Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Eva Lestner TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-05-12 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-06-20 1 (16) HSN 2017-0304 Svar på skrivelse (M), (L), (Kd) samt (C) om trycket på sjukhusens akutmottagningar Ärendebeskrivning I en skrivelse till hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår (M), (L), (Kd) samt (C) att Hälso- och sjukvårdsdirektören ges ett uppdrag att vidta åtgärder för att förbättra situationen på sjukhusens akutmottagningar Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2017-05-12 Skrivelse från (M), (L), (Kd) samt (C) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att anse skrivelsen besvarad. Förvaltningens motivering till förslaget Inledning Framtidsplanen innebär att vården utanför akutsjukhusen byggs ut, att akutsjukhusens roll förtydligas och att den högspecialiserade vården koncentreras till i första hand Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. De pågående strukturförändringarna i den framtida hälso- och sjukvården ställer krav på att fler som insjuknar akut ska omhändertas av länets husläkarmottagningar och närakuter. En förutsättning för att kunna genomföra de nödvändiga förändringarna i det akuta omhändertagandet är att de alternativ som erbjuds länsinvånarna är tydliga och möjliggör en patientsäker styrning till rätt vårdnivå från 1177 Vårdguiden och länets akutmottagningar. Strategiskt viktiga områden i detta arbete är att tydligare definiera husläkarverksamhetens roll och att införa en enhetlig närakutstruktur. Det är viktigt att samverkan mellan olika delar av vårdsystemet förbättras. I styrningen av vårdgivarna ska uppdrag, uppföljning och ersättningssystem samordnas, så att rätt incitament ges mot en effektiv vård och hög tillgänglighet. Ett intensivt arbete pågår för att i alla delar säkra det akuta omhändertagandet.
2 (16) Akutsjukhusen får enligt Framtidsplanen ett allt tydligare akutuppdrag och andelen akut vård kommer därför att öka. Akutsjukhusen måste därför vara beredda på den omställningen mot ett tydligare 24/7-uppdrag. För att kunna rekrytera och behålla personal under denna omställningstid måste handlingsplaner tas fram och i samband med rekrytering måste det akuta uppdraget tydliggöras. Akutsjukhusens vårduppdrag är att ta hand om patienter som kräver akutsjukhusens specifika resurser och akutsjukhusen måste tillgodose vårdplatsbehovet för dessa patienter. Utökningen inom geriatrik och psykiatri är relativt stor och kräver utökat antal vårdplatser. Vårdplatsbehovet på akutsjukhusen för de patienter som kräver dess resurser måste prioriteras framför att bedriva elektiv vård som kan omhändertas av andra vårdgivare i länet. Fler vårdval, närmast reumatologi under 2017, ska utvecklas och revideringar av vårdval pågår för att tillgodose möjligheterna att flytta ut vård från akutsjukhusen. Svar på skrivelsen Hälso- och sjukvårdsdirektören ges i skrivelsen i uppdrag att initiera och/eller arbeta fram följande åtta förslag enligt nedan: 1. Ge landstingets chefläkare prioriterad uppgift att utvärdera vinterns planering och komma med förslag för bättre planering och strategi för personalbemanning och vårdplatser i semestertider. Huvudansvaret för att ha tillräckligt många platser öppna ligger i grunden hos varje vårdgivare. I uppdraget ingår att ha så många platser öppna som krävs för att tillgodose behovet. Exakt antal vårdplatser syns i senaste veckorapporten: http://www.sll.se/verksamhet/halsa-och-vard/nyheterhalsa-och-vard/2017/05/redovisning-av-vardplatser-for-april/ Rätt vård på rätt plats Specialistvård utanför akutsjukhusen byggs ut (se exempel i vårdplatsrapporten på hur mycket som finns utanför) i enlighet med Framtidsplanen. Under 2016 tillkom 69 nya geriatriska vårdplatser och under våren 2017 ytterligare tio platser. Utökningen av ASiH, +200 inskrivna patienter i april i år jämfört med april 2016 (se senaste vårdplatsrapport http://www.sll.se/verksamhet/halsa-
3 (16) och-vard/nyheter-halsa-och-vard/2017/05/redovisning-av-vardplatserfor-april/) Landstinget har också platser inom rehabilitering, psykiatri samt inom palliativ vård. Det finns också en stark utveckling mot att allt mer vård utförs i dagkirurgi. Den medicinska utvecklingen leder också till att tillstånd som tidigare bara kunde behandlas i slutenvård idag i vissa fall kan behandlas med läkemedel i öppenvård. Det minskar behovet av vårdplatser i slutenvård. Ändamålsenliga lokaler Nya och moderna lokaler möjliggör nya arbetssätt för personalen som ger bättre vård till patienterna. Den pågående utbyggnaden inom Stockholms läns landsting leder till mer ändamålsenliga lokaler. Kompetensförsörjning Det främsta skälet till att platser inte kan hållas öppna som önskat är svårigheter att rekrytera framför allt sjuksköterskor. Här har Stockholms läns landsting samma svårigheter som övriga landet. Därför kan alla de olika HR-projekt som pågår i landstinget kopplas till möjligheten att öppna fler platser på längre sikt. Bland annat pågår arbetet just nu med handlingsplan för kompetensförsörjningsstrategin. Det handlar om arbetsmiljö, möjlighet till löneutveckling (där erfarenhet och utbildning ska löna sig), arbetstidsmodeller med mera. Dessutom finns åtgärder på kort sikt och några exempel är: Anställa medarbetare som tar hand om transport och städ så att vårdutbildad personal kan ta hand om patienter. Undersköterskor, administrativ personal samt andra yrkesgrupper anställs så att sjuksköterskor kan fokusera på sjuksköterskeuppgifter. Användande av fler yrkesgrupper så som apotekare för medicinhantering. Ökat digitalt stöd för läkemedelshantering. Inrättande av fler enkelrum för att minska risken att patienter väntar på akuten bara på grund av att de behöver enkelrum.
