteras, dvs teknisk lagring. Informationen är egentligen inte bevarat dvs om systemet går ner så försvinner informationen. Bevarandefrågor finns oftast inte med i upphandlingen av system idag. För närvarande sker lagringen ofta in house. Samarbete kring bevarandefrågorna anses viktig. Gemensamma lösningar för digitalt bevarande eftersträvas, exempelvis i form av en gemensam molnlösning. Det finns en önskan om att Riksarkivet skulle ha en bevarandelösning för all digitalt statligt material, både arkivmaterial och annat material - inte ett lagringssystem utan ett system som hanterar alla processer.

Resultat av intervjuerna: Intervjuerna genomfördes med sju kulturarvsinstitutioner som deltog i förstudien: Kungl. biblioteket Tekniska museet Arkitektur- och designcentrum Riksantikvarieämbetet Statens historiska museer Statens maritima museer Institutet för språk och folkminnen.

Gemensamma behov: Gemensamma lagringslösning (-ar) Gemensamma standarder och filformat (inkl FGS:er) Gemensamma rutiner för masskonvertering/migrering Gemensamma guider och "verktygslåda"

Sammanfattning Sammantaget upplevdes ett stort behov av gemensamma lösningar. För att digital kulturarvsinformation som ska lagras respektive långsiktigt bevaras ska kunna struktureras på ett sätt som skapar interoperabilitet och användbarhet över tid, behöver man följa vedertagna internationella standarder inom kulturarvssektorn. För att implementera dessa ser de intervjuade institutionerna ett behov av en gemensam stödfunktion för ABMK-sektorn där man kan få hjälp med t.ex. vilka standarder som ska använda för olika typ av material och hur dessa ska tillämpas, rekommendationer för bevarandeplaner och gallringsrutiner samt verktyg och tjänster. Många efterfrågar också att Riksarkivet föreskriver om dess standarder. Många ser gärna en gemensam statlig lagringslösning.

Digisams arbete med infrastruktur och bevarande

Informationshantering Digital kulturarvsinformation Informationsflöde Länkad öppen data Standarder System Möjligheter och utmaningar Ett europeiskt perspektiv Digitala infrastrukturer Teknisk infrastruktur Stödfunktioner

Digital kulturarvsinformation Riksarkivet Arkivhandlingar, dokument, brev, kartor, handskrifter, fotografier, trycksaker, föremål, webbsidor, audiovisuella medier Riksantikvarieämbetet Dokumentation från utgrävningar, ritningar, fotografier, byggnader, audiovisuella medier, arkivhandlingar Museer Föremål, tavlor, kläder, audiovisuella medier, brev, kartor, fotografier, brev, instrument, naturhistoriska samlingar, maskiner, fordon, fartyg Kungl.biblioteket Böcker, tidningar, trycksaker, e-böcker, publikationer i digital form, audiovisuella medier, handskriftssamlingar, kartor, porträtt, fotografier, brev

K-SAMSÖK NAD LIBRIS SOFIE Linked Heritage ATHENA Europeana Fashion CARARE DINA GBIF-SE AB Linked Heritage CARARE Linked Heritage Europeana Fashion CARARE Linked Heritage ATHENA Europeana Fashion CARARE Linked Heritage ATHENA Europeana Fashion CARARE Linked Heritage EU Screen Europeana Fashion CARARE Linked Heritage Europeana Fashion Europeana Fashion CARARE CARARE Linked Heritage Linked Heritage Open Up APEx TEL Lifewatch.eu Svenska Lifewatch Baltic Diversity SND Informationsflöde (Workshop 2012-10-02)

Från produktionen, via leveranser av metadata och data Digitalt museum Sökportal för alla museer som använder Primus-system Visual Arkiv Sökportal för alla arkiv som använder Visual-system Sondera Sökportal för arkiv-, bibiliotek- och AVinformation Kringla Sökportal för museioch kulturmiljöinformation Regionala portaler Kulturarv Sydost Kulturarvsforum Kulturarv Kronoberg Kulturarv Stockholm Kulturarv Värmland Kulturarv Västerbotten Kulturarv Västernorrland Västarvet Kulturarv Östergötland Gbif Sökfunktion för information från naturhistoriska museer, forskningscentra m.m. SND-katalog Sökfunktion för svensk forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, medicin & hälsa RA RAÄ KB NRM SND NAD/SVAR Dig.leveranser av metadata A K-samsök Dig.leveranser av metadata A Libris Dig.leveranser av metadata A Gbif Dig.leveranser av metadata A SND Dig.leveranser Av forskningsdata A P B P B P B P B P B Dig.leveranser av data A B Dig.leveranser av data A B Dig.leveranser av data A B Dig.leveranser av data A B Lagar/Föreskrifter Lagar/Föreskrifter Lagar

Scenario 2 (Workshop 2013-04-04) SND NAD GBiF K-samsök MINT LIBRIS TEL / EU Screen SMDB Koordinering & samordning Drifts- och förvaltningsanvariga Metadataväxel Auktoriteter Verktyg och tjänstekatalog m.m.

Länkad öppen data

Standarder

System

Digitala infrastrukturer = en komplex struktur som består av flera olika lager. tekniska förutsättningar såsom internetuppkoppling eller kapacitet tjänstelager med stöd för användning av metadatastandarder, beständiga identifierare, digitalt bevarande påkort och lång sikt, säkerhet, licensiering/upphovsrätt, med mera.

Teknisk infrastruktur SUNET Privata aktörer Kommuner och landsting GRID De flesta statliga kulturarvsinstitutionerna är idag uppkopplade genom SUNET Stora variationer i hastigheten, från 0,25Mb/s till 100 Mb/s.* * Uppgifterna från DC-net projektets enkät från 2011

Målbild En samordnad digital informationshantering kopplar samman infrastrukturer för kulturarvsdata och gör det effektivare att gemensamt: strukturera och öka kvaliteten på kulturarvsinformation implementera vedertagna metadatastandarder skapa länkbar data använda gemensamma tjänster och verktyg istället för att skapa egna (t ex för auktoriteter, formatkonvertering, m m) samarbeta med forskningsvärlden och e-förvaltning

Målbild En samordnad digital informationshantering kopplar samman infrastrukturer för kulturarvsdata och gör det effektivare att gemensamt: strukturera och öka kvaliteten på kulturarvsinformation implementera vedertagna metadatastandarder skapa länkbar data använda gemensamma tjänster och verktyg istället för att skapa egna (t ex för auktoriteter, formatkonvertering, m m) samarbeta med forskningsvärlden och e-förvaltning

Hur når man dit? En gemensam digital infrastruktur för kulturarv behöver inte byggas på nytt, mycket finns redan. Tillgång till kraftig teknisk digital infrastruktur: internetuppkoppling, kapacitet. (SUNET, Grid) Roadmap för samordnad informationshantering och bevarande. Andra tjänster kopplade till informationshantering, som t.ex. en metadatväxel, semantifiering, licensiering, tillämpningar såsom verktyg för digitala utställningar, utbildningar, m m. Råd & stöd.

Frågor för nätverket framöver tankar, idéer, diskussion

Tack för er uppmärksamhet!