Vanligaste anmärkningarna vid VK Uppföljning av instruktörers handlingar Egenkontroll/Kvalitetssystem Skolhandboken Skolproven
Kvalitetsoch säkerhetsledningssystem för registrerade flygskolor
Vad gäller idag och när kommande EU-förordning träder i kraft?
LFS 2008:30 Serie PEL/FSTD Luftfartsstyrelsens föreskrifter om ändring i Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (LFS 2008:9) om flygskolor, certifikat,behörigheter och auktorisationer för flygplan;
Flygoperativa och underhållstekniska bestämmelser för flygskolor 3 a Vid skolverksamhet med flygplan ska de flygoperativa kraven i 2 kap. i Luftfartsstyrelsens föreskrifter (LFS 2007:47) om kommersielltbruksflyg med flygplan tillämpas i relevanta delar.
LFS 2007:47 Serie OPS Luftfartsstyrelsens föreskrifter om kommersiellt bruksflyg med flygplan; 2 kap. FLYGOPERATIVA BESTÄMMELSER Driftövervakning Drifthandbok (DHB) 1 Flygföretag skall upprätta en drifthandbok för vägledning av flygavdelningens personal. Denna skall beskriva flygföretagets kvalitetsstyrning, som skall vara upplagd enligt Luftfartsstyrelsens (LFS 2007:19) och allmänna råd om kvalitetsstyrning av flygsäkerhetsarbete i bruksflygverksamhet.
LFS 2007:19 Serie OPS Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kvalitetsstyrning av flygsäkerhetsarbete i bruksflygverksamhet;
Allmänt Säkerhetsstandard, kvalitetsstyrning och ansvar i säkerhetsarbetet 2 Säkerhetsstandarden skall fastläggas på grundval av Luftfartsstyrelsens föreskrifter och beslut, som utgör miniminivå, jämte de tilläggskrav som den verksamhetsansvarige själv väljer att uppställa. Dessa tilläggskrav skall fastställas i verksamhetens dokumentationssystem och uppfyllas som Luftfartsstyrelsens föreskrifter och beslut.
Allmänna råd Rationalitet och effektivitet i säkerhetsarbetet uppnås i ett samspel mellan säkerhetsmyndigheten och luftfartsverksamheterna, där myndigheten har bestämmelse- och tillsynsansvaret och luftfartsverksamheterna det verkställande ansvaret för att fastställd säkerhetsstandard uppnås och vidmakthålls. För att luftfartsverksamheterna skall kunna ta sitt verkställande ansvar för säkerheten skall verksamheten styras enligt denna bestämmelse. I luftfartsverksamheterna är kvalitetsstyrning en metodik, som myndigheten kräver att verksamheterna skall använda för att säkerställa fastlagd säkerhetsstandard. Detta förutsätter att all berörd personal utför sina arbetsuppgifter i överensstämmelse med denna standard. I myndighetens uppgift ingår att utöva tillsyn över att verksamheternas säkerhetsarbete är organiserat och bedrivs och följs upp i enlighet med denna metod.
Styrning av säkerhetsarbete (kvalitetsstyrning) Kvalitetsstyrningens grundelement 3 I luftfartsverksamheterna skall styrningen av säkerhetsarbetet bedrivas så att den omfattar hela verksamheten. Varje del av verksamheten skall beröras av följande grundelement i kvalitetsstyrningen: 1. etablering och fastställande av verksamhetens mål och säkerhetsstandard 2. etablering och fastställande av organisation, ansvarsfördelning, resurser och arbetsprocesser som är anpassade till uppställda mål och som säkerställer att fastställd säkerhetsstandard uppfylls 3. uppföljning av att mål och säkerhetsstandard uppfylls 4. analys, utvärdering och korrigering av konstaterade avvikelser från mål och säkerhetsstandard samt registrering och dokumentering av avvikelserna 5. utvärdering av erfarenhet och trender med avseende på mål och säkerhetsstandard för att skapa underlag för eventuella ändringar.
Ansvar för kvalitetsstyrningen 4 Den eller de som enligt Luftfartsstyrelsens tillstånd till eller godkännande av luftfartsverksamhet är ansvarig(a) för verksamheten, är även ansvarig(a) för att kvalitetsstyrningens grundelement enligt 3 ovan etablerats, tillämpas i varje del av verksamheten och vidareutvecklas samt att dessa föreskrifter i övrigt iakttas. All personal skall ges utbildning i kvalitetsstyrning och dess tillämpning i verksamheten.
Allmänna råd Genom utbildningen ges personalen erforderliga kunskaper om kvalitetsstyrningens funktion och tillämpning i verksamheten och förståelse för nödvändigheten av en sådan styrning för att verksamheten skall kunna ta det verkställande ansvaret för säkerheten. Kvalitetsstyrningens grundelement och deras tillämpning skall prägla varje avsnitt av de handboks- eller instruktionssystem som gäller för verksamheten.
