: Plats och tid Rådhuset i Simrishamn, den, kl. 13.00-14.15 Beslutande Magnus Björkman (M), ordförande Torgny Larsson (S) Leif Sandberg (C) Övriga närvarande Kommunchef Göran Clausson Samhällsbyggnadschef Jörgen Prahl VA-chef Bengt-Olov Lindqvist Kanslichef Christian Björkqvist Utses att justera Leif Sandberg (C) Justerade paragrafer 141-146 Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare Kommunhuset Tomelilla Christian Björkqvist Ordförande Magnus Björkman (M) Justerare Leif Sandberg (C) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Underskrift Christian Björkqvist 1
: Ärenden vid dagens sammanträde med Kommunstyrelsens arbetsutskott 141 142 143 144 Dialoger och informationsärenden 2014 Yttrande - Geografisk underindelning inom Polisregion Syd Renhållningsentreprenad 2017 Svar på motion om ägardirektiv till Ökrab angående biogasdrivna insamlingsfordon 145 Förslag till avtal om vattenleverans till Simrishamns kommun 146 Äskande om utökad ram för finansiering av tillfällig ökning av skolpeng för årskurs 7-9 Familjenämnden 2
Ksau 141 Dnr KS 2014/4 Dialoger och informationsärenden 2014 s beslut Information och dialoger läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Arbetsutskottet har gemensamt sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Simrishamns kommun för diskussion om Ökrab:s kommande renhållningsentreprenad, avtalsförslag om vattenleverans samt yttrande gällande ny polisorganisation. Kommunchef Göran Clausson informerar om kommande möten med BRÅ och Bygderådet. Budgetberedning med kommunstyrelsens arbetsutskott hålls den 15 oktober. VA-chef Bengt-Olov Lindqvist informerar om förslag till samverkansavtal med Teleservice. Avtalet skickas ut imorgon för beslut i kommunstyrelsen den 13 augusti. Vidare redovisas kalkyl för utbyggnad av bredband till 13 fastigheter som i ett tidigare skede blivit bortvalda. Arbetsutskottet diskuterar möjliga lösningar och VA-chefen återkommer i ärendet. Beslutet skickas till: Bengt-Olov Lindqvist 3
Ksau 142 Dnr KS 2014/197 Yttrande - Geografisk underindelning inom Polisregion Syd s förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig bakom det gemensamma förslaget till yttrande från SÖSK. Ärendebeskrivning Polisregion Syd har översänt remissen Geografisk underindelning inom Polisregion Syd för kommunens yttrande. Sydöstra Skånes Samarbetskommitté (SÖSK) har upprättat följande förslag till gemensamt yttrande för kommunerna inom SÖSK: Sammanfattande synpunkter I Beslut om huvuddragen i den nya polismyndighetens detaljorganisation, 2014-05-14, kan SÖSK konstatera att de antagna huvuddragen överensstämmer med det arbete som idag pågår och har utvecklats under de senaste åren på ett mycket bra sätt i vårt närpolisområde. Detta i nära samverkan med högsta polisledning i Polisområde Södra Skåne, närpolischef och stationschefer i respektive kommuns tätort. Samverkansavtal finns och följs upp. Den upplevda tryggheten bland våra medborgare har ökat markant under de senaste åren och en stor och viktig anledning till detta är den lokala närvaron och synligheten av poliser. En annan anledning är den trygghet det innebär att ha polisstationer på alla huvudorter i kommunerna. Det har inneburit en ökad tillgänglighet för medborgarna, en bättre kommunikation med och ökad närvaro av polisen i kommunen. Det förebyggande arbetet har utvecklats och gett gott resultat. För kommunerna i sydöstra Skåne är medborgarnas upplevda trygghet mycket viktig för tillväxt och befolkningsökning. Att utgångspunkten för arbetet med att reformera svensk polis är att stärka den lokala närvaron och tillgängligheten ligger helt i linje med detta påbörjade arbete. 4