4 (16) Sommartid används också extra ersättningar till medarbetare för att stimulera till att personer med rätt kompetens kan arbeta under sommaren där det behövs. Utöver ovanstående finns en rad exempel på hur samarbetet förtätas för varje år för att patienternas behov ska tillmötesgås. Det finns ett stort antal vårdplatser i länet och genom samverkan mellan husläkarmottagningar, kommuner, akutsjukhus, specialistvård kan alla resurser användas för patienterna. En rad åtgärder görs under sommaren för att säkra kapaciteten: Veckovisa samarbetsmöten mellan länets chefläkare. Veckovisa möten leds av Landstingsdirektören; Hälso- och sjukvårdsdirektören och chefläkare SLL deltar. Samverkansmöten mellan medarbetare från kommunal vård, husläkarmottagningar och akutsjukhus om samarbetet kring de patienterna under sommarperioden (Norra Länet, Stockholm stad/ekerö, Södra Länet). Informationsinsats till invånare om hur det enklast går att hitta rätt vård. Särskild ersättning till de geriatriska vårdgivare som kan öppna upp extra vårdplatser under sommaren. Extra vårdplatser på rehabiliteringsanläggningar som stöd till akutsjukhusen. Arbete med jämn fördelning så att alla förlossningsenheter används och hänvisningarna minskar. Ökat antal drifttimmar ambulansverksamheten sommaren 2017 jämfört med sommaren 2016. Kortare avlämningstider för ambulanserna på akutmottagningarna. Två extra sjuktransporter som kan ta redan läkarbedömda patienter mellan sjukhusen.
5 (16) En extra sjuktransportenhet samt en extra utomlänsambulans för att hantera utomlänstransporter. Specifik kuvösenhet för att avlasta ambulanser. Extra sommarhelikopter. Snabblina för hemtjänstens medarbetare till 1177 Vårdguiden för att kunna ge råd om vård till brukare. Samtliga avdelningar inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är bemannade med erfarna avtalshandläggare hela sommaren. http://www.sll.se/verksamhet/halsa-och-vard/nyheter-halsa-ochvard/2017/05/andra-rapporten-om-varden-i-sommar/ http://www.sll.se/verksamhet/halsa-och-vard/nyheter-halsa-ochvard/2017/04/forsta-rapporten-om-planeringen-av-varden-undersommaren/ 2. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att initiera en dialog med Sjukhusen och sjukhusstyrelserna i syfte att ta fram en åtgärdsplan för hur patientflödena inom och mellan sjukhusen ska effektiviseras. Det finns en tydlig process för hur ägaren följer verksamheterna och styrelserna under året. I uppföljningen görs en genomgång av den totala verksamheten som styrelsen ansvarar för. Under det senaste året har öppna vårdplatser varit i fokus i uppföljningen. Det finns en samsyn mellan ägaren och styrelserna att antalet öppna vårdplatser måste öka och att frågan är prioriterad, antalet öppna vårdplatser följs nogsamt. Förvaltningen har tillsammans med landstingets chefläkare haft möten med samtliga sjukhusdirektörer och ledning med anledning av den ansträngda situationen på akutmottagningarna samt de stängda vårdplatserna som i huvudsak beror på brist på sjuksköterskor. Bristen på öppna vårdplatser resulterar i långa vistelsetider på akutmottagningarna Ledningarna har fokus på denna angelägna fråga och har arbetat med olika typer av lösningar för att öppna fler vårdplatser. Effektivisering av interna processer, kompetensväxling, ledarskap och arbetsmiljö är några exempel på fokusområden. Dessa åtgärder har inte resulterat i tillräckligt antal
