Behovskartläggning Komplettering till behovskartläggning 2011 samt fördjupning av äldre hallänningars behov underlag mars 2012
Läsanvisning och rapportens upplägg Denna rapport är en fortsättning på arbetet med behovskartläggningar i Halland och ett komplement till Behovskartläggning med fokus på Kungsbacka och Falkenberg 2011 Rapporten kompletterar information för resterande fyra kommuner och är en fördjupning av de konsumtionsorienterade delarna samt befolkningsgruppen äldre.
Innehåll 1
Konklusioner Konklusionerna i detta avsnitt baseras på information i denna rapport samt från innehållet i rapporten Behovskartläggning med fokus på Kungsbacka och Falkenberg 2011. Vårdkonsumtion Hallänningarnas konsumtion av hälso- och sjukvård är hög, inom primärvården konsumerade hallänningarna näst mest hälso- och sjukvård i riket under 2010. Hälso- och sjukvårdskonsumtionen ökar snarare än minskar, och preliminär statistik från 2011 pekar på att hallänningarna även är bland de som konsumerar mest specialiserad vård i riket. Konsumtionen av både primärvård och specialiserad vård varierar mellan regionens olika kommuner men är högst i de tre större stadskommunerna Kungsbacka, Varberg och Halmstad. Det finns inga större skillnader i hallänningarnas upplevda hälsa som kan förklara skillnaderna. Snarare är det tillgången till vård som påverkar konsumtionen; invånarna i de kommuner som har sjukhus konsumerar mer vård än förväntat. Vårdkonsumtionen ökar generellt med stigande ålder. Vilken typ av vård som konsumeras varierar starkt mellan de olika kommunerna. Utifrån tillgänglig information kan skillnaderna inte förklaras utan behöver analyseras vidare. Konsumtionen av sjukgymnastik ökar markant med stigande ålder. Bland yngre äldre är konsumtionen av sjukgymnastik i den specialiserade vården högre än förväntat i Halmstad och Varberg. I Kungsbacka ökar däremot konsumtionen av sjukgymnastik inom primärvården. Troligen har också närhet till vård betydelse för de skillnader i konsumtionsmönster vi kan se bland de äldre. Vidare analyser behövs för att se om skillnader i konsumtionen kan förklaras utifrån skillnader i behov. 2
Varberg Konklusionen för Halland omfattar även invånarna i Varbergs kommun. Därutöver karaktäriseras invånarna i Varbergs kommun av: Befolkningstillväxt och socioekonomi Måttlig befolkningsutveckling framöver enligt prognoser. Befolkningens ålderssammansättning följer Halland: Utbildningsnivån i befolkningen är som genomsnittet för Halland i stort. Något större andel invånare som har kortare utbildning än 3- årigt gymnasium. Något fler män och kvinnor förvärvsarbetar än genomsnittet för Halland, och män förvärvsarbetar i något större utsträckning än kvinnor. Medelinkomsten för både kvinnor och män är högre än genomsnittet för hela Halland. Kvinnornas medelinkomst är 68 % av männens. Arbetslöshet och ohälsotal är i nivå med genomsnittet för Halland. Andel invånare födda i utlandet är något lägre än genomsnittet för Halland och de allra flesta är födda i Europa. Knappt hälften av yrkesverksamma invånare arbetspendlar till annan kommun. Andelen yrkesverksamma som pendlar in till kommunen är drygt 50 %. Hälsa Generellt upplever Varbergsborna god hälsa. Men det finns skillnader mellan olika grupper som bör uppmärksammas. Kvinnor upplever sämre psykisk ohälsa än män, upplever stress i högre utsträckning och har svårare att lita på andra människor. Fler kvinnor än män har någon gång allvarligt övervägt att ta sitt liv. När det gäller konsumtion av läkemedel mot psykisk sjukdom finns skillnader både mellan kön och mellan olika åldersgrupper. Flickor och kvinnor konsumerar mer antidepressiv medicin än pojkar och män. Kvinnor konsumerar mer lugnande medel och sömnmedel än män. Pojkar konsumerar mer läkemedel mot adhd än flickor. Andelen invånare med övervikt och fetma är som genomsnittet för Halland. Nästan dubbelt så många män som kvinnor är överviktiga. Utifrån socioekonomiska faktorer är andelen barn med övervikt och fetma troligen i nivå med genomsnittet för Halland. Andelen kvinnor som röker är något högre än genomsnittet för Halland, medan andelen män som röker är något lägre. Nästan dubbelt så många män som kvinnor har en riskabel alkoholkonsumtion. 3
Vårdkonsumtion Varbergsbor konsumerar mest av sin vård i Region Halland. När man räknar vårdtillfälle per 1 000 invånare har Varbergsbor lägst konsumtion av primärvård i Halland medan man har näst högst konsumtion av specialiserad öppenvård. Konsumtion av sjukgymnastik inom specialiserad vård är högre än förväntat och har ökat något mellan 2009 och 2010. Konsumtion av primärvård är något lägre än förväntat. Konsumtion av psykiatrisk vård är som förväntat. Befolkningens behov Varbergsbor har samma behov av hälso- och sjukvårdande insatser som hallänningar i övrigt. Men utifrån befolknings- och hälsostatistik kan Varbergsborna ha behov av ytterligare insatser för att: Minska skillnader mellan kvinnors och mäns psykiska ohälsa. Minska övervikt och fetma framför allt hos män. Minska alkoholkonsumtionen hos framför allt män. Förändra konsumtionsmönstret inom hälso- och sjukvård så att mer av den vård som kan konsumeras inom primärvården också konsumeras där. Detta gäller framför allt sjukgymnastik. Halmstad Konklusionen för Halland omfattar även invånarna i Halmstad kommun. Därutöver karaktäriseras invånarna i Halmstad kommun av: Befolkningstillväxt och socioekonomi Halmstad kommer att ha en ganska stark befolkningsökning framöver enligt prognoser. Befolkningens ålderssammansättning följer i stort sett genomsnittet för