Forts 142 SÖSK ställer sig därför mycket positiva till uttalandet om att för att uppnå lokal förankring krävs polisiär närvaro, och att Verksamheten ska byggas underifrån vilket ska återspeglas i hur medel fördelas inom organisationen. Likaså uppskattar vi ambitionsnivån och inriktningen under rubrikerna Medborgardialoger och medborgarlöften och Kommunpolis, där s.k. medborgarlöften ska ta sin utgångspunkt i den lokala problembilden och ska bidra till att skapa engagemang för ett tryggt lokalsamhälle såväl bland medarbetare som bland medborgare. SÖSK ställer sig dock frågande till varför befolkningstätheten räknas på kommunernas totala areal, dvs. att även havsareal ut till territorialgräns räknas med, även om detta kanske i mindre grad utgjort underlag inför förslag till beslut. Detta innebär att kommuner med stor havsareal räknas som glesbefolkat. Exempelvis visar Geografisk översikt Region Syd 2015 Arbetsmaterial för översyn av geografisk indelning av Region Syd daterad 2014-05-02, på sidan 5, 17 och 18, att befolkningstätheten i Simrishamns och Ystads kommun ligger inom värdet 2,5-25 invånare per km² och betraktas som glesbefolkade kommuner. Ystads befolkningstäthet (Folkmängd per yta) är i tabellen angivet som 24,07 inv./km2 medan denna siffra hamnar på 81,75 enligt SCB:s statistik från 1 januari 2012 om man bara ser till landarealen. Motsvarande siffror för Simrishamns kommun är 15,03 inv./km2 havsareal inkluderad och 48,41 inv./ km2 utan inlandsvatten och havsareal. I ovan nämnda delrapport, på sidan 13 i det näst sista stycket, konstateras att den norra delen av regionen är mer glesbefolkad med högst 25 inv./km2 än kommunerna i Malmö/Lund/Helsingborg. Samtidigt nämns att Även den sydöstra delen av Skåne har en relativt låg befolkningskoncentration. SÖSK anser att man borde beakta den areal där människor faktisk bor och verkar, och med detta synsätt så är befolkningstätheten i det föreslagna polisområdet Ystad mer än 50 inv./km2 (51,49 enligt statistik från SCB 1 januari 2012), d.v.s. dubbelt så hög jämfört med den norra delen av regionen. Att beakta är också att kommunerna i sydöstra Skåne (Ystad/Österlen) under sommarmånaderna har en stor turisttillströmning, vilket är väl känt och som kräver extra polisiära insatser. Färjeförbindelserna med Polen och Bornholm innebär också betydligt fler resenärer och transporter under samma period, vilket belastar polisens resurser både avseende trafik och andra kontroller. 5
Forts 142 Med tanke på sommarmånadernas turismtillströmning är dock ett geografiskt område tillsammans med Lund positivt, med tanke på att de minskar sin befolkning genom en att en stor mängt universitetsstuderanden lämnar kommunen och dess omgivning under sommaruppehållet. Polisen ber särskilt om synpunkter kring 5 frågeställningar: 1. Angående lokalpolisområdenas ansvar vilka är de viktigaste faktorerna för att denna verksamhet ska kunna bedrivas på det sätt som åsyftas? I vilken utsträckning anser kommunerna att den geografiska underindelningen i lokalpolisområden har betydelse för Polisens möjligheter att fullgöra nämnda uppgifter? SÖSK anser att en förutsättning för att verksamheten ska kunna fungera och utvecklas är att närpolisstationerna även framöver finns lokaliserade i respektive kommuns tätort, för att säkerställa närvaron av polis i våra kommuner. De senaste årens erfarenheter av just detta visar hur arbetet har utvecklats och fungerar väl idag, som Polisens relationsbyggande med kommunens medborgare, utvecklad samverkan mellan Polis och kommunförvaltningarnas verksamheter som socialenhet, barn och utbildning, alkoholtillsyns- och tillståndsenheten, kris och säkerhet, m.fl. Den kanske enskilt viktigaste verksamhet som Polisen