6 (16) sökanden av sjuksköterskor varför vårdplatser i tillräcklig omfattning inte öppnats. 3. Sjuksköterskorna måste avlastas för att underlätta deras arbetssituation. Arbetsvillkor med löneutveckling kopplat till kompetens ska följas upp. Landstingsstyrelsen ansvarar för den strategiska kompetensförsörjningen. Landstingets verksamheter ansvarar för att ha rätt kompetens i tillräcklig omfattning för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Respektive verksamhet ska utforma sin arbetsorganisation på ett sådant sätt att de bedriver en patientsäker vård och säkerställer en god arbetsmiljö för sina medarbetare. Landstingsfullmäktige beslutade den 15 november 2016 om en kompetensförsörjningsstrategi för landstinget. Den tydliggör landstingets ställningstagande avseende bland annat en utvecklad arbetsorganisation, arbetsmiljö, ledarskap, utvecklingsmöjligheter och löneutveckling. Landstingsstyrelsen gav den 25 oktober personalutskott i uppdrag att ta fram en handlingsplan utifrån kompetensförsörjningsstrategin. I samband med det fick landstingsdirektören också i uppdrag att ta fram gemensamma kompetensstegar som skapar förutsättningar för karriärvägar och utveckling för samtliga yrkesgrupper i Landstinget. Ett ärende med handlingsplan utifrån kompetensförsörjningsstrategin behandlas i Personalutskottet den 8 juni. I handlingsplanen konkretiseras och tidsätts bland annat uppdraget att ta fram kompetensstegar. Under 2017 kommer kompetensstegar för sjuksköterskor och undersköterskor att införas i landstingets verksamheter. Vidare tydliggörs bland annat att arbetet med uppgiftsväxling och kompetensmix ska intensifieras i landstingets hälsooch sjukvårdsverksamheter. Personalutskottet kommer kontinuerlig att följa upp arbetet med handlingsplanen utifrån kompetensförsörjningsstrategin 4. Vårdguiden 1177 ska ha bättre beredskap för belastningstoppar, korta sina svarstider och samverka bättre med vårdens alla aktörer och en handlingsplan skall upprättas för detta. 1177 Vårdguiden är en viktig del i patientvägledning av akutsökande patienter till rätt vårdnivå, men som kommer att behöva utvecklas i
7 (16) framtiden. 1177 Vårdguiden omfattar såväl sjukvårdsupplysningen som webbplatsen, som flitigt utnyttjas för information till allmänheten. 1177 Vårdguiden på telefon Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har idag ett leverantörsavtal för 1177 Vårdguiden på telefon. År 2016 inkom 1,04 miljoner samtal till tjänsten. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens avtal med leverantören stipulerar en genomsnittlig väntetid på mellan 3 och 4 minuter beroende på tid på dygnet. Under 2016 hade tjänsten en faktisk genomsnittlig väntetid på 3,5 minuter. Som jämförelse kan nämnas att den genomsnittliga väntetiden på nationell nivå var 11,2 minuter år 2016. Leverantören får betala vite i de fall de inte uppfyller väntetiden. Avtalet följs månatligen upp för att säkerställa god tillgänglighet. Stor vikt läggs vid att hålla en bemanning som följer invånarnas behov av rådgivning dygnet runt. För att ha beredskap för belastningstoppar skapas kontinuerligt prognoser både vad gäller samtalsvolymer och personalbehov för att bättre bemöta efterfrågan på tjänsten. Vid tillfälliga belastningstoppar vidtas ett antal åtgärder. Dessa inkluderar aktivering av jour- och hemarbetsplatser för att snabbt kunna aktivera en större mängd telefonsjuksköterskor på distans samt aktivering av timanställd personal och ibland också personal från bemanningsföretag. Handlingsplan 1177 Vårdguiden på telefon Förvaltningen har påbörjat ett arbete med att kartlägga hur tjänsten 1177 Vårdguiden på telefon kan vidareutvecklas för att svara mot behoven i Framtidens Hälso- och Sjukvård. Arbetet har inkluderat uppföljning av nuvarande avtal samt en handlingsplan där behov av utveckling av tjänsten belysts. Det övergripande syftet med handlingsplanen är att säkerställa att tjänsten framledes aktivt stödjer patientvägledning och det akuta omhändertagandet. Handlingsplanen utreder bland annat möjligheter till: utökad tidbokning mellan vårdgivare. bild- och videostöd. förbättrad information om vårdutbudet. utökad möjlighet till informationsutbyte med övriga vårdgivare. förbättrad samverkan med andra delar av sjukvårdssystemet, exempelvis jourläkarbilar.
