Segeån. Recipientkontroll 2012 Årsrapport. Ekologgruppen. april på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Segeån Recipientkontroll 212 Årsrapport Ekologgruppen april 213 på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Segeån Recipientkontroll 212 Årsrapport Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Jan Pröjts. Granskning: Karl Holmström. Foto på framsidan: Havgårdssjön, mot Turestorpsö. Foto: Jan Pröjts. Landskrona 12 april 213 Ekologgruppen i Landskrona AB, ADRESS: Järnvägsgatan 19B, 261 32 Landskrona TELEFON: 418-7675, FAX: 418-131, HEMSIDA: www.ekologgruppen.com, E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

Segeån 212 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Klassning av vattenkvalitet... 3 Inledning... 4 Väderlek och vattenföring... 5 Vattenkemi - vattendragen... 6 Syretillstånd, syreförbrukning och organisk halt... 6 Ljusförhållanden och absorbans... 7 Försurningstillstånd och ledningsförmåga... 7 Näringstillstånd... 8 Vattenkemi - sjöarna... 1 Syretillstånd och organiskt halt... 1 Ljusförhållanden och absorbans... 1 Näringstillstånd... 11 Ämnestransporter... 13 Totalt organiskt kol (TOC)... 13 Fosfor... 13 Kväve... 14 Arealförlust... 14 Trender fosfor och kväve... 15 Bottenfauna... 16 Klassning av Ekologisk status... 17 Vattendrag... 17 Sjöar... 17 BILAGOR Bilaga 1. Segeåns recipientkontrollprogram... 19 Bilaga 2. Metodik vattenföring, transportberäkning, kemiska och biologiska undersökningar... 2 Bilaga 3. Resultat vattenföring... 28 Bilaga 4. Resultat kemiska analyser... 3 Bilaga 5. Resultat halter i flödesproportionella prover, transporter samt arealspecifik förlust... 33 Bilaga 6. Resultat föroreningsmängder vid Svedala AR... 34 Bilaga 7. Resultat bottenfauna... 35 Bilaga 8. Bedömningsgrunder... 4 1

Segeån 212 Sammanfattning Väder och vattenföring Året var i genomsnitt varmare och torrare än normalt. Vintern medförde tidvis istäckta provpunkter och sjöar. Nederbördsmängderna var lägre än normalt, med överskott framförallt under januari. En stor del av året var däremot nederbördsfattigare än normalt, vilket innebar låga flöden i vattendragen. Medelvattenföringen vid Segeåns mynning var 212 ca 2,1 m 3 /s, vilket var mindre än medelflödet. Syretillstånd och biologisk syrgasförbrukning Syretillståndet var tillfredställande vid provpunkterna under året, och underskred inte 5 mg/l vid någon av mätningarna. Detta gäller även mätningar i samband med veckoprovtagningen i huvudfåran. I sjöarna uppmättes syrgasövermättnad under sommarens planktonblom, vilket är normalt. I Eksholmssjön var syrgashalten tillfredställande vid det enda besöket i augusti. Den biologiska syrgasförbrukningen (BOD) uppvisade inga större skillnader upp- och nedströms Svedala reningsverk. Ljusförhållanden Hög grumlighet uppmättes som vanligt vid en del tillfällen i Segeån, som mest i de övre delarna av huvudfåran. Baserat på årmedelvärdet kunde grumligheten betecknas som stark enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder på de flesta provpunkter. Av sjöarna uppvisade Börringesjön lägst siktdjup även 212. I Havgårdssjön var vattnet klarast, som mest var siktdjupet 1,7 m. I jämförelse med perioden 2-211 uppmättes något större siktdjup i Börringesjön och Fjällfotasjön. I Havgårdssjön och Eksholmssjön var däremot siktdjupet i medeltal något lägre. Näringstillstånd I jämförelse med medelvärdet för de tolv senaste åren var fosforhalterna i vattendragen 212 låga i de flesta fall. Högst halter noterades under lågflödet under sommaren. Vad gäller totalkvävehalterna var dessa i medeltal låga under året. I sjöarna var halterna av fosfor och kväve högst i Fjällfotasjön. I jämförelse med perioden 2-211 var årsmedelhalterna av fosfor normala men låga-normala för kväve. Ämnestransport Transporten av TOC (totalt organiskt kol), fosfor och kväve var låga under 212. De största mängderna transporterades ut i Öresund under högflödena i januari. Totalt beräknas ca 7 ton fosfor, 29 ton kväve och 76 ton TOC ha förts ut till Öresund via Segeån. Arealförlusten för hela avrinningsområdet under 212 var,21 kg fosfor och 8,5 kg kväve per hektar. Bottenfauna Bottenfaunan har liksom tidigare undersökts på två provpunkter upp- och nedströms Svedala reningsverk. Resultatet visade 212 på måttligt eller lågt artantal på lokalerna. Tätheten av djur var samtidigt måttlig på uppströmslokalen och hög på nedströmslokalen. Enligt Danskt Faunaindex var djurlivet måttligt påverkat av organiska föroreningar på båda provpunkterna. Renvattenkrävande djur, t ex dagsländor, var som vanligt fåtaliga. Dock hittades fler dagsländor än tidigare på uppströmspunkten. Försurningstillstånd Försurningspåverkan inom området bedöms som obefintlig, då ph under alla årets mätningar legat över neutralpunkten. I Eksholmssjön uppmättes ett lägre ph-värde (6,) vilket beror på dess naturligt surare vatten. 2

Segeån 212 Klassning av vattenkvalitet 1 2 3 4 5 Tillståndsklass enligt Naturvårdsverket, rapport 4913. Naturvårdsverkets klasser anger vattenkvaliteten, där klass 1 anger ett bra eller önskat tillstånd och klass 5 anger ett dåligt eller oönskat tillstånd. För förklaring av klasser, se bilaga 8. Vattendrag Syretillstånd Ljusför- Organiskt Näringstillstånd Bottenfauna hållanden material arealkoefficient Provpunkt min 21-212 medel 212 medel 212 medel 21-212 212 nr läge Syrgashalt Grumlighet TOC fosfor kväve Danskt Fauna- ASPTmg/l FNU mg/l Kg P/ha år Kg N/ha år index index 1 Segeån, upp AR 5,1 18 2 5 5,5 2 Segeån, ned AR 5,8 12 15,27 9,7 5 4,9 9 Segeån, L. Mölleberga 6,1 9,3 11 18 Segeån, Valdemarsro 4,9 9,7 1,3 13 21 Spångholmsbäcken, utlopp 5,4 7,5 12 22b Spångholmsbäcken, Torupsvägen 6, 6,3 13 23 Spångholmsbäcken, upp damm 5,3 7,9 15 1 Torrebergabäcken,7 9,8 1 15 Risebergabäcken 8,1 11 6,5 Sjöar Syretillstånd Ljusförhållanden Organiskt Näringstillstånd material Provpunkt min 21-212 medel 212 medel 212 medel 212 medel 212 nr läge Syrgashalt Siktdjup Grumlighet TOC fosfor kväve N/P-kvot mg/l m FNU mg/l µg/l µg/l Börringesjön 8,2,39 41 23 19 234 21 Fjällfotasjön 7,7,5 27 3 116 268 23 Yddingen 8,5,57 22 21 61 174 29 Havgårdssjön 6,3 1,1 11 11 58 12 21 Eksholmssjön 7,,45 1,2 39 1 15 15 3

Segeån 212 Inledning Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna i Segeån 212 som utförts i enlighet med det kontrollprogram som upprättats av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd i samråd med länsstyrelsen. Ansvarig för undersökningarna i vattensystemet 212 har varit Ekologgruppen i Landskrona. Uppdragsgivare har varit Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd, som består av representanter för de berörda kommunerna (Svedala, Malmö, Burlöv, Vellinge, Trelleborg, Staffanstorp och Lund), Luftfartsverket, vissa dikningsföretag, samt vissa företag. Provtagning, vissa analyser, undersökning av bottenfauna, månadsredovisning samt föreliggande årssammanställning har utförts av Ekologgruppen. Analyser av kväve, fosfor, totalt organiskt kol, klorofyll samt absorbans har analyserats av Alcontrol, Malmö. Kontrollen av Segeåns vattensystem har under det gångna året omfattat totalt 14 provpunkter, varav nio i rinnande vatten samt fem sjöar. Data från vattenkontrollen kommer att finnas tillgänglig på Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråds hemsida: http://www.segea.se/. Provpunkt 18 i Segeå vid Valdemarsro, februari 212. Foto: Jan Pröjts. 4

m3/s m3/s Segeån 212 Väderlek och vattenföring Vid väderstationen i Malmö uppmättes årsmedeltemperaturen under 212 till 8,7 o C, vilket var något högre än medelvärdet för perioden 1961-199 (7,8 o C). Året var således varmt, med högre medeltemperaturer än normalt under åtta månader. Speciellt mars hade stort temperaturöverskott, med nära 4 grader över normalt. Underskott uppmättes framförallt i juni och december. Provpunkterna var delvis istäckta i februari och i december. Vid Segeåns mynning var årsmedelvattenföringen 212 enligt S-hype-modellen 2,1 m 3 /s, vilket är mindre än medelvattenföringen enligt samma modell för åren 199-211: 2,8 m 3 /s (data http://vattenweb.smhi.se/). Tidigare har vattenföringen redovisats enligt PULS-modellen. Beräkningsmodellerna är inte helt överenstämmande. Årsmedelvattenföring mynning 2 15 1 5-5 o C Temperatur i Malmö Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 212 Normal 1961-9 Nederbörden 212 mättes till totalt 576 mm, vilket var något mindre än normalt för perioden 1961-199 (64 mm). Nederbörden var ojämnt fördelad under året, med störst överskott i januari (96 mm). Månader med ovanligt låg nederbörd var framförallt mars och maj, under den förra månaden uppmättes endast 1 mm. 1 8 6 4 2 mm Nederbörd i Malmö Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 5 4 3 2 1 Den högsta beräknade veckomedelvattenföringen (15,5 m 3 /s) noterades i vecka 1. Årets lägsta vattenföring i vecka 38 med,23 m 3 /s. Som figuren nedan visar var månadsmedelvattenföringen lägre än normalt under större delen av året. Endast i januari och december var vattenföringen högre än normalt. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Månadsmedelvattenföring mynning (S-Hype) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec flöde 212 medel 94-11 212 Normal 1961-9 5

mg/l Segeån 212 Vattenkemi - vattendragen Syretillstånd, syreförbrukning och organisk halt Syrgashalterna och syrgasmättnaden var tillfredställande under de flesta av provtagningstillfällena under året och underskred inte 5 mg/l vid något tillfälle (se figur nedan). Lägst syrgashalter uppmättes framförallt under sommaren. Eftersom provtagning endast sker varannan månad är det svårt att veta mer exakt hur låga syrgashalterna varit i vattendraget. I huvudfåran var syrgashalten som lägst vid mynningen under vecka 27 (6, mg/l) i samband med veckoprovtagning. 15 1 5 Syrgashalt 212 Den biologiska syrgasförbrukningen (BOD), mäts upp- och nedströms Svedala reningsverk. Skillnaderna mellan provpunkterna var små även under 212. Högst förbrukning uppmättes på båda provpunkterna samtidigt i augusti (7,6 mg/l). Jämfört med 211 var medelvärdet något lägre. Den organiska halten (i form av TOC) var vid ett flertal tillfällen hög eller mycket hög i vattendragen. Halterna var högst uppströms Svedala (pkt 1) och lägst i Risebergabäcken (pkt 15), baserat på årsmedelvärdet. De höga halterna av organiskt material uppströms Svedala beror på tydlig påverkan från Börringesjön. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var den organiska halten baserat på årsmedelvärdet av TOC: 1 2 9 18 21 22b 23 1 15 huvudfåran biflöden MIN-VÄRDE MEDEL-VÄRDE MAX-VÄRDE Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var syretillståndet 212: syrerikt (>7 mg/l) på provpunkt 15 måttligt syrerikt (5-7 mg/l) på provpunkterna 1, 2, 9, 18, 21, 22b, 23 och 1 mycket hög (>16 mg/l) i huvudfårans övre delar (pkt 1) hög (12-16 mg/l) nedströms Svedala (pkt 2) samt i Spångholmsbäckens övre delar (pkt 22b och 23) måttligt hög (8-12 mg/l) i nedre delarna av huvudfåran (pkt 9 och 18), Spångholmsbäcken (pkt 21) samt i Torrebergabäcken (pkt 1) låg (4-8 mg/l) i Risebergabäcken (pkt 15) 6

