Datum Diarienummer Sida 2017-02-01 13-0735 1/11 PM svar på yrkande Dp Karlavagnsplatsen, BN 2016-12-20 Polstjärnegatan För att klara viktiga krav från detaljplanen och för att få en gatuinvestering som blir en del i den övergripande trafikstrukturen för det framtida Lindholmen, har befintlig Polstjärnegata stängts av som genomfartsgata och ersatts av en ny sträckning utefter Hamnbanan. Genom att flytta genomfartstrafiken längre bort från bebyggelsen skapar man bättre förutsättningar för den nya detaljplanen. Tillgängligheten till parkområdet för förskolan och områdets övriga barn blir trygg och säker, buller- och luftförhållandena blir bättre och man kan få en välgestaltad och funktionell huvudentré till området. Trafikstruktur Den nya dragningen av Polstjärnegatan nyttjar till viss del befintlig gatustruktur men bygger främst på en helt ny struktur för att tillgodose krav på framkomlighet och säkerhet. Den nya strukturen är enligt trafikkontoret en förutsättning för detaljplanens genomförande. Detaljplanens trafikstruktur. Stadsbyggnadskontoret Besöksadress: Köpmansgatan 20 Telefon: 031-368 00 00 Box 2554 Hemsida: www.goteborg.se Telefax: 031-711 45 21 403 17 GÖTEBORG e-post: sbk@sbk.goteborg. se
2/11 Huvudentrén från öster. Möjligheterna att i den nya trafikstrukturen även använda den avstängda delen av befintlig Polstjärnegata som gångfartsgata eller liknande med möjlighet för genomfart för biltrafik är ytterst begränsad. Även om ambitionen är lite trafik kommer denna smitväg få väldigt mycket trafik under delar av dygnet. Detta motverkar planens trafikidé som ska möjliggöra att: Tillgängligheten till parkområdet för förskolan och områdets övriga barn blir trygg och säker, buller- och luftförhållandena blir bättre och man kan få en välgestaltad och funktionell huvudentré till området. Ny gång- och cykelbana Den föreslagna GC-vägen utefter befintlig Polstjärnegata och vidare genom park- och entréområdet ned till Lindholmsallén har inte något fastlagt läge i plankartan. Föreslagen planbestämmelse möjliggör en GC-väg, men exakta läget bestäms i projekteringsskedet. Detta innebär att man om det stämmer med övriga premisser i projekteringen går att utnyttja befintliga delar av polstjärnegatan både till GC-väg och nödvändig brandväg. Viktigaste argumenten för att inte ha biltrafik i läge lika med befintlig Polstjärnegatan Försämrar för förskolans/kvarterens lekande barn att använda parkområdet genom skapandet av farlig barriär mellan bebyggelsens friytor och parkområdet. Skapar en smitväg som kommer generera mycket onödig körning i ett område där man vill ha liten/ingen trafik. Kräver en total omgestaltning av entréområdets utseende och funktioner. Försämrar redan mycket dåliga buller- och luftförhållanden för angränsande bebyggelsen.
3/11 Konceptbild med vy över möjligt utseende för planområdets östra entrétorg. Bullerkarta som visar bullerbelastningen med trafiken kvar på befintlig Polstjärnegata.
4/11 Behov av skola Varför ingen skola i Dp Karlavagnsplatsen? Byggrätten för skola har tagits bort från samrådet då planområdet inte kan uppfylla de krav som ställs på en egen skolgård och kravet på skyddsavstånd till Hamnbanan som bl.a. tillåter transporter av farligt gods. Kommunal förskola i Dp Karlavagnsplatsen 12 st förskoleavdelningar á 18 barn = 216 barn 4345 kvm gård i direkt anslutning / 216 barn = ca 20 kvm / barn Tillkommande ytor i närområdet är ca 1960 kvm vilket ger ytterligare ca 9 kvm / barn. Utöver detta finns även grönområdet i planområdets norra del att tillgå inom gångavstånd, som utflyktsmål, och utan barriärer i form av gator. Förskole- och skolbehovet inom Lindholmen En översyn av förskole- och skolbehovet pågår inom ramen för arbetet med stadsutvecklingsprogrammet för Lindholmen. Som underlag för bedömning av förskole- och skolbehovet har lokalsekretariatet i sina beräkningar utgått från Älvstadens projektdirektiv som anger utbyggnad av 3 000 nya bostäder fram till 2035. En utbyggnad av 3 000 nya bostäder ger enligt lokalsekretariatets beräkningar ett behov av 26 förskoleavdelningar samt F-9 skola för 1 000 elever. Aktuella bostadsplaner i form av Lindholmshamnen och Karlavagnsplatsen medger utbyggnad av ca 2 400 bostäder. Utifrån lokalsekretariatets sammanställning görs bedömningen att behovet av förskoleplatser kan säkerställas för Lindholmshamnen och Karlavagnsplatsen. Totalt medger de två detaljplanerna utbyggnad av 17 förskoleavdelningar. Däremot har skolbehovet inte kunnat hanteras inom ramen för aktuella detaljplaner. Detta innebär att de två projekten tillsammans genererar ett underskott av utbildningsplatser för F-9 verksamhet. För att kunna hantera ett underskott av utbildningsplatser har behovet