8 (16) Inom ramen för arbetet med handlingsplanen kommer också ett förslag om hur tjänsten bör levereras framgent; med hänsyn till att avtalet med nuvarande leverantör löper ut 2019-08-31. 5. En ny vårdnivå med 12 närakuter ska byggas upp 2017-2019. Fyra är beslutade och ska vara i drift i december intill Huddinge, Danderyd, Solna och på Rosenlund i närheten av Södersjukhuset. Resterande åtta ska startas upp under 2018 och 2019. Länets husläkarmottagningar ska även fortsättningsvis vara det mest närliggande och naturliga alternativet för vårdsökande med akuta sjukdomstillstånd. I dag är detta sökmönster etablerat i länet och det är av mycket stor vikt att det bibehålls och utvecklas i den framtida hälso- och sjukvården. Närakuterna ska ses som ett viktigt komplement till husläkarmottagningarnas akuta omhändertagande genom att de i större utsträckning kan omhänderta och färdigbehandla mer resurskrävande patienter. Det framtida akuta omhändertagandet på länets husläkarmottagningar Då länets husläkarmottagningar även fortsättningsvis ska vara förstahandsalternativet för vårdsökande med akuta sjukdomstillstånd kvarstår husläkarverksamhetens nuvarande uppdrag gällande akut omhändertagande. Detta innebär att husläkarmottagningarna ska erbjuda vård till patienter som insjuknar akut under dagtid vardagar. Flertalet av länets husläkarmottagningar kommer även fortsättningsvis att bedriva jourmottagning 17.00 22.00 vardagar och 08.00-22.00 helger. Eftersom de framtida närakuterna kommer att ha resurser att i större utsträckning färdigbehandla mer vårdkrävande patienter kommer det att vara en skillnad i vårdnivån mellan dessa och det akuta omhändertagandet som erbjuds av länets husläkarmottagningar. Förslag till planering för införandet av den framtida närakutstrukturen Hälso- och sjukvårdsnämnden godkände den 31 januari 2017 förvaltningens förslag till förfrågningsunderlag och införandeplan för de framtida närakuterna. Totalt kommer 12 närakuter att etableras i länet. Av dessa kommer 10 närakuter enligt beslutad lokalisering att starta under år 2017 och 2018. I enlighet med den tidplan som gäller för införandet upphandlas närakuterna vid Nacka sjukhus och Löwenströmska/Sollentuna sjukhus. Tilldelningsbeslutet kommer att behandlas vid Hälso- och
9 (16) sjukvårdsnämndens sammanträde i juni månad och driftsstart för verksamheten är den 1 januari 2018. Planering pågår för driftsstart av de övriga åtta närakuter där lokaliseringsbeslut har fattats av Hälso- och sjukvårdsnämnden. Av dessa ska sju drivas av SLSO och en av Södertälje sjukhus AB. Den första närakuten startar vid Karolinska sjukhuset med planerad start i juni månad 2017. Tidplanen för de övriga är att närakuterna vid Huddinge sjukhus och Södertälje sjukhus startar 1 januari 2018. Närakutverksamhet kommer att från den 1 januari 2018 bedrivas i de planerade närakuterna vid Handens sjukhus och Järva sjukhus. Dock finns behov av återstående lokalanpassningar vid dessa närakuter, vilket kommer att medföra att verksamheten inledningsvis inte kommer att kunna bedrivas fullt ut enligt uppdraget för de nya närakuterna. Närakuten vid Danderyds sjukhus startar den 1 februari 2018 och närakuten vid Rosenlunds sjukhus under april månad 2018. Fördröjningen av driftstarten av närakuten vid Rosenlunds sjukhus medför svårigheter att genomföra den planerade utflytten av patienter från Södersjukhusets akutmottagning. Av denna anledning kommer SLSO att ges i uppdrag att från juni månad 2017 bedriva en läkarmottagning i lokaler i anslutning till Södersjukhusets akutmottagning. Patienterna som omhändertas på denna läkarmottagning kommer att triageras från Södersjukhusets akutmottagning. När det gäller den planerade närakuten vid Capio S:t Görans sjukhus har samarbetet med Locum AB inletts gällande de anpassningar som behöver göras i lokalerna för verksamheten. Baserat på erfarenheterna av det inledande införandet kommer de två återstående närakuternas lokalisering att beslutas i ett senare skede. 6. Ta fram en strategi för att utveckla primärvården med justerade ersättningsnivåer för husläkarna. För år 2017 tillfördes 140 miljoner kronor för justering av ersättningsnivåerna till länets husläkarmottagningar. I linje med inriktningen att öka förutsättningar att utveckla omhändertagandet av kroniskt sjuka och vårdtunga patienter vidareutvecklades vårdtyngdsjusteringen i husläkarverksamhetenes ersättningsmodell genom