ms/m FNU Segeån 212 Ljusförhållanden och absorbans Förhöjd grumlighet (turbiditet) uppmättes under 212 på flera av provpunkterna. Årets högsta värde (32 FNU) uppmättes under lågflöde uppströms Svedala (pkt 1) i juni. Normalt sett är grumligheten markant högre i huvudfåran än i biflödena, vilket dock inte var lika tydligt under 212. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var vattnet baserat på årsmedelvärdet 212: Absorbans mäts fr o m 21 inom recipientkontrollen. Värdena har under 212 i de flesta fall varit som högst under högflödesperioderna. Som figuren nedan visar var medelvärdet högst i Spångholmsbäckens övre delar (pkt 23). I Risebergabäcken (pkt 15) var absorbansvärdena markant lägre än på övriga provpunkter. Absorbans 212 starkt grumlat (>7, FNU) på alla provpunkter utom en betydligt grumlat (2,5-7, FNU) i Spångholmsbäcken (pkt 22b),2,1 Grumlighet 212, 1 2 9 18 21 22b 23 1 15 4 huvudfåran biflöden MIN-VÄRDE MEDEL-VÄRDE MAX-VÄRDE 3 2 1 1 2 9 18 21 22b 23 1 15 huvudfåran biflöden MIN-VÄRDE MEDEL-VÄRDE MAX-VÄRDE Försurningstillstånd och ledningsförmåga ph-värdena varierade mellan 7,5 8,1 under året, en bit över neutralpunkten (ph 7). Som konstaterats tidigare föreligger inga stora skillnader mellan olika delar av avrinningsområdet vad gäller ph-värdet och det finns heller inga tendenser till försurningsproblem p g a vattendragets välbuffrade karaktär. Vad gäller ledningsförmågan (konduktiviteten, mått av antalet lösta joner i vattnet) noteras oftast högst värden i de delar av avrinningsområdet som är mest påverkade av avlopp och jordbruk, d v s i vattendragets nedre delar. Kraftigt förhöjda värden uppmättes dels nedströms Svedala (pkt 2) i oktober (323 ms/m), dels i Risebergabäcken (pkt 15) i februari och i december (228 resp. 327 ms/m). I de senare fallen kan förhöjningen sättas i samband med utflöde av dagvatten inkl vägsalt från uppströms liggande kulvert. Den minimala variationen uppströms Svedala (pkt 1) beror på påverkan från Börringesjöns vatten. 2 15 1 5 Ledningsförmåga 212 323 327 1 2 9 18 21 22b 23 1 15 huvudfåran biflöden MIN-VÄRDE MEDEL-VÄRDE MAX-VÄRDE 7

ug/l ug/l Segeån 212 Näringstillstånd Fosfor Under året uppmättes förhöjda halter av totalfosfor på några provpunkter under sommarens lågflöden i juni och augusti. Årets högsta halt uppmättes i Spångholmsbäcken (pkt 21, 21 µg/l). En viss haltökning brukar även ske under vinterhalvårets högflöden, vilket dock knappast märktes i år. Årsmedelhalterna 212 var låga i de flesta fall, jämfört med perioden 2-211. Framförallt gällde detta huvudfårans mellersta delar. 25 2 15 1 5 Årsmedelhalt totalfosfor 1 2 9 18 21 22b 23 1 15 huvudfåra biflöden MEDEL2-211 MIN-VÄRDE 212 MEDEL-VÄRDE 212 MAX-VÄRDE 212 Kväve Kvävehalterna brukar normalt vara som högst under vinterns högflöden och lägst under sommarens lågflöden. Under 212 uppmättes de högsta halterna i februari, med som högst halt i Risebergabäcken (pkt 15) med 42 µg/l. Lägst halt noterades under lågflödet i augusti i Torrebergabäcken (pkt 1), med endast 71 µg/l. Vad gäller årsmedelvärdet för kväve under 212 visar en jämförelse med perioden 2-211 på låga värden, vilket kan tillskrivas låga flöden under stora delar av året. Som figuren nedan visar var variationerna i halt under året större i de nedre delarna av huvudfåran än i de övre. Lägst medelhalt under året noterades ovanligt nog på nedströmspunkten i Spångholmsbäcken (pkt 21). 6 5 4 3 2 1 Årsmedelhalt totalkväve 1 2 9 18 21 22b 23 1 15 huvudfåran biflöden MEDEL2-211 MIN-VÄRDE 212 MEDEL-VÄRDE 212 MAX-VÄRDE 212 Andelen nitrat+nitritkväve (NO 3 +NO 2 -N) uppgick i medeltal till 26-73 % av det totala kvävet, baserat på halter. I huvudfåran ökade andelen successivt nedåt på de fyra provpunkterna (28-53-62-61 %). Uppströmspunktens relativt låga andel beror på påverkan från Börringesjön, framförallt under sommaren, då halten av nitratkväve i sjön är obefintlig. I Spångholmsbäckens uppströmspunkt (pkt 23) brukar andelen nitratkväve vara låg p g a låg andel omgivande jordbruksmark. Generellt är andelen nitratkväve högst under vinterns högflöden då utsköljningen av den lättlösliga nitraten är som störst. Ammoniumkväve (NH 4 -N) brukar förekomma med högst halter under vintern, då även nitrathalten är som högst. Förhöjda halter noterades framförallt i februari och december på flera provpunkter. Årets högsta halt uppmättes uppströms Svedala (pkt 1) i februari (7 µg/l). Några tydliga korrelationer mellan halterna i ån och utsläppen från Svedala reningsverk kunde inte märkas. Utgående ammoniumkvävehalter från reningsverket en bit uppströms pkt 2 uppmättes till max 23 µg/l (juli). Förhöjningar av ammoniumkvävehalten kan vara negativt för djurlivet i ån. 8

totalfosfor µg/l Segeån 212 Fosfor och kväve - jämförelse mellan olika provpunkter I diagrammet nedan redovisas en jämförelse Till skillnad från 211 var skillnaderna mellan totalfosfor- och totalkvävehalterna i de gällande totalkväve mindre mellan de olika olika grenarna i Segeåns vattensystem baserat delarna av avrinningsområdet. på årsmedelvärdet för 212. Figuren visar alltså grafiskt näringsbelastningen i stora drag. En viss skillnad förelåg i kvävehalten mellan de övre och nedre delarna av huvudfåran, med högst medelhalt nedströms Svedala (pkt 2). 12 8 21 23 Spångholmsbäcken 9 Huvudfåran 18 1 2 22b 15 Risebergabäcken 4 1 Torrebergabäcken 5 1 15 2 25 3 35 totalkväve µg/l 9

m Segeån 212 Vattenkemi - sjöarna Syretillstånd och organiskt halt Syrgashalterna och syrgasmättnaden var tillfredsställande i sjöarna vid de flesta provtagningstillfällena under året (mätperiod maj-september). Syrgasövermättnad (>1 % mättnad) uppmättes vid de flesta tillfällena i alla sjöarna, som högst 122 %. Vattentemperaturerna översteg 2 C bara i augusti, och var således något lägre än normalt under högsommaren. Enda mätningen i Eksholmssjön i augusti gav en syrgashalt på 9,5 mg/l, samtidigt med mycket varmt vatten (24 C). Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var syretillståndet baserat på minimihalten under tre år (21-212): syrerikt (>7 mg/l) i Börringesjön, Fjällfotasjön och Yddingen måttligt syrerikt (5-7 mg/l) i Havgårdssjön och Eksholmssjön Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var halten av organiskt material (TOC): mycket hög (>16 mg/l) i Börringesjön, Fjällfotasjön, Yddingen och Eksholmssjön måttligt hög (8-12 mg/l) i Havgårdssjön Ljusförhållanden och absorbans Siktdjupet i sjöarna är beroende dels av mängden plankton i vattnet, dels mängden uppvirvlat bottensediment från grundare partier. Eftersom samtliga undersökta sjöar är näringsrika, var siktdjupet lågt även under 212. Börringesjön hade lägst siktdjup med,39 m i medeltal vid fem provtagningar, medan Fjällfotasjön hade något högre siktdjup. Dessa sjöar är något olika, med mer dominans av lergrumlat och gulbrunt vatten i Börringesjön. I Yddingen var siktdjupet något högre än i Fjällfotasjön, men är även den utsatt för grumling i samband med vind. I den djupare Havgårdssjön var siktdjupet större, i medeltal 1,1 m. Vid första provtagningen i maj brukar den sjön uppvisa klart, fint vatten. I år var siktdjupet utan vattenkikare 1,6 m vid denna tidpunkt. I medeltal var siktdjupet i Börringesjön och Fjällfotasjön något högre än tidigare, som figuren till höger visar. Variationerna i siktdjup var som vanligt små i de mest grumliga sjöarna under säsongen. Eksholmssjön avviker från övriga sjöar i sin vattenkemi och allmänna utseende genom mer humöst vatten, eftersom den är påverkad av tillrinning från omgivande myrmarker. ph- och ledningsförmågan är lägre än i de andra sjöarna, vilket också var tydligt 212. Den är dock ganska näringspåverkad. I år var siktdjupet lågt (,45 m) vid det enda besöket i augusti. Samtliga sjöar utom Havgårdssjön hade 212 lågt siktdjup (<1 m) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (mätning med vattenkikare). 2, 1,5 1,,5, Siktdjup 212 Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Havgårdssjön Eksholmssjön MEDEL2-211 MIN-VÄRDE 212 MEDEL-VÄRDE 212 MAX-VÄRDE 212 Lågt siktdjup är i de flesta fall korrelerat med låga värdena för grumlighet. Detsamma gäller för halten av klorofyll a, vilken ger ett grovt mått på växtplanktonbiomassan i vattnet. Högst klorofyllhalt uppmättes i Yddingen i september (88 mg/m 3 ). Av sjöarna hade Yddingen högst medelhalt 212, följt av Fjällfotasjön, Börringesjön, Yddingen och Havgårdssjön. Jämfört med 211 var medelhalten av klorofyll ungefär densamma, utom i Eksholmssjön, där den var tydligt lägre. 1

ug/l Segeån 212 Absorbans är analyserad även i sjöarna under säsongen. Lägst värden uppvisade Havgårdssjön. I Eksholmssjön var värdet naturligt mångdubbelt högre än i de andra sjöarna, beroende på humöst vatten. Inga egentliga skillnader noterades gentemot 211.,3,3,2,2,1,1, Absorbans 212 1,1 Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Havgårdssjön Eksholmssjön MIN-VÄRDE MEDEL-VÄRDE MAX-VÄRDE Näringstillstånd Fosfor Eftersom samtliga sjöar kan betraktas som näringsrika är också halterna av totalfosfor höga. Halterna brukar vara som högst under den intensivaste planktonblomningen. Högst halt uppmättes 212 i Börringesjön så sent som i september (18 µg/l). Medelhalten var dock högst i Fjällfotasjön. Vid jämförelse med perioden 2-211 noterades ungefär samma medelhalter i alla sjöarna. Figuren nedan visar också att haltvariationerna under säsongen är störst i de mest näringsrika sjöarna. Liksom tidigare var fosforhalterna i Yddingen och Havgårdssjön relativt sett lägre än i ovanstående sjöar. Högst uppmätta halt i dessa sjöar var under 212 75 respektive 88 µg/l. Den enda provtagningen i Eksholmssjön i augusti resulterade i en totalfosforhalt på 1 µg/l, vilket var tydligt högre än 211. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var medelhalten av totalfosfor under 212: 2 15 1 5 Totalfosfor i sjöarna Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Havgårdssjön Eksholmssjön MEDEL2-211 MIN-VÄRDE 212 MEDEL-VÄRDE 212 MAX-VÄRDE 212 extremt hög (>1 µg/l) i Börringesjön och Fjällfotasjön mycket hög i Yddingen, Havgårdssjön och Eksholmssjön (51-1 µg/l) 11

ug/l Segeån 212 Kväve Totalkvävehalterna under året följde det förväntade mönstret med högst halter i de mest näringsrika Börringe- och Fjällfotasjön. Maxhalten uppnåddes i september i Fjällfotasjön (33 µg/l). I de tre andra sjöarna var halterna lägre och höll sig mest i intervallet 1-2 µg/l. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder visade resultaten 212 (baserat på årsmedelvärdet) på: mycket höga totalkvävehalter (1251-5 µg/l) i Börringesjön, Fjällfotasjön, Yddingen och Eksholmssjön höga totalkvävehalter i Havgårdssjön (625-125 µg/l) kväve-fosforbalans i alla sjöarna (N/Pkvot 15-3) Större delen av kvävet är bundet i organisk form under sommarmånaderna, då proverna tas. Halten av nitrat+nitritkväve är då mycket låg, oftast under detektionsgränsen, eftersom upptaget av lättillgängligt kväve är stor genom den kraftiga planktontillväxten. 212 uppmättes halter över detektionsgränsen framförallt i maj. Även halterna av ammoniumkväve brukar ligga under detektionsgränsen i sjöarna. 212 noterades mätbara halter framförallt i Havgårdssjön. Vad gäller årsmedelvärdet för kväve 212 visar en jämförelse med perioden 2-211 på låga halter i Börringesjön och Fjällfotasjön. I övriga tre sjöar var halterna normala. 4 3 2 1 Årsmedelhalt totalkväve Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen HavgårdssjönEksholmssjön MEDEL2-211 MIN-VÄRDE 212 MEDEL-VÄRDE 212 MAX-VÄRDE 212 12