Halland, andelen av befolkningen som är mellan 18-64 år är något större än genomsnittet. Utbildningsnivån är högre än genomsnittet i Halland. Andelen invånare med 3-årig gymnasial utbildning och andelen med eftergymnasial utbildning är näst störst i Halland. Andelen förvärvsarbetande kvinnor och män är lägre än genomsnittet för Halland. Medelinkomsten är lägre, för både kvinnor och män, än genomsnittet i Halland. Detta beror troligen på att Halmstad har en större andel högskolestuderande invånare än övriga kommuner i regionen. Kvinnornas medelinkomst är 73 % av männens. Arbetslösheten är i nivå med genomsnittet för Halland, medan ohälsotalet är något högre. Andel invånare som är födda i utlandet är näst högst i länet och Halmstad har högst andel invånare födda utanför Europa. Minst andel invånare som arbetspendlar till annan kommun. 4
Hälsa Generellt upplever Halmstadborna god hälsa. Men det finns skillnader mellan olika grupper som bör uppmärksammas. Kvinnor upplever sämre psykisk ohälsa och stress i mycket högre utsträckning än män. Fler kvinnor än män har någon gång allvarligt övervägt att ta sitt liv. När det gäller konsumtion av läkemedel mot psykisk sjukdom finns skillnader både mellan kön och mellan olika åldersgrupper. Kvinnor konsumerar mer antidepressiv medicin, sömnmedel och lugnande medel samt lugnande och ångestdämpande medel än män. I åldersgruppen 0-17 år konsumerar pojkar mer sömnmedel och lugnande medel samt läkemedel vid adhd än flickor. Inga skillnader finns i konsumtionen av antidepressiva medel. I åldersgruppen 18-24 år konsumerar fler flickor än pojkar antidepressiva medel, sömnmedel och lugnande medel samt läkemedel vid adhd. Andelen invånare med övervikt och fetma är som genomsnittet för Halland. Andelen män med övervikt och fetma är något större än andelen kvinnor med övervikt och fetma. Utifrån socioekonomiska faktorer är andelen barn med övervikt och fetma troligen något över genomsnittet för hela Halland. Andelen kvinnor och män som röker är i nivå med genomsnittet för Halland. Nästan tre gånger så många män som kvinnor har en riskabel alkoholkonsumtion. Vårdkonsumtion Halmstadborna konsumerar hälso- och sjukvård huvudsakligen i Halland. När man räknar vårdtillfälle per 1 000 invånare har Halmstadbor näst högst konsumtion av primärvård, specialiserad vård och högspecialiserad vård i Halland. Man har högre konsumtion av primärvård och specialiserad vård än förväntat, medan konsumtionen av högspecialiserad vård är något lägre än förväntat. Konsumtionen av psykiatrisk vård är som förväntat. Befolkningens behov Halmstadborna har samma behov av hälso- och sjukvårdande insatser som hallänningar i övrigt. Men utifrån befolknings- och hälsostatistik kan man ha behov av ytterligare insatser för att: Minska skillnader mellan kvinnors och mäns psykiska ohälsa. Minska övervikt och fetma, framför allt hos män. Minska riskabel alkoholkonsumtion hos framför allt män. 5
Laholm Konklusionen för Halland omfattar även invånarna i Laholms kommun. Därutöver karaktäriseras invånarna i Laholms kommun av: Befolkningstillväxt och socioekonomi Laholm kommer att ha en mycket liten befolkningsökning framöver enligt prognoser. Befolkningens ålderssammansättning följer i stort sett genomsnittet för Halland, andelen av befolkningen som är mellan 18-64 år är något mindre än genomsnittet för Halland och andelen som är äldre än 64 år är något större. Utbildningsnivån är lägre än genomsnittet i Halland. Andelen förvärvsarbetande män är som genomsnittet för Halland medan andelen förvärvsarbetande kvinnor är lägre. Laholms kommun har den lägsta medelinkomsten i länet. Kvinnornas medelinkomst är 70 % av männens. Arbetslösheten är i nivå med genomsnittet för Halland, medan ohälsotalet är länets högsta. Andel invånare som är födda i utlandet är låg och av dessa är de flesta födda i Europa. Näst störst andel invånare som arbetspendlar till annan kommun. Hälsa Generellt upplever Laholmsborna god hälsa. Men det finns skillnader mellan olika grupper som bör uppmärksammas. Kvinnor upplever sämre psykisk ohälsa och stress i något större utsträckning än män. Något fler kvinnor än män har någon gång allvarligt övervägt att ta sitt liv. När det gäller konsumtion av läkemedel mot psykisk sjukdom finns skillnader både mellan kön och mellan olika åldersgrupper. Kvinnor konsumerar mer antidepressiv medicin, sömnmedel och lugnande medel samt lugnande och ångestdämpande medel än män. I åldersgruppen 0-17 år konsumerar pojkar mer sömnmedel och lugnande medel samt läkemedel vid adhd än flickor. Inga skillnader finns i konsumtionen av antidepressiva medel. I åldersgruppen 18-24 år konsumerar fler flickor än pojkar antidepressiva medel samt sömnmedel och lugnande medel. Pojkar konsumerar läkemedel vid adhd i mycket större utsträckning än flickor. Andelen invånare med övervikt och fetma är något större än genomsnittet för Halland. Andelen män med övervikt är större än andelen kvinnor som är överviktiga. Andelen kvinnor med fetma är något större än andelen män som har fetma. 6