10 (16) att ACG (Adjusted Clinical Groups) infördes som del i den så kallade listningsersättningen. Förändringen innebär att vårdkrävande diagnoser i större utsträckning kommer att påverka den ersättning som utgår till respektive husläkarmottagning, vilket kommer att öka förutsättningarna att för de mottagningar som övertar mer resurskrävande patienter från länets akutsjukhus. 7. Fortsätta bygga ut ambulanssjukvården, tydligare uppdrag för akutbilar och jourbilar. Förvaltningen arbetar för närvarande med att upphandla den prehospitala vården. Denna upphandling görs utifrån det inriktningsbeslut som Hälsooch sjukvårdsnämnden tog i april 2016, dnr HSN 1504-0537. Grunden för beslutet var Förstudie om framtida prehospital vård i Stockholms läns landsting. Utifrån detta beslut kommer förvaltningen att se över hur ambulanssjukvården kan byggas ut och hur de prehospitala läkarfunktionerna kan användas på bästa sätt. I det kortsiktiga arbetet är förvaltningen idag bundna av avtal, som i de flesta fall är upphandlande med externa aktörer, vilket begränsar handlingsutrymmet. Förvaltningen ser dock att det finns möjligheter att agera inom ramen för dagens avtal, och arbetar med följande förslag: Tillhandahålla data om beläggning i akutsjukvården som stöd för dirigeringen av ambulanssjukvården hos PoD-tjänsten/SOS Alarm AB och vägledning av patienter hos 1177 Vårdguiden/Medhelp AB Fortsätta utveckla funktionen operativ koordinator på SOS Alarm AB. Utveckla och förstärka det så kallade bakre läkarstödet på SOS Alarm AB. Förvaltningen fortsätter att följa upp avtalet med SOS Alarm AB för att säkerställa att involveringen av sjuksköterskor i vårdärendena ökar enligt avtalet.
11 (16) Utöka antalet sjuktransportenheter genom avtal med AISAB. Ta fram tydliga kriterier för vilka patienter som ska till vilken vårdnivå. Förvaltningen i uppföljningar av avtalet för akutläkarbilen tydligare ställer krav på att tjänsten levereras enligt de kriterier som finns i gällande avtal. Förvaltningen tar fram en kommunikationsplan för hur kriterierna för när tjänsten jourläkarbilar ska användas. Förvaltningen stärker incitamenten för leverantören av tjänsten 1177 Vårdguiden på telefon att i högre utsträckning hänvisa till vårdsökande till tjänsten jourläkarbil. Stärka PoD-tjänsten För att säkerställa att patienterna kommer till rätt vårdnivå och att undvika långa väntetider på akutsjukhusen kommer koordinatorsfunktionen på PoD-tjänsten att byggas ut. Denna funktion behöver också få tillgång till data som ger möjlighet att i realtid se aktuellt beläggningsläge i länet och vilka mottagningar, sjukhus, som har bättre möjligheter att ta emot patienter. För att få en så bra prehospital läkarfunktion som möjligt anser förvaltningen att det är viktigt att stärka den prehospitala, så kallade bakjouren, det vill säga läkarfunktionen på PoD-tjänsten. Denna är ett stöd för personalen på PoD-tjänsten och de som arbetar inom ambulanssjukvården. Förvaltningen kommer därför att starta ett projekt tillsammans med SOS Alarm för att utveckla läkarfunktionen på PoDtjänsten med målet att nyttja tillgängliga resurser på ett optimalt sätt och skapa styrning till rätt vårdenheter dygnet runt. Utbyggnad av ambulanssjukvården I oktober 2016 beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden att inrätta tre permanenta sjuktransportenheter. Dessa enheter används främst för att utföra transporter av patienter, med stabila vitalparametrar och låg sannolikhet för försämring under transporten, i alla åldrar mellan sjukvårdsinrättningar. Patienterna ska vara medicinskt stabila. Det har ännu inte gjorts någon djupare analys av hur dessa enheter har fungerat men den bild som finns är att de har avlastat både akutsjukvården