ton m3/s ton m3/s ton m3/s ton m3/s Segeån 212 Ämnestransporter Totalt organiskt kol (TOC) Den största transporten av TOC skedde under högflödet i januari (293 ton), och i viss mån även i februari och december. Transporten var som lägst i september, med endast 5 ton. Månadstransport TOC Den sammanlagda transporten av totalt organiskt kol till Öresund uppgick 212 till 763 ton, vilket är mindre än medeltransporten under perioden 199-211 (99 ton). Skillnaderna beror i hög grad på variationer i vattenföringen, som nedanstående figur visar. 3 25 2 12 9 2 Årstransport TOC 5 15 1 5 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 6 3 16 12 8 4 4 3 2 1 TOC medelflöde TOC-transport ton medelflöde m3/s Fosfor Transporten var som högst under högflödesperioderna, med som mest 3,2 ton under januari (hela 45 % av årets hela mängd under månaden). Under stora delar av årets lågflöden var transporten mycket låg (som minst,6 ton i oktober). En tydlig ökning skedde åter i samband med ökande nederbörd i december. Månadstransport fosfor Sammanlagt uppgick transporten av fosfor till Öresund till 7 ton 212, vilket är tydligt mindre än transporten 211 (11,9 ton). Transporten följer flödena ganska väl, som nedanstående figur visar. Årets fosfortransport var lägre än medeltransporten för åren 199-211 (1 ton). Årstransport fosfor 14 25 5 3, 2, 12 1 8 2 15 4 3 1, 6 4 2 1 5 2 1, Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Fosfor medelflöde Fosfortransport ton medelflöde m3/s 13

ton m3/s ton m3/s Segeån 212 Kväve Transporten av kväve under 212 följer flödet väl som nedanstående figur visar. Transporterna var högst under högflödet i januari, med 122 ton (43 % av årets kvävemängd). Från april till november var däremot transporterna av kväve mycket låga. Som lägst var transporten i september, då endast 1 ton nådde havet. Månadstransport kväve Nitratkväve utgjorde i medeltal 72 % av det totala kväveutflödet. Baserat per månad var andelen som lägst i juli (56 %) och som högst i mars (84 %). Transporten av totalkväve till mynningen 212 uppgick till 285 ton, vilket är tydligt mindre än 211 (466 ton). Enligt figuren nedan framgår att transporten av kväve i stora drag följer årsmedelvattenföringen, med stora skillnader mellan olika år. 15 1 5 15 1 5 Svedala reningsverks andel av den totala belastningen på Öresund redovisas närmare i bilaga 6. År 212 har reningsverkets andel varit 2,1 % för fosfor och 3,7 % för kväve. Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Kväve medelflöde 1 Årstransport kväve 5 8 4 6 4 2 3 2 1 kvävetransport ton medelflöde m3/s Arealförlust Arealförlusten för totalfosfor 212 var,21 kg/ha inom hela Segeåns avrinningsområde, vilket är tydligt mindre än 211 (,36 kg/ha). I medeltal åren 21-212 var den specifika förlusten,3 kg/ha och år. Arealförlusten för totalkväve uppgick samtidigt under 212 till 8,5 kg/ha, betydligt mindre än 211 (14 kg/ha). I medeltal under åren 21-212 var förlusten 13 kg/ha och år. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var den arealspecifika förlusten för Segeån som helhet under treårsperioden:,2 kg/ha, vilket mindre än 211. För kväve var arealförlusten 7 kg/ha, vilket var mindre än 211. I förhållande till förlusten vid mynningen var årets värden nedströms Svedala ungefär desamma, speciellt vad gäller fosfor. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var arealförlusten 21-212 vid provpunkt 2: hög för totalfosfor hög för totalkväve hög för totalfosfor hög för totalkväve Vid provpunkt 2 nedströms Svedala reningsverk var arealförlusten för fosfor 212 14

µg/l µg/l µg/l ug/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Segeån 212 Trender fosfor och kväve Vattenföringen under året påverkar halterna av både kväve och fosfor, vilket försvårar en utvärdering av eventuella trender i kväve- och fosforbelastningen under längre tidsperioder. Genom att dividera årstransporten av kväve och fosfor med den totala vattenföringen kan man till en viss del kompensera för vattenföringens inverkan vid utvärdering av eventuella trender. Nedanstående figurer visar resultaten från fyra sjöar 1997-212 gällande halten totalfosfor och totalkväve med trendlinjer inlagda (5 prov/år). Tendensen till minskande halter av kväve och fosfor under perioden kan ses för alla sjöarna, mest tydligt i Havgårdssjön. Trend sjöar totalfosfor Börringesjön Yddingen 3 12 Transportens storlek påverkas emellertid i hög grad av hur högvattenflödena är fördelade under året och hur väderlek samt hydrologiska förhållanden i övrigt ser ut vid dessa flödestoppar. De flödesviktade halterna kan således inte till fullo kompensera för vädrets nycker under de olika åren. 25 2 15 1 5 25 2 Fjällfotasjön 1 8 6 4 2 14 12 1 Havgårdssjön Trendlinjen i figurerna visar att både fosfor och kväve tenderar att minska under perioden 199-212 inom Segeåns vattensystem, även om trenden för kväve är tydligare än för fosfor. Tendensen finns också inom andra sydvästskånska vattendrag. Sedan 2 har dock inga större förändringar skett. 15 1 5 Trend sjöar totalkväve 6 Börringesjön 8 6 4 2 35 Yddingen 5 3 Trend fosfor mynningen 4 3 25 2 15 2 1 18 16 14 12 1 8 6 4 2 1 6 5 4 3 2 1 Fjällfotasjön 5 25 2 15 1 5 Havgårdssjön flödesviktad halt fosfor Trend kväve mynningen 1 8 6 4 2 flödesviktad halt kväve trend kväve 15

Segeån 212 Bottenfauna I Segeån vid Brännemölla uppströms Svedala reningsverk (provpunkt 1) var bottenfaunasamhället under 212 måttligt påverkat av näringsämnen enligt Danskt Faunaindex, som ger ett mått på organiskeutrofierande föroreningar. Artantalet var i år måttligt och ungefär samma som 211. Liksom tidigare var mer föroreningståliga grupper dominerande i antal, t ex glattmaskar och fjädermygglarver. Även filtrerande nattsländor inom gruppen Hydropsyche var talrika, vilket är vanligt nedströms sjöar då den organiska halten är hög. Renvattenkrävande djur var däremot fåtaliga, och av dagsländor hittades endast två arter. Antalet individer var dock högre än tidigare år, men om det är inledningen på en trend med förbättrade förhållanden är för tidigt att säga. Inga rödlistade eller ovanliga arter hittades i proverna. Lokalen nedströms Svedala reningsverk (provpunkt 2) uppvisade i år måttlig föroreningsgrad enligt Danskt Faunaindex, således samma bedömning som 211. Smutsvattengynnade djur var även här dominerande i antal framför renvattenkrävande. En typisk grupp för denna näringspåverkade miljö är fjädermygglarver (Chironomidae) som hittades i större antal, tillsammans med några andra liknande grupper. Den relativt stora mängden bäckvattenbaggar indikerar dock relativt goda syrgasförhållanden på lokalen under säsongen. Antalet dagsländor var i motsats till tidigare år färre än på uppströmslokalen, men huruvida detta speglar någon förändring i negativ riktning på lokalen är för tidigt att säga. Sammanfattningsvis var påverkansgraden enligt föroreningsindexet måttlig på lokal 1 uppströms Svedala och måttlig på lokal 2 nedströms Svedala. Inga större förändringar har skett på lokalerna jämfört med tidigare, trots förändringarna i föroreningsindexet. Antal arter av dag-, bäck- och nattsländor (EPT-index) har dock varierat en del, framförallt på uppströmslokalen, vilket torde indikera instabila förhållanden för dessa grupper där. På nedströmslokalen har en viss försämring av EPT-indexet skett sedan 21. obetydlig 7 svag 6 måttlig 5 betydlig 4 stark 3 stark-mkt stark 2 mkt stark 1 14 12 1 8 6 4 2 Föroreningspåverkan enligt Danskt Faunaindex (DFI) Segeå, uppströms AR 23-211 212 Segeå, nedströms AR EPT-index Artantal av dagsländor, bäcksländor och nattsländor Segeå, uppströms AR 23-211 212 Segeå, nedströms AR Inga rödlistade eller ovanliga arter noterades på lokalen. Provpunkt nr läge Antal taxa Antal ind/m2 Shannons div.index ASPTindex Danskt Föroreningsindex Naturvärdesindex poäng bedömning poäng bedömning 1. Segeå, Brännemölla (upp AR) 28 18 3,3 5,5 5 måttlig 2. Segeå, L. Svedala (ned AR) 22 21 2,8 4,9 5 måttlig 16

Segeån 212 Klassning av Ekologisk status Inom vattenförvaltningen tillämpas statusklassning enligt Naturvårdsverket rapport 27:4. Statusklassning görs i en fallande femgradig skala: Hög, God, Måttlig, Otillfredställande och Dålig. För Segeån 212 har klassning gjorts för fosfor och bottenfauna i vattendrag samt för fosfor och siktdjup i sjöar. Vattendrag Näringsämnen Fosfor Klassningen har räknats ut genom kvoten= referensvärde/medelvärde totalfosforhalt 29-212. Referensvärden har inhämtats från Viss, VattenInformationsSystem Sverige. Vattenförekomst (provpunkt) Segeå: Spångholmsbäcken-Börringesjön (2) Segeå: Torrebergabäcken-Spångholmsbäcken (9) Segeå: Havet-Torrebergabäcken (18) Spångholmsbäcken (21) Torrebergabäcken (1) Fosfor status Otillfredställande Otillfredställande Måttlig Måttlig Måttlig Erhållen EK (Ekologisk kvalitetskvot) varierade mellan,24 och,34. I de tre vattenförekomsterna i huvudfåran steg kvoten nedåt i vattensystemet från,24 till,32. Ingen förändring i klassningen har skett sedan 211. Bottenfauna Klassningen räknas ut genom en sammanvägning av indexen ASPT (ekologisk kvalitet), DJ (näringspåverkan) samt MISA (surhet). Index med sämst klassning avgör den sammanvägda klassningen. För klassningen av bottenfauna vid provpunkterna 1 och 2 erhölls 212 den högsta klassningen för alla tre indexen (Hög/Hög/Nära neutralt). Resultat gällande näringspåverkan överensstämmer inte med resultatet från Danskt Faunaindex i föregående avsnitt. Detta index ger troligen en mer rättvis bild av näringspåverkan i vattendraget, något som även de vattenkemiska resultaten visar på. En expertbedömning av resultaten visar på status sämre än hög. Sjöar Nedanstående tre sjöar utgör vattenförekomster inom vattenförvaltningen och statusen kan således bedömas. Näringsämnen - Fosfor Klassningen har räknats ut genom kvoten=referensvärde/medelvärde totalfosforhalt 21-212. Referensvärde har inhämtats från Viss, VattenInformationsSystem Sverige. Provpunkt Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Fosfor status Dålig Dålig Otillfredställande Resultatet överensstämmer ganska väl med klassningen enligt bedömningsgrunderna på sidan 3. Yddingen var på gränsen till dålig status (kvot,2). Beräknad status är densamma som vattenmyndigheten redovisat för sjöarna 29. 17

Segeån 212 Ljusförhållanden - Siktdjup Klassningen har räknats ut genom kvoten=medelvärde siktdjup 212/referensvärde. Referensvärde har inhämtats från Viss, VattenInformationsSystem Sverige. Provpunkt Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Siktdjup status Dålig Dålig Dålig Som resultat har erhållits en kvot <,25, vilket ger en dålig status för de tre sjöarna. Resultatet överensstämmer väl med klassningen enligt bedömningsgrunderna på sidan 3. Beräknad status är densamma som vattenmyndigheten redovisat för sjöarna 29. 18