Utifrån socioekonomiska faktorer är andelen barn med övervikt och fetma troligen något över genomsnittet för Halland. Andelen kvinnor och män som röker är lika. I förhållande till genomsnittet för Halland är andelen kvinnor som röker något mindre och andelen rökande män något större. Nästan dubbelt så många män som kvinnor har en riskabel alkoholkonsumtion. Vårdkonsumtion Laholmsborna konsumerar hälso- och sjukvård huvudsakligen i Halland. När man räknar vårdtillfälle per 1 000 invånare har Laholmsbor högst konsumtion av primärvård, lägst konsumtion av specialiserad vård och högst konsumtion av högspecialiserad vård. Generellt har man lägre konsumtion av hälso- och sjukvård än förväntat, endast konsumtion av läkarbesök inom primärvård ligger på förväntad nivå. Konsumtion av psykiatrisk vård är mindre än förväntat. Befolkningens behov Laholmsborna har samma behov av hälso- och sjukvårdande insatser som hallänningar i övrigt. Men utifrån befolknings- och hälsostatistik kan man ha behov av ytterligare insatser för att: Minska skillnader mellan kvinnors och mäns psykiska ohälsa i alla åldersgrupper. Minska övervikt och fetma, framför allt hos män. Minska riskabel alkoholkonsumtion framför allt hos män. Hylte Konklusionen för Halland omfattar även invånarna i Hylte kommun. Men därutöver karaktäriseras invånarna i Hylte kommun av: Befolkningstillväxt och socioekonomi Hylte kommer inte att ha någon befolkningsökning den närmaste framtiden enligt prognoser. Befolkningens ålderssammansättning följer i stort sett genomsnittet för Halland. Utbildningsnivån är lägst i Halland. Andelen förvärvsarbetande män är som genomsnittet för Halland medan andelen förvärvsarbetande kvinnor är något lägre. Hylte kommun har den näst lägsta medelinkomsten i länet. Kvinnornas medelinkomst är 68 % av männens. Arbetslösheten bland kvinnor är något högre och bland män något lägre än genomsnittet för Halland. Ohälsotalet är lägre än genomsnittet för Halland. 7
Andelen invånare som är födda i utlandet är högst i länet, de flesta av dessa är födda i Europa. Hylte har liten andel invånare som arbetspendlar till annan kommun. Hälsa Generellt upplever Hylteborna god hälsa. Men det finns skillnader mellan olika grupper som bör uppmärksammas. Kvinnor upplever sämre psykisk ohälsa och stress i högre utsträckning än män. Fler kvinnor än män har någon gång allvarligt övervägt att ta sitt liv. När det gäller konsumtion av läkemedel mot psykisk sjukdom finns skillnader både mellan kön och mellan olika åldersgrupper. Kvinnor konsumerar mer antidepressiv medicin, sömnmedel och lugnande medel samt lugnande och ångestdämpande medel än män. I åldersgruppen 0-17 år konsumerar pojkar mer sömnmedel och lugnande medel, antidepressiva läkemedel samt läkemedel vid adhd än flickor. I åldersgruppen 18-24 år konsumerar fler flickor än pojkar antidepressiva medel samt sömnmedel och lugnande medel. Pojkar konsumerar läkemedel för adhd i mycket större utsträckning än flickor. Andelen invånare med övervikt och fetma är i nivå med genomsnittet för Halland. Andelen män med övervikt är större än andelen kvinnor som har övervikt. Andelen kvinnor med fetma är något större än andelen män med fetma. Utifrån socioekonomiska faktorer är andelen barn med övervikt och fetma troligen något över genomsnittet för Halland. Fler män än kvinnor röker. Andelen för båda könen är högre än genomsnittet för Halland. Dubbelt så många män som kvinnor har en riskabel alkoholkonsumtion. Vårdkonsumtion Hylteborna konsumerar hälso- och sjukvård huvudsakligen i Halland. När man räknar vårdtillfälle per 1 000 invånare har Hyltebor lägst konsumtion av primärvård och specialiserad vård i länet. Konsumtionen av högspecialiserad vård är högst i länet. Generellt har man lägre konsumtion av hälso- och sjukvård än förväntat, endast konsumtion av sjukgymnastik inom primärvård ligger över förväntad nivå. Konsumtion av läkar- och psykologbesök inom psykiatrisk vård är mindre än förväntat, medan konsumtionen av besök hos sjuksköterska ligger över förväntad nivå. 8
Befolkningens behov Hylteborna har samma behov av hälso- och sjukvårdande insatser som hallänningar i övrigt. Men utifrån befolknings- och hälsostatistik kan man ha behov av ytterligare insatser för att: Minska skillnader mellan kvinnors och mäns psykiska ohälsa i alla åldersgrupper. Minska övervikt och fetma, framför allt hos män. Minska andelen rökare. Minska riskabel alkoholkonsumtion framför allt hos män. 9
Befolkningsutveckling Hallands befolkningssammansättning fortsätter att förändras. Stora födelsekullar under 40- och 60-talen i kombination med att medellivslängden förväntas öka medför att andelen äldre i befolkningen ökar kontinuerligt. Andelen 0-19 åringar liksom andelen 20-64 åringar kommer att minska framöver (se även Förutsättningar för tillväxt och välfärd i Halland. Omvärldsanalys, Region Halland, 2012). Befolkningspyramiden är ett annat sätt att illustrera den demografiska utvecklingen. 10
11
Socioekonomi Befolkningen i Hallands kommuner har skiftande socioekonomiska förutsättningar. Inom en kommun kan förutsättningarna variera mellan olika församlingar, varför variationen på församlingsnivå är mer markant än mellan kommuner. Variation Kommunnivå Församlingsnivå Utbildningsnivå (%) 15.6-34.0 10.0-48.3 Köpkraft (%) 12.3-26.4 8.2-39.5 Utländsk bakgrund (%) 7.8-19.5 4.5-33.9 Ett sätt att visa på socioekonomiska skillnader är att visualisera hur socioekonomiska faktorer varierar på församlingsnivå. Figuren nedan visar hur köpkraften varierar mellan olika församlingar i regionen. 12