idag bedriver är det förebyggande arbetet för att förhindra brott, att förhindra unga från att hamna i fel umgänge, att förhindra brott i nära relationer och i offentlig miljö. Denna verksamhet bedrivs i nära samverkan med olika myndigheter, inte minst med kommunerna. Denna verksamhet är av största vikt för hela samhället och förutsätter en daglig lokal närvaro. Närhet, tillgänglighet och öppenhet bidrar till ett positivare medmänskligt klimat och en tryggare miljö för alla och har påtalats som mycket positivt hos våra kommunmedborgare och har vidimerats i mätningar om ökat trygghet. Närheten till Polisen är en viktig faktor för ett framgångsrikt lokalt brottsförebyggande arbete som leder till mindre antal brott, minskat utanförskap, tryggare medborgare och därigenom vinster för samhället både ekonomiskt och humanitärt. 6
Forts 142 Även om intentionerna i direktiven är tydliga om en organisation med medborgare och medarbetare i centrum, så finns i kommunerna en oro för att en viss centralisering skulle försämra samverkan som nämns ovan och som vi har byggt upp under en lång period. Här vill vi understryka det som ni själv lyfter fram, att Polismyndigheten lokalt måste ges förutsättningar att leva upp till rimliga och realistiska förväntningar som kommunen och medborgarna ställer på myndigheten. 2. På vilket sätt anser ni att den geografiska indelningen i lokalpolisområdena kan påverka förutsättningarna att bedriva en effektiv och väl fungerande samverkan mellan polis-kommun? Idag fungerar samverkan mellan kommuner och Polis mycket bra i närpolisområde Österlen, varför vi inte har några farhågor om detta utöver det som nämns under punkt 1, om den geografiska indelningen bibehålls i lokalpolisområdesförslag A-B. Detta är även positivt för fortsatt gemensamt arbete kring idén om ett Trygghetens Hus Ystad-Österlen, som har vuxit fram under de senaste åren som en naturlig följd/utveckling av erfarenheterna från det goda samarbete som redan existerar i dagens närpolisområde. Tre av våra kommuner är involverade i detta arbete. Ett nytt polishus i Ystad skulle vara ett första steg mot Trygghetens Hus i YstadÖsterlen. Där kommer vi att samla olika kommunala samhällsfunktioner på ett ställe och på så sätt öka samhällsnyttan och möjligheten till ett effektivare utnyttjande av resurser, bl.a. genom att använda gemensam logistik för fastighet, understöd och service och framförallt ge medborgarna möjlighet att få svar på flera olika typer av frågor på ett och samma ställe. Beslutsvägarna och därmed handläggningstiderna skulle troligen bli avsevärt mycket kortare. 3. Vilka konkreta risker och möjligheter ser kommunen med det förslag till indelning i lokalpolisområden som utredningsgruppen har förordat (Lpoförslag A-B) SÖSK ser inga större risker med förslaget, om man i detta beaktar befolkningstäthet utifrån landareal samt den kraftiga turisttillströmningen under sommaren. 7
Forts 142 4. Angående polisområdenas ansvar på vilket sätt anser ni att den geografiska indelningen i polisområden kan påverka förutsättningarna att bedriva effektivt och väl fungerande samverkan mellan Polis-kommun? I vilken utsträckning kan den föreslagna indelningen i polisområden komma att påverka kommunens verksamhet i övrigt? SÖSK är medveten om vikten av att använda de polisiära resurserna flexibelt i framtiden, men vill uppmärksamma den risk som finns för centralisering av vissa verksamheter. När den psykiatriska kompetensen utanför normal arbetstid inom sjukvården i sydöstra Skåne försämrades och all jourverksamhet togs bort, så har det medfört att polispatruller från nuvarande polisområde södra Skåne/Österlen fått nyttjas för transporter av patienter till