12 (16) och ambulanssjukvården på ett bra sätt. Det innebär att ambulanser kan användas för mer akuta uppdrag och för de patienter som behöver vård under transporten. En fortsatt utbyggnad av sjuktransporterna, med tydliga kriterier för när de ska användas, är därför ett bra sätt att öka tillgängligheten inom ambulanssjukvården. Dessa enheter har också hjälpt till att flytta patienter från akutmottagningarna till andra vårdnivåer. Tydligare uppdrag för akutläkarbilarna I dagens avtal om akutläkarbilarna är tydligt reglerat vilka uppdrag de ska åta sig. Det har dock skett en glidning i hur tjänsten används. Förvaltningen kommer därför följa upp dessa krav bättre och säkerställa att tjänsten levereras enligt gällande avtal. Detta skulle leda till att tjänsten kan användas bättre och på så sätt avlasta akutmottagningarna. Tydligare uppdrag för jourläkarbilarna På vårdgivarguiden finns kriterier för när jourläkarbilarna ska användas, se http://www.vardgivarguiden.se/patientadministration/patientnararutiner/jourlakarbilar/, samt bilaga 1 Medicinska riktlinjer för jourläkarbilarna. Förvaltningens bedömning att dessa kriterier är bra och tydliga och har och har tydliggjort dessa med 1177 Vårdguiden på telefon och PoD-tjänsten. Förvaltningen har förlängt gällande avtal om tjänsten jourläkarbil med nuvarande leverantör. I detta förläningsavtal har det gjorts vissa förtydliganden och tillägg. Leverantören ska regelbundet redovisa hur många uppdrag som utförts och vilka åtgärder man vidtar för att öka antalet utförda läkarbesök. Från och med maj 2017 sker utlarmning och dirigering av de läkarbesök som jourläkarbiltjänsten ska utföra via PoDtjänsten. Leverantören har, genom jourläkarbiltjänsten också fått i uppdrag att fungera som bakre läkarstöd till ambulanssjukvårdens medarbetare och för PoD-tjänsten. Detta uppdrag gäller mellan kl. 01.00 och 08.00 veckans alla dagar. 8. Mer vård ska flyttas ut från akutsjukhusen till mindre sjukhus och öppenvård. Ökad kapacitet inom geriatrik och avancerad sjukvård i hemmet. Fler vårdval, närmast med reumatologi under 2017, skall utvecklas. Akutsjukhusen Genomförandet av Framtidsplanen innebär för akutsjukhusen stora förändringar, främst under åren 2016-2019. För att klara dessa
13 (16) omställningar gavs akutsjukhusen stor frihet att inom ramen för ett omställningsavtal utveckla och anpassa sin verksamhet. Omställningsavtalen ska även stimulera till samverkan och samordning med andra vårdgivare utanför akutsjukhusen så att nätverksarbetet kring patienten stärks och utvecklas. Driftsättningen av Karolinska Solna innebär stora förändringar även inom övriga delar av hälso- och sjukvården i länet för att kunna efterkomma de grundläggande målen i form av vård på rätt nivå, tillgänglighet, ökad kvalitet i omhändertagande, högre kostnadseffektivitet och optimalt utnyttjande av tillgängliga resurser. Övriga akutsjukhus, främst Danderyds sjukhus och Capio S:t Görans sjukhus, och i mindre omfattning Södersjukhuset, Södertälje sjukhus och Norrtälje sjukhus kommer att behöva omhänderta de akuta patientströmmar som inte längre kan tas om hand vid den anpassade akutmottagningen på Karolinska Solna. Förutom Capio S:t Görans sjukhus, som via nybyggd akutmottagning har fått ökad kapacitet, är målet att det totala antalet sökande på övriga akutmottagningar inte ska öka alternativt endast öka marginellt jämfört dagens situation. För att planerad utflytt från Karolinska Universitetssjukhuset ska kunna ske måste antalet patienter som omhändertas i befintliga och kommande vårdval, alternativt upphandlingar enligt LOU, öka. Dels genom att ett antal ytterligare aktörer tillkommer dels genom att de aktörer som finns tillämpar LEON-principen (Lägsta Effektiva Omhändertagande Nivå) så långt möjligt är. Viss vård kommer att föras från Karolinska Solna till övriga akutsjukhus till exempel inom områdena infektion, gastroenterologi, njurmedicin och dialys. Större delen av dessa volymer ryms inom avtalad ram för dessa sjukhus men man kommer i viss utsträckning behöva i sin tur överföra vissa besök till vårdgivare inom vårdval, upphandlade avtal och husläkarmottagningar. Utöver ovan uppräknade poster förväntas en minskning av antalet besök till följd av minskad efterfrågan inom vissa områden, nya arbetssätt, poliklinisering och nya mer strikta medicinska rutiner för återbesök. Geriatrisk slutenvård