Segeån 212 Bilaga 1 Segeåns recipientkontrollprogram Nr Provpunkt Provtagningsplats Koordinat RN Kommun Frekvens/år Vattendrag 1 Sege å, uppstr. Svedala AR Brännemölla 6155235 1339 Svedala 6 2 Sege å, nedstr. Svedala AR söder Krågeholm 615523 1334535 Svedala 6 9 Sege å Lilla Mölleberga 61677 13322 Malmö 6 18 Sege å NV Valdemarsro 616827 1327495 Burlöv 6 18i Sege å NV Valdemarsro 616827 1327495 Burlöv 52 21 Spångholmsbäcken vid utlopp till Sege å 6163465 1332835 Svedala 6 22b Spångholmsbäcken bron vid Torupsvägen 6163965 1335315 Svedala 6 23 Spångholmsbäcken uppstr. Torupsdammen 6163445 1336235 Svedala 6 1 Torrebergabäcken vägbron NO Mölleberga 616817 133516 Staffanstorp 6 15 Risebergabäcken bro 25 m upp utflödet 6167115 1328125 Malmö 6 Sjöar Börringesjön centrala delarna 6153635 13428 Svedala 5 Fjällfotasjön centrala delarna 615755 1342 Svedala 5 Yddingen centrala delarna 616285 133925 Svedala 5 Havgårdssjön centrala delarna 615316 134523 Svedala 5 Eksholmssjön centrala delarna 6161 134265 Svedala 1 Förklaringar provtagningsfrekvens 6 ggr/år -februari, april, juni, augusti, oktober, december 5 ggr/år -maj-september, 1 ggr/år-augusti 52 ggr/år-veckoprovtagning (blandas flödesproportionellt till månadsprover efter årets slut) Förklaringar program Vattendrag Sjöar Veckoprovtagning 18i Temperatur Temperatur Temperatur ph ph Konduktivitet Konduktivitet Konduktivitet Syrgas Grumlighet Grumlighet Syrgasmättnad Syrgas Syrgas Syrgasmättnad Syrgasmättnad TOC TOC TOC Totalfosfor Totalfosfor Totalfosfor Nitrat+nitritkväve Nitrat+nitritkväve Nitrat+nitritkväve Totalkväve Ammoniumkväve Ammoniumkväve Totalkväve Totalkväve Absorbans Siktdjup Klorofyll a Absorbans BOD 7 : Biologisk syrgasförbrukning, endast provpunkt 1 och 2. Bf: Bottenfauna, 1 gång/år (höst) vid provpunkt 1 och 2. 19

Segeån 212 Bilaga 2 Metodik Vattenföring och transportberäkning Vattenföringsuppgifter har inhämtats från SMHI:s vattenföringsstation 9-1879 vid Svedala. Värden har erhållits från SMHI för varje provtagningsdag och redovisats på nedströms liggande provpunkt (provpunkt 2). Även årssammanställning av vattenföringsvärden har erhållits från SMHI. Vattenföringsuppgifter för transportberäkningen vid mynningen av Segeån (provpunkt 18) har erhållits från SMHI:s S-Hype-modell, som sedan 21 ersatt den tidigare PULS-modellen. Tidigare transportberäkningar fram till 29 är beräknade enligt PULS-modellen. Transportberäkningarna av totalkväve, nitrat+nitritkväve, totalfosfor och TOC har grundats på halterna i månadsprov som blandats flödesproportionellt av veckoprov från provpunkten 18 (intensivstationen). Vid beräkningar för transporter och arealförluster vid provpunkt 2 har årsmedelflöde och årsmedelhalt använts. Kemiska vattenundersökningar All provtagning har utförts av Ekologgruppen (ackred. nr 1279) och följt Svensk Standard SS28185. Proverna i vattendragen togs i mitten av åfåran eller från strandkanten med hjälp av en käpphämtare alternativt från bro med en ruttnerhämtare. I sjöarna har proven tagits från båt i mitten av sjön med ruttnerhämtare (ytprov). Mätning av syrgas och temperatur gjordes i fält. Proverna förvarades mörkt och svalt under transporten till laboratoriet. Veckoprovtagning har skett en gång i veckan (52 ggr/år) vid punkt 18. Vattenproven har sedan frysts för att vid årets slut blandas flödesproportionellt till månadsprov (12 st). Provtagningen har omfattat nedanstående parametrar. Parameterlista Hänvisningar görs till analysmetod enligt Svensk Standard utgiven av Standardiseringskommissionen i Sverige och laboratorium (EG = Ekologgruppen, Landskrona, ackred. nr. 1279 och ALcontrol AB i Malmö, ackred. nr. 16). När det gäller mätosäkerheter för analyserna kan uppgifter erhållas från respektive laboratorium. Parameter Metod Laboratorium Provtagning SS 28185, SS28194, SS-EN ISO 19458 EG Temperatur SS 28185, instr. WTW, Oxi 33 EG ph SS 2 81 22, utg 2 EG Konduktivitet SS-EN 27888, utg. 1, mod EG Grumlighet (turbiditet) SS-EN ISO 727, utg. 1 EG Syrehalt SS-EN 25814, utg 1 EG Syremättnad SS-EN 25814, utg 1 EG BOD 7 SS-EN 1899-2, utg 1 EG Siktdjup Handledn f miljöövervakn, hav, mod. EG TOC SS-EN 1484 Alcontrol AB Totalfosfor SS-EN ISO 15681-2:25 Alcontrol AB Nitrit+nitratkväve SS-EN ISO 13395 mod Alcontrol AB Ammoniumkväve SS-EN ISO 11732 mod Alcontrol AB Totalkväve SS-EN ISO 1195 mod Alcontrol AB Klorofyll a SS 28146-1 mod Alcontrol AB Absorbans SS-EN ISO 7887:1, del 3, mod Alcontrol AB 2

Segeån 212 Bilaga 2 Bottenfauna Undersökningen har utförts av Ekologgruppen i Landskrona AB. Ekologgruppen är av Swedac ackrediterat organ. Metodiken följer följande metoder, vilka Ekologgruppen är ackrediterade för (ackred nr 1279): SS EN ISO 187:212 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - tidsserier, Ver 1:1, 21-3-1. Jan Pröjts har stått för provtagningen, utfört de taxonomiska bestämningarna och sammanställt resultaten. Maja Holmström utförde sorteringsarbetet. Undersökningen har omfattat två provpunkter i rinnande vatten. Bottenfaunaproverna togs den 16 november 212. Vid varje provpunkt i vattendragen togs 5 sparkprov över en sträcka av vardera 1 m under 6 sekunder. Proven togs över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. Delproven har hållits isär. Utöver sparkproven togs ett kvalitativt sökprov under 1 minuter i de miljöer som fanns på lokalen, men som inte blivit representerade i sparkproverna. Proven konserverades i fält med etanol (8 %) till en koncentration av ca 7 %. En skiss över lokalen och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver 26-4-26. Provpunkternas lämplighet för bottenfaunaprovtagning kommenteras också. Med bra lokal eller bra prov menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär t ex mjuk och dyig eller bara består av större block och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran. Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. En sortering och noggrann utplockning av allt insamlat material har skett. För räkning av vissa mikroskopiska djur, som ibland förekommer i så stora mängder att det är orimligt att plocka ut dem (t ex Chironomidae, Simuliidae och Oligochaeta) har 2 % av provet tagits ut och räknats i mikroskop. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop. Provtagningskvalitet Undersökningens provtagningskvalitet har beräknas som den förändring av antalet taxa som blir då det sista delprovet räknats med (räknas i delprovsordning 1+5+4+ 3+2). Värdet redovisas i artlistetabellen där det klassas enligt följande. Om förändringen är < 8 % bedöms provtagningskvaliteten vara mycket god (anges med blåfärgad cell och värde >92), 3 8 % god (gul cell, värde 7 92) och > 3 % svag (orange cell, värde under 7). Art- och individantal Antalet påträffade taxa (arter) för varje lokal har räknats fram både exklusive och inklusive sökprovets arter. Vid utvärderingen har antalet taxa angivits inklusive sökprovets arter. En beräkning har också gjorts av antalet individer per lokal och per kvadratmeter. Dessa uppgifter skall dock endast ses som mycket grova skattningar, eftersom metoden inte är helt kvantitativ. Vid utvärderingen kommenteras antal påträffade taxa (inklusive sökprov) och antal individer/m 2 med följande begrepp: mycket lågt lågt/litet måttligt högt mycket högt antal taxa <15 15 24 25-34 35-45 >45 antal individer/m 2 <1 1 5 51-2 2-4 >4 21

Segeån 212 Bilaga 2 Funktionella grupper Beroende på hur djuren samlar in sin föda kan de delas in i så kallade funktionella grupper: 1. Filtrerare: Lever av plankton och detritus från den fria vattenmassan, som de fångar genom att filtrera vattnet med nät eller tentakler. 2. Detritusätare: Äter detritus (halvnedbrutet organiskt material med mikrober) på bottnen. 3. Predatorer: Rovdjur som lever av andra djur. 4. Skrapare: Äter påväxtorganismer som skrapas loss från bottnar och vattenväxter. 5. Sönderdelare: Lever av grovt organiskt material t ex växtdelar. Proportionerna mellan de olika funktionella grupperna kan användas som ett index för bottenfaunasamhällets struktur. I ett vattensystems övre delar (bäckar och mindre vattendrag) är sönderdelare (t ex bäcksländor) och skrapare (t ex många nattsländor och dagsländor) vanligare, medan de nedre delarna i vattendraget med mer nedbrutet organiskt material har fler filtrerande och detritusätande djur. Många av de försurningskänsliga djuren är skrapare. I artlistan anges varje taxas funktionella grupp. Försurningsindex Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (Henriksson & Medin 199). En expertbedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1-3 poäng. Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en 3-gradig skala där -4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4-6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäck- och nattsländor. Känslighet anges efter Degerman et al 1994 (med något undantag). Kan ge max 3 poäng. Kritiskt ph-intervall: >5,4 ger 3 p; 5,4 5, ger 2 p; 4,9-4,5 ger 1 p 2. Förekomst av iglar ger 1 poäng 3. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis* och antalet bäcksländeindivider, Baetis/Plecoptera index > 1, ger 2 p; 1,-,75 ger 1 p och <,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa (inkl sökprov)** ger 1 poäng och mer än 4 taxa*** ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger 3 poäng. Modifiering En modifiering har gjorts för att anpassa indexet till sjölitoraler (se pkt 6 och 7 ovan) * i sjölitoralen familjen Baetidae, ** i sjölitoral > 2 taxa, *** i sjölitoral > 3 taxa. Beteckningen ingen eller obetydlig påverkan har ändrats till obetydlig påverkan. Dessutom är klassindelningen något modifierad. Provpunkter med 6-7 indexpoäng benämns måttligt påverkade och gränsen för obetydlig påverkan har ändrats från >6 till >7, vilket ger följande klassindelning: -4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan 4-6 p = betydlig påverkan 6-7 p = måttlig påverkan >7 p = obetydlig påverkan 22

Segeån 212 Bilaga 2 Föroreningsindex Danskt faunaindex (DFI) Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex använts (Naturvårdsverkets Rapport 4913). Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag). En expertbedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. Vid de lokaler som är försurningspåverkade, blir bedömningen av organisk/eutrofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjöutlopp, där det naturligt utvecklas samhällen med många filtrerande organismer. Detta kan i hög grad påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En annan yttre faktor som kan vara av betydelse i små vattendrag är risken för uttorkning under torrperioder och bottenfrysning under sträng kyla. Risken för detta är störst på lokaler med mycket små tillrinningsområden. Danskt faunaindex består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper. Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis. Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 1 eller fler individer hittats, iglarna Helobdella stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus), sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Eftersom flertalet snäckor i släktet Lymnaea numera benämns Radix, har vi valt att ersätta Lymnaea med Radix i indexet. Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader. Indexet kan anta ett värde mellan 1 7, där klass 7 betecknar den mest opåverkade miljön. Vi har även namnsatt klasserna för organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt nedan. I vissa fall, t ex vid starkt försurningspåverkade lokaler, följs dock inte indexvärdets beteckning. 7 = obetydlig påverkan 3 = stark påverkan 6 = svag påverkan 2 = stark - mycket stark påverkan 5 = måttlig påverkan 1 = mycket stark påverkan 4 = betydlig påverkan 23

Segeån 212 Bilaga 2 Naturvärdesindex Indexet (efter Nilsson, C. et al 21) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Kriteriepoäng ges på följande sätt: Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT och DD ger 6 p/art. Antal taxa vattendrag: 41-45 ger 1 p, 46-5 ger 3 p, >5 ger 1 p Antal taxa sjölitoral: 31-33 ger 1 p, 34-35 ger 3 p, >35 ger 1 p Diversitet (Shannon) vattendrag: >3,85-4,15 ger 1 p, >4,15 ger 3 p Diversitet (Shannon) sjölitoral: >3,8-4, ger 1 p, >4, ger 3 p Raritet: Varje ovanlig art (se nedan under rödlistade arter) ger 3 p Poängskala för bedömning av naturvärde: - >16 Mycket högt naturvärde - 6-16 Högt naturvärde - -6 Allmänt naturvärde Rödlistade arter Rödlistade arter har klassificerats enligt Gärdenfors U. (ed) 21. Rödlistade arter i Sverige 21 ArtDatabanken, SLU. Även tidigare naturvärden har räknats om efter de nya klassningarna i rödlistan. Rödlistekategorierna anges nedan: Den svenska rödlistans kategorier: RE Regionally Extinct (Försvunnen) CR Critically Endangered (Akut Hotad) EN Endangered (Starkt Hotad) VU Vulnerable (Sårbar) NT Near Threatened (Nära hotad) DD Kunskapsbrist Alla arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade. För bottenfaunan har även redovisats ovanliga arter. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas har vägts in vid bedömningen. Shannons diversitetsindex Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur många individer det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala individantalet i provet. Ett högre indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav. Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt högt trots att miljön är påverkad. Det tillämpade indexet, Shannons diversitetsindex (H ) har beräknats enligt följande formel: H = - n i /N x log2 n i /N, där n i = antalet individer av den i:te arten och N = totala antalet individer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. 24

