What does the green economy look like?

Relevanta dokument
Environment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA)

Who are the users of SEEA in Sweden and how? Nancy Steinbach, Statistics Sweden

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts

Examples of governmental use and of research uses of SEEA in/by Sweden

Gröna räkenskaper. Erfarenheter och användning från de första 20 åren

På väg mot hållbarhet?

Arbetstillfällen

Transporters samhällsekonomiska nytta och kostnader - Kan detta mätas i monetära medel? Magnus Swahn

Regional Carbon Budgets

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga

SCAs hållbara produkter Susan Iliefski-Janols, Hållbarhetschef på SCA

Klimat och konkurrenskraft - stora utmaningar och smarta lösningar. INDUSTRIDAGEN 24/11 Fredrik Winberg, VD

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det?

OECD Publications News

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

The road to Recovery in a difficult Environment

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Affärsmodellernas förändring inom handeln

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

CEEQUAL i upphandling och kontrakt: Erfarenheter från OS i London

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Sustainability background, Sweden ,3 million people left Sweden (out of 4 million)

Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?

A Novel Approach to Economic Evaluation of Transport Infrastructure? K

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

How will the Nordic industry be affected by early decommissioning of nuclear? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Från Gröna till Hållbara Obligationer

Västsvenskt nätverk för hållbar utveckling i Europa. Activities in Western Sweden for Sustainable Development

Svensk presentation Anita Lennerstad 1

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch

Biblioteket.se. A library project, not a web project. Daniel Andersson. Biblioteket.se. New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH

Urban Runoff in Denser Environments. Tom Richman, ASLA, AICP

Transnational spatial monitoring in the Nordic Region

Vad är ett hållbart jordbruk?


Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Utmaningar och lösningar inom Water Footprint

Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap

S2001:012. Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 1999

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Ecotaxes in MALTA. 12th of October 2005 BERLIN MALTA

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

Stort Nordiskt Vänortsmöte maj Rundabordssamtal Hållbar stadsutveckling, attraktiva städer 20 maj 2016

A VIEW FROM A GAS SYSTEM OPERATOR. Hans Kreisel, Weum/Swedegas Gasdagarna, 16 May 2019

Sätt pris på miljön och stärk den demokratiska processen. Bengt Steen Miljösystemanalys & CPM, Chalmers

Digitalisering i välfärdens tjänst

Klimatanpassning bland stora företag

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén

SEKAB IN SHORT. SEKAB: Founded: Head quarter: Turn over 2010: Employees: Owners: Outsourcing:

Hållbarhetskriterier för nordisk gruvindustri. Helena Ranängen

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Bioekonomi och lokal utveckling i Norden

Water management in Sweden

Miljøbetydningen av emballasje vs. det emballerte produktet? Helén Williams Karlstads universitet

MER MILJÖSMART FODER. Kristina Bergman. 18 september Jordbruk och livsmedel. Research Institutes of Sweden

OFTP2: Secure transfer over the Internet

Resultat av den utökade första planeringsövningen inför RRC september 2005

Lars Kylefors.

Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 A B A B A B A B

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014

Sustainable Healthcare. Daniel Eriksson TEM at Lund University

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Miljöräkenskaper på SCB

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson

Biogasens möjligheter i Skåne. Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd Landskrona,

SIPTex. Svensk innova6onspla8orm för tex6lsortering

Stad + Data = Makt. Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017

Basis for Environmental Product Declaration Smart Development Sweden

SOLAR LIGHT SOLUTION. Giving you the advantages of sunshine. Ningbo Green Light Energy Technology Co., Ltd.

FANNY AHLFORS AUTHORIZED ACCOUNTING CONSULTANT,

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Investeringsbedömning

Swedish framework for qualification

Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden

Smart specialisering. Kristiina Heiniemi-Pulkkinen

PM till Villaägarna. Februari 2011 FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU.

Transkript:

What does the green economy look like? Viveka Palm Head of Unit Environmental Accounts and Natural Resources Statistics Sweden viveka.palm@scb.se www.scb.se/mi1301-en