av en större utbildningsenhet om 1 000 elever diskuterats under hösten 2016. En sådan enhet skulle lösa underskottet av skolplatser för de två aktuella detaljplanerna och även kunna hantera en viss del av behovet för tillkommande exploatering. Hela behovet av en framtida exploatering fram till 2035 kan dock inte säkras genom denna etablering. Utan ytterligare lägen för skol- eller förskoleverksamhet bedöms tillkomma. En större utbildningsenhet har som syfte att säkra det kommunala och lokala behovet av förskole- och skolplatser inom Lindholmen. Utgångspunkten är därför att verksamheten byggs i kommunal regi. Medverkande i diskussionerna kring en större utbildningsenhet har varit Stadsbyggnadskontoret, Älvstranden Utveckling AB, SDF Lundby, Lokalsekretariatet, Park och natur och Fastighetskontoret. Utgångspunkten har varit att hitta en placering som tar hänsyn till det aktuella behovet samt beaktar kommande exploatering. Tre olika lägen har studerat, norra Lindholmen, södra Lindholmen samt Pumpgatan. Av de tre olika alternativen har en placering i anslutning till Pumpgatan förordats. Skälet till detta är att området: ligger med i produktionsplanen för 2017, enligt beslut i BN 2016-03-22
5/11 ligger i direkt anslutning till de nya bostäderna i Lindholmshamnen har god kollektivtrafikförsörjning och god koppling till det övergripande gc-nätet har möjlighet att utvecklas ihop med nya bostäder och verksamheter har förutsättningar för att utvecklas ihop med ett nytt grönområde och kan anslutas via bro till Jubileumsparken och bebyggelsen i Frihamnen Övriga alternativ som studeras är en placering inom norra Lindholmen samt södra Lindholmen. En skoltomt inom norra Lindholmen kräver inlösen av privatägd mark. Området ligger i direkt anslutning till den planerade linbanan och kan komma att påverkas av framtida vägombyggnader. I denna del finns idag flera småskalig verksamhet och kulturinstitutioner som är en viktig del av företagslivet på Lindhomen. Området gränsar till en befintlig skoltomt, Herrgårdsskolan. Ovanstående förutsättningar gör att tomten har bedömts olämplig för att hantera ett närstående behov. En placering av en utbildningsenhet inom Södra Lindholmen skulle hamna i en redan idag utbildningstätt del av Lindholmen. Planering pågår även för utbyggnad av ytterligare skolverksamhet i form av tekniskt gymnasium. Att i denna del addera ytterligare en utbildningsenhet på 1 000 elever bedöms ge en allt för ensidig utveckling av området. Pumpgatan Norra Lindholmen Södra Lindholmen Bild som visar alternativen som diskuterats för placering av ny skola på Lindholmen.
6/11 Tidplan för skola i Dp Pumpgatan i relation till utbyggnaden av Dp Karlavagnsplatsen Dp Karlavagnsplatsen kan preliminärt antas av fullmäktig 2 kv 2017. Dp Pumpgatan Byggnadsnämnden beslöt 2016-03-22om positivt planbesked gällande detaljplan för bostäder och verksamheter vid Pumpgatan inom stadsdelen Lundbyvassen. I samband med beslutet yrkande nämnden på att: att planområdet utökas kraftigt att i planarbetet särskilt beakta behov av grönstruktur, förskolor och boendemiljö och att meddela sökanden att kommunen avser att start för detaljplan för bostäder och verksamheter vid Pumpgatan inom stadsdelen Lundbyvassen införs i startplanen för senast 2017. Preliminär tidplan för Dp Pumpgatan Planstart 1 kv 2017 Antagande BN 2019 Överklagandeperiod 2019-2020 Projektering/byggnation 2019-2022 Färdigställande 2022
7/11 Gestaltning Till detaljplanen hör ett kvalitetsprogram som behandlar de principer som ska styra utformning och gestaltning av byggnader, kvarter, gator, torg och platser inom detaljplanen. En ledstjärna för hela kvalitetsprogrammet är att betona vikten av att allt gestaltnings- och utförandearbete utförs med fokus på den gående människan och ett stadsrum i ögonhöjd. Huvuddragen i kvalitetsprogrammet finns sammanfattat i ett antal punkter i planbeskrivningen på sidan 29. De finns även med i nedkortad version på plankartan: Podiebyggnadernas tak ska konstrueras så att takterrasserna tål plantering av större träd. Glasytorna på bottenvåningarna ska vara minst 50% av bottenvåningens totala fasadyta och bröstningen högst 50cm. Byggnadernas huvudentréer ska nås från gatan. Avståndet mellan entréerna får högst vara 20m. Ett riktvärde ska vara 10m. Fasad längre än 40m mot gata ska i podiebyggnaderna vara vertikalt uppdelad i minst 3 tydligt urskiljbara partier per fasadlängd. Entrésolplan får endast inrymmas inom bottenvåning utan att det räknas som en egen våning. Podiebyggnaderna ska ha en stads- mässig utformning med material och detaljer som för tankarna till varvs- bebyggelse, robusthet och tyngd. Bottenvåningarna ska vara rikt detaljerade, öppna med stora