Segeån 212 Bilaga 2 ASPT-index ASPT-index (average score per taxon) (Armitage m fl 1983) beräknas genom att i provet påträffade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta), varje familj ges ett poängtal som motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. EPT-index Detta index redovisar det samlade antalet taxa bland dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor (Plecoptera) samt nattsländor (Trichoptera). Klassningsgränserna beskrivs nedan. BpHI (BottenpHauna-index) Det finns flera möjligheter att använda och redovisa BpHI-indexet. Det sätt som använts i denna rapport betecknas som max-bphi och står för det högsta BpHI-värdet som noterats bland förekommande taxa. Varje taxa har klassats utifrån försurningskänslighet och fått ett indexvärde mellan 1 och 1, där 1 anger det mest försurningskänsliga taxat. I max-bphi används endast de taxa som har poäng mellan 6 och 1. Om ett sådant taxa har påträffats indikerar det att ph-värdet inte understigit 5,5 under säsongen. För noggrannare beskrivning av indexet, se Kalkning av sjöar och vattendrag. SNV Handbok 22:1. Bedömning av tillstånd - vattendrag Tabellen grundar sig på Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. SNV Rapport 4913. Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al 21. Klass Benämning Shannons diversitets -index 1 Mycket högt index ASPTindex Surhetsindex Danskt Faunaindex (DFI) EPTindex >3,71 >6,9 >1 7 >29 2 Högt index 2,97-3,71 6,1-6,9 6-1 6 22-29 3 Måttligt högt index 2,22-2,97 5,3-6,1 4-6 5 12-22 4 Lågt index 1,48-2,22 4,5-5,3 2-4 4 7-12 5 Mycket lågt index 1,48 4,5 2 3 7 Bedömning av ekologisk status MISA/MILA, DJ-index En bedömning av ekologisk status har gjorts enligt Naturvårdsverkets handbok 27:4, där indexen beskrivs. Bedömningen anger den ekologiska statusen i en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Statusen bedöms efter tre parametrar, ASPT-index som visar allmän ekologisk kvalitet, DJ-index som avspeglar näringspåverkan och MISA-index som avspeglar försurningspåverkan. Både DJ och MISA består i sin tur av ett antal delindex. Det index som har fått sämst statusklass är utslagsgivande för bedömningen av vilken sammanvägd ekologisk status som lokalen får. 25

Segeån 212 Bilaga 2 Referenser Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P-E. 1994. Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. SNV Rapport 4345. Gärdenfors, U. (ed) 21. Rödlistade arter i Sverige 21. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Henricsson, L. & Medin, M. 199. Bottenfaunan i 2 vattendrag i Jönköpings län en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 199:15. Miljöstyrelsen. Vejledning nr 5 1998. Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn. Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Naturvårdsverket. 22. Kalkning av sjöar och vattendrag. 22:1. Naturvårdsverket. 26. Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver 26-4-26. Naturvårdsverket. 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 27:4 Naturvårdsverket. 21. Handledning för miljöövervakning Sötvatten - Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag tidsserier, utg. 21-3-1 Nilsson, C. et al. 21. Bottenfauna i Jönköpings län 2. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 21:42. Svensk standard. 212. Vattenundersökningar Vägledning för val av metoder och utrustning för provtagning av bottenfauna (bentiska makroevertebrater) i sötvatten. SS-EN ISO 187:212. Bestämningslitteratur Brink, P. 1952. Svensk Insektsfauna. Bäcksländor. Dall, P.C., Iversen, T.M., Kirkegaard, J., Lindegaard, C. & Thorup, J. 1988. En oversigt over danske ferskvandsinvertebrater til brug ved bedömmelse af forureningen i söer og vandlöb. Ferskvandsbiologisk Laboratorium, Köbenhavns Universitet og Miljökontoret, Storströms amtskommune. Köpenhamn. Edington, J.M. & Hildrew, A.G. 1995. A revised key to the caseless caddis larvae of the British Isles. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 53. Elliot, J.M. 1977. A key to the British freshwater Megaloptera and Neuroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 35. Elliot, J.M & Mann, K.H. 1979. A key to the British freshwater leeches. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 4. Elliot, J.M., Humpesch, U.H. & Macan, T.T. 1988. Larvae of the British Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 49. Enckell, P.H. 198. Fältfauna. Kräftdjur. Lund. Engblom, E., Lingdell, P-E & Nilsson, A. 199. Sveriges bäckbaggar - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Ent. Tidskrift 111:15-121. Engblom, E. & Lingdell, P-E. 199. Kräftdjur som miljöövervakare. SNV Rapport 3811. Forchhammer, K. 1986. De danske Rhyacophila-arter. Flora og fauna 92:85-88. Glöer, P. & Meier-Brook, C. 1994. Süsswassermollusken. Ein Bestimmungsschlüssel für die Bundesrepublik Deutschland. Deutscher Jugendbund für Naturbeobachtung. Glöer, P. 22. Die Süsswassergastropoden Nord- und Mitteleuropas. Die Tierlwelt Deutschlands, 73 Teil. ConchBooks. Hansen, M. 1987. The Hydrophiloidea (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 18. Hansen, V. 1973. Danmarks Fauna. Biller, band 34, 36 och 44. Dansk Naturhistorisk Forening. Köpenhamn. Holmen, M. 1987. The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. I. Gyrinidae, Haliplidae, Hygrobiidae and Noteridae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 2. Hubendick, B. 1949. Våra snäckor. Snäckor i sött och bräckt vatten. Stockholm. 26

Segeån 212 Bilaga 2 Hynes, H.B.N. 1977. A key to the Adults and Nymphs of British Stoneflies. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 17. Kaiser, E. W. 1977. Aeg og larver af Sialis-arter fra Skandinavien og Finland. Flora og fauna 83:65-79. Killeen, I., Aldridge, D. & Oliver, G. 24. Freshwater Bivalves of Britain and Ireland. Field Studies Council. Cambridge. Lepneva, S.G.1971. Fauna of the USSR. Trichoptera. Vol 2. Jerusalem. Lillehammer, A. 1988. Stoneflies (Plecoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 21. Macan, T.T. 197. A key to the nymphs of the British species of Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 2. Macan, T.T. 1977. A key to the british fresh- and brackish-water Gastropods. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 13. Nilsson, A. & Cuppen, J.G.M. 1988. The larvae of North European Colymbetes. Ent. Tidskrift 19:87-96. Nilsson, A. (ed). 1996. Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 1. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. (ed). 1997. Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 2. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. & Holmen, M. 1995. The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. II. Dytiscidae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 32. Reynoldson, T. B. 1978. A key to the British species of Freshwater Triclads. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 23. Sahlén, G. 1996. Sveriges trollsländor (Odonata). Fältbiologerna. Savage, A.A. 1989. Adults of the British aquatic Hemiptera Heteroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 5. Svensson, B.S. 1986. Sveriges dagsländor (Ephemeroptera), bestämning av larver. Ent. Tidskrift 17:91-16. Wallace, I.D. 1977. A key to larvae and pupae of Sericostoma personatum and Notidobia ciliaris in Britain. Freshwater Biology 7:93-98. Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N. 199. A key to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 51. Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N. 23. Keys to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 61. 27

Resultat vattenföring Segeån 212 Bilaga 3 Medelvattenföring vid Segeåns mynning 2-212 (m 3 /s) Pulsvärden 2-29, S-Hype 21-212 Månad 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Vecka 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Jan 3,12 3,59 6,18 3,31 3,53 4,87 2,23 9,18 3,95 1,85 2,65 7,7 9,13 1 4,62 6,61 1,74 2,83 3,42 7,53 3,34 7,8 1,42 1,68 3,64 2,33 15,47 Feb 4,1 3,71 1,1 1,61 6,9 3,26 4,7 4,4 2,35 3,5 2,42 13,3 4,41 2 2,41 4,8 3,52 1,7 2,67 4,96 3,7 8,76 4,4 1,41 2,34 7,21 8,73 Mar 5,79 1,7 5,3 1,43 4,7 6,35 2,93 5,17 5,51 2,86 9,2 6,25 2,43 3 1,83 1,83 2,52 4,47 6,51 4,95 1,75 12,3 4,43 1,38 1,61 16,3 7,52 Apr 2,96 2,65 1,6,89 1,7 1,31 4,95 1,34 3,49 1,54 2,8 2,33 1,8 4 2,49 2,41 11,1 2,97 3,1 2,43 1,23 9,3 4,97 2,87 1,35 7,1 7,32 Maj 1,8 1,43 2,51 1,98 1, 1,6 1,62 1,6 1,27,97 1,13 1,21,775 5 6,19 2,5 15,3 4,8 3,72 1,72 1,7 7,65 4,87 1,87 1,26 11,9 3,9 Jun 1,,82 1,7 1,3,77 1,3 1,49 1,91,75 1,42,81 1,,561 6 4,98 4,74 9,64 3,89 15,5 2,32 5,99 4,21 3,15 2,9 1,13 27,51 2,18 Jul,79,42 1,35 1,72 3,88,73,51 1,2,53,76,48 3,2,491 7 3,9 6,22 6,71 2,5 4,39 3,9 6,12 2,81 1,82 3,63 1,99 9,76 3,51 Aug,51,5 1,2,74 1,39 1,2 3,67 2,74,94,76 3,45 5,87,331 8 2,39 2,7 7,77 1,46 2,7 4,96 2,85 2,14 1,48 1,95 5,31 4,4 8,6 Sep 1,6 2,5,34,6 1,32,47 2,17 2,13 1,2,49 1,48 2,1,252 9 4,15 1,55 14,2 1,12 1,52 2,19 1,75 9,83 2,24 4,74 1,86 3,4 4,12 Okt 1,26 2,8 1,36,77 2,48,52 1,93 1,8 1,61,54 2,6,977,367 1 1,3 1,3 7,83,92 1,77 4,71 1,39 7,62 4,59 2,48 6,25 6,11 3,21 Nov 2,61 1,87 2,95 1,84 3,28 1,41 6,7 2,18 2,62 2,37 1,8,645 1,2 11 6,39 2,3 5,29 1,17 1,7 14,72 1,8 3,45 5,36 3,2 9,41 1,9 2,49 Dec 3,4 1,75 1,85 3,55 4,69 1,35 5,4 4,3 4,82 3,1 4,29 2,37 4,65 12 2,32 1,84 3,56 1,3 5,65 5,51 1,77 4,49 7,54 3,35 9,99 6, 1,69 13 3,93 1,75 2,16,81 7,57 2,27 1,63 2,8 5,41 2,41 6,3 3,79 1,38 Medel 2,32 1,92 2,98 1,64 2,85 1,97 3,9 3,84 2,4 1,64 3,45 3,91 2,12 14 2,74 1,61 1,63,84 2,51 1,65 9,25 1,51 4,34 2,14 4,65 2,75 1,23 Min,51,42,34,6,77,47,51 1,6,53,49,48,65,25 15 4,2 1,74 1,27,98 2,18 1,35 4,8 1,59 5,63 2,1 2,6 2,39 1,12 Max 5,79 3,71 1,1 3,55 6,9 6,35 6,7 1,2 5,51 3,5 1,8 13,3 9,13 16 3,38 2,47 1,42 1,14 1,64 1,4 2,78 1,28 3,6 1,56 1,53 1,85 1,1 17 1,78 4,73 1,67,91 1,28,84 2,1 1,1 1,79 1,13 1,25 1,47,95 18 1,29 2,66 3,95 3,27 1,37 1,5 1,71,75 1,61,86 1,7 1,29,86 19,94 1,52 3,89 2,32 1,24 1,26 1,26,9 1,57,95 1,56 1,18,85 2,87 1,21 1,85 1,56 1,12 1,8 1,14 1,18 1,13,92 1,6 1,19,79 21 1,14 1,3 1,44 2,26,87,94 1,7 1,25,9,97,85 1,17,7 22 1,23,95 1,18 2,8,74 1,1 3,8 1,27 1,19 1,13,79 1,2,62 23 1,24 1,5,95 1,3,6 1,39 1,81 1,1,96,95 1,24 1,2,57 24,99,83 1, 1,45,49 1,47 1,25,79,71 1,7,7,88,52 25,77,71 1,12 1,3,58 1,21,96 1,8,65 1,88,63 1,15,51 26,84,54 1,2 1,25 1,11 1,7,92 4,77,65 1,25,56 1,5,63 27,8,48 1,59 1,81 1,84,85,72 18,58,53,91,51 1,1,55 28,86,44 1,29 1,82 3,48,7,54 8,9,55,74,48,93,5 29,77,43 1,3 1,82 4,66,62,4 4,5,57,74,45 6,5,49 3,72,34 1,49 1,66 5,47,62,32 11,3,55,78,42 5,59,44 31,62,25 1,46 1,28 2,56 1,4,45 5,94,41,66,56 3,9,4 32,54,35 1,57 1, 1,58 1,27,97 2,32,64,86 4,79 1,2,36 33,45,57 1,32,72 1,27 1,4 6,43 2,67,86,85 6,67 7,11,32 34,46,57,96,56 1,29,84 5,32 2,27,92,78 2,8 3,86,3 35,68,8,67,51 1,37,74 5,55 1,89 1,55,61 1,14 2,96,29 36 1,69 1,8,49,62 1,57,56 3,31 1,79 1,39,55,95 2,7,26 37 2,22 1,92,35,64 1,28,47 1,61 2,17 1,22,59 1,79 2,25,24 38 1,48 5,2,26,65,98,37 1,17 2,12,9,51 2,19 1,61,23 39 1,23 2,29,24,53 1,39,34,94 2,54,68,39 1,12 1,25,26 4 1,14 3,9,28,48 1,41,49 1,59 2,76,83,36,92 1,8,3 41 1,41 2,27,37,62 1,21,4 1,69 1,64 1,22,57,84 1,2,39 42 1,29 1,45,66,73 1,32,32 1,24 1,44 1,21,55 1,85,94,54 43 1,18 1,8 2,32 1,2 4,78,85 2,55 1,2 1,56,44 5,8,85,28 44 1,36 1,25 3,34,98 3,11 1,26 4,16 2,2 3,33,73 6,68,76,39 45 1,67 2,21 1,5 1,11 1,87 1,43 5,69 3,5 1,76 1,12 9,8,68 1,48 46 3,38 1,69 1,94,87 1,78 1,67 7,2 2,1 2,66 2,6 11,29,62,66 47 3,59 1,49 4,91 1,85 1,89 1,31 8,2 1,45 3,61 3,16 15,,58,52 48 2,56 2,56 3,73 3,76 6,82 1,13 3,56 2,23 2,36 3,2 8,97,57 1,8 49 1,81 2,7 2,2 1,91 5, 1,25 5, 8,22 8,62 2,43 4,77 1,8,96 5 5,44 1,49 1,5 2,12 2,23 1,36 8,95 4,92 5,68 2,15 4,96 3,73,97 51 2,95 1,19 1,16 4,72 1,81 1,48 5,15 1,94 3,16 1,45 2,36 3,29 6,81 52 2,28 2,6 1,97 5,8 8,25 1,47 3,73 1,5 3,9 3,6 4,31 2,42 9,91 53 6,63 5,64 Min,45,25,24,48,49,32,32,75,41,36,42,57,23 Max 1,3 6,61 15,3 5,8 15,5 14,72 1,63 18,58 8,62 5,64 15, 27,51 15,47 28