Kristianstad, Malmö eller Lund. Den polisiära närvaron och resursen har därmed minskat i vårt område, vilket inte kan ses som acceptabelt. Det är viktigt att polisresursen används på ett bättre sätt än att utföra längre transporter. SÖSK har tagit upp ärendet gällande transporter av psykiatripatienter med Region Skåne. Om vissa funktioner centraliseras/lokaliseras till Malmö/Lund, som t.ex. arrest/förvarsmöjlighet så innebär det att polispatruller även i dessa fall kommer att nyttjas för transporter istället för andra viktigare polisiära insatser i vårt samhälle och minskar möjligheten för Polisen att öka kontaktytorna med kommunernas medborgare. SÖSK anser att detta måste beaktas och understryker vikten av möjligheten att placera verksamhet även utanför den ort där polisområdesledningen är stationerad. 5. Vilka konkreta risker och möjligheter ser kommunen med det förslag till indelning i polisområden som utredningsgruppen har förordat (Po-förslag 2) Som nämnts tidigare är SÖSK positiva till förslaget Polisområde Söder med nuvarande Polisområde Mellersta Skåne (exkl. nuvarande Närpolisområde Ringsjöbygden) samt Polisområde Södra Skåne, bl.a. med hänvisning till ovan resonemang om minskad/ökad befolkning under sommarmånaderna i Lund med omnejd samt i kommunerna i sydöstra Skåne. 8
Forts 142 Avslutningsvis ser SÖSK möjligheter att utveckla den samverkan mellan kommun och Polis som redan finns idag till något ännu bättre för den enskilde medborgarens bästa genom att instämma i beslutet om huvuddragen i den nya Polismyndighetens detaljorganisation och dess påtalande om att Vad gäller samverkan mellan Polismyndigheten och kommuner ska den nya organisationen möjliggöra en ambitionshöjning, vilket ska återspeglas i lokalpolisområdets förmåga. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen 9
Ksau 143 Dnr KS 2014/158 Renhållningsentreprenad 2017 s beslut Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen utan förslag. Ärendebeskrivning Ökrab har inkommit med följande skrivelse om upphandling av renhållningsentreprenad 2017: Bakgrund och nulägesbeskrivning Enligt ägarkommunernas ägardirektiv ska Ökrab inhämta yttrande från kommunfullmäktige i Simrishamns och Tomelilla kommuner innan beslut i verksamheten fattas, som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Insamlingen av sopor och slam sker idag via ett insamlingsavtal med Ragnsells AB som löper ut den 31 mars 2017. Ökrab är därför nu i ett förberedande stadium för en ny upphandling för perioden 1 april 2017 och en entreprenadtid på 7-9 år. Enligt den tidtabell (bil 1) som finns för detta arbete måste därför Ökrab få ett beslut från ägarkommunerna snarast om vilket insamlingssystem som ska användas under den kommande avtalsperioden. För närvarande sker insamlingen i tätorterna med ett 190 liters kärl för restavfall och ett 140 l matavfallskärl. På landsbygden och i fritidsområdena (ca 6700 abonnenter) sker idag insamlingen med endast ett 190 l sopkärl för allt avfall. Eftersom 190-literskärlen inköptes redan på tidigt 1990-tal är dessa idag över 20 år gamla och måste därför bytas ut oavsett nytt insamlingssystem. Mängden utsorterat matavfall överstiger redan idag riksmålet för 2018 som är satt till 50 %. Utsorteringsresultatet med nuvarande system är gott och utvisar att man på de flesta insamlingsfraktioner har Ökrab bättre resultat än genomsnittsvärdena i riket. Se bilaga 2. Den totala mängden avfall har under den senaste 6-årsperioden minskat med 800 ton samtidigt som mängden sorterat avfall har ökat. 10