glasytor och ha stor variation i geometri och material. Byggnadernas högdelar ska arkitektoniskt och materialmässigt stå i kontrast till podiebyggnaderna. Höga byggnader, över 16 våningar, ska ha ett omhändertaget och väl gestaltat övre avslut. Avslutet ska ha en genomtänkt funktion och gestaltningen ska fungera både i närmiljön och i den övergripande stadsbilden. Samtliga takterrasser, torg och gaturum ska ha en riklig och varierad vegetation. Takterrasserna ska utformas som gröna och lummiga miljöer. Torg och gaturum ska utformas på de gåendes villkor och ha en samman- hållen gestaltning vad gäller struktur och material. Gestaltningen ska ha fokus på attraktivitet, vistelsemiljö och mikroklimat och rummen ska gestaltningsmässigt uppfattas som sammanhållna, från fasad till fasad, oavsett ägoförhållanden och förvaltningsansvar. Utöver detta kommer exploatören att ta fram ett antal handböcker som blir att betrakta som direktiv till blivande exploatörer, projektörer och entreprenörer. Handböckerna syftar till att styra projektet så de visioner som planerna bygger på uppfylls. Handbok Karlastaden, som är ett levande dokument, kommer genom hela Karlastadens genomförandeperiod att vara det centrala dokumentet avseende gestaltning och
8/11 design för projektets genomförande. Handboken skall fånga upp de visioner som finns i vision Älvstaden, Karlastadens masterplan och den skall även fånga de direktiv och riktlinjer som framkommer i detaljplanen. Handboken skall löpande revideras inför varje etappstart. Exploatörer som deltar i utbyggnaden av Karlastaden förbinder sig att förhålla sig till framtagna handböcker. Karlatornet De viktigaste utformningsprinciperna för Karlatornet; krona/avslut, twist, fasadband, fotavtryck samt färgsättning föreslås regleras på plankartan och förtydligas i planbeskrivningen med kortfattad text och tydliga illustrationer och bilder. Krona Karlatornets avslut, eller krona, är uppdelad i fyra lika stora kvadrater med en smal, indragen nisch löpande längs hela dess fasad. Kronan är avslutet uppåt och accentuerar mötet med himlen genom sin tydliga uppdelning i fyra fristående delar. Kronans skirhet, glasskärm ska förstärka känslan av en avslutande lätthet. Principskiss för krona/avslut på Karlatornet. Twist Twisten har till syfte att ge en unik profil till Karlatornet och är dess signum. Vridningen är dessutom väsentlig för accelerationen av vertikaliteten i byggnaden. Twisten sträcker sig cirka 19 våningar från våning 39 till våning 58. vån 58 vån 39 Princip för twistens fördelning samt utformning.
9/11 Fasad Karlatornet tar sin början i gaturummet och visar på byggnadens ursprung. Två sidor accentueras genom att dessa möter gatan och startar ögats resa uppåt. Bild som visar Karlatornets två fasader som möter torg och gata. Fasaden på Karlatornet är indelad i fyra olika fasadband, som följer twisten, med en slits som separerar dem. För att ytterligare stärka Karlatornets vertikalitet är materialkompositionen viktig. Fasadbanden med sin mattare yta och ljusa färg hjälper rörelsen uppåt och syftar till att stärka den riktnings förändring som initierats i Twisten och slutar i Kronan. Bild som visar hur fasadbanden löper längs fasaden på Karlatornet samt hur fasadmaterial ska avvika för att definiera dessa band.
10/11 Färgsättning och materialval Karlatornets färgsättning och materialval förstärker byggnadens identitet och kvalité. Ljusa naturfärger används i stenmaterial, exempelvis en ljus Travertin, med en matt yta med en nyans av sandsten i kombination med glasets blankare karaktär. Bild som visar på önskad kulör samt fördelning av matta respektive blanka material. Fotavtryck För Karlatornet föreslås en reglering avseende tornets fotavtryck, e 1 bestämmelse (se bild nedan). För att tornet ska bli proportionerligt (slenderness ratio), föreslås även en reglering av lägsta respektive högsta höjd, 230 300 meter. Utsnitt ur plankarta med kompletterande bestämmelser för Karlatornet avseende fotavtryck.
11/11 Process efter planarbetet Den fortsatta processen efter antagen plan är mycket viktig för att planens inriktning och ambition avseende gestaltning och stadsmiljö ska realiseras. Komponenter i en sådan process kan vara: Formaliserad samverkan mellan exploatörer och berörda förvaltningar: SBK (bygglov och plan), trafikkontoret, fastighetskontoret, park och natur, kretslopp och vatten m.fl. Bygglovshandlingar vad gäller yttre gestaltning för Karlatornet och dess kvarter ska lämnas in innan planen godkänns. Byggloven ska till byggnadsnämnden för beslut. Undersöka möjligheterna att säkerställa gestaltningskvaliteter och genomförande av arkitekttävlingar för byggnader över 16 våningar via olika typer av avtal.