En definition av begreppet risk Risk är en möjlig oönskad händelse med negativa konsekvenser för det som människor värdesätter.
Riskbaserad tillsyn? Riskbaserad tillsyn är ett systematiskt arbetsätt för att identifiera risker och att värdera deras sannolikhet och konsekvens samt att styra prioriteringar inom tillsynen.
Att arbeta med riskbaserad tillsyn innebär bl.a. att försöka förhindra att möjliga oönskade händelser med negativa konsekvenser inträffar hos tillsynsobjekten.
Fokus i ett riskbaserat arbetssätt är därför att på det förebyggande (proaktiva) arbetet, till skillnad från att huvudsakligen reagera på händelser när väl inträffat (reaktivt). Men det är mycket viktigt att också dra lärdom av redan inträffade händelser i den riskplanerade tillsynsplaneringen, för att förhindra att det inträffar igen. På så sätt blir händelser som redan inträffat också en del av det proaktiva tillsynsarbetet.
Granskningsplan Identifiering av faror/riskinventering/riskanalys Tillståndet Drift-/utbildningshandbok Instruktörernas handlingar Elevdokumentation Utbildningsplaner Utbildningsmateriel Avtal med luftvärdighets- och underhållsorganisation/dispens. Försäkringar Checklistor
Identifiering av faror/riskinventering/riskanalys Syfte: Att gå igenom de faror/faktorer som kan innebära risker i flygskolans verksamhet. Att eliminera och/eller minimera konsekvenserna av mänskliga misstag. VAD KAN HÄNDA? HUR SANNOLIKT ÄR DET? VILKA KONSEKVENSER KAN DET BLI?
SHEL-modellen Som hjälp till att förstå sambandet mellan de faktorer som påverkar oss människor eller för att strukturera de frågor som rör HF kan en modell användas. En modell som ofta används för åskådliggörande av Human Factors är SHEL-modellen. Den har fått sitt namn av initialbokstäverna hos de ingående delarna.
Software (procedurer, föreskrifter, manualer, utformning av checklistor mm). Hardware (flygplanets utformning, utrustning, mm). Environment (t ex hinder eller annan trafik i flygplatsens närhet, grannarnas syn på flygverksamheten o.s.v.). Liveware (dvs människan eller människorna i centrum av modellen som kan utgöras av klubbmedlemmar, personer i ledningsfunktion o.s.v). Modellen är användbar för att betrakta gränssnitten mellan människan (L:et i modellen) och de andra elementen. Utifrån ett säkerhetsperspektiv kan man studera brister inom de olika elementen. T ex S: Missförstådda procedurer, dåligt skrivna manualer, bristfälliga checklistor eller dataprogram. H: otillräckligt med eller olämplig utrustning, flygplan som t.ex. är svåra att hantera p.g.a. konstruktionen. E: Omgivningens utseende och beskaffenhet, närmiljön. L: Relationen med andra människor, bristande kontroll, bristfälligt stöd från ledningen.
Vilka faktorer kan påverka pilotens bedömning, beslutsfattande och handlande i Flygskolans verksamhet? Vilka åtgärder kan/bör vidtas för att eliminera eller minimera sannolikheten för incidenter/tillbud/haverier/skador?
Del-FCL För utbildningsorganisationer som utbildar till PPL Från och med den 8 april 2015 ska kraven i Del-ORA uppfyllas. Bl.a. ska organisationen:
Upprätta, införa och upprätthålla ett ledningssystem som omfattar 1. tydliga regler beträffande ansvar och ansvarsskyldighet i hela organisationen, vilket inbegriper att den verksamhetsansvarige chefen har ett direkt ansvar för säkerheten, 2. en beskrivning av organisationens övergripande filosofi och principer i säkerhetsfrågor, den så kallade säkerhetspolicyn, 3. identifiering av faror för flygsäkerheten som organisationens verksamhet medför, utvärdering av dessa och hanteringen av därmed förbundna risker, vilket inkluderar att vidta åtgärder för att minska riskerna samt att verifiera att dessa åtgärder är ändamålsenliga, 4. teknisk personal som har utbildning och kompetens för att kunna utföra sina uppgifter 5. dokumentation för alla nyckelprocesser i ledningssystemet, inklusive en process för att göra personalen medveten om sitt ansvar och förfarandet för att ändra i denna dokumentation, 6. en funktion för att övervaka organisationens uppfyllande av relevanta krav. I övervakningen av uppfyllandet ska ingå ett återkopplingssystem av brister till den verksamhetsansvarige chefen för att garantera ett effektivt genomförande av nödvändiga korrigerande åtgärder, och 7. eventuella ytterligare krav som föreskrivs i relevanta kapitel i denna del eller andra tillämpliga delar.
b) Ledningssystemet ska vara anpassat till organisationens storlek och verksamhetens karaktär och komplexitet, med beaktande av faror och därmed förbundna risker som denna verksamhet medför.