l/s Segeån 212 Bilaga 3 Vattenföring 212 vid SMHI:s vattenföringsstation 9-1879 vid Svedala (l/s) Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 891 832 17 513 37 244 124 124 78 4 116 292 2 175 85 13 54 284 248 112 123 76 41 121 288 3 145 774 984 491 278 183 14 116 73 5 16 281 4 17 734 955 476 276 115 14 16 7 77 215 267 5 185 715 914 453 257 114 12 13 69 17 272 26 6 183 688 866 389 245 115 14 125 67 78 226 247 7 173 663 84 32 238 115 116 121 67 51 197 241 8 175 643 834 296 244 119 114 15 64 42 194 239 9 167 625 86 37 232 114 117 97 64 93 179 235 1 18 66 834 344 267 19 93 1 64 66 164 235 11 164 588 817 34 331 18 121 96 63 44 165 233 12 157 578 782 323 268 126 158 95 61 4 139 231 13 148 568 757 314 416 19 16 96 58 143 126 231 14 134 557 737 36 42 19 133 96 7 122 122 232 15 125 574 718 295 392 112 161 92 63 147 122 354 16 118 558 71 314 387 19 156 87 56 75 119 555 17 112 687 679 442 372 136 157 81 55 63 117 956 18 19 846 66 442 369 14 146 78 64 54 115 881 19 118 97 621 365 361 1 228 77 56 52 18 734 2 132 755 64 35 376 15 167 77 48 47 15 615 21 125 799 618 274 348 1 158 66 42 43 13 544 22 161 891 75 314 335 128 151 95 73 46 11 5 23 142 126 681 3 318 118 15 68 44 41 17 477 24 127 113 66 289 39 192 144 66 8 41 13 493 25 117 16 635 41 297 166 141 125 72 46 389 96 26 111 988 613 386 286 125 133 84 54 43 457 774 27 16 955 592 372 285 11 121 72 51 39 397 755 28 1 12 571 369 274 14 124 77 66 38 356 666 29 955 19 554 37 265 21 116 79 58 83 328 75 3 91 541 33 26 143 127 128 43 148 37 775 31 87 519 249 135 16 82 943 Medel 1362 792 739 365 37 133 133 96 62 67 19 49 Min 87 557 519 274 232 1 93 66 42 38 11 231 Max 185 126 17 513 416 248 228 128 8 148 457 956 Årsmedel 395 Årsmin 38 Årsmax 185 Vattenföring vid Svedala 212 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 1 15 29 43 57 71 85 99 113 127 141 155 169 183 197 211 225 239 253 267 281 295 39 323 337 351 29

Segeån 212 Bilaga 4 Resultat kemiska analyser Veckoprov provpunkt 18 Vecka Provtagn. Temp Kond Syreh Syrem nr datum C ms/m mg/l % 1 212-1-4 4,8 56,8 11,3 88 2 212-1-11 4,6 56,5 12, 93 3 212-1-16 2,8 63,8 12,6 93 4 212-1-26 1,9 66,2 13,6 98 5 212-2-2,3 7,9 13,9 96 6 212-2-6,3 72,3 13,2 91 7 212-2-13 1, 94,9 13,3 93 8 212-2-22 3,3 69,9 12,8 96 9 212-3-1 5,3 63,8 11,9 94 1 212-3-8 3,6 71,4 12,9 97 11 212-3-12 7,2 69,5 11,8 98 12 212-3-22 9, 74,2 12,4 18 13 212-3-27 1,1 68,7 12,4 11 14 212-4-3 4,9 68,8 12,7 99 15 212-4-13 8,3 7,7 9,9 84 16 212-4-16 8,2 7,5 1,9 93 17 212-4-26 9,5 69,3 9, 79 18 212-5-3 11, 68,4 14,4 131 19 212-5-8 14,7 69,3 15,9 157 2 212-5-15 14,8 66,2 12,7 126 21 212-5-22 21,2 68,2 11,5 129 22 212-5-3 7,9 71,4 14,4 78 23 212-6-7 13,8 72,9 8,5 82 24 212-6-11 15, 76,5 8,4 84 25 212-6-19 16,5 68,4 6,8 7 26 212-6-27 15,3 67,9 8,1 81 27 212-7-3 18,2 66,1 6, 64 28 212-7-11 19,1 43,3 7,7 83 29 212-7-19 17,1 57,8 7,6 79 3 212-7-23 16,8 65, 7, 72 31 212-7-3 18,3 7,9 6,8 72 32 212-8-1 16,6 85,2 6,3 65 33 212-8-15 15,5 78,2 7,5 75 34 212-8-2 19,2 78,3 6,3 68 35 212-8-28 15,6 76,7 7, 71 36 212-9-5 16,1 77,2 7,8 79 37 212-9-12 15,6 7,6 6,2 62 38 212-9-18 14,9 88,1 8,1 8 39 212-9-24 11,1 72,5 9,1 83 4 212-1-2 13, 75,1 8, 76 41 212-1-1 1,2 28,6 1,3 92 42 212-1-16 9, 72,4 9,3 81 43 212-1-24 1,6 78,8 9,1 82 44 212-1-31 6,2 77,5 11,4 92 45 212-11-7 7,1 63,9 1,8 89 46 212-11-13 7,1 74,9 1,9 9 47 212-11-21 7,2 8,6 11, 92 48 212-11-29 6,5 69,5 1,8 88 49 212-12-8 1,1 91,7 13,3 94 5 212-12-12 1, 98, 11,5 81 51 212-12-19 3,5 73,1 12,5 94 52 212-12-27 5,1 63,2 11,9 94 Medel 9,9 7,9 1,4 89 Min,3 28,6 6, 62 Max 21,2 98, 15,9 157 3

Segeån 212 Bilaga 4 Vattendrag och sjöar Provtagn. Vattenf Temp Syreh Syrem ph Gruml Kond BOD 7 TOC Tot-P NO 3+2 -N NH4-N Tot-N Absorbans Klor a Siktdj VK Siktdj Tid datum m 3 /s C mg/l % FNU ms/m mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/m 3 m m 1 Sege å, vid Brännemölla, uppströms Svedala AR 212-2-13 1,2 12,3 87 7,5 13 46, 6,6 21 58 16 7 36,165 154 212-4-16 8, 1,9 92 8, 7,3 43, 6,1 2 54 99 23 27,16 12 212-6-19 17,5 7,9 83 7,9 32 41,2 7, 17 13 18 <1 28,84 15 212-8-2 21,1 6,6 74 7,8 23 38,2 7,6 26 13 53 <1 23,56 113 212-1-1 8,5 1,2 87 7,9 21 44,4 6,9 17 11 82 <1 27,79 144 212-12-1,7 13,5 94 7,8 13 43,2 6,2 2 73 55 32 28,57 144 MEDELVÄRDE 9,5 1,2 86 7,8 18 42,7 6,7 2 93 778 213 2817,91 MINVÄRDE,7 6,6 74 7,5 7,3 38,2 6,1 17 54 18 <1 23,56 MAXVÄRDE 21,1 13,5 94 8, 32 46, 7,6 26 13 16 7 36,165 2 Sege å, söder Krågeholm, nedströms Svedala AR 212-2-13,4 1,5 12,5 89 7,6 14 67,5 7,2 17 66 25 55 4,143 16 212-4-16,3 8,3 1,7 91 7,9 8,5 51,9 5,9 17 57 16 2 32,91 13 212-6-19,1 15,6 8,4 85 7,9 15 73,5 5, 12 11 12 78 28,65 13 212-8-2,1 18,7 6,9 74 7,8 15 69,8 7,6 18 13 17 16 33,66 11 212-1-1,1 1, 9,4 84 7,8 5,3 323 2,8 6,1 61 13 65 21,47 1415 212-12-1,3 1,6 12,7 91 7,9 16 63,6 6,5 17 9 15 3 32,62 15 MEDELVÄRDE 9,3 1,1 86 7,8 12 18 5,8 15 86 1633 226 31,79 MINVÄRDE 1,5 6,9 74 7,6 5,3 51,9 2,8 6,1 57 12 65 21,47 MAXVÄRDE 18,7 12,7 91 7,9 16 323 7,6 18 13 25 55 4,143 9 Sege å, vid Lilla Mölleberga 212-2-13,3 13,8 95 7,8 15 64,7 16 87 26 47 4,96 145 212-4-16 7,9 11, 93 8, 6,5 66,1 14 58 15 1 25,84 93 212-6-19 16,4 7,8 8 7,9 1 73,1 1 1 94 56 2,73 92 212-8-2 19, 6,8 73 7,8 7,5 79,7 9,7 12 11 43 18,58 94 212-1-1 8,9 1,3 89 7,9 5,9 6,2 5,5 44 95 <1 13,46 132 212-12-1,6 13,5 94 8, 11 81,1 13 84 18 23 28,6 133 MEDELVÄRDE 8,9 1,5 87 7,9 9,3 7,8 11 82 1482 137 24,7 MINVÄRDE,3 6,8 73 7,8 5,9 6,2 5,5 44 94 <1 13,46 MAXVÄRDE 19, 13,8 95 8, 15 81,1 16 12 26 47 4,96 18 Sege å, nordväst Valdemarsro, järnvägsbron 212-2-13 1, 13,3 93 7,8 15 94,9 12 91 29 33 41,87 14 212-4-16 8,2 1,9 93 8, 5,5 7,5 12 56 16 2 3,83 85 212-6-19 16,5 6,8 7 7,8 3,9 68,4 1 98 1 61 19,85 84 212-8-2 19,2 6,3 68 7,8 3,6 78,3 8,1 16 1 87 16,56 83 212-1-1 1,2 1,3 92 7,7 22 28,6 7,6 96 48 72 11,77 123 212-12-1,5 12,7 88 7,9 8,1 11 12 98 21 19 32,68 1215 MEDELVÄRDE 9,3 1,1 84 7,8 9,7 73,6 1 1 1513 127 2483,76 MINVÄRDE,5 6,3 68 7,7 3,6 28,6 7,6 56 48 2 11,56 MAXVÄRDE 19,2 13,3 93 8, 22 11 12 16 29 33 41,87 21 Spångholmsbäcken, vid utlopp till Sege å 212-2-13,4 13,4 93 7,7 15 69,5 17 77 15 28 27,93 1445 212-4-16 6,8 1,4 85 7,9 5, 57,8 16 59 94 47 18,97 94 212-6-19 16,2 7,3 74 7,8 7,9 66,4 7,8 99 79 19 16,68 93 212-8-2 16,8 7,4 76 7,9 3,7 71,7 6,1 21 85 1 15,43 95 212-1-1 8,6 5,7 49 7,5 5,9 61,8 11 71 21 <1 12,38 133 212-12-1,4 12,6 87 7,9 7,3 59,4 13 66 66 14 18,74 135 MEDELVÄRDE 8,2 9,5 77 7,8 7,5 64,4 12 97 825 128 1767,69 MINVÄRDE,4 5,7 49 7,5 3,7 57,8 6,1 59 21 47 12,38 MAXVÄRDE 16,8 13,4 93 7,9 15 71,7 17 21 15 28 27,97 22b Spångholmsbäcken, bron vid Torupsvägen 212-2-13,2 14, 96 7,9 1 59,1 18 53 98 3 24,125 15 212-4-16 7,1 1,8 89 7,9 7,5 53,8 19 46 9 12 24,117 95 212-6-19 14,3 6,4 63 7,8 3,6 66,6 9,5 4 25 45 34,9 95 212-8-2 17,2 6, 62 7,8 3,3 73,5 6,5 46 23 23 27,57 11 212-1-1 8,6 8,5 73 7,8 5,2 73,8 7,9 71 16 <1 23,77 1345 212-12-1,6 13,5 94 7,8 8,4 52, 17 61 48 14 19,94 14 MEDELVÄRDE 8, 9,9 8 7,8 6,3 63,1 13 53 146 16 2517,93 MINVÄRDE,2 6, 62 7,8 3,3 52, 6,5 4 48 23 19,57 MAXVÄRDE 17,2 14, 96 7,9 1, 73,8 19 71 25 3 34,125 31