Forts 143 Framtida insamlingssystem Ökrabs styrelse tillsatte under 2013 en arbetsgrupp med direktiv att utreda olika tänkbara insamlingssystem och att med hänsyn taget till ekonomi, miljö och kundnyttan utvärdera olika tänkbara insamlingssystem. Resultatet av detta arbete framgår av bifogade Pm Renhållningsentreprenad 2017. Som framgår av detta Pm rekommenderas ett nytt system som innebär att man hos 80 % av hushållen, d.v.s. alla utom hushållen i framför allt kustsamhällena inför den s.k. Lundamodellen som innebär att hushållen förses med två 370-literskärl med vardera fyra fack för att vid sina fastigheter kunna sortera avfallet i 8 olika fraktioner. Det ena kärlet med mera frekventa fraktioner töms var 14:e dag medan det andra kärlet med mindre frekvent material töms månadsvis. På de platser framför allt kustsamhällena där utrymmet inte tillåter 2 st 370-literskärl sätter man ut som idag ett restavfallskärl på 190 liter och ett matavfallskärl på 140 liter. Detta alternativ kräver en taxehöjning på 47 % från nuvarande taxa 1521 kr inkl moms för ett normalt hushållsabonnemang till 2 225 kr. Vidare innebär alternativet en investering i nya kärl på ca 45 Mkr som innebär att Ökrab måste få bankkrediter i storleksordningen 40 Mkr och att kommunerna får teckna en kommunal borgen på vardera 20 Mkr om inte räntekostnaderna ska bli för betungande. Med tanke på kommande räntehöjningar bör denna taxa 2 225 kr skrivas upp till 2 500 kr/år som mera trolig taxa 2017 d.v.s. en höjning med ca 1 000 kr/år. Arbetsgruppen har också belyst ett tvåfraktionssystem där ambitionsgraden med 8 fack har sänkts till nuvarande system som innebär att metoden med ett restavfallskärl (190 l) och ett matavfallskärl på 140 liter bibehålles. Finns med i Pm Renhållningsentreprenad 2017. som ett alternativ. På landbygden och i fritidsområdena (ca 6 700) hushåll - där det idag endast finns ett restavfallskärl ersätts detta med ett 370 liters kärl som delas så att 60 % av utrymmet används för restavfall och 40 % av volymen används för matavfall. Konsekvenserna av detta system belyses i bilagan Lågbudgetalternativ sortering endast rest- och matavfall. I detta alternativ förutsätts nuvarande insamling av förpackningar vid ca 20 återvinningsstationer få vara kvar. Skulle dessa av någon anledning försvinna ur insamlingssystemet sjunker återvinningsgraden på plast, papper, kartonger, glas och plåt väsentligt. 11
Forts 143 Genom att använda delade 370 l kärl på landsbygd och i fritidsområden har man också förberett dessa områden för en ev. framtida längre gående flerfacksinsamling. Dessa 370 l kärl är nämligen förberedda för att kunna användas som 4-fackskärl. I detta alt. beräknas taxan 2017 ha stigit med 16 % till 1 764 kr inkl moms. Höjning med 243 kr. Kundundersökning För att få ett bättre beslutsunderlag har Ökrab under de senaste månaderna genomfört en kundundersökning hos ca 1000 abonnenter där svarsfrekvensen låg på 78%. Sammanfattande slutsats är att ca 80 % av hushållen är mycket nöjda eller nöjda med nuvarande insamlingssystem. 89 % av de tillfrågade sade sig inte ha behov av en utökad service typ fastighetsnära insamling. Betalningsviljan för ett utökat insamlingssystem undersöktes också. I Simrishamn var man villig att betala i medeltal 284 kr mer och i Tomelilla 212 kr mer för ett utökat insamlingssystem. Ökrab emotser således ägarkommunernas val av insamlingssystem samt - om man väljer den s.k. Lundamodellen - besked om man då är villig att teckna en kommunal borgen på vardera 20 Mkr för respektive kommun. Redovisning/föredragning Arbetsutskottet håller gemensamt möte med kommunstyrelsens arbetsutskott i Simrishamns kommun för att diskutera ärendet och komma fram till ett gemensamt beslutsförslag. Tidigare behandling 137/2013: Arbetsutskottet beslutar att bordlägga ärendet. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen 12