14 (16) Mellan 2013 2016 ökade antalet beställda och producerade vårdtillfällen med ca 5 400, enligt den planering som gäller med hänvisning till FHS. Antalet geriatriska vårdplatser uppgick år 2013 till 867. Årsvisa utökningar av geriatriska slutenvårdsplatser har skett. Vid utgången av 2016 fanns 1003 geriatriska vårdplatser vilket är en utökning med 16 procent jämfört med 2013.Med en tänkt utveckling, som kan ge cirka 35 vårdtillfällen per inrättad vårdplats från 2018, ser den planerade utbyggnaden av vårdplatser ut enligt nedan: 2018 plan: 1033 vårdplatser 2019 plan: 1049 vårdplatser 2020 plan: 1065 vårdplatser 2021 plan: 1081 vårdplaser 2022 plan: 1097 vårdplatser Enligt ovan sker en fortsatt planerad utbyggnad om 2 procent årligen från och med 2018 och en total utveckling 2018 2022 på 6 procent. Det betyder också att nära en fjärdedel av samtliga vårdplatser i länet är en geriatrisk vårdplats. Med anledning av kommande renoveringsarbeten mm enligt investeringsplan befaras att driftstörningar kan inträffa. De närliggande och kända objekten är: - Danderydsgeriatrikens flytt till Sollentuna sjukhus under 2019 - Dalengeriatrikens planerade stamrenovering med start från hösten 2017 - Nackageriatriken renovering startar hösten 2017 ASiH Antal inskrivna individer som varit inskrivna i ASiH har handlar det om antal individer under året som varit inskrivna i ASiH och utvecklingen har varit följande År 2013 4 300 individer År 2014 4 800 individer År 2015 5 300 individer År 2016 6 000 individer År 2017 plan 7 000 individer Konsumtionen av slutenvård har minskar med 90 procent efter inskrivning i ASiH (enligt Health Navigator 2015). Detta innebär i genomsnitt 3 färre
15 (16) slutenvårdstillfällen efter att patient blivit inskriven i ASiH. Med 6000 inskrivna innebär det 18 000 färre vårdtillfällen på sjukhusen 2016 och 21 000 färre under år 2017. Förvaltningen kommer att fortsätta analysera förändringarna. Vårdval Vad gäller vårdval reumatologi har beslut om förfrågningsunderlag fattats i Hälso- och sjukvårdsnämnden i maj 2017. Rollerna i sjukvården Omställningsavtalen med akutsjukhusen är trepartsavtal. Parterna har ett gemensamt ansvar för att hälso- och sjukvård bedrivs och utvecklas på ett systemeffektivt sätt. Därutöver har varje part sitt ansvar. Landstingsstyrelsen har som ägare för landstingsägda vårdproduktionen ansvar för att leda och samordna landstingets verksamhet. Nedan ges några exempel på ansvar som i Omställningsavtalen åläggs Ägaren. Ta fram riktlinjer för att skapa ett gemensamt ansvarstagande för att trygga kompetensförsörjningen i hela vårdsystemet. Analysera hur personalresurser och sammansättning av olika personalkompetenser utnyttjas och föreslå åtgärder med anledning av denna samt skapa alternativa och/eller nya kompetenser för att avlasta befintlig vårdpersonal. I samverkan med Beställaren och Vårdgivaren, verka för att vård vars insatser inte kräver akutsjukhusets resurser förs ut till andra vårdgivare. Hälso-och sjukvårdsnämnden har ansvar för ledning av landstingets hälsooch sjukvård och ska säkerställa att hälso- och sjukvården styrs, samordnas och utvecklas på ett sådant sätt att de samlade resurserna anpassas till befolkningens behov och bidrar till förbättring av hälsotillståndet. I Hälsooch sjukvårdsnämndens ansvar ingår att se till att utveckling och utbyggnad av vården utanför akutsjukhusen, inklusive det akuta omhändertagandet, sker i sådan takt att den avlastar akutsjukhusen. På uppdrag av Hälso-och sjukvårdsnämnden arbetar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen som säkerställer att befolkningen i länet har tillgång till en säker, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård samt tandvård. Nedan redovisas några av förvaltningen uppdrag enligt Omställningsavtalen.