Läkemedelskonsumtion Statistiken i detta avsnitt är hämtad från ett statistiksystem som tillhandahålls av Apoteken. Statistiken omfattar samtliga recept som hallänningar hämtat ut i Sverige under 2010. Läkemedel för behandling av psykisk ohälsa och sjukdom Inom denna grupp av läkemedel konsumerar hallänningen mest läkemedel för behandling av depression, i genomsnitt 27 dygnsdoser per invånare. Konsumtionen är jämn över Halland utom i Hylte kommun där antalet dygnsdoser per invånare är 23. Konsumtionen av ångestdämpande medel är i genomsnitt 19 dygnsdoser per invånare i Halland. Laholmsbor och Falkenbergare har lägst konsumtion, 11 respektive 12 dygnsdoser per invånare. Halländska kvinnor konsumerar mer antidepressiva läkemedel än halländska män, genomsnittet är 18 respektive 10 dygnsdoser per invånare. Lägst konsumtion har kvinnor i Laholms kommun, 15 dygnsdoser per invånare. I övriga kommuner konsumerar kvinnor 17-18 dygnsdoser per invånare. Kvinnor konsumerar även mer sömnmedel och lungande medel än män. Det halländska genomsnittet är 12 dygnsdoser per invånare bland kvinnor och 7 dygnsdoser per invånare bland män. Kvinnor i Halmstads kommun har högst konsumtion och kvinnor i Hylte kommun har lägst, 14 respektive 10 dygnsdoser per invånare. Män i Falkenbergs och Halmstads kommun har högst konsumtion och män i Hylte kommun har lägst, 6 respektive 8 dygnsdoser per invånare. 13
Konsumtion av läkemedel för behandling av psykisk ohälsa och sjukdom. Antal dygnsdoser per invånare i respektive kommun 2010 Konsumtion i åldersgruppen 0-17 år I åldersgruppen 0-17 år är konsumtion av läkemedel vid adhd vanligast, följt av sömnmedel och lugnande medel samt antidepressiva medel. Konsumtion av lugnande och ångestdämpande medel är mycket låg, 0,11 dygnsdoser per invånare för flickor och 0,18 för pojkar. Även konsumtion av medel för schizofreni och psykostiska tillstånd är liten, flickors konsumtion är 0,11 dygnsdoser per invånare och pojkars är 0,13 dygnsdoser. Pojkar konsumerar mer sömnmedel och lugnande medel än flickor. Genomsnittet för Halland är 1,03 dygnsdoser per invånare bland flickor och 2,1 bland pojkar. Bland pojkar är konsumtionen högst i Kungsbacka och Falkenbergs kommun och bland flickor är konsumtionen högst i Kungsbacka och Varbergs kommun. Flickor konsumerar mer antidepressiva läkemedel än pojkar. Genomsnittet för Halland bland flickor är 1,99 dygnsdoser per invånare, motsvarande bland pojkar är 1,43. Bland flickor är konsumtionen högst i Kungsbacka och Varbergs kommun och bland pojkar är konsumtionen högst i Laholm och Halmstad. I Halmstad har flickor och pojkar lika konsumtion. 14
Pojkar har drygt tre gånger högre konsumtion av läkemedel vid adhd än flickor. Genomsnittet är 2,48 dygnsdoser per invånare bland flickor och 8,42 dygnsdoser bland pojkar. Högst konsumtion har pojkar i kommunerna Kungsbacka, Falkenberg och Hylte och lägst har pojkar i Varbergs kommun. Konsumtion av läkemedel för behandling av psykisk ohälsa och sjukdom, antal dygnsdoser per invånare i respektive kommun i åldersgruppen 0-17 år, 2010 Sömnmedel och lugnande medel, antal dygnsdoser per invånare i respektive kommun i åldersgruppen 0-17 år, 2010 15
Antidepressiva medel, antal dygnsdoser per invånare i respektive kommun i åldersgruppen 0-17 år Läkemedel vid ADHD (psykostimulantia), antal dygnsdoser per invånare i respektive kommun i åldersgruppen 0-17 år Konsumtion i åldersgruppen 18-24 år I åldersgruppen 18-24 år är konsumtion av läkemedel vid depression högst, följt av läkemedel vid adhd, sömnmedel och lugnande medel samt antidepressiva medel. Konsumtion av medel vid schizofreni och psykostiska tillstånd är låg. Genomsnittet i Halland är cirka 1,5 dygnsdoser per invånare bland både kvinnor och män. Lugnande och ångestdämpande medel konsumeras minst, med ett genomsnitt på 1,3 dygnsdoser per invånare bland kvinnor och 0,8 dygnsdoser bland män. 16
Läkemedel, antal dygnsdoser för behandling av psykisk ohälsa och sjukdom per invånare i respektive kommun i åldersgruppen 18-24 år, 2010 Även i denna åldersgrupp finns skillnader i konsumtion mellan könen. Unga kvinnor konsumerar nästan dubbelt så mycket sömnmedel och lugnande medel som unga män. Hallandsgenomsnittet är 4,4 dygnsdoser per invånare bland kvinnor och 2,3 dygnsdoser bland män. Bland kvinnor är konsumtionen högst i Falkenbergs, Kungsbacka och Varbergs kommun och lägst i Hylte kommun. Bland män är konsumtionen högst i Falkenbergs kommun och lägst i Kungsbacka kommun. Unga kvinnor konsumerar nästan dubbelt så mycket antidepressiva medel som unga män. Genomsnittet för Halland är 16,4 dygnsdoser per invånare bland kvinnor och 5,9 dygnsdoser bland män. Bland kvinnor är konsumtionen högst i Kungsbacka kommun och lägst i Falkenbergs och Varbergs kommun. Bland män är konsumtionen högst i Laholm och lägst i Hylte. Konsumtionen av läkemedel vid adhd är ganska lik mellan män och kvinnor i denna åldersgrupp. Genomsnittet för Halland är bland kvinnor 4,5 dygnsdoser per invånare och 5,9 dygnsdoser bland män. Högst konsumtion har män i Hylte kommun och lägst konsumtion har män i Falkenbergs kommun. Konsumtionen bland kvinnor är lägst i Laholms kommun och högst i Kungsbacka. 17
Sömnmedel och lugnande medel, antal dygnsdoser per invånare i respektive kommun i åldersgruppen 18-24 år Antidepressiva medel, antal dygnsdoser per invånare i respektive kommun i åldersgrupp 18-24 år, 2010 Läkemedel vid ADHD (psykostimulantia), antal dygnsdoser per invånare i respektive kommun i åldersgrupp 18-24 år, 2010 18
Läkemedelsförskrivare De flesta läkemedel för psykisk ohälsa och sjukdom förskrivs inom primärvården i Halland. Undantaget är läkemedel vid adhd samt schizofreni och psykotiska tillstånd som i huvudsak förskrivs av specialister inom psykiatrin. Förskrivning av läkemedel för psykisk ohälsa och sjukdom till hallänningar, antal DDD (def. dygnsdoser) fördelat på förskrivare, 2010 En mindre andel av dessa läkemedel förskrivs inom andra verksamheter i Halland, till exempel inom habiliteringsverksamhet och företagshälsovård. 19