Ksau 144 Dnr KS 2014/170 Svar på motion om ägardirektiv till Ökrab angående biogasdrivna insamlingsfordon s förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar att det i beslut gällande renhållningsentreprenad 2017 ska skrivas in att den av kommunerna och Ökrab antagna avfallsplanen ska följas vad gäller krav på fordon i upphandlingen. Motionen anses därmed besvarad. Ärendebeskrivning Kanslichef Christian Björkqvist framför i tjänsteskrivelse följande: Leif Sandberg (C) och Anders Larsson (C) har den 12 juni inlämnat motion om ägardirektiv till Ökrab angående biogasdrivna insamlingsfordon med följande lydelse: Vid flera överläggningar med styrelsen för det kommunala ÖKRAB har den kommande upphandlingen diskuterats. Då upphandlingen är mångårig är det viktigt att ägarkommunerna i tid ger besked till bolaget även om miljömässiga vägval. Kommunens förvaltning har redan leasat gasdrivna fordon och sannolikt kommer det ställas krav i kommande upphandlingar på andra områden. De har en överlägsen miljöprestanda. Från Centerpartiets sida har vi varit tydliga och ser att gasdrivna insamlingsfordon som den tydligaste framkomliga vägen för att reducera dessa koldioxidutsläpp. Eftersom upphandlingen av insamling av hushållsavfall dels i många fall sker nära de boende och dels samlar in just råvaran matavfall tycker vi det skulle vara högst anmärkningsvärt om ÖKRAB inte skulle ställa krav på gasdrift i sina fordon. Gasdrivna insamlingsfordon fungerar tekniskt utmärkt och många kommuner och renhållningsbolag har gått över till gasdrift. 13
Forts 144 Då bolagsstyrelsen tydligt avvisat tanken på gasdrift av ekonomiska skäl yrkar vi på att Kommunfullmäktige beslutar att uppdra till kommunstyrelsen att arbeta fram ett förslag till ägardirektiv gemensamt med Simrishamns kommun som uppdrar till ÖKRAB att ställa krav på gasdrivna insamlingsfordon vid kommande upphandling. I avfallsplanen för Tomelilla och Simrishamns kommuner 2011-15 anges under inriktningsmål 5, Verka för effektiva och klimatriktiga transporter, följande: Insamling och transporter av avfall ska planeras med avseende på minimerad miljö- och klimatpåverkan. Vid upphandling ska det vara ett krav att bilarna är miljöbilar, i första hand biogasbilar om detta är möjligt. Motionärernas förslag står således i överensstämmelse med vad som redan anges i avfallsplanen. Ägardirektiv om detta kan tas in i kommunernas beslut angående renhållningsentreprenaden 2017. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen och att ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med Simrishamns kommun arbeta fram förslag till ägardirektiv. Tidigare behandling Kommunfullmäktige 112/2013: Kommunfullmäktige beslutar att remittera motion till kommunstyrelsen för beredning. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen 14
Ksau 145 Dnr KS 2014/202 Förslag till avtal om vattenleverans till Simrishamns kommun s förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar att godkänna upprättat förslag till avtal om vattenleverans till Simrishamns kommun. Ärendebeskrivning Samhällsbyggnad har upprättat förslag till avtal om vattenleverans till Simrishamns kommun. Genom avtalet förbinder sig Simrishamns kommun att köpa minst 200 000 kbm per år. Priset är den vid varje tidpunkt gällande va-taxan för den rörliga avgiften för vatten, med en rabatt på 20 %. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen 15
