allting stannade upp

allting stannade upp Den 11 mars blev ingen vanlig dag på jobbet för Edwin Merner, kontorschef på Atlantic Investment Research. Han förberedde ett möte när möblerna började skaka i hans rum. Långt senare förstod han att det han kände var Japans värsta jordbävning på över ett decennium. text & foto joe olsson Det var just före klockan tre på eftermiddagen som böcker och pärmar började rasa ner från hyllorna vid Atlantis Investment Researchs kontor i södra Tokyo. Edwin Merner, kontorets chef, minns att skalvet höll på länge, i över en minut : Efteråt var det som att allting stannade upp. Vi såg rök komma från flera ställen i staden och tänkte: hur ska vi ta oss hem?, säger Merner. Han hade svårt att uppskatta skadornas omfattning från kontoret som ligger flera våningar upp i en skyskrapa. Hissen stängdes av men elektriciteten fortsatte att fungera vilket gjorde att de anställda kunde använda internet och mobiltelefoner när de försökte få information om vad som hade hänt. Det var svårt och ingen anade vilken förödelse som bredde ut sig 40 mil norrut, i Fukushima. Mitt i röran tog Edwin Merner emot ett besök som var planerat till klockan 16.30. Verksamheten fortsatte. Efter mötet satt Edwin Merner i telefonkonferens med kunder i Hongkong, som var ovetande om jordbävningen.»folk strömmade till bankerna för att ta ut pengar«efter affärsmöte och telefonkonferens var det dags att gå hem för helgen. Ingen av oss trodde att jordbävningen var särskilt allvarlig, men vi visste att tågen och tunnelbanorna var avstängda, säger Merner. Kollektivtrafiken utgör nervsystemet i megastaden Tokyo och vissa anställda valde därför att övernatta på kontoret tills tågen skulle börja gå igen, trots att det innebar tunga promenader upp och nedför trapporna varje gång de behövde lämna kontoret för att äta. Edwin Merner bestämde sig i stället för att promenera hem. På gatan passerade han folk som köpte nya cyklar för att kunna ta sig hem. Samtidigt, strax norrut, i skogen av täta skyskrapor i Tokyos finansdistrikt Shiodome, höll Susumu Kato, chef för Credit Agricole Japan, på att färdigställa sin veckorapport när golvet började skaka i kontoret på våning 15 i den 125 meter höga skyskrapan Shiodome Sumitomo Building. I den jordbävningssäkrade skyskrapan stängdes hissarna av, men ingen panik bröt ut. Förvirring var den mest påtagliga känslan just efter skalvet, berättar Susumu Kato. Anställda amerikaner och fransmän blev rädda och oroliga av skalvet. Men vi japaner är vana och behöll lugnet. Särskilt då folk kunde ringa till sina anhöriga i 54 46

Cirka 20 000 människor antas ha mist livet och över 100 000 blivit hemlösa i jordbävningen som har kallats världens dyraste naturkatastrof. Tokyo som fortfarande var oskadda, säger Susumu Kato. Sedan han fått veta att det var säkert att vara kvar i byggnaden slutförde och postade Susumu Kato sin veckorapport. Då mörkret föll över Japan samma natt talade medias rapporter om 400 döda. Få anade att denna jordbävning i själva verket skulle komma att bli kallad världens dyraste naturkatastrof, med stora områden ödelagda, cirka 20 000 döda och över 100 000 hemlösa. De närmaste dagarna efter skalvet började tidningar och TV rapportera om skadorna och sanningen började gå upp för Toykoborna. Många utlänningar greps mer eller mindre av panik och de närmaste dagarna efter skalvet talades det om radioaktivt nerfall över Tokyo som skulle göra det nödvändigt att lämna Japan. Flera ambassader stängde och många utländska företag evakuerade sin personal, säger Edwin Merner. Många utlänningar ville stoppa all aktivitet på marknaden, berättar Edwin Susumo Kato:» Anställda amerikaner och fransmän blev rädda och oroliga av skalvet. Men vi japaner är vana och behöll lugnet.«merner, och medias rapporter ledde till diskussioner om huruvida börsen skulle öppnas eller inte. På Atlantis Investment Research är sex av de åtta anställda japaner. Alla bestämde tidigt att de skulle komma till kontoret och fortsätta arbeta så länge de inte uttryckligen förbjöds att så göra. Vid Credit Agricole arbetade flera anställda hemifrån på måndagen eftersom en del av tågen inte hade börjat gå ännu. På gatorna rådde trafikstockning följt av brist på bensin. Susumu minns att fredagens lugn alltmer förbyttes i en begynnande kris för landets banker. Det kom inga direkta åtgärder efter skalvet då det dessutom var helg, vilket ledde till panik. Folk strömmade till bankerna för att ta ut pengar och köpa varor, vilket var nödvändigt främst för dem som drabbats av skalvet. Bankerna i dessa områden höll öppet över helgen och fram till söndagen hade 60 miljarder yen tagits ut. Många personer i de utsatta områdena hade förlorat både pengar och bankkort. Därför infördes 47 55