Konsumtion av hälso- och sjukvård Kunskap om invånarnas konsumtionsmönster av hälso- och sjukvård är ett viktigt underlag för att kunna göra framtida planeringar. Syftet med att kartlägga och analysera vårdkonsumtionen är att ta ställning till eventuella skillnader och avvikelser. Statistiken omfattar hallänningens samtliga läkarbesök i öppen vård oavsett var de skett i Sverige eller om de skett offentligt eller privat. Statistik om konsumtion i slutenvård ingår också. Informationen är hämtad från Region Hallands databaser och redovisas för alla i regionen ingående kommuner. Konsumtionsstatistiken informerar främst om läkarbesök, då de besöken är mest frekventa. Hallänningens faktiska konsumtion av öppen vård Avsnittet fokuserar på konsumerad vård i Halland, Västra Götalandsregionen (VGR) och Region Skåne. Konsumtion i övriga landsting redovisas inte om den understiger 1 läkarbesök per 1 000 invånare. Hallänningen gjorde totalt 854 591 läkarbesök i öppen vård 2010, vilket motsvarar 2 854 besök per 1 000 invånare. Nästan alla besök, 96 %, gjordes i Halland eller 2 736 besök per 1 000 invånare. Antalet besök per 1 000 invånare var i VGR 117 stycken, i Skåne 26 stycken och i övriga regioner och landsting gjorde hallänningen 19 läkarbesök per 1 000 invånare. Primärvård Hallänningen gjorde totalt 506 588 läkarbesök inom primärvården. Av dessa gjordes cirka 97 % i Vårdval Halland, 2 % i VGR och 1 % i övriga regioner och landsting. I Region Skåne gjordes mindre än en procent av besöken. Laholms- och Halmstadbor konsumerar mest primärvård per 1 000 invånare medan Hylteborna konsumerar minst 20
Hallänningens konsumtion av primärvård 2010. Antal läkarbesök per 1000 invånare Övriga Skåne VGR Halland Totalt Kungsbackabor 11 1 88 1601 1701 Varbergare 9 1 19 1494 1523 Falkenbergare 8 2 11 1580 1601 Halmstadbor 11 3 6 1797 1817 Laholmare 19 25 3 1790 1837 Hyltebor 25 5 4 1448 1482 Specialiserad vård Hallänningen gjorde totalt 328 983 läkarbesök inom specialiserad vård 2010. Av dessa gjordes cirka 91 % i Halland, 7 % i VGR och 1,3 % i Region Skåne. I övriga regioner och landsting gjordes mindre än en procent av besöken. Halmstadbor konsumerar mest specialiserad vård medan Hylteborna konsumerar minst. Hallänningens konsumtion av specialiserad öppen vård 2010. Antal läkarbesök per 1000 invånare. Övriga Skåne VGR Halland Totalt Kungsbackabor 6 3 232 871 1111 Varbergare 6 6 47 1076 1134 Falkenbergare 6 7 22 1029 1064 Halmstadbor 8 14 9 1107 1138 Laholmare 10 67 6 928 1010 Hyltebor 20 8 10 743 780 Både i Halland och utom länet konsumerar hallänningen mest internmedicinsk vård, 278 besök per 1 000 invånare. Näst flest besök görs i allmän psykiatrisk vård med 222 besök per 1 000 invånare. Konsumtion av ortopedisk vård består av 175 besök per 1 000 invånare och obstetrisk och gynekologisk vård av 166 besök per 1 000 invånare. 21
Hallänningens konsumtion av specialiserad vård 2010 antal besök per 1 000 invånare fördelat på region och medicinskt verksamhetsområde 22
Högspecialiserad vård Hallänningen gjorde totalt 19 020 läkarbesök inom högspecialiserad vård. Av dessa gjordes cirka 63 % i Halland, 22 % i VGR och 15 % i Region Skåne. En försvinnande liten del av besöken gjordes i övriga regioner och landsting (0,1 %). Hallänningens konsumtion av högspecialiserad vård 2010. Antal läkarbesök per 1000 invånare Övriga Skåne VGR Halland Kungsbackabor 0 1 31 10 Varbergare 0 2 19 39 Falkenbergare 0 9 9 40 Halmstadbor 0 18 4 50 Laholmare 0 21 3 78 Hyltebor 0 14 4 83 Inom den högspecialiserade vården konsumerar hallänningen vård utifrån var de medicinska verksamhetsområdena finns geografiskt. I Halland gör man flest besök inom internmedicin och psykiatrisk vård, 37 respektive 29 besök per 1 000 invånare. Inom habilitering görs 26 besök per 1 000 invånare och inom psykiatri görs 13 besök per 1 000 invånare. All specialiserad vård inom onkologi konsumeras i VGR och Skåne. Laholmare och Halmstadbor har flest besök i Skåne, Kungsbackabor och Varbergare har flest besök i VGR. Så gott som alla besök inom högspecialisrad habilitering gör hallänningen i VGR. 23
Hallänningens konsumtion av högspecialiserad vård 2010 antal besök per 1000 invånare fördelat på region och medicinskt verksamhetsområde 24
Psykiatrisk vård i Halland 2010 gjorde hallänningarna totalt 69 200 öppenvårdsbesök hos läkare, sjuksköterska, psykolog och sjukgymnast vid psykiatrins mottagningar i Halland. De allra flesta besökte en mottagning på hemorten. Kungsbackaborna gjorde 14 162 besök vid psykiatrins mottagningar och av dessa gjordes 85 % i Kungsbacka och 14 % i Varberg. En mycket liten del av besöken (cirka 1 %) gjordes i Falkenberg och Halmstad. Varbergarna gjorde totalt 13 608 besök vid psykiatrins mottagningar. Av dessa gjordes hela 97 % i Varberg. Resterande del av besöken gjordes i Halmstad, Falkenberg och Kungsbacka. Falkenbergarna gjorde totalt 11 124 besök vid psykiatrins mottagningar och av dessa gjordes 86 % i Falkenberg, 10 % i Varberg och 4 % i Halmstad. Halmstadborna gjorde totalt 23 111 besök vid psykiatrins mottagningar och av dessa gjordes 98 % i Halmstad. Resterande besök gjordes i Varberg (cirka 1,5 %) och en försvinnande liten del i Falkenberg, Laholm och Hylte. Laholmarna gjorde totalt 4 525 besök vid psykiatrins mottagningar. Av dessa gjordes 62 % i Laholm och 37 % i Halmstad. Resterande del av besöken gjordes i Varberg och Falkenberg. Hylteborna gjorde totalt 2 670 besök vid psykiatrins mottagningar och av dessa gjordes 61 % i Hylte och 37 % i Halmstad. Resterande 3 % utgjordes av besök i framför allt Laholm och Varberg. Antal besök gjorda av hallänningar i psykiatrin, öppen vård 2010 25