Ksau 146 Dnr KS 2013/103 Äskande om utökad ram för finansiering av tillfällig ökning av skolpeng för årskurs 7-9 - Familjenämnden s förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar att anslå 700 tkr, ur anslaget för oförutsedda kostnader, till familjenämnden för finansiering av tillfällig utökning av skolpeng för årskurs 7-9 med 300 kr/månad/elev (6 %) under tiden 1 juli 2014 31 december 2014. Familjenämnden ges i uppdrag att till kommunstyrelsen redovisa hur resterande del av underskott inom nämndens verksamhetsområde ska kunna återställas. Deltar inte i beslutet Leif Sandberg (C) deltar inte i beslutet. Ärendebeskrivning Kastanjeskolan har under 3 år stadigt förbättrat sina resultat, såväl behörighet till gymnasiet som meritvärden. Detta har varit möjligt efter en omfattande analys som genomfördes 2011. Vid analysen framkom att andelen elever som fram till 2011 nådde betyg i de naturorienterande ämnena ständigt minskat sedan 2003. Kastanjeskolan omorganiserade i och med detta sin undervisning i de naturorienterande ämnena på så sätt att all undervisning sker i grupper om ca 12-16 elever (tidigare låg elevantalet mellan 24-30). Grundorganisationen är fem klasser och fem lärare men inom Noundervisningen organiseras, av de fem klasserna, åtta undervisningsgrupper med utökning av behöriga lärare till åtta undervisande lärare. Omorganisationen har haft tydligt positivt genomslag på antalet elever som får betyg i ämnena Biologi, Kemi samt Fysik, vilket framgår av bifogade diagram (hämtade från SIRIS, skolverkets databas). Resultaten för 2013 är ännu inte tillgängliga, men vi vet att de var ytterligare högre än tidigare år. 16
Forts 146 Barn- och utbildning önskar göra ovan organisation till en permanent lösning över tid då vi ser att behovet av framtida små undervisningsgrupper inom No består samt att en tydlig resultatökning kan redovisas för betyg, meritvärde och behörighet till gymnasiet, inom No-ämnena. Barn- och utbildning ser även åtgärden som långsiktig i förhållande till att behålla behöriga lärare i No-ämnena inför kommande ökning av årskullarna vilket sker redan läsåret 2015/16. Men då vi är mitt i en pågående översyn av Tomelilla kommuns skolpeng vill Barn och utbildning avvakta resultatet av översynen inför budgetåret 2015. Därav begäran om tillfällig utökning av skolpeng som eventuellt önskas förlängas beroende på resultatet av översynen. Översynen beräknas klar i september 2014. I ovan ärende har dialog förts med Karin Arvidsson, ekonom och Per-Olof Johansson, blivande rektor Kastanjeskolan samt Richard Löfgren, rektor Kastanjeskolan. Utökning av skolpeng Med anledning av ovan äskar barn- och utbildning att skolpengen för skolår 7-9 höjs med 300 kr/mån/elev från den 1 juli 2014. Vilket motsvarar cirka 560 tkr mer i intäkter 2014 för Kastanjeskolan om prognosen på 313 elever inför höstterminen kvarstår. Höjningen kan också komma att innebära att kommunen får räkna upp pengen till annan huvudman och annan kommun med motsvarande. Vilket skulle motsvara en summa på 160 tkr. Utökad ram blir då 720 tkr. Konsekvens Om en höjning av skolpengen inte blir aktuellt är anpassning efter befintlig ram nödvändig under höstterminen 2014. Detta innebär minskning av personalstyrkan på Kastanjeskolan med minst tre heltidstjänster samt en risk för återgång till lägre betyg och resultat. Eftersom lärarna har en uppsägningstid på minst sex månader plus tre månader avseende förhandlingar kommer ingen besparing att vara möjlig under 2014. Vilket kommer att innebära ytterligare ett år med underskott som skall lägga till negativt eget kapital på 826 tkr från 2013. 17
Forts 146 Tidigare behandling Familjenämnden 52/2013: Familjenämnden beslutar att äska om utökad ram 2014 om 720 tkr för finansiering av tillfällig utökning av skolpeng för årskurs 7-9 med 300 kr/månad/elev (6 %) under tiden 1 juli 2014 31 december 2014. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen 18