Segeån 212 Bilaga 4 Provtagn. Vattenf Temp Syreh Syrem ph Gruml Kond BOD 7 TOC Tot-P NO 3+2 -N NH4-N Tot-N Absorbans Klor a Siktdj VK Siktdj Tid datum m 3 /s C mg/l % FNU ms/m mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/m 3 m m 23 Spångholmsbäcken, uppströms Torupsdammen 212-2-13,1 14, 96 7,9 6,7 57,5 23 44 66 31 19,133 152 212-4-16 7,6 11,1 93 8, 6,7 5,9 19 12 18 12 17,122 1 212-6-19 15, 7, 7 7,8 8, 67,9 13 13 1 31 22,19 11 212-8-2 18,9 5,3 57 7,8 6,1 81,7 9, 13 13 2 22,87 12 212-1-1 9, 8,5 74 7,6 5, 69,1 9,7 84 39 71 12,94 14 212-12-1,2 13,7 94 7,9 15 48,8 18 85 13 16 18,85 1415 MEDELVÄRDE 8,5 9,9 81 7,8 7,9 62,7 15 99 61 195 1833,15 MINVÄRDE,1 5,3 57 7,6 5, 48,8 9, 44 13 71 12,85 MAXVÄRDE 18,9 14, 96 8, 15 81,7 23 13 13 31 22,133 1 Torrebergabäcken, vägbron nordost Mölleberga 212-2-13,8 12,4 87 7,6 29 67,9 12 11 32 31 41,72 143 212-4-16 6,6 9,6 78 7,8 1 64,3 14 72 19 12 35,112 91 212-6-19 15,4 8,4 84 7,8 5,9 62,5 1 66 8 41 15,83 95 212-8-2 2,2 6,9 76 8, 2,7 58,8 7,2 67 52 39 71,73 92 212-1-1 8,5 11,5 99 8,1 4,5 63, 7,2 6 79 17 14,7 131 212-12-1,2 12, 82 7,8 6,8 7, 11 61 27 15 33,68 131 MEDELVÄRDE 8,6 1,1 84 7,8 9,8 64,4 1 73 1652 113 2418,8 MINVÄRDE,2 6,9 76 7,6 2,7 58,8 7,2 6 52 17 71,68 MAXVÄRDE 2,2 12,4 99 8,1 29 7, 14 11 32 31 41,112 15 Risebergabäcken, Valdemarsro 212-2-13 1,9 14, 11 7,9 21 228 7,8 74 33 11 42,29 1415 212-4-16 7, 12, 99 8,1 3,2 1 6,5 35 25 32 31,44 83 212-6-19 14,1 8,5 83 7,8 4,9 68,3 7,8 12 33 1 41,54 82 212-8-2 16,6 8,1 83 8, 2,6 15 4,5 15 24 13 31,34 85 212-1-1 1,3 1,8 97 7,7 28 27,6 6,7 88 5 44 2,27 125 212-12-1 4,8 11,7 91 8, 5,2 327 5,4 61 19 17 25,25 123 MEDELVÄRDE 9,1 1,9 92 7,9 11 143 6,5 88 2317 98 3167,36 MINVÄRDE 1,9 8,1 83 7,7 2,6 27,6 4,5 35 5 32 2,25 MAXVÄRDE 16,6 14, 11 8,1 28 327 7,8 15 33 17 42,54 Börringesjön 212-5-15 13,3 11,2 17 8,6 2 4, 21 61 28 <1 21,92 4,55,5 915 212-6-2 19, 11,3 122 8,8 3 38,4 2 86 <1 <1 22,67 34,45,45 115 212-7-22 18,1 1,1 17 8,6 38 36,8 22 11 <1 <1 21,92 4,4,35 8 212-8-21 22,5 1, 115 8,7 43 34,8 29 11 <1 <1 22,52 32,3,3 121 212-9-17 14,7 1,8 17 8,5 75 36,1 25 18 <1 <1 31,51 75,25,25 1115 MEDELVÄRDE 17,5 1,7 112 8,6 41 37,2 23 19 234,71 44,39,37 MINVÄRDE 13,3 1, 17 8,5 2 34,8 2 61 <1 <1 21,51 32,25,25 MAXVÄRDE 22,5 11,3 122 8,8 75 4, 29 18 28 <1 31,92 75,55,5 Fjällfotasjön 212-5-15 13,8 1,4 11 8, 13 28,9 24 64 25 24 25,233 26,62,6 83 212-6-2 19, 1,9 118 9, 19 3,7 26 87 <1 <1 22,175 3,6,55 845 212-7-22 18,9 1,3 111 8,7 3 31,3 29 15 11 <1 24,164 42,5,4 12 212-8-21 22,1 9,5 18 8,5 35 32,9 38 16 <1 <1 3,232 69,4,4 13 212-9-17 14,5 1,3 11 8,5 4 33,6 34 12 <1 14 33,115 84,4,4 1215 MEDELVÄRDE 17,7 1,3 18 8,5 27 31,5 3 116 268,184 5,5,47 MINVÄRDE 13,8 9,5 11 8, 13 28,9 24 64 <1 <1 22,115 26,4,4 MAXVÄRDE 22,1 1,9 118 9, 4 33,6 38 16 25 24 33,233 84,62,6 Yddingen 212-5-15 13,4 11,1 17 8,5 2 48,5 22 47 <1 <1 15,18 46,65,6 8 212-6-2 18,7 9,3 1 8,4 18 47,9 18 52 <1 <1 16,85 3,65,6 8 212-7-22 18,5 1,1 18 8,5 26 45,5 2 69 11 1 17,76 57,6,6 1115 212-8-21 22,5 9,3 17 8,5 23 43, 25 62 <1 <1 18,69 37,45,45 142 212-9-17 15,2 9,7 97 8,5 23 43,7 18 75 29 <1 21,67 88,5,5 133 MEDELVÄRDE 17,7 9,9 14 8,5 22 45,7 21 61 174,81 52,57,55 MINVÄRDE 13,4 9,3 97 8,4 18 43, 18 47 <1 <1 15,67 3,45,45 MAXVÄRDE 22,5 11,1 18 8,5 26 48,5 25 75 29 1 21,18 88,65,6 Havgårdssjön 212-5-15 13,6 1, 97 8,2 5,6 31,1 9, 37 37 57 12,36 4,8 1,7 1,6 115 212-6-2 18,7 1,8 116 8,6 1 29,5 9,9 44 <1 <1 11,31 24 1,,8 945 212-7-22 18,6 11,9 127 8,5 15 28,6 11 63 15 <1 12,27 51,8,8 93 212-8-21 22,1 1,7 122 8,7 14 24,3 11 88 <1 26 14,3 55,8,75 113 212-9-17 15,3 9,2 92 8,3 9,3 26,5 12 56 <1 35 11,27 36 1,2 1, 13 MEDELVÄRDE 17,7 1,5 111 8,5 11 28, 11 58 12,3 34 1,1,99 MINVÄRDE 13,6 9,2 92 8,2 5,6 24,3 9, 37 <1 <1 11,27 4,8,8,75 MAXVÄRDE 22,1 11,9 127 8,7 15 31,1 12 88 37 57 14,36 55 1,7 1,6 Eksholmssjön 212-8-21 24, 9,5 112 6, 1,2 1, 39 1 14 12 15 1,1 32,45,4 1345 32

Segeån 212 Bilaga 5 Resultat halter i flödesproportionella prover, transporter samt arealspecifik förlust Månad Flöde Dgr TOC Tot-P NO3+ Tot-N Månad TOC Tot-P NO3+ Tot-N mynning NO2-N NO2-N m3/s mg/l µg/ µg/ µg/ ton ton ton ton Jan 9,13 31 12 13 42 5 Jan 293 3,18 13 122 Feb 4,41 29 12 94 3 39 Feb 133 1,4 33 43 Mar 2,43 31 11 7 32 36 Mar 72,46 21 23 Apr 1,8 3 12 59 18 24 Apr 34,17 5 7 Maj,775 31 13 72 14 2 Maj 27,15 3 4 Jun,561 3 11 1 12 2 Jun 16,15 2 3 Jul,491 31 1 12 1 18 Jul 13,16 1 2 Aug,331 31 1 14 1 17 Aug 9,12,9 2 Sep,252 3 8, 96 96 16 Sep 5,6,6 1 Okt,367 31 11 68 95 12 Okt 11,7,9 1 Nov 1,2 3 9,8 66 24 31 Nov 26,17 6 8 Dec 4,65 31 1 11 46 55 Dec 125 1,37 57 69 Medel 2,12 11 94 2143 2817 Totalt 763 7,1 234 285 Arealspecifik förlust 23,21 7, 8,5 Transporter till Öresund 199-212 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Flöde m3/s 2,21 2,6 2,47 2,97 4,29 3,18 1,57 1,61 3,4 3,33 Transport TOC (ton) 681 167 958 1291 161 1115 663 698 1388 952 Transport Tot-P (ton) 8,5 11,8 9,7 9,5 22 11 6,6 6,3 12,5 7,6 Transport NO3+NO2-N (ton) 372 428 491 522 633 421 148 22 497 439 Transport Tot-N (ton) 533 538 75 664 849 53 236 293 679 64 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Flöde m3/s 2,32 1,92 2,98 1,64 2,85 1,97 3,9 3,84 2,4 1,64 3,45 3,91 2,12 Transport TOC (ton) 88 634 869 422 94 641 1213 1496 85 545 1354 1512 763 Transport Tot-P (ton) 8,9 4,2 12,2 4,7 11,5 5,9 9, 15,5 7,2 4,1 11,2 11,9 7,1 Transport NO3+NO2-N (ton) 337 234 541 179 34 199 427 37 241 15 449 344 234 Transport Tot-N (ton) 467 37 585 23 58 262 532 477 316 192 69 466 285 Halter i prov (provpunkt 2) Årsmedelflöde och årsmedelhalt Transport vid provpunkt 2 (ton) Arealspecifik förlust (kg/ha år) Månad Flöde Tot-P Tot-N Månad Tot-P Tot-N m3/s µg/ µg/ ton ton Medel,39 86 31 Totalt 1,1 38 Arealspecifik förlust,2 7,3 Arealspecifika förluster 21-212 Provpunkt 2 (52 km2) Provpunkt 18 (334 km2) År Flöde Fosfor Kväve År Flöde Fosfor Kväve m3/s ton kg/ha år ton kg/ha år m3/s ton kg/haår ton kg/haår 21,33 1,4,27 54 1,4 21 3,45 11,34 69 18 211,45 1,8,35 59 11,4 211 3,91 12,36 466 14 212,39 1,1,2 38 7,3 212 2,12 7,21 285 9 Medel,39 1,4,27 5 9,7 Medel 3,16 1,3 453 13 Årstransporter och arealkoefficienter på provpunkt 2 är beräknat på årsmedelflöde och årsmedelhalt, på provpunkt 18 beräknat utifrån summan av månadstransporterna. 33