Hallänningens faktiska konsumtion av slutenvård Hallänningens konsumtion av sluten somatisk vård vid Hallands sjukhus omfattade totalt 37 334 vårdtillfällen och 204 029 vårddagar år 2010, vilket motsvarar 125 vårdtillfällen och 681 vårddagar per 1 000 invånare. Det totala antalet DRG-poäng var 37 419. Mest konsumtion skedde vid HS Halmstad. Hallänningens konsumtion av slutenvård vid Hallands sjukhus 2010 65 296 Vid HS Halmstad konsumerade hallänningen sluten somatisk vård vid totalt 21 461 vårdtillfällen och 107 384 vårddagar. Det totala antalet DRG-poäng var 21 148. Mest konsumtion skedde inom vårdområdena internmedicin och kirurgi. Vid HS Varberg konsumerade hallänningen sluten somatisk vård vid totalt 15 215 vårdtillfällen och 91 171 vårddagar. Det totala antalet DRG-poäng var 15 599. Mest konsumtion skedde inom vårdområdena internmedicin, kirurgi, ortopedi samt obstetrisk och gynekologi. Vid HS Kungsbacka konsumerade hallänningen sluten somatisk vård vid totalt 658 vårdtillfällen och 5 474 vårddagar. Det totala antalet DRG-poäng var 671. Mest konsumtion skedde inom vårdområdena internmedicin och urologi. 26
27
28 21 627
29 5054
Konsumtion av sluten psykiatrisk vård vid psykiatrin i Halland Hallänningens konsumtion av sluten psykiatrisk vård i egen regi omfattade totalt 1 950 vårdtillfällen och 16 358 vårddagar. Totalt antal DRG-poäng var 1 004. Hallänningens konsumtion av sluten psykiatrisk vård 2010 Rättspsykiatri går inte att särskilja från annan psykiatri i statistiken. 30
Vårdkonsumtion utifrån förväntad nivå Detta avsnitt redovisar åldersstandardiserad statistik över vårdkonsumtion per vårdnivå och yrkesgrupp. Åldersstandardisering görs eftersom kommunerna har olika åldersstrukturer. Ålderstandardisering innebär att man utifrån kända fakta om hela Hallands vårdkonsumtion (till exempel antal besök inom närsjukvården) fördelat på åldersklasser beräknar en förväntad nivå av konsumtionen. Den förväntade nivån av hälso- och sjukvårdskonsumtionen jämförs sedan med den faktiska konsumtionen. Invånarnas konsumtionsmönster av öppen vård inom länet har inte förändrats nämnvärt mellan 2009 och 2010. Halland Somatisk hälso- och sjukvård Hallänningens konsumtion av vård är komplex och varierar både mellan vårdnivå och mellan yrkesgrupper över länet. Inom primärvården konsumerar Laholmarna mest läkarbesök, Hylte- och Halmstadborna konsumerar mest sjuksköterskebesök och Kungsbackaborna konsumerar mest sjukgymnastbesök. Konsumtionen av specialiserad vård varierar också. Halmstadborna konsumerar mest läkarbesök, Kungsbackaborna konsumerar mest sjuksköterskebesök och Varbergsborna konsumerar mest sjukgymnastikbesök. Hallänningarnas konsumtion av högspecialiserad vård är i nivå med förväntad konsumtion, utom för Kungsbackaborna som konsumerar mest högspecialiserad vård av regionens invånare. Halland Konsumtion av somatisk öppen vård i relation till förväntad nivå 2010 PV= primärvård, SV= specialiserad vård, HSV= högspecialiserad vård, Läk= läkare, Ssk= sjuksköterska, Sjg= sjukgymnast 31
Psykiatrisk hälso- och sjukvård Även konsumtionen av psykiatrisk vård är olika över länet. Konsumtionen av läkarbesök är som förväntad i alla kommuner utom i Laholm och Hylte där konsumtionen är lägre än förväntad nivå. Halmstad- och Hyltebor konsumerar mer sjuksköterskebesök än förväntat medan Kungsbackaborna konsumerar mindre. Hyltebor och Laholmare konsumerar mindre psykologbesök än förväntat medan övriga kommuners konsumtion är som förväntat eller högre. Halland Konsumtion av specialiserad psykiatrisk öppen vård i relation till förväntad nivå 32
Varberg Varbergarnas konsumtion av besök hos sjukgymnast i specialiserad vård är högre än förväntat och ökade mellan 2009 och 2010. Konsumtionen av primärvård och läkarbesök är något lägre än förväntat. Konsumtionen av psykiatrisk vård är som förväntat. Varbergare Konsumtion av somatisk öppen vård i relation till förväntad nivå 2009 och 2010 PV= primärvård, SV= specialiserad vård, HSV= högspecialiserad vård, Läk= läkare, Ssk= sjuksköterska, Sjg= sjukgymnast Varbergare Konsumtion av specialiserad psykiatrisk öppen vård i relation till förväntad nivå 2009 och 2010 Läk= läkare, Ssk = sjuksköterska 33
Halmstad Halmstadsbornas konsumtion överstiger förväntad nivå förutom konsumtion av högspecialiserad vård, som är under förväntad nivå. Inom psykiatrisk vård konsumerar Halmstadsborna sjuksköterskebesök över förväntad nivå. Halmstadsbor Konsumtion av somatisk öppen vård i relation till förväntad nivå 2009 och 2010 PV= primärvård, SV= specialiserad vård, HSV= högspecialiserad vård, Läk= läkare, Ssk= sjuksköterska, Sjg= sjukgymnast Halmstadsbor Konsumtion av specialiserad psykiatrisk öppen vård i relation till förväntat värde 2009 och 2010 Läk= läkare, Ssk = sjuksköterska 34
Laholm Laholmaren konsumerar mer läkarbesök i primärvården än förväntat men all övrig konsumtion är under förväntad nivå. Inom psykiatrisk vård är konsumtionen av sjuksköterskebesök som förväntat, men hos övriga yrkesgrupper är den lägre än förväntat. Laholmare Konsumtion av somatisk öppen vård i relation till förväntad nivå 2009 och 2010 PV= primärvård, SV= specialiserad vård, HSV= högspecialiserad vård, Läk= läkare, Ssk= sjuksköterska, Sjg= sjukgymnast Laholmare Konsumtion av psykiatrisk öppen vård i relation till förväntat värde 2009 och 2010 Läk= läkare, Ssk= sjuksköterska 35