Så klarade försäkringsbolagen katastrofen: Samma försäkring för alla Tack vare ett system där en återförsäkrare tar hand om alla utbetalningar och en lagstadgad försäkring som är lika för alla kunde Japans försäkringsbolag snabbt hantera skadorna. Tidiga uppgifter i media handlade om att Japans försäkringsbolag och återförsäkrare nu skulle gå på knäna. Bland annat BBC och Wall Street Journal spådde att katastrofen skulle drabba försäkringsbolag världen över, med höjda premier som följd. Så blev det inte eftersom det finns en särskild jordbävningsförsäkring i Japan som kom till 1966, två år efter ett jordskalv i prefekturen Niigata. Försäkringen gäller skador på hus, möbler, elektronik och annan egendom. Den täcker dock inte industrier, kontor, besparingar, kontanter eller föremål med ett värde över 300 000 yen, till exempel bilar. Utbetalningarna gjordes av landets enda återförsäkrare för jordbävningar, Japan Earthquake Reinsurance, som upprättades 1966. Risken sprids genom att utbetalningen delas mellan återförsäkraren, försäkringsbolaget och regeringen. Försäkringsvillkoren är beslutade enligt lag och lika för alla försäkringsbolag. Förstörs majoriteten av huset betalas hela maxbeloppet ut, hälften av huset förstört ger halva beloppet, och vid en skada mindre än hälften så erhåller den försäkrade fem procent. Premien varierar beroende på var i landet man bor och är exempelvis dyrare för trähus än för byggnader av stål och betong. I slutet av juni överskred utbetalningarna efter jordbävningen en triljon yen i värde, vilket motsvarar cirka 80 miljarder kronor. Över en halv miljon kunder hade redan fått ersättning. För att påskynda processen har flyg och satellitbilder använts. Man kan på så vis överblicka flera områden som är totalt ödelagda, vilket ger rätt till hela ersättningen. Hus som lutar 3 grader (trähus) eller 1,2 grader (andra hus) räknas också som helt förstörda. Trots jordbävningen gjorde Japans åtta största försäkringsbolag livförsäkringar exkluderat en nettovinst på 128 miljarder yen för räkenskapsåret 2010, som alltså slutade i mars i år. Och då är ändå beräknade framtida kostnader i samband med jordbävningen inkluderade. Så även om försäkringsbolagen förlorade pengar på exempelvis bilförsäkringar, tog man igen det på huvudverksamheten, investeringar och ökade intäkter från försäkringar i utlandet. Allt detta enligt kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor s, som i början av juni släppte en rapport om japanska försäkringsbolag, och valde att inte sänka deras kreditbetyg. Rapporten vidhåller dock att försäkringsbolagen är under press och att en ny jordbävning eller ett större efterskalv förmodligen innebär sänkt betyg. Men för stunden nöjer sig alltså Standard & Poor s att kalla situationen för en utmaning för huvudverksamheten. Jordbävningsförsäkringen kräver en grundläggande brandförsäkring och hade tecknats av 23 procent av alla japanska hushåll enligt statistik från 2009. Det är visserligen en ökning sedan jordbävningen 1995, men fortfarande en låg andel med tanke på att nästan alla fastigheter i Japan redan har en brandförsäkring. Enligt General Insurance Association of Japan gör rådande system att det finns tillgångar nog att täcka jordbävningsskador på 5,5 triljoner yen, vilket beräknas räcka om ett större skalv skulle drabba Tokyo. n» trots jordbävningen gjorde Japans åtta största försäkringsbolag livförsäkringar exkluderat en nettovinst på 128 miljarder yen 2010«särskilda regler som gjorde det möjligt att ta ut 100 000 yen med endast id-kort. Den som inte ens hade id-kort kunde få göra uttag om identiteten kunde styrkas av andra personer. På måndag morgon var skadorna mer dokumenterade och marknaden rasade. Dessutom började bekymmersamma rapporter komma från kärnkraftverket i Fukushima. Måndag och tisdag dök Nikkei-index med 15 procent och var nere på sin lägsta nivå sedan finanskrisen 2008. Indexet hade nu tappat 20 procent sedan årsskiftet och inhemska investerare flydde hals över huvud. Det var utländska investerare som såg till att marknaden studsade tillbaka. De hade inte förstått skadornas omfattning och tänkte att det var utmärkt att köpa nu efter jätteraset, säger Edwin Merner. Först i slutet av veckan började man få en klar bild även utomlands. Edwin Merner märkte detta tydligt i samtal med utländska kunder, vilket nu upptog det mesta av hans tid på kontoret: Från att ha hört sig för om investeringar, erbjöd sig nu kunder att ta emot oss i Hongkong, Singapore eller till och med Storbritannien, om vi ville fly från Japan. På grund av media trodde de ju nu att det var livsfarligt att vistas i landet. Index föll igen. Samtidigt steg yenen, som redan före jordbävningen var hög nog för att påverka landets viktiga exportindustri negativt. Susumu Kato berättar att yen som skulle behövas vid återuppbyggnaden togs hem från utlandet, vilket ökade efterfrågan på yenen. Vid veckans slut hade yenen sin högsta kurs mot dollarn sedan Kobe-jordbävningen 1995. Rusningen till bankerna fick företag att bli oroliga. Det fanns de som ställde in löneutbetalningar av rädsla för att bankerna skulle sakna kontanter. Samtidigt var det svårt för centralbanken Bank 48

