Förvaltningens förutsättningar

Relevanta dokument
Dokumentation av seminarium. Rovdjur och tamdjur går det ihop? 4 februari 2013

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND. LRFs rovdjurspolicy. Antagen av LRFs styrelse

Svensk rovdjursförvaltning - Regional förvaltning, vem gör vad? Johan Nyqvist, rovdjursförvaltare, Länsstyrelsen i Jämtlands län

Informations- och kommunikationsstrategi

Nationell förvaltningsplan för varg

Nationell förvaltningsplan för björn

Viltskadestatistik 2010

Grunderna för skyddsjakt

Viltskadestatistik 2010 Skador av fredat vilt på tamdjur och hundar

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.

Kommittédirektiv. Effekterna av rovdjursstammarnas utveckling. Dir. 2006:7. Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2006

Kommunikationsplan för rovdjursfrågor i Västra Götalands län

Informations- och kommunikationsplan för rovdjursfrågor i Västmanlands län

Yttrande över remiss angående åtgärder för samexistens mellan människa och varg

April 2013 FÖRVALTNINGSPLAN Vilt Järv. Järv

April 2013 FÖRVALTNINGSPLAN Vilt Björn. Björn

Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2004

Att ansöka om skyddsjakt på stora rovdjur i Gävleborgs län

Viltskadestatistik 2012

Viltskadestatistik 2009

Begäran om förslag till miniminivåer för björn, varg, järv och lo för rovdjursförvaltningsområden och län.

Nationell förvaltningsplan för lodjur. Remissversion NATURVÅRDSVERKET

Nationell förvaltningsplan för varg

Nationell förvaltningsplan för järv

Nationell förvaltningsplan för varg. Förvaltningsperioden

Viltskadestatistik 2005

Nationell förvaltningsplan för kungsörn. Remissversion NATURVÅRDSVERKET

Stora rovdjur i Örebro län

Ansökan om skyddsjakt efter en varg i Kalmar län

Naturvårdsverkets författningssamling

Förvaltningsplan för stora rovdjur i Gävleborgs län

Skyddsjakt efter varg i delar av Arvika och Sunne kommuner

Viltskadestatistik 2005

Sametinget. Ett parlament och en förvaltningsmyndighet. Samisk kultur Samiska språket Samiska näringar - rennäringen

April NATIONELL FÖRVALTNINGSPLAN Vilt Lodjur. Lodjur

Nationell förvaltningsplan för björn

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2004

Yttrande över Vargkommitténs betänkande (SOU 2013:60) Naturskyddsföreningens dnr: 2013/018/1 Världsnaturfondens dnr:

Kommittédirektiv. Utvärdering av mål för rovdjursstammarnas utveckling. Dir. 2010:65. Beslut vid regeringssammanträde den 10 juni 2010

Viltskadestatistik 2007

A Licensjakt efter varg

RAPPORT ISSN NR 2007:05. Förvaltningsplan för stora rovdjur i Södermanlands län

Delegeringen gäller från och med den 4 december 2014 till och med den 30 november 2017.

Anteckningar från mötet om varg i Bullaren 27 mars 2012

Nationell förvaltningsplan för lodjur

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lodjur och järv till vissa länsstyrelser

Fårnäringens utveckling

Licensjakt efter varg 2017

Skyddsjakt på varg i Kristinehamns Kommun, Värmlands län

Regeringens proposition 2012/13:191

Utvärdering av bidrag till rovdjursavvisande stängsel. Värmlands län

April NATIONELL FÖRVALTNINGSPLAN Vilt Björn. Björn

Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2005

(NV )

Naturvårdsverkets författningssamling

Viltskadestatistik 2013 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda

Viltskadestatistik 2003

VILTFOÖ RVALTARKONFERENS 2018

Regeringens proposition 2012/13:191

Naturvårdsverkets författningssamling

April NATIONELL FÖRVALTNINGSPLAN Vilt Järv. Järv

Beslut nr 1. Svenska Jägareförbundet Värmland. Att: Lennart Johannesson. Box 65. Calle Blåholtz. Svensk

April NATIONELL FÖRVALTNINGSPLAN Vilt Varg. Varg

Rovdjursskador inom fäbodbruket; En sammanställning över nuvarande kunskaper:

ERFARINGER RUNDT FORVALTNING AV SKARV I SVERIGE

Jägareförbundet Mitt Norrland har inför valet 2014 ställt följande frågor om till de politiska partierna i Västernorrland

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets yrkanden Naturvårdsverket yrkar att kammarrätten meddelar prövningstillstånd.

Viltskadestatistik 2006

Överklaganden av Länsstyrelsens i Örebro beslut om skyddsjakt efter varg i Nora kommun, länsstyrelsens dnr

Regional vattenförsörjningsplan för Stockholms län. Lena Pettersson, Länsstyrelsen

Rapporten kan laddas ned som pdf-dokument från Viltskadecenters webbplats.

Sammanställningen är framtagen för distribution till samtliga delegater inom Gävleborgs läns Viltförvaltningsdelegation.

Konsekvensutredning till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2018:5) om bidrag och ersättningar för viltskador

Fastställande av miniminivåer för varg och björn gällande rovdjursförvaltningsområden och län

Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1

Viltskadestatistik 2012

VILTFÖ RVALTARKÖNFERENS 2018

En hållbar rovdjurspolitik

Slutrapport från projektet Fäbodbete & Rovdjur i Dalarna

Ansökan om skyddsjakt efter en varg i Stockholms län

BESLUT. Skyddsjakt på varg i delar av Karlstads, Storfors, Filipstad och Kristinehamns Kommuner, Värmlands län

Länsstyrelsen en samlande kraft

1(5) YTTRANDE NV framför. Mot bakgrund av. I detta. med att nå BESÖK: STOCK HOLM VALH FAX:

Rovdjur & tamdjur. Dokumentation 20 november 2015

Beskrivning av förslaget av ändringarna i föreskrifterna om bidrag och ersättningar för viltskador paragraf för paragraf inklusive kommentarer

Prioritering av förebyggande åtgärder vid rovdjursangrepp

Sveriges Jordägareförbund (härefter förbundet) har tagit del av remissen och har följande synpunkter att framföra.

Ansökan om skyddsjakt efter varg i Rialareviret, Stockholms län

Övergripande riktlinjer för viltförvaltning och skyddsjakt i Gotlands län

AVDELNINGSPROTOKOLL Nr N 60/07. Första fördelningen av medel ur Viltskadeanslaget

Övergripande riktlinjer för viltförvaltning och skyddsjakt i Gotlands län

Vargangrepp på tamdjur och hundar. I vilka delar av Sverige blir konflikten störst? Jens Karlsson, Peter Jaxgård, Maria Levin, Inga Ängsteg

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter järv till vissa länsstyrelser

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens län. Detta beslut gäller även om det överklagas.

Svenska Jägareförbundets handlingsplan för lodjur

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser

Rovdjursforums död och vägen framåt

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Transkript:

Förvaltningens förutsättningar Tamdjur & rovdjur i Naturvårdsverkets förvaltningsplaner Sara Hommen Naturvårdsverket 1

Naturvårdsverkets uppdrag Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är den myndighet i Sverige som ska ha överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi har också uppgiften att samordna, följa upp och utvärdera arbetet med Sveriges miljömål. - Ta fram kunskap och underlag - Bidra till att utveckla miljöpolitiken - Genomföra miljöpolitiken i samverkan 2

Miljökvalitetsmål för Sverige - vilka rör viltförvaltningen? Ett rikt växt- och djurliv Storslagen fjällmiljö Ett rikt odlingslandskap Levande skogar

Regionaliserad viltförvaltning

Naturvårdsverkets roll i viltförvaltningen Vara pådrivande och samlande vid genomförandet av den svenska miljöpolitiken - Samverkan över landsgränser - Regeringsuppdrag - Föreskrifter - Vägledning och samverkan - Följa den regionala förvaltningen - Forskning & nationella sammanställningar - Beslutsfattande & Överklagningar 5

Förvaltning av rovdjur Rovdjursförvaltningen är komplex och beroende av faktorer som är svåra att förutse. Därför behöver den vara adaptiv 6

Naturvårdsverkets förvaltningsplaner Övergripande mål Det ska finnas en långsiktigt livskraftig stam med gynnsam bevarandestatus Det ska råda en god samexistens mellan människa och rovdjur 7

Rovdjur och tamdjur Ruona Burman Viltsamordnare, Naturvårdsverket 4 februari 2013 8

Viltskador Om jakt och viltvård (prop. 1991/92:9) Respekten för naturen och dess givna regler måste prägla synen på konflikter mellan olika mänskliga aktiviteter och viltet. Detta innebär att viltskador inte helt kan undvikas. En alltför hög grad av tålighet kan emellertid inte krävas av dem som drabbas av skador. Principen bör dock vara att viltskador skall förebyggas. 9

Samexistens Vargförvaltningen De skador som vargen orsakar för i första hand rennäringen, fårnäringen, fäbodbruket och löshundsjakten är det viktigaste hindret för en samexistens mellan människa och varg. Effektiva skadeförebyggande åtgärder är därför avgörande för att uppnå målet om samexistens. Även ersättning för redan uppkomna skador är en viktig del av förvaltningen. 10

Skadeförebyggande arbete Syftet med det skadeförebyggande arbetet är att minska skadorna av fredat vilt, skapa större tolerans för rovdjur, som exempelvis varg, samt underlätta rovdjurens spridning. Arbetet bedrivs dels genom rådgivning om och utveckling av skadeförebyggande åtgärder VILTSKADECENTER dels genom ett särskilt bidrags- och ersättningssystem för skador orsakade av fredat vilt NATURVÅRDSVERKET Utbetalning av bidrag och ersättning för skador och förebyggande åtgärder, besiktningar LÄNSSTYRELSEN 11

Viltskadesystemet idag Naturvårdsverket Länsstyrelsen Viltskadecenter Fördela viltskademedel till länsstyrelserna Finansiera viltskadecenters verksamhet Se till aktuella & framtida nationella behov Betala ut bidrag för förebyggande åtgärder & ersätta skada Besikta skada Akutverksamhet Se till regionala behov Utveckla och utvärdera skadeförebyggande åtgärder Utbilda LST besiktningsmän Råd och stöd till lantbrukare och allmänhet 12

Särskilda behov Verksamheter med fritt betande tamdjur, främst rennäring och fäboddrift, är särskilt skadeutsatta och svåra att skydda mot rovdjursangrepp. För dessa verksamheter samt löshundsjakt finns det ett särskilt stort behov av att vidareutveckla skadeförebyggande åtgärder. 13

Skadeförebyggande åtgärder i utbredningsområden Nyetablering av varg söder om det nuvarande mellansvenska huvud-utbredningsområdet har i flera fall lett till ett förhållandevis stort antal angrepp på fårbesättningar. Dessa angrepp har sedan ofta lett till skyddsjakt. Skadeförebyggande åtgärder i områden utanför vargens huvudutbredningsområde, där vargetablering kan förväntas, är därför av stor betydelse för att möjliggöra rovdjurspolitikens intentioner om att vargen ska tillåtas sprida sig i landet för att minska koncentrationen i de delar av Sverige där det i dag finns flest vargrevir. 14