Hylte Hylteborna konsumerar mindre hälso- och sjukvård än förväntat, undantaget sjuksköterskebesök i primärvård och psykiatri där konsumtionen är högre än förväntad. Hyltebor Konsumtion av somatisk öppen vård i relation till förväntad nivå 2009 och 2010 PV= primärvård, SV= specialiserad vård, HSV= högspecialiserad vård, Läk= läkare, Ssk= sjuksköterska, Sjg= sjukgymnast Hyltebor Konsumtion av specialiserad psykiatrisk öppen vård i relation till förväntat värde 2009 och 2010 Läk= läkare, Ssk = sjuksköterska 36
Vårdkonsumtion i den äldre befolkningen Det är väl känt att konsumtion av hälso- och sjukvård ökar med stigande ålder. Statistiken i detta avsnitt är därför delad på två åldersgrupper, 65 till 79 år och 80 år eller äldre (80+). Statistiken omfattar den äldre hallänningens samtliga läkarbesök i öppen vård oavsett var de skett i Sverige eller om de skett offentligt eller privat. Informationen hämtas från Region Hallands databaser och redovisas för alla kommuner i regionen. Äldre hallänningars faktiska konsumtion av öppen vård Avsnittet fokuserar på konsumerad vård i Halland, Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Konsumtion i övriga landsting redovisas inte om den understiger 1 läkarbesök per 1 000 invånare. Den äldre hallänningen gjorde totalt 569 235 läkarbesök i öppen vård 2010, vilket motsvarar 969 besök per 100 invånare. Nästan alla besök, 97 %, gjordes i Halland eller 937 besök per 100 invånare. Primärvård Den äldre hallänningen (65 år och äldre) gjorde totalt 412 807 läkarbesök i primärvård 2010, vilket motsvarar 703 besök per 100 invånare. Nästan alla besök, 99 %, gjordes i Halland eller 695 besök per 100 invånare. I åldersgruppen 65-79 år gjordes 663 besök per 100 invånare och bland de som är 80 år och äldre gjordes 803 besök per 100 invånare. De äldre hallänningarnas konsumtion av primärvård 2010. Antal läkarbesök per 100 invånare Halland Ålder 65-79 år 80 år och äldre Kungsbackabor 663 761 Varbergare 599 670 Falkenbergare 560 693 Halmstadbor 773 1006 Laholmare 536 631 Hyltebor 560 843 37
Specialiserad vård i åldersgruppen 65-79 år Inom specialiserad vård gjorde Hallänningen i denna åldersgrupp totalt 105 786 läkarbesök. Av dessa gjordes cirka 93 % i Halland och 5 % i VGR. I Region Skåne och resterande regioner och landsting gjordes 2 % av besöken. I specialiserad vård konsumerar hallänningar mest internmedicinsk vård 64 besök per 100 invånare, följt av ögonsjukvård med 45 läkarbesök per 100 invånare. Konsumtionen av kirurgisk vård är 32 besök per 100 invånare och ortopedisk vård har 27 besök. Hallänningar 65-79 år konsumtion av specialiserad vård antal besök per 100 invånare fördelat på region och medicinskt område 38
Specialiserad vård i åldersgruppen 80 år och äldre Inom specialiserad vård gjorde hallänningen totalt 38 860 läkarbesök. Av dessa gjordes cirka 96,5 % i Halland och 3 % i VGR. I Region Skåne gjordes mindre än en procent av besöken. Hallänningar som är 80 år och äldre konsumerar ögonsjukvård i störst utsträckning, 70 besök per 100 personer inom åldersgruppen. Man gör 51 besök per 100 invånare inom internmedicinsk vård. Inom kirurgisk vård gör man 26 besök och inom ortopedisk vård gör man 22 besök per 100 invånare. Hallänningar 80 år och äldre konsumtion av specialiserad vård antal besök per 100 invånare fördelat på region och medicinskt område 39
Högspecialiserad vård i åldersgruppen 65-79 år Inom högspecialiserad vård gjorde hallänningen totalt 9 383 läkarbesök. Av dessa gjordes 47 % i Halland, 31 % i VGR och 22 % i Region Skåne. Hallänningar 65-79 år konsumtion av högspecialiserad vård antal besök per 100 invånare fördelat på region och medicinskt område 40
Högspecialiserad vård i åldersgruppen 80 år och äldre Inom högspecialiserad vård gjorde hallänningen totalt 2 399 läkarbesök. Av dessa gjordes 67 % i Vårdval Halland, 18 % i VGR och 15 % i Region Skåne. Inom den högspecialiserade vården konsumerar hallänningar som är 80 år och äldre internmedicinsk vård i störst utsträckning, 10 besök per 100 invånare. Inom onkologisk vård (cancersjukvård) konsumerar man 3 besök per 100 invånare och inom gynekologisk vård konsumerar man 2 besök per 100 invånare. Var vården konsumeras styrs till viss del av vilket sjukhus som har de medicinska specialiteterna. I Halland gör man flest besök i internmedicin, all specialiserad vård inom onkologi konsumeras i VGR och Skåne. Laholmare och Halmstadbor har flest besök i Skåne och Kungsbackabor och Varbergare har flest besök i VGR. Hallänningar 80 år och äldre konsumtion av högspecialiserad vård antal besök per 100 invånare fördelat på region och medicinskt område 41
Vårdkonsumtion utifrån förväntad nivå Detta avsnitt redovisar åldersstandardiserad statistik över vårdkonsumtion per vårdnivå och yrkesgrupp. Åldersstandardisering görs eftersom de olika kommunerna har olika åldersstrukturer. Är den faktiska konsumtionen större än den förväntade har kommunen högre konsumtion utifrån åldersstrukturen. Invånarnas konsumtionsmönster av öppen vård inom länet har inte förändrats nämnvärt mellan 2009 och 2010. Halland Konsumtion i åldersgruppen 65-79 år Hälso- och sjukvårdskonsumtionen i denna åldersgrupp varierar mycket över hela regionen. Konsumtionen av primärvård är högre än förväntat i Halmstad kommun. I Laholms kommun är konsumtionen av läkarbesök över förväntad nivå medan konsumtionen är mindre än förväntat för de andra yrkesgrupperna. I de andra kommunerna konsumerar åldersgruppen mindre än förväntat eller som förväntat. Undantaget är Kungsbackabornas konsumtion av sjukgymnastik som ligger över förväntad nivå. Hallänningar 65-79 år Konsumtion av somatisk öppenvård i relation till förväntad nivå 2010 PV= primärvård, SV= specialiserad vård, HSV= högspecialiserad vård, Läk= läkare, Ssk= sjuksköterska, Sjg= sjukgymnast 42