Segeån 212 Bilaga 6 Resultat föroreningsmängder vid Svedala AR 212 Halter i utgående avloppsvatten till Segeå Syrgasmättnaden i utgående vatten Datum BOD 7 COD tot-p tot-n NH 4 -N Datum Syre utg. vatten mg/l C mg 2 /l 2- mätt % Januari <3 <3,15 8,3,4 Jan 11,5 7,34 67 <3 <3,23 9,3,5 Feb 1,9 7,36 67 Februari 7 44,23 1 1 Mar 11,3 7,42 68 5 32,25 13 1,9 Apr 12,4 6,93 65 Mars <3 3,86 8,9,4 Maj 14,2 6,31 62 <3 3,11 9,9,3 Jun 16, 6,37 65 April <3 38,17 9,8,8 Jul 17,5 5,96 62 <3 32,12 9,2 1,7 Aug 18,5 6,3 64 Maj <3 32,13 8,3 1,2 Sep 18,5 6,18 66 <3 34,8 13,7 Okt 16,9 6,45 67 Juni <3 <3,93 11,5 Nov 15, 6,52 65 <3 36,91 11,2 Dec 13, 7,15 68 4 32,11 8,3,3 Juli 4 5,8 11,3 3 52,66 13 2,3 Augusti 6 54,2 12,2 5 34,85 9,9,3 September <3 32,82 11,2 <3 4,11 8,9,3 Oktober <3 36,81 12,2 <3 38,11 14,4 November <3 33,2 8,3 1,2 <3 3,11 9,4,3 3 36,94 8,5,5 December 3 <3,85 8,2,2 <3 3,64 6,4 1,2 MEDEL <3,5 <35,15 1,1,7 Föroreningsmängder 1991-212 från Svedala avloppsreningsverk Totala mängder samt relativ andel (%) av transporten vid mynningen Enhet 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 BOD7 ton/år 3,8 6,3 4,1 7,2 5,1 6,6 3,1 3,3 4,1 Tot-P ton/år,8,47,17,38,36,34,18,18,25 % 6,8 4,9 1,8 1,7 3,3 5,1 2,9 1,4 3,3 Tot-N ton/år 26 21 15 2,3 19,8 18,7 9, 8,2 11,4 % 4,8 3, 2,3 2,4 3,9 7,9 3,1 1,2 1,9 Enhet 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 BOD7 ton/år 3, 3,2 2,7 2,7 1,1-3,1 <3,1 <3,6 <3,92 <4,14 <9,1 <4,1 <5, <3,6 Tot-P ton/år,14,15,2,1,11,13,14,2,17,15,17,15,15 % 1,6 3,6 1,6 2,1 1, 2,2 1,6 1,3 2,4 3,7 1,5 1,3 2,1 Tot-N ton/år 6,6 7,4 7,7 6,9 7,4 7,3 9,2 1,6 11,6 8,6 8,8 11,3 1,5 % 1,4 2,4 1,3 3,4 1, 2,8 1,7 2,2 3,8 4,5 1,4 2,4 3,7 34

Resultat bottenfauna Segeån 212 Bilaga 7 I detta kapitel redovisas varje provpunkt på ett uppslag. På vänstersidan finns lokalbeskrivning med foto och skiss, bedömning av undersökningsresultatet med kommentarer samt jämförelser med tidigare resultat. På högersidan finns de kompletta artlistorna. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver 26-4-26. Underlag till bedömningar av indexvärden och påverkansgrad ges i metodikkapitlet. Under rubriken Jämförelser med tidigare undersökningar har endast datum för undersökningarna uppgivits. Förklaring till artlistorna I artlistan redovisas totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella andelen av provets totala individantal. Sparkproverna kompletterades med ett kvalitativt sökprov riktat mot miljöer som ej ingått i sparkproverna. Tillkommande taxa som noterats i de kvalitativa sökproverna har markerats med ett kryss i artlistan. Provtagningens kvalitet har kontrollerats efter förändring av antal taxa med fler delprov, om förändringen då sista delprovet räknas in är < 8 % bedöms kvaliteten vara mycket god (anges i tabellen som värde >92), 3 8 % god (värde 7 92) och under 3 % svag (värde under 7). Varje taxas känslighetsgrad/funktion anges i kolumnerna A-D, vilket förklaras i tabellen nedan. Försurningskänslighet Taxats funktion Känslighet för organisk-eutrofierande belastning Taxats hotkategori Kolumn A Kolumn B Kolumn C Kolumn D 1=taxat tål ph <4,5 1=filtrerare 1=påträffats i höggradig förorenat vatten Akut hotad (CR) 2=taxat tål ph 4,5-4,9 2=detritusätare 2=påträffats i vattendrag som bedömts Starkt hotad (EN) kraftigt påverkade av jordbruk 3=taxat tål ph 5,-5,4 3=predator 3=påträffats i vattendrag som bedömts Sårbar (VU) måttligt påverkade av jordbruk 4=taxat tål ph 5,5-5,9 4=skrapare 4=typiskt för vattendrag som på sin höjd Nära hotad (NT) är belastade av skogsbruk 5=taxat tål inte ph <6, 5=sönderdelare 5=påträffats mest i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga Kunskapsbrist (DD) 5=ovanlig art i ett regionalt perspektiv Klassningen enligt kolumnerna A och C har huvudsakligen hämtats ur SNV Rapport 4345 av Degerman m fl. 1994 Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur fack- och bestämningslitteratur för respektive art/grupp. Klassningen enligt D grundar sig på Rödlistade arter i Sverige 21. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med för närvarande 1698 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen. 35

Segeån 212 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SEGE Å Sege å, Brännemölla SKA-Segeå1 Provdatum: Lokaltyp: Å 212-11-16 Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge 615522 y: 133898 Kommun: Svedala Brännemölla - -1m nedströms stenbro Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 23) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Ekologgruppen Metod: Handledning för miljöövervakning 21 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 2 m Grumlighet: mkt grumli Lokalens medeldjup (provyta):,4 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),5 m Vattentemperatur 8,5 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D1 2 Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D2 2 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D3 1 Grus: D1 2 Långskottsveg: D2 1 Grov död ved: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D3 1 Mossor: D3 1 Fina block: 1 Makroalger: D1 2 Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: vegetation, block Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: Gräs/äng: D1 2 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: D3 2 Åker: D2 2 Beskuggning (-3): 1 Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D3 Buskar: D2 Gräs/halvgräs: D1 Annan veg: Övrigt: helåkersbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från 212-11-16 Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt måttligt måttlig högt måttligt lågt mycket högt måttligt Dominerande taxa: Pisidium sp., 18% Hydropsyche siltalai, 17% Oligochaeta övriga, 16% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: måttlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 12p 1p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 2 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 3p 4 familjer husbyggare Gammarus, Elmis aenea Gammarus: 3p Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: 1p - 1p 1p 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: >1 Oligochaeta Radix Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Artantal och individantal var måttligt. Lokalen uppvisade liksom tidigare år en tydlig näringspåverkan, vilket visade sig i dominans av smutsvattentåliga djur framför renvattenkrävande. Föroreningsgraden enligt Danskt Faunaindex bedömdes i år till måttlig, vilket överenstämmer med 211 års resultat. Intressant var tydligt större antal av dagsländor på lokalen än tidigare, men det är för tidigt att veta om det handlar om en trend mot förbättrade förhållanden. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde 23-1-22 27 3224 2,4 5,3 9 1 13 obetydlig 5 måttlig 24-1-13 26 2833 2,6 5,1 7 1 12 obetydlig 5 måttlig 25-1-13 31 1969 3,1 4,7 7 1 11 obetydlig 5 måttlig 26-1-11 29 2728 2,7 5, 12 1 13 obetydlig 4 betydlig 27-1-9 2 1556 2,8 4,4 3 1 8 obetydlig 4 betydlig 28-1-15 31 1916 3,1 4,3 6 1 13 obetydlig 4 betydlig 29-1-8 29 288 3,1 5,4 1 1 13 obetydlig 4 betydlig 21-1-5 3 2336 2,9 4,9 8 1 13 obetydlig 4 betydlig 211-1-31 32 3766 2,9 5,1 8 1 12 obetydlig 5 måttlig 212-11-16 28 1763 3,3 5,5 8 1 12 obetydlig 5 måttlig Ekologgruppen i Landskrona AB 36

Segeån 212 Bilaga 7 ARTLISTA Provpunkt: SKA-Segeå 1 Provt.datum 212-11-16 Provtagningskvalitet 9 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D 1 2 3 4 5 ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Polycelis sp. 3 3 3 1 1,1 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga 2 54 52 41 5 77 274 15,5 Eiseniella tetraedra 2 2 3 1 1,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp. 1 1 2 12 8 16 4 55 311 17,6 SNÄCKOR Gastropoda 3 4 2 Radix auricularia 3 4 2 2 2,1 Radix sp. 3 4 2 1 1,1 Stagnicola palustris 3 4 2 X Bithynia tentaculata 3 4 2 1 1 2,1 KRÄFTDJUR Crustacea Gammarus pulex 4 5 2 3 5 14 79 17 235 13,3 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis horaria 4 4 3 1 1,1 Baetis rhodani 2 4 2 19 11 19 21 42 112 6,4 SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus 3 3 2 12 4 3 1 21 77 4,4 Hydraena riparia 5 2 2,1 Elmis aenea 2 4 4 6 7 4 5 22 1,2 Oulimnius tuberculatus 3 4 3 3 1 1 5,3 Oulimnius sp. 3 4 3 1 1,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Hydropsyche angustipennis 2 1 3 19 5 9 4 16 53 3, Hydropsyche siltalai 1 1 2 6 25 55 47 14 291 16,5 Lepidostoma hirtum 2 5 3 19 1 12 13 45 2,6 Limnephilidae 1 5 2 1 1 1 3,2 Goera pilosa 2 5 4 1 1,1 Athripsodes cinereus 3 5 3 1 1 2,1 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp. 1 1,1 Eloeophila sp. 3 4 5 9,5 Neolimnomyia sp. 3 1 1,1 Dicranota sp. 1 3 2 11 11,6 Simuliidae 1 1 2 2 1 25 1 26 91 5,2 Chironomidae 1 2 1 2 5 4 3 6 2 11,3 Ceratopogonidae 1 3 1 5 2 7,4 Empididae 2 3 3 1 1,1 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 27 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 28 INDIVIDANTAL 386 261 268 313 535 1763 1 Individantal/m 2 1763 37

Segeån 212 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SEGE Å Sege å, Lilla Svedala SKA-Segeå2 Provdatum: Lokaltyp: Å 212-11-16 Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge 6155255 y: 133453 Kommun: Svedala Lilla Svedala - 5-15m nedströms bro Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 23) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Ekologgruppen Metod: Handledning för miljöövervakning 21 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 1,5 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 2,5 m Grumlighet: mkt grumli Lokalens medeldjup (provyta):,5 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),6 m Vattentemperatur 9,6 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D2 2 Finsediment: Överv.veg: D3 1 Grovdetritus: D1 2 Sand: Flytbladsveg: Fin död ved: D3 1 Grus: D2 2 Långskottsveg: D2 1 Grov död ved: Fin sten: D3 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D1 2 Mossor: Fina block: 1 Makroalger: D1 2 Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: block, vegetation Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D3 1 Gräs/äng: D1 2 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: D2 2 Åker: Beskuggning (-3): 1 Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D3 Buskar: D2 Gräs/halvgräs: D1 Annan veg: Övrigt: helåkersbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från 212-11-16 Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt Dominerande taxa: Simuliidae, 26% Chironomidae, 19% Elmis aenea, 16% lågt hög måttligt lågt mycket lågt högt måttligt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: måttlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 1p - Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 1 dagsländefamilj Försurn.känslig sländart: 2p 3 familjer husbyggare Gammarus, Elmis aenea Gammarus: 3p Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: 1p 1p 1p - 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: >1 Oligochaeta Asellus aquaticus, Erpobdella Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Artantalet var lågt, men indivdantalet högt. Lokalen uppvisade näringspåverkad prägel, med dominas av smutsvattentåliga djur. Näringspåverkan enligt Danskt Faunaindex bedömdes trots detta vara måttlig, och således bättre än vid de flesta andra tillfällen sedan 23 (betydlig påverkan). Det stora antalet bäckvattenbaggar i form av arten Elmis aenea vittnar om att syrgashalten inte varit alltför låg. Antalet dagsländor var mycket lägre än föregående år, men torde bero på mellanårsfluktuationer. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde 23-1-22 33 2379 2,9 5, 11 1 13 obetydlig 4 betydlig 24-1-13 3 2281 3,1 5, 9 1 13 obetydlig 4 betydlig 25-1-12 29 2452 3,2 5,1 11 1 12 obetydlig 4 betydlig 26-1-11 23 2928 3,2 5,4 9 1 1 obetydlig 5 måttlig 27-1-9 2 217 3,3 5,3 8 1 11 obetydlig 4 betydlig 28-1-15 23 1478 3,2 5,4 9 1 11 obetydlig 4 betydlig 29-1-8 25 1593 3,5 5, 11 1 12 obetydlig 4 betydlig 21-1-5 32 3131 3,1 5,3 11 1 13 obetydlig 4 betydlig 211-1-31 27 2486 3,3 5,1 9 1 11 obetydlig 4 betydlig 212-11-16 22 2118 2,8 4,9 7 1 1 obetydlig 5 måttlig Ekologgruppen i Landskrona AB 38