16 (16) Säkerställa befolkningens vårdbehov genom att teckna avtal och upphandla vårdresurser. Utveckla och utöka vårdutbudet utanför akutsjukhusen, inom både akut och elektiv vård som utförs både inom öppen- och slutenvård. I samverkan med Ägaren och Vårdgivaren, verka för att vård vars insatser inte kräver akutsjukhusets resurser förs ut till andra vårdgivare. Skapa dialog mellan Avtalets parter om planerade och genomförda Samverka med, och främja samverkan mellan, vårdgivare inom nätverkssjukvårdens olika delar. Vårdgivarens uppdrag är att bedriva hälso- och sjukvård i enlighet med avtalet samt att bedriva forskning och utbildning. Avslutning Sammanfattningsvis kan konstateras att ett stort antal åtgärder vidtas för att förbättra situationen på akutmottagningarna, en del är bara på planeringsstadiet medan andra är under genomförande. Det är dock viktigt att Hälso- och sjukvårdsförvaltning, Landstingsstyrelsens förvaltning och vårdgivarna tar sitt ansvar utifrån sina respektive roller. Många delar av vården har en viktig roll för att patienten ska få ett bra och professionellt omhändertagande på akutmottagningen. I framtidens hälsooch sjukvård står patienten i centrum i en nätverkssjukvård som präglas av samverkande vårdgivare med en helhetssyn på patientens behov. Det är angeläget att patienterna ska komma till rätt vårdinstans från början genom hänvisning eller rådgivning. Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektör Kitty Kook Wennberg Avdelningschef
Hälso- och sjukvårdsnämnden Moderaterna Liberalerna Kristdemokraterna Centerpartiet Skrivelse 2016-01-31 Skrivelse med anledning av trycket på sjukhusens akutmottagningar Stockholm växer i hög takt och mellan år 2010 och 2020 beräknas invånarantalet ha ökat med ytterligare 385 000 personer, vilket också sätter vården i Stockholms läns landsting i fokus. Under de senaste månaderna har det varit ett extra högt tryck på våra akutmottagningar på akutsjukhusen i länet. Landstinget tillsammans med sjukhusledningar har planerat för att ha en god beredskap. Influensan och vinterkräksjukan såväl som RS-viruset kom dock tidigare än väntat, och när heller inte influensavaccin verkat i tillräckligt hög grad, har även personalen på sjukhusen drabbats, och därmed inte kunna gå till jobbet. Flera sjukhus har arbetat intensivt för att kalla in extra personal och öppna fler vårdplatser, men flera oförutsedda händelser har lett till att personal och vårdplatser har fattats, vilket i flera fall påverkat vistelsetiderna. För att säkerställa att vistelsetiderna för patienterna håller sig på en rimlig nivå på akutmottagningarna och att mottagandet sker på effektivaste sätt krävs ytterligare åtgärder för att i framtiden förbättra planeringen och beredskapen inför långhelger och semestertider. Att ha ett fungerande flöde från akuterna till vårdplatser på sjukhusen, på geriatriken, inom ASIH eller i hemmet är en viktig komponent för bra patientflöden och för att trycket på akutmottagningarna inte ska öka. Detta är ett arbete som SLL måste fokusera på och ser därför behovet av att en utvärdering görs av utvecklingen kring trycket på akutmottagningarna, för att kunna planera bättre och undvika liknande situationer i framtiden. Patientflödet och genomströmningen behöver fungera bättre mellan akutmottagningar och vårdplatserna på sjukhusens vårdavdelningar.
2017-01-31 2 (3) För en god beredskap behöver sjuksköterskorna avlastas. Arbetsvillkor med löneutveckling kopplat till kompetens behöver följas upp för att säkerställa att vårdens medarbetare har en hållbar arbetssituation. Därutöver måste Vårdguiden 1177 ha bättre beredskap för belastningstoppar. Arbetet med att bygga ut ambulanssjukvården är också prioriterat med tydligare uppdrag både för akut- och jourbilar och resurserna i den prehospitala vården behöver samordnas bättre. Vi vill därför ge Hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att initiera och/eller arbeta fram följande åtta förslag enligt nedan: 1. Ge landstingets chefläkare prioriterad uppgift att utvärdera vinterns planering och komma med förslag för bättre planering och strategi för personalbemanning och vårdplatser i semestertider. 2. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att initiera en dialog med Sjukhusen och sjukhusstyrelserna i syfte att ta fram en åtgärdsplan för hur patientflödena inom och mellan sjukhusen ska effektiviseras. 3. Sjuksköterskorna måste avlastas för att underlätta deras arbetssituation. Arbetsvillkor med löneutveckling kopplat till kompetens ska följas upp. 4. Vårdguiden 1177 ska ha bättre beredskap för belastningstoppar, korta sina svarstider och samverka bättre med vårdens alla aktörer och en handlingsplan skall upprättas för detta. 5. En ny vårdnivå med 12 närakuter ska byggas upp 2017-2019. Fyra är beslutade och ska vara i drift i december intill Huddinge, Danderyd, Solna och på Rosenlund i närheten av Södersjukhuset. Resterande åtta ska startas upp under 2018 och 2019. 6. Ta fram en strategi för att utveckla primärvården med justerade ersättningsnivåer för husläkarna.
2017-01-31 3 (3) 7. Fortsätta bygga ut ambulanssjukvården, tydligare uppdrag för akutbilar och jourbilar. 8. Mer vård ska flyttas ut från akutsjukhusen till mindre sjukhus och öppenvård. Ökad kapacitet inom geriatrik och avancerad sjukvård i hemmet. Fler vårdval, närmast med reumatologi under 2017, skall utvecklas.