Konsumtion i åldersgruppen 80+ Hälso- och sjukvårdskonsumtionen i denna åldersgrupp varierar mycket. Konsumtionen av läkarbesök i primärvård är högre än förväntat i Kungsbacka, Halmstad och Laholms kommun medan konsumtionen är under förväntad nivå i Varbergs och Falkenbergs kommun. Konsumtionen av sjuksköterskebesök är över förväntad nivå i Halmstad och Hylte kommun, medan den ligger under förväntad nivå i övriga kommuner. Konsumtionen av sjukgymnastik överstiger förväntad nivå i Kungsbacka och Halmstad kommun. Falkenberg och Laholm har lägst konsumtion av läkarbesök i specialiserad vård. Laholmsbornas konsumtion av sjukgymnastik är lägre än förväntat. Konsumtionen av högspecialiserad vård är över förväntad nivå i Kungsbacka och Laholms kommun. I de andra kommunerna konsumerar åldersgruppen mindre än förväntat. Hallänningar 80+ Konsumtion av somatisk öppenvård i relation till förväntad nivå 2010 PV= primärvård, SV= specialiserad vård, HSV= högspecialiserad vård, Läk= läkare, Ssk= sjuksköterska, Sjg= sjukgymnast 43
Kungsbacka I båda åldersgrupperna konsumerar Kungsbackaborna mer sjukgymnastik än förväntad nivå, medan konsumtionen av vård hos övriga yrkesgrupper ligger under eller på förväntad nivå. Konsumtionen av läkarbesök är högre i den äldre gruppen. Konsumtionen av specialiserad vård ligger runt förväntad nivå utom för sjukgymnastik där Kungsbackaborna konsumerar mindre än förväntat. Den yngre åldersgruppen konsumerar något mindre läkarbesök än den äldre. Konsumtionen av högspecialiserad vård är högre än förväntat i båda åldersgrupperna. Jämfört med den yngre åldersgruppen, konsumerar den äldre åldersgruppen nästan dubbelt så mycket specialistvård. Kungsbackabor 65-79 år och 80+ Konsumtion av öppenvård i relation till förväntad nivå 2010 PV= primärvård, SV= specialiserad vård, HSV= högspecialiserad vård, Läk= läkare, Ssk= sjuksköterska, Sjg= sjukgymnast 44
Varberg I båda åldersgrupperna konsumerar Varbergarna mindre primärvård och mindre högspecialiserad vård än förväntat. Konsumtionen av specialiserad vård ligger runt förväntad nivå, utom för sjukgymnastik där konsumtionen är mycket högre än förväntat i båda åldersgrupperna. Konsumtionen av högspecialiserad vård är mindre än förväntat i båda åldersgrupperna. Varbergare 65-79 år och 80+ Konsumtion av öppenvård i relation till förväntad nivå 2010 PV= primärvård, SV= specialiserad vård, HSV= högspecialiserad vård, Läk= läkare, Ssk= sjuksköterska, Sjg= sjukgymnast 45
Falkenberg I båda åldersgrupperna konsumerar Falkenbergarna mindre primärvård än förväntat. Konsumtionen av specialiserad vård är också mindre än förväntat och den äldre åldersgruppen konsumerar mer sjukgymnastik än den yngre. Även konsumtionen av högspecialiserad vård är lägre än förväntat och är lägst i den äldre åldersgruppen. Falkenbergare 65-79 år och 80+ Konsumtion av öppenvård i relation till förväntad nivå 2010 PV= primärvård, SV= specialiserad vård, HSV= högspecialiserad vård, Läk= läkare, Ssk= sjuksköterska, Sjg= sjukgymnast 46
Halmstad I båda åldersgrupperna konsumerar Halmstadborna mer primärvård än förväntat. Konsumtionen av sjuksköterskebesök och sjukgymnastik är något högre i den äldre åldersgruppen än i den yngre. Konsumtionen av specialiserad vård ligger runt förväntad nivå men konsumtionen av sjukgymnastik är högre i den yngre åldersgruppen än i den äldre. Den yngre åldersgruppen konsumerar högspecialiserad vård något mer än förväntat medan konsumtionen är under förväntad nivå i den äldre åldergruppen. Halmstadbor 65-79 år och 80+ Konsumtion av öppenvård i relation till förväntad nivå 2010 PV= primärvård, SV= specialiserad vård, HSV= högspecialiserad vård, Läk= läkare, Ssk= sjuksköterska, Sjg= sjukgymnast 47
Laholm I båda åldersgrupperna konsumerar Laholmsborna läkarbesök i primärvård över förväntad nivå, medan konsumtionen av sjuksköterskebesök och sjukgymnastik är mindre än förväntat. I specialiserad vård är konsumtionen av läkarbesök på förväntad nivå i den yngre åldersgruppen och under förväntad nivå i den äldre gruppen. Konsumtionen av sjukgymnastik är något högre än förväntat i den yngre åldersgruppen medan den är mycket under förväntad nivå i den äldre gruppen. Konsumtionen av högspecialiserad vård är högre än förväntat i den yngre åldersgruppen och som förväntad i den äldre gruppen. Laholmare 65-79 år och 80+ Konsumtion av öppenvård i relation till förväntad nivå 2010 PV= primärvård, SV= specialiserad vård, HSV= högspecialiserad vård, Läk= läkare, Ssk= sjuksköterska, Sjg= sjukgymnast 48
Hylte I den yngre åldersgruppen är all konsumtion som förväntad eller under förväntat värde, utom för besök hos sjuksköterska i primärvården som är högre än förväntat i den äldre åldersgruppen. Den äldre åldersgruppen konsumerar mer vård än den yngre gruppen med undantag för sjukgymnastik i specialiserad vård. Hela den konsumtionen står den yngre åldersgruppen för. Konsumtion av högspecialiserad vård är mindre än förväntat och är högre i den äldre åldersgruppen än i den yngre. Hyltebor 65-79 år och 80+ Konsumtion av öppenvård i relation till förväntad nivå 2010 PV= primärvård, SV= specialiserad vård, HSV= högspecialiserad vård, Läk= läkare, Ssk= sjuksköterska, Sjg= sjukgymnast 49
Behovskartläggning Komplettering till behovskartläggning 2011 samt fördjupning av äldre hallänningars behov Syftet med rapporten är att identifiera hallänningens behov av hälso- och sjukvård på kort och lång sikt, som ett underlag för effektiv planering och förbättring av insatser inom regionens ansvarsområde. www.regionhalland.se, tfn 035-13 48 00