I Japan är allt väldigt centraliserat till Tokyo, vilket gjorde att de finansiella skadorna inte blev särskilt omfattande. 49 57

i nästa nummer Nästa nummer av Finansliv kommer ut den 23 september of Japan att uppskatta både skador och marknadens behov av nya pengar. Under tisdagen den 15 mars gav Bank of Japan löfte om att pumpa in motsvarande nästan två biljoner kronor på marknaden. Vad centralbanken sedan gjorde räddade hela situationen. Den hade aldrig några problem med själva resurserna eller betalningen, den behövde bara göra en korrekt uppskattning av situationen. Systemet hade återhämtat sig helt till den 25 (mars), som är lönedag i Japan, säger Susumu Kato. l Inträffade 11 mars med en styrka på 8,9 på Richterskalan och ett epicentrum knappt 40 mil nordöst om Tokyo. l Den officiella dödssiffran ligger på 15000, plus 11 000 saknade och 150000 hemlösa. l Återuppbyggnaden av de drabbade områdena beräknas kosta cirka 2000 När Finansliv träffar Susumu Kato tre månader efter skalvet är han förvånansvärt lugn när det gäller de omedelbara konsekvenserna av själva jordbävningen, ur ett längre perspektiv är det värre. I Japan är allt väldigt centraliserat till Tokyo, vilket gjorde att de finansiella skadorna inte blev särskilt omfattande. Samtidigt försvårar detta också återuppbyggnaden och många vill nu ändra på denna centralisering. Tänk om någon liknande katastrof skulle hända i Tokyo. Centraliseringen har gjort det nödvändigt med särskilda lån till de utblottade prefekturerna Fukushima, Iwate och Miyagi, som ligger i ett redan eftersatt norr utan någon större industriell produktion. Över huvud taget kommer lånebehovet bli större bland såväl företag som privatpersoner, säger Susumu Kato, som tror att en riktig ekonomisk återhämtning kan ta tre till fem år. Edwin Merner berättar att de flesta strategier för investeringar under denna period misslyckades, även om det fanns de som tjänade bra på att köpa under måndagen, och sälja i mitten av veckan då aktiemarknaden steg tack vare de utländska investerare som såg ett köpläge. Men när vi ses i juni ligger marknaden fortfarande på minus, vilket innebär att långtidsinvesterare, som hans eget företag, har backat stort. Tidpunkten [för jordbävningen] var särskilt dålig. Marknaden hade varit seg i början av året och var precis på väg upp egentligen för första gången sedan krisen 2008. Dessutom skedde detta precis då företagen skulle lämna in årsredovisningen för 2010, säger Edwin Merner. Tidpunkten gjorde fallet hårdare. Men trots detta och Japans många andra problem som krympande befolkning och politisk instabilitet är Merner positiv inför framtiden. Tidig höst i år kommer ekonomin vara tillbaka på samma nivå som innan skalvet. Nästa år kommer BNP-tillväxten bli omkring tre procent, tror han. n Återuppbyggnaden kan kosta 2 000 miljarder miljarder kronor, av vilket en redan skuldsatt och pressad regering kommer stå för merparten. l Japan sägs drabbas av en större jordbävning ungefär vart åttionde år. Senast var 1923, då cirka 140 000 människor miste livet i Tokyo och den närliggande hamnstaden Yokohama. reklam vi minns fullständiga floppar & lysande Fullträffar Datorerna tar över! l Har börsmäklaren en framtid? satsa på ett långt förhållande med din arbetsgivare Svartlistad av branschen Apparna som gör livet lättare 50