The System of Environmental and Economic Accounts (SEEA) MILJÖSTATISTIK Luftutsläpp 1. Jordbruk 1171 #### 676 Miljötillstånd 1. Jordbruk 1171 #### 103 676 2. Skogsbruk 26 731 2 #### #### 5 2. Skogsbruk 26 731 #### 49 8 5 3. Fiske 87 707 17 3. Fiske 87 707 17 4. Gruvor, mineralbrott 203 17 698 752 602 4. Gruvorott 203 1467 962 #### 2467 602 5. Livsmedel, textil m m 5366 234 ####4726 #### 5. Livsmedel, textil m m 5366 234 30 8 #### 6. Massa, papper, grafisk 119 92 6. Massa, p 119 92 9 783 8356 7. Kemisk industri 1877 177 7. Kemisk 1877 231 108 7154 8. Petroleumraffinaderier 456 1085 756 2868 7. Kemisk 1352 456 342 365 2868 9. Järn-, stål- o metallverk 579 9. Järn-, stål- o metallverk 579 170 242 Environm. 10. Verkstadsindustri 1933 6365 10. Verkstads 1933 1182 261 5002 211 #### 11. El-, gas- o värmeverk 1197 120 505 2588 4098 11. El-, gas- o värmeverk 1197 120 142 1627 548 12. Vatten- o avloppsverk 63 590 207 12. Vatten- o a 590 207 170 274 100 96 13. Byggnadsindustri 1664 328 183 936 614 14. Samfärdsel 271 63 10 1115 14. Samfärdsel 271 63 60 15. Handel o övr. tjänster 1933 890 27 950 #### 15. Handel o övr 1933 890 377 16. Bostäder o fastigheter 25 599 222 #### 16. Bostäder o 222 297 27 99 17. Hushållens statistics idéella org. 17. Hushållens 18. Offentliga myndigheter 18. Offentliga Vattenutsläpp 1. Jordbruk 1171 #### 676 Vattenutsläpp 1. Jordbruk 1171 103 676 2. Skogsbruk 26 731 2 #### #### 5 2. Skogsbruk 26 731 49 8 5 3. Fiske 87 707 17 3. Fiske 87 707 17 4. Gruvorott 203 17 698 752 602 4. Gruvor, mineralbrott 203 962 602 5. Livsmedel, textil m m 5366 234 68 298 4726 #### 5. Livsmedel, textil m m 5366 234 1382 30 8 6. Massa, p 119 92 5 69 #### 6. Massa, papper, grafisk 119 92 9 487 783 7. Kemisk 1877 177 10 397 4669 7. Kemisk industri 177 231 1190 108 7. Kemisk 1352 456 180 168 756 8. Petroleumraffinaderier 456 1085 756 342 575 365 9. Järn-, stål- o metallverk 10 579 170 9. Järn-, stål- o metallverk 579 170 314 242 10. Verkstadsindustri 261 5002 211 11. El-, gas- o värmeverk 1197 120 505 11. El-, gas- o värmeverk 120 4098 142 548 6725 12. Vatten- o a 63 12. Vatten- o avloppsverk 590 207 170 274 100 96 13. Byggnadsindustri 1664 614 #### 13. Byggnadsindustri 328 936 614 473 113 441 #### 14. Samfärdsel 271 5250 #### 14. Samfärdsel 271 63 60 1186 657 15. Handel o övr 1933 890 27 950 ####9756 #### 15. Handel o övr. tjänster 1933 890 #### 377 3415 #### 16. Bostäder o 25 599 222 #### 16. Bostäder o fastigheter 599 222 297 27 99 758 17. Hushållens 17. Hushållens idéella org. 18. Offentliga 18. Offentliga myndigheter 19. Ofördelade 19. Ofördelade Avfall 13. Byggnadsindustri #### 70 2 5 349 Avfall 13. Byggnadsin #### 70 349 379 8 14. Samfärdsel 3132 2947 89 1748 14. Samfärdsel 361 15. Handel o övr. tjänster 1199 15. Handel o övr. tj 4705 126 16. Bostäder o fastigheter 37769375 300-119 #### 16. Bost 326 Kemikalier Icke va #### 70 2 5 349-3492322 370 Kemikalier Icke varuan 70 349 379 8 45 22 370 Egentliga löner #### 6035 Egentliga löner 361 Kolle 666 7857 #### 9882 Kollektiva Driftöverskott netto 37769375 300-119 #### 9108 #### Driftöversk 326 Utsläpp CO 2 #### 424 157 441 #### #### #### Utsläpp CO 2 424 SO 2 1 0 18 1 SO 2 1 0 12 18 4 6 9 1 NO x 19 14 16 3 NO x 19 14 16 16 4 4 7 3 NMVOC 7 5 30 2 NMVOC 7 5 36 30 12 9 1 2 NH 3 55 0 0 1 NH 3 55 0 0 0 0 1

Three components of SEEA Flows of materials per industry (energy, material, emissions, waste) Economic variables (labour, taxes, subsidies, costs, products and services) Natural resources (stocks, quality, value)

Population Energy use Industry Transport Driving forces DPSIR-model Response Laws Taxes, subsidies New technology Emissions Waste Impact Pressure Bad health Threatened species Econ.losses Physical, chemical and biological state Air-, water- and Land quality State

capital work force material energy Industries, government, households goods services waste emissions

Regular publishing Energy use per industry and final demand Emissions to air Environmental taxes and subsidies Environmental protection expenditure Chemical product use Material flow analysis Environmental goods and services

Non-regular publishing Water-, Land-, Forest accounts Household accounts Decomposition analysis Regional environmental accounts Indicators for sustainable development

Environmental tax revenue by type, EU-27, 1995-2009 (EUR and % GDP)

Energy tax and fuel use by industry 01-05 A g ric ultu re, f is h in g & f o res try 10-14 Mining & quarry ing 15-37 Ma nuf a c turing 4 0-41 Ele c t., g as & w ate r Industries 4 5 Cons truc tion 5 0-52, 5 5 W h oles ale, reta il trade 6 0-64 Trans p. & c ommu nic ation % o f tota l energy ta x on f u el % o f tota l c o ns u mptio n of f u el (GW h ) 6 5-67Financ ia l in te rmediation 70-9 9 O ther Priv ate c o ns umption Public c o ns umption 0% 10% 20% 30% 4 0% 5 0% 60% 7 0% P e r ce n t

Examples of questions posed How does environmental policy affect employment? What is the size and the potential of environmental goods and services? What was the effect of environmental tax reforms in nations?

more questions What factors support adoption of end-ofpipe solutions and clean technology? How much state money is spent on environmentally intensive activities?

Data, reports and webtool www.scb.se/mi1301-en

Conclusions 1. The experience is that SEEA is multipurpose, can reuse existing data for new analysis for national and international use. 2. Analysing the greening of the economy is well supported by the system. 3. More countries need to join in order to make good global analysis. 4. The indicators beyond GDP will be well served by